Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012

HS 14.4 2012 s A3

På paradsidan i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat hittar man en nyhet med rubriken "Vantaa voisi irrota paloja". I texten kan man läsa att "Vantaa voi olla valmis luovuttamaan eteläosiaan Helsingille, jos se vastineeksi saa uusia alueita naapureiltaan pohjoisesta."

HS 14.4 2012 s A 12

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Kuntaremontti sopii Vantaalle". Det är dock inte finansministeriets förslag till utredningsområde som passar Vanda. Istället kan man i artikeln läsa följande:

Käytännössä Vantaan ja Nenosen linjaukset voivat merkitä, että Vantaa voisi luopua joistain eteläosistaan Helsingin hyväksi. Vastineeksi se saisi itselleen tärkeitä alueita pohjoisesta.

I artikeln citeras Päivi Laajalaa från finansministeriet, som kommenterar Vandas förslag:

Jos Vantaa luovuttaisi alueita Helsingille ja saisi liitosalueita pohjoisesta, se helpottaisi Vantaan maankäyttöä. Koko seudun asioita se ei auttaisi

I ingressen till artikeln heter det att "Helsingille voisi liietä alueita Vantaan eteläosista."

http://192.49.193.12/ktwebbin/ktproxy2.dll?doctype=0&docid=36313336313a31&dalid=27.3.2012%2016:36:25:000&extension=pdf

I förslaget till Vandas utlåtande om kommunreformen, som stadsfullmäktige i Vanda torde godkänna på sitt möte i måndag, svarar Vanda ja till frågan om kommunen anser att partiella sammanslagningar är nödvändiga i regionen. På tilläggsfrågan "Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region?" kommer Vanda med ett typiskt politikersvar, eller svarar inte alls. Med de "södra delar" som Vanda enligt Helsingin Sanomat är beredd att avstå ifrån syftas säkerligen inte på Mårtensdal och Myrbacka. Istället syftas det på återstoden av "Västerskullakilen" eller det område av Vanda som ingår i området för den gemensamma generalplanen för Östersundom. Vanda är fortfarande i vägen för utvidgningen av Helsingfors samhällsstruktur österut. Men Helsingfors behöver inte Västerkulla och Västersundom bara för att bygga metron. "Södra delarna" av Vanda behövs även för en inkorporering av resten av Sibbo.

Helsingin Uutiset 14-15.4 2012 s 4

I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Mäkinen: Kolmen kunnan malli realistisin". (En kortare version finns på tidningens webbplats.) I artikeln kan man läsa att finansministeriets förslag att slå samman de fyra städerna i huvudstadsregionen samt Sibbo inte är realitiskt, eftersom "politikerna" är oeniga. Istället kommer Mäkinen med följande förslag:

Luontevaa olisi, että Helsinki laajenisi itään Sipoon suuntaan. Espoo voisi yhdistyä Kirkkonummen ja muiden länsipuolella olevien kuntien kanssa. Vantaan luontevat kumppanit olisivat tässä mallissa pohjoiset kehyskunnat, muun muassa Tuusula ja Kerava

Det skrämmande med Mäkinens uttalande är att han brukar fungera som springpojke och budbärare för Samlingspartiet i Helsingfors. När Helsingfors inte får sin vilja igenom heller i den nya kommunreformen är det igen Sibbo som skall offras.

Vantaan Sanomat 14-15.4 2012 s 7

 Den ovannämnda artikeln har i Vantaan Sanomat publicerats under rubriken "Tapani Mäkinen esittää kolmen suurkunnan mallia"  (även på tidningens webbplats).

Länsiväylä 14-15.4 2012 s 4

Även i Länsiväylä har artikeln publicerats under rubriken "Mäkinen: Kolmen kunnan malli realistisin", men en kort version av texten har på Länsiväyläs webbplats rubriken "'Espoo voisi laajentua lännen suuntaan'".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändare med rubriken "Nyt pitäisi selvittää metropolihallintoa". I insändaren skriver Tarja Eklund (sdp), som är suppleant i stadsfullmäktige i Vanda, följande:

Vantaan pilkkominen osiin tai itäisten osien luovuttaminen Helsingille on aivan älytön ajatus. ...

Helsingin laajentumisnälkä ei pysähdy Vantaan rajoille, jos pakkoliitokset yleisesti sallitaan. Seuraavaksi raja on lähempänä muita kehyskuntia. Sipoossahan tämä virhe tapahtui, kuten seurauksista voi todeta. Mikään ei riitä Helsingin päättäjille.

HS 15.4 2012 s A 17

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Vantaan kosiskelu närästää napureita". Tidningen har frågat representanter för Nurmijärvi, Tusby, Kervo, Träskända och Helsingfors vad de tycker om Vandas förslag. Vad man tycker i Sibbo har Helsingin sanomat dock inte förstått att fråga.

Enig front. Den 14 april 2012

Bbl 12.4 2012 s 6

I torsdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Enig front mot upplösning av Sibbo". Artikeln är skriven med anledning av att kommunfullmäktige i Sibbo på sitt möte i tisdags skulle behandla "kommunens utlåtande om utredningen som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur". Kommundirektörens förslag godkändes enhälligt utan egentlig diskussion, men fullmäktige grupperna passade på att kritisera hela kommunreformen. Förslaget till kommunens utlåtande har jag behandlat i inlägget "Dåliga erfarenheter. Den 5 april 2012".

Uusimaa 12.4 2012 s 14

I torsdagens nummer av Uusima ingår en motsvarande artikel med rubriken "Sipoo ei halua kuntaliitokisa, metropolin yhteisty riittää". Sipoon Sanomat publicerade på fredagen på tidningens webbplats en förkortad version av artikel "Sipoo ei halua kuntaliitokisa, metropolin yhteisty riittää".

Yle publicerade i onsdags en nyhet med rubriken "Sibbo för självständighet".

Hbl publicerade  i torsdags på Internet en artikel med rubriken "Kommunerna kan inte tvingas till reform", enligt vilken statsminister Jyrki Katainen (saml) säger att kommunreformen inte kan "genomföras så att regeringen ritar en karta och säger att så här blir det". Hbl publicerade en senare ett par nya versioner av artikeln, där det smått anmärkningsvärda uttalandet om kommunreformen lämnats bort.

Utkastet klandras. Den 13 april 2012

HS 13.4 2012 s A 16

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Luonnonsuojeluyhdistys moittii Östersundomin kaavaa". I artikeln kan man om Helsingfors naturskyddsförenings (Helsy) åsikt om det aktuella utkastet (alternativ B) till gemensam generalplan för Östersundomområdet läsa följande:

Helsyn mielestä on uhkarohkeaa viedä eteenpäin nyt valittua kaavaluonnosta.

Jos asutus lopullisessa kaavassa rajoittuu Natura-alueisiin, Helsy on valmis valittamaan kaavasta tarpeen vaatiessa vaikka EU:hun asti.

Jo viime kesänä Uudenmaan ely-keskus totesi Östersundomin suunnitelmat Natura-arvojen vastaisiksi. 

HS 12.4 2012 s A 12

I torsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en rättelse där det noteras att Outi Ojala från Vänsterförbundet inte stödde förslaget att returnera utkastet till beredning. Ojala röstade däremot tillsammans med de gröna stadsstyrelsemedlemmarna för stadsplaneringsnämndens förslag enligt vilken staden skulle ställa följande krav på den fortsatta planeringen:

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Stadsplaneringsnämndens förslag förlorade dock i omröstningen mot ett förslag att lämna bort det ovannämnda kravet, frånsett ett påpekande om stränderna vid Kantarnäs. (Se "Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012".)

Den gröna stadsfullmäktigemedlemmen Emma Kari skrev i tisdags ett blogginlägg, där hon behandlade det aktuella ärendet ur ett grönt perspektiv. I inlägget skriver Kari bl.a. följande:

Östersundomin alue rajautuu pohjoisessa Sipoonkorven kansallispuistoon. Sipoonkorpi on yksi harvoista suurista yhtenäisistä metsäalueista pääkaupunkiseudun lähellä. Tämän laajan metsän eteläraja määritellään tässä kaavaprosessissa. Lisäksi noin puolet Östersundomin eteläisistä rannoista on EU:n Natura-ohjelmaan kuuluvia lintualueita, joiden suojeluarvoja kaupunginhallituksen tänään hyväksymä kaavaluonnos todennäköisesti tuhoaa.

Kahden Natura-alueen välissä sijaitsevan ja tärkeitä luontoarvoja sisältävän Talosaaren rakentaminen on kaavan suurimpia ongelmakohtia. Säästämällä Talosaari rakentamiselta turvattaisiin lintulahtien rauha ja Östersundomin uudet asukkaat saisivat virkistyskohteen upean luonnon keskelle. Lisäksi vihreät ovat vaatineet Porvarinlahden ja Bruksvikenin Natura-alueiden väliin jäävän niemen säästämistä. Tämän muutoksen vaikutus alueen asukasmääriin olisi pieni, mutta sen merkitys luonnonarvojen kannalta merkittävä.

HS 13.4 2012 s A 5

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Vantaa havittelee pohjoisnaapureitaan". I gårdagens nummer ingår en artikel med rubriken "Espoo tyrmäsi yksimielisesti suurkunnan"

Sju delar. Den 12 april 2012

HS 10.4 2012 s A 9

I tisdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Metropoli kaipaa kyläpäälliköitä". I artikeln presenteras Mari Vaattovaaraas (av HS begärda) förslag att dela "metropolens fem kommuner" på nytt. Att Sibbo här räknats till metropolen tillsammans med de fyra städerna i huvudstadsregionen torde förklaras av att finansministeriet förslår att huvudstadsregionen tillsammans med Sibbo skall utgöra ett "utredningsområde". Vaattovaaraa, vars specialområde är stadsgeografi, föreslår att "metropolen" delas in i sju "stadsdelar" med egna borgmästare. Grankulla finns i Vaattovaaraas modell kvar som en modell för övriga att ta efter, medan största delen av Östersundom återförenats med Sibbo. Esbo har delats så att norra Esbo förblir obebyggt. (Att halva Esbo är glesbygd har ju inte betraktats som ett "problem med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen".) Norra Helsingfors har anslutits till Vanda, medan östra Helsingfors (utom Östersundom) utgör en egen del, som betecknats "Kehyttävä rantakaupunki". Här torde  Vaattovaaraa se de möjligheter som man trodde att fanns i Östersundom. Tillsamman med artikeln har Helsingin Sanomat publicerat en bakgrundstext med rubriken "Metropoli on vaikea pala kuntaviisikolle". I texten kan man läsa följande:

Harva pääkaupunkiseudun kuntatoimija haluaa nyt olla hyvää pataa Helsingin kaupunginjohtajan Jussi Pajusen (kok) kanssa.

Koska Helsingin talous kiristyy ja rakennusmaat käyvät vähiin, Pajunen haluaa suurkunnan.

Helsinki saa nostetta valtakunnan hallitukselta, joka kokoomusvoimin ajaa kuntaliitoksia koko Suomeen.

Pääkaupunkiseudulla viisi kuntaa, Helsinki, Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Sipoo, on nippu, jota esitetään koottavaksi miljoonan asukkaan metropoliksi. ...

Sipoota vetää kohti metropoliseutua ainakin sen rajoille ulottuva Helsingin uusi kaupunginosa, Östersundom ja sen myötä rakennettava itämetro.

HS 11.4 2012 s A 13

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsinki hyväksyi Östersundomin kaavaluonnoksen ". I notisen noteras det följande:

Vihreiden Elina Moisio, Johanna Sumuvuori ja Ville Ylikahri sekä vasemmistoliiton Outi Ojala olisivat halunneet palauttaa kaavan uudelleen valmisteltavaksi

He olisivat halunneet rajata Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsbergetin niemen ja Talosaaren alueen virkistysalueiksi

Vad som inte framgår ur notisen är att stadsstyrelsen godkände en ändring av stadsplaneringsnämndens förslag, så att stadsplaneringsnämndens krav på den fortsatta planeringen till största delen lämnades bort. (Se "Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012".)

Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012

 Helsingfors stadsstyrelse behandlade på sitt möte igår utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Vid mötet gjorde De grönas representanter ett intressant förslag, som dock röstades ner. Förslaget lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus palauttaa asian uudelleen valmisteltavaksi yleiskaavaluonnoksen vaihtoehto B:n pohjalta siten, että Salmenkallion eteläkärjessä sijaitseva Kantarnäsbergetin niemi ja Talosaaren alue rajataan rakentamisen ulkopuolelle ja merkitään virkistysalueiksi. Lisäksi Östersundomin pohjoisosassa rajataan rakentaminen pääsääntöisesti alueelle suunnitellun tien eteläpuolelle, jotta mahdollistetaan Sipoonkorven kansallispuiston laajentaminen.

Socialdemokraternas Osku Pajamäki understödd av samlingspartisten Tatu Rauhamäki kom med ett förändringsförslag i den motsatta riktningen:

Östersundomin yleiskaavaluonnos hyväksytään vaihtoehto B:n pohjalta siten, että jatkosuunnitteluohjeeksi kirjataan vain seuraava vaade:

Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin.

Pajamäkis förändringsförslag godkändes med rösterna 11 mot 4. Det ursprungliga förslaget var stadsplaneringsnämndens förslag (se "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012" och "Kantarnäs. Den 26 mars 2012"), som lyder enligt följande:

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Stadsstyrelsen beslöt alltså att lämna bort angivelsen om den ekologiska korridoren och kravet på att byggandet av Östersundom inte börjar från de sydligaste delarna. Tydligen är det så viktigt att få börja exploateringen av Östersundom just i friluftsområdet i Husö att stadsstyrelsen valde att köra över stadsplaneringsnämnden. Det kan noteras att stadsplaneringsnämndens anvisningar formellt först föreslog av den samlingspartistiske ordföranden Lasse Manninen, som även understödde angivelserna då de godkändes i nämnden. Det kan även noteras att Tatu Rauhamäki är Manninens föregångare som ordförande i stadsplaneringsnämnden och den samlingspartistiska fullmäktigegruppens ordförande. Stadsplaneringsnämndens krav godkändes i nämnden efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger och omfattande förhandlingar först mellan partigrupperna. Frågan är om Manninens agerande i nämnden bara var taktik, eller om Manninen och Rauhamäki faktiskt representerar olika linjer i frågan. Om Rauhamäkis visioner av villor invid Natura 2000-områden i Östersundom kan man läsa i blogginlägget "Rauhamäki vill ha villor. Den 22 januari 2010".


På föredragningslistan för stadsstyrelsens möte igår fanns även ärendet "Lausunto valtiovaltiovarainministeriölle Kunnallishallinnon rakenne-työryhmän selvityksestä sekä kuntauudistukseen liittyvistä muista uudistuksista". Jussi Halla-aho understödd av Jan D Oker-Blom kom med följande förslag till ändring i utlåtandet:

Mitä edellä ja jäljempänä todetaan kuntaliitoksista, edustaa Helsingin kaupunginhallituksen enemmistön näkemystä. Vaihtoehtona kuntaliitoksille on kaupunginvaltuuston lähetekeskustelussa esitetty ns. Metropolivaltuustoon perustuva malli, jossa ei kuntaliitoksia tehtäisi ja jonka pohjalta voidaan sen kannattajien näkemyksen mukaan kehittää Helsinkiä, pääkaupunkiseutua ja koko metropolialuetta tehokkaammin ja kokonaisvaltaisemmin kuin kuntaliitoksilla.

Förslaget röstades ner.

Paikkakuntaa, joka jakaantuu kahteen kuntaan. Den 10 april 2012

http://fi.wikipedia.org/wiki/Östersundom

På denna blogg har jag speciellt i inlägget "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011"  påtalat mångtydigheten i namnet Östersundom. Bl.a. har jag framhållit att den del av Östersundom som fortfarande hör till Sibbo på finska i princip borde benämnas Itäsalmi. På diskussionsspalter på Internet har namnfrågan diskuterats hektiskt ur helt andra utgångslägen. Att Helsingfors stad lämnade bort användningen av namnet Itäsalmi är det många som har svårt att smälta. Typiskt beskylls Svenska folkpartiet för försvenskningen, fastän Helsingfors huvudsakliga motiv till valet av namn på finska torde vara branding. Förleden itä i namnet Itäsalmi ansågs inte väcka önskade associationer.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Ylläpitäjien_ilmoitustaulu#.C3.96stersundom-ilmi.C3.B6n_levi.C3.A4minen

 
På Wikipedia har det häromdagen förts en diskussion under rubriken "Östersundom-ilmiön leviäminen". Kontroversen kring namnet Itäsalmi har resulterat i att den finskspråkiga sidan om Östersundom på Wkipedias i söndags tillfälligt skrivskyddade, vilket kan anses vara en ganska extraordinär åtgärd.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Keskustelu:Östersundom

Namnfrågan har redan en längre tid diskuterats på Wikipedia. I söndags kom signaturen Htm på Östersudomsidans diskussionssida med följande förslag:

Artikkeli käsittelee paikkakuntaa, joka jakaantuu kahteen kuntaan. Voisi olla asiallista tehdä oma artikkeli Helsingin kaupunginosasta nimeltä Östersundom ja Sipoon puolen alueesta, jonka nimi on suomeksi Itäsalmi ja ruotsiksi Östersundom. Helsingin kaupunki nimeää kaupunginosansa itse.

S-kurva. Den 9 april 2012

Senast i gårdagens inlägg "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012" har jag noterat att det då Vanda avstod från den så kallade Västerkullakilen hette att området inte kan utvecklas. När Nylands lantmäteribyrå efter HFD:s avgörande lade till ytterligare 10 hektar av Västerkulla eller Västersundom till Helsingfors (se t.ex. "Kungörelse. Den 19 december 2008" och "Lantmäteriverket begår fel. Den 21 december 2008"), motiverade chefen för geografisk information Mauri Asmundela sitt beslut i telefonsamtal med att man sparar onödiga konflikter och pengar om Österleden i sin helhet hör till Helsingfors. Påståendet var juridiskt irrelevant, men visst underlättar den aktuella justeringen av kommungränsen möjligheten att omvandla vägen, som tillsvidare disponeras av vägverket, till Helsingfors stads "gata", så som staden planerat.

I utkastet till generalplan för Östersundom (alternativ B) har Österleden delvis flyttats tillbaka söderut till sin gamla sträckning, men öster om Ring III har man på ett kort avsnitt flyttat Österleden norr om Helsingfors nuvarande gräns. (Vid S-kurvan på ritningarna.) Tydligen är det ändå inte så viktigt att Österleden i sin helhet hör till Helsingfors.