Arvovaltakysymys. Den 22 november 2011

Kommunförbundet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Det är värt att beakta andra strukturer utöver de geografiska i kommunreformen". I pressmeddelandet säger direktören för den svenska verksamheten vid kommunförbundet Kristina Wikberg att vi nu lever "i en fortsättning på den strukturreform som påbörjades år 2009". Wikberg syftar naturligtvis på kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras), men varför hon nämner årtalet 2009 förstår jag inte. Den 1 januari 2009 förverkligades visserligen inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men formellt sköttes inkorporeringen som ett helt separat fråga. De officiella motiveringarna för KSSR, som initierades av Hannes Manninen (c), var de samma som argumenten för den nya kommunreformen, men de inofficiella motiven är snarast de rent motsatta. Där Samlingspartiet med den nya kommunreformen vill riva ner strukturer som gynnar Centern, torde Manninens syfte främst ha varit att förhindra en framtida kommunreform av den modell som Samlingspartiet nu vill driva igenom. Manninen var dock tvungen hitta en kompromiss som kunde stödas av kommunförbundet och Helsingfors beslutsfattare. En central del av kompromisslösningen var "metropolpolitiken" och inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men det kunde man inte öppet deklarera.

http://www.adressit.com/allekirjoitukset/kuntakentan_aanta_kuultava/start/0/country/FI/location/1441248890

Kommunreformen KSSR är på grund av kopplingen till "Sibbofrågan" ett centralt tema på denna blogg. Den nya kommunreformen är däremot lite på sidan om. Den nya kommunreformen har diskuterats livligt i Sibbo, men det görs det även på annat håll. Motståndet mot kommunreformen och kommunförbundet, vars representanter hjälpte till att förverkliga inkorporeringen av Östersundom, är överraskande lamt i Sibbo. Endast fyra sibbobor har undertecknat den berömda adressen "Kuntakentän ääntä kuultava". På listan hittar man dock namnet Eero Seppänen. Sibbo kan kanske påverka hur kommunen spjälkas upp och inkorporeras med andra kommuner, men vill man verka för kommunens självständighet, torde det enda sättet vara motarbeta hela reformen. Det torde finnas goda förutsättningar för att reformen läggs på is.

I mitt inlägg "Kommunindelningen en del av landskapet. Den 20 november 2011" noterar jag att statsminister Jyrki Katainen (saml) i FNB:s notis med rubriken "Katainen puolusti kuntauudistusta: Kunnan ainoa arvo palveluissa" hävdar att "Kunnalla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että se järjestää palveluja kuntalaisille." Som svar på Katainens märkliga påstående publicerade Centern på partiets webbplats igår en artikel med rubriken "Tölli: Katainen pelkää arvovaltatappiota". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

-Pääministeri Katainen ja kokoomus lupasivat viime keväänä, että parlamentaarinen kuntalakikomitea asetetaan heti vaalien jälkeen. Jostain syystä lupaus on unohdettu. On erikoista, että pääministerin johtama kokoomuspuolue vetää kansanvallalle ja yhteiselle sopimiselle vierasta linjaa. Kun uudistuslinja on asiantuntijoidenkin mielestä todettu tuovan enemmän ongelmia kuin ratkaisuja, niin Kataisen jääräpäisyyttä voidaan ihmetellä.

Suomenmaa, som är Centerns språkrör, har publicerat artikeln under samma rubrik. Även Samlingspartiets nyhetssajt Verkkouutiset publicerade igår på eftermiddagen en något förkortad version av artikeln under rubriken "Tölli: Kuntauudistuksesta tulossa arvovaltakysymys". Katainens uttalande behandlades i liknande ordalag även i gårdagens ledare "Kuntauudistus läpi vaikka väkisin" i Keskipohjanmaa.