Metropolminister Fribergius. Den 10 september 2007

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Ei kai Helsinki nyt tahallaan kolaroisi". Artikeln har även publicerats på Kimmo Oksanens blogg. Okasanen noterar i artikeln att Helsingfors krockar med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen genom att föreslå att kollektivtrafiken, som nu är underställd SAD, tas över av ett bolag (läs: HST). Oksanen noterar även metrotvisten:

HKL:n toimitusjohtaja Matti Lahdenranta päästi Helsingin Sanomissa suustaan lauseen, joka sai monet raivoihinsa: kun länsimetro on saatettu Espoon Matinkylään, työmaata tulisikin jatkaa Espoon Kivenlahden sijaan Helsingin Mellunmäestä Sipoon suuntaan. ”Tärkeysjärjestys on itsestään selvä”, Lahdenranta heläytti. Espoossa kiehuttiin.

Pääkaupunkiseudun väylien rakentamisjärjestys on sovittu kaupunkien, YTV:n ja liikenneministeriön välisessä joukkoliikennesuunnitelmassa PLJ:ssä sekä kaupunkien ja valtion välisissä aiesopimuksissa. Lahdenrannan puheet olivat vastoin näitä sopimuksia.

Det förefaller märkligt att Helsingfors som så starkt har förespråkat ett "frivilligt" samarbete genom samarbetsavtal själv visar beredskap att bryta avtal. När det gäller Sibbometron är Helsingfors visserligen tvunget att fram till HFD:s domslut angående statrådets gränsbeslut ge ett sken av att metroplanerna följer en stram tidtabell, men frågan är om man från Helsingfors sida alls vill att samarbetet i huvudstadsregionen skall fungera. Det räckte kanske med att få grannkommunernas formella stöd för en "anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen". Oksanen tycks själv tvivla på att man i Helsingfors egentligen önskar att samarbetet lyckas. Jag citerar:

Viime kädessä on kyse siitä, kuinka hyvältä Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen saavat yhteistyönsä näyttämään valtion suuntaan. Kaupungit ovat esitelleet sisäministeriölle yhteisen suunnitelmansa, kuinka ne tulevaisuudessa tekevät hyvää yhteistyötä kuntalaisten palvelujen turvaamiseksi. Joukkoliikenne on yksi yhteistyön keskeisistä alueista. Jos yhteistyö siellä karahtaa karille, onnistuneeko se missään muuallakaan?

Ja mitäs sitten tapahtuu? Jos yhteistyö ei toimi, valtio voi pakkoniputtaa kaupungit yhteen. Ensin liitetään Helsinkiin Vantaa ja sitten Espoo tai molemmat yhtä aikaa. Entäs jos se onkin Helsingin päämäärä? Ajaa yhteistyö karille tahallaan?

Även ledarartikeln i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat tar upp det dåligt fungerande samarbetet i huvudstadsregionen. Rubriken är "Pää jäi vetävän käteen vapaaehtoisessa yhteistyössä". Innehållet i ledarartikeln är det samma som i Oksanens artikel. Ledarskribenten noterar så väl förslaget att bolagisera kollektivtrafiken i huvudstadsregionen som bråket kring Sibbometron. Jag citerar:

HKL:n toimitusjohtajalta Matti Lahdenrannalta julkisuuteen päässyt lipsahdus, että Sipoon metro olisi ensisijainen verrattuna Länsimetron loppurakentamiseen, ei ainakaan hälventänyt muiden epäilyjä Helsingin aikeista mahdollisessa enemmistöasemassaan joukkoliikenneratkaisuja tehtäessä.

Joukkoliikenteen erimielisyydet heijastuvat todennäköisesti muihinkin yhteistyöhankkeisiin. Helppo on kuvitella, että lukiomaksuista tai suuren korkeakoulukampuksen sijoituspaikasta ei nykytilanteessa synny minkäänlaista sopua. Tilanne ajautuu helposti repivään kilpailuasetelmaan kaikessa muussakin, niin maankäytön, joukkoliikenteen kuin asuntotuotannonkin ratkaisuissa. Silloin ollaan pattitilanteessa, joka antaa maan hallitukselle avaimet käteen pääkaupunkiseudun tulevaisuuden järjestelyissä.

Ledarskribenten tror dock inte att regeringen skulle klara av att slå ihop kommunerna i huvudstadsregionen. Istället upprepar skribenten sina visioner om tre kommuner i hubvudstadregionen:

Hallituksesta tuskin löytyy sellaista poliittista yhteisvoimaa, jolla kaupungit pakotettaisiin yhteen. Espoo ei missään tapauksessa halua liittyä yhdeksi suurkunnaksi. Seutuhallintoa taas vastustetaan, koska sen pelätään lisäävän byrokratiaa. Mikäli hallitus arvioi, että hallintoa on keskitettävä suurempiin yksiköihin nykyisten valta-asetelmien murtamiseksi – muun muassa joukkoliikenteessä – silloin lähes ainoaksi vaihtoehdoksi jää aiemminkin esillä ollut malli Helsingin seudun kolmesta suurkunnasta: Helsinki, Vantaa ja Sipoo muodostaisivat yhden, Espoo, Kauniainen ja Kirkkonummi toisen, sekä Kuuma-kunnat Kerava, Järvenpää ja Tuusula kolmannen suurkunnan.

Att Sibbo och Kyrslätt eventuellt inte vill fusioneras tycks inte bekymra ledarskribenten. Ledarskribentens visioner låter som en en strategi för hur Samlingspartiet skall maximera sin makt i Helsingforsregionen utan att skapa konflikter inom partiet. Samlinspartiet vill inte ha "ökad byrokrati" i form av en mellanstegsförvaltning eller statlig inblandning i regionpolitiken. Statens "partnerskap" bör enligt Samlingspartiet begränsa sig till finansiering av kommunikationsleder - och beslut om tvångssammanslagningar. Eftersom Samlingspartiet inte vill ha statlig inblandning har man med Jan Vapaavuori i spetsen motsatt sig inrättandet av en metropolminister, trots att man ville ha med metropolpolitiken i regeringsprogrammet. Nu ser dock Vapaavuori ut att ha blivit en inofficiell metropolminister. Idag har regeringen under Vapaavuoris ledning tillsatt ett "Sekretariat för regeringens metropolpolitikprojekt". Närmare information ges av Vapaavuoris specialmedarbetare Tatu Rauhamäki.

Det har ibland betvivlats att invånarna i Landbo i sydvästra Sibbo i själ och hjärtat skulle vara Sibbobor. Dagens Hufvudstadsblad kan dock i en artikel med rubriken "Landbobor protesterade mot övermakten" rapportera om ett nästan enhetligt motstånd mot den planerade inkorporeringen. På lördag kväll hade Landbo eller åtminstone grusplanen i Landbo förvavdlats till en gallisk by. Temat för byfesten var taget ur Asterix. Det mest uppmärksammade programnumret utgjordes av tomatkastning mot en docka som föreställde Jan Vapaavuori. På lådorna med tomater lär det ha stått "Fribergius Ketsupix".

VE 3. Den 9 september 2007

I inlägget "Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007" föreslog jag att kartbilagan till prememorian för statsrådets gränsbeslut är skapad från samma Power Point-fil som inrikesministeriets karta med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag från den 30 november. I blogginlägget "Flera alternativ. Den 1 september 2007" noterade jag att kartan med Myllyniemis förslag "Alternativ 2" (VE 2) i utredningsmannens rapport finns på samma karta som alternativet VE 1 och att det därför behövdes en ny karta med endast utredningsmannens officiella förslag. Jag föreslog att denna karta hade skapats genom att gränsen för VE 1 klippts bort från kartan som ingår i rapporten. Exakt så behöver det dock inte ha gått till. Gränsen för VE 1 har nämligen infogats ovan på och därmed troligen senare än gränsen för VE 2 och den nuvarande kommungränsen. (Se bilden nedan.)

I själva verket torde kartorna i Myllyniemis rapport ha gjorts från en karta med hela tre alternativ, VE 1, VE 2 och VE 3. Detta framgår ur Power Point-dian med inrikesministeriets kartbilaga till statsrådets gränbeslut. Då kartbilden konverteras och textrutan ovanför kartan plockas bort blottläggs texten och gränsbeteckningarna som avbildas på den översta bilden i detta blogginlägg. Texten "VE 3" ryms med på själva kartbilden och syns därför på kartbilagan då bilden förstoras. (Se bilden nedan till vänster.) Dessutom finns texten "VE 3" även på kartorna i Myllyniemis rapport med alternativen VE 1 och VE 2, VE 4a, VE 4b samt Helsingfors förslag. (Se bilden nedan till höger.)

I sin rapport skriver Myllyniemi om alternativen VE 1, VE 2, VE 3, VE 4a och VE 4b att "Periaatteellinen lähtökohtaero kaikille tässä käsitellyille malleille on, että Sipoon saaristo pidetään yhtenäisenä ja jätetään Sipoon puolelle, Karhusaarta lukuun ottamatta." Gränsförslagen är anpassade efter Matti Vanhanens uttalande om att skärgården inte behöver ingå i området som ansluts till Helsingfors. Gränslinjen för VE 3, som sträcker sig ända fram till Sibboviken, har Myllyniemi således ritat ut längs kustlinjen på ett bisarrt sätt. Om VE 3 skriver Myllyniemi vidare att "Sipoonlahden suun jälkeen meriraja kulkisi rannan muodon mukaisesti länteen kunnes tavoittaisi vaihtoehtojen 1 ja 2 merirajan." Gränsen för VE 3 sammanfaller alltså delvis med havsgränsen för VE 1 och VE 2. Eftersom alternativet VE 3 ursprungligen har funnits på samma karta som alternativen VE 1 och VE 2 har den del av gränsen för VE 3 som är gemensam med gränsen för de två andra alternativen ritats ut skilt. Detta framgår av att gränslinjen här har färgen 0,0,255 medan den övriga gränsen har färgen 46,46,255. (Se bilden nedan till vänster.) Den svarta linjen för den nuvarande kommungränsen har även här infogats ovanpå gränsförslaget. (Se bilden nedan till höger.) Motsvarande gäller även den tillagda havsgränsen i inrikesministeriets kartbilaga, så av vilken gräns som är ovan och vilken som är under bör det kanske inte dras allt för långt gående slutsatser. I själva verket ligger havsgränsen här tekniskt set ovan på gränsen till land, vilket eventuellt betyder att havsgränsen är en gemensam gräns som ingått i en äldre kartversion.


I sin rapport behandlar Myllyniemi alternativet VE 3, som tecker ungerfär samma landområde som Helsingfors förslag, mycket kort. Myllyniemi skriver att "Vaihtoehto huomioi Puronniityntien itäpuoliset Helsingin omistukset, jotka eivät pinta-alaltaan kuitenkaan ole niin huomattavia kuin saman tien länsipuolella sijaitsevat omistukset." I textrutan på kartbilden noteras desutom argumentet "Ingman ja Sipoonjoki Sipoolla". Syftet med VE 3 tycks vara att rätta till de största bristerna i Helsingfors förslag, men gränslingen för alternativet är så grov att VE 3 inte förefaller vara ämnat som ett seriöst eller färdigt alternativ. I själva verket torde alternativet VE 3 frånsett havsgränsen vara äldre än Helsingfors förslag från den 21 juni 2006. Området motsvarar nämligen området som Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori våren 2006 i hemliga förhandlingar hotade att ta av Sibbo med regeringens hjälp ifall Sibbo inte frivilligt gick med på att avstå området som motsvarar Myllyniemis förslag VE 2. Kartan med båda alternativen VE 2 och VE 3 har frånsett havsgränsen iögonfallande stora likheter med kartan med Pajunens och Vapaavuoris två alternativ som Helsingin Sanomat publicerade i samband med artikeln "Helsingin poliitikot haluavat lakaista Sipoo-kohun maton alle" den 19 september 2006.

Avgränsning av Sibbo storskog. Den 8 september 2007

Både Hufvudstadsbladet och Borgåbladet noterar idagens respektive tidningar att Nyland s miljöcentral har riktat kritik mot förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Miljöcentralen, som är underställd miljöministeriet, säger i sitt utlåtande bl.a. att "Sipoon kunnan ja Porvoon länsiosien muodostama alue on merkittävä koko metropolialueen kehittämisen kannalta ja rakentamisen paine on suuri." Utkastet till landskapsblan torde allt för långt bygga på eftergifter till Helsingfors krav på att koncentrera bebyggelsen i Sibbo till de sydvästra delarna av kommunen. I milöcentralens meddelande "I landskapsplanen för Östra Nyland bör större hänsyn tas till områdets tillväxt" noteras det bl.a. att "Sibbo storskog i Sibbo och Vanda är ett viktigt rekreations- och naturskyddsområde" och att "Nylands miljöcentral föreslår att området utmärks klart och tydligt i landskapsplanen" I själva i utlåtandet formulerar man sig på följande sätt:

Sipoossa ja Vantaalla sijaitseva Sipoonkorpi on merkittävä virkistys ja luonnonsuojelualue. Sipoonkorpityöryhmä II:n loppuraportissa alueelle ei ole määritelty rajoja. Alueen arvojen turvaamiseksi sekä suunnittelun ja käytön kannalta on tärkeää, että alueella on selkeät rajat. Uudenmaan ympäristökeskus esittää että alue osoitetaan maakuntakaavassa selkeästi ja että kaavaselostuksessa lisäksi osoitettu periaatteet alueen käyttämiselle.

Dess värre torde det inte finnas förutsättningar att göra klara gränser för Storskogens rekreations- och naturskyddsområden innan Högsta förvaltningsdomstolen har gjort sitt domslut över statrådets gränsbeslut. Vad månne Kai Kalima och Matti Vanhanen hade tyckt om att Östra Nyland i förslaget till landskapsplan hade betecknat den "färdiga tomtmark" som Helsingfors äger i Sibbo storskog som rekreations- eller naturskyddsområde? Helsingfors går med på att göra sina områden i de nordligare delarna av Storskogen till naturskyddsområde endast under förutsättningen att den planerade inkorporeringen förverkligas, så att Helsingfors kan bygga de södra delarna av Storskogen. I sitt utlåtande till länsstyrelsen från den 29 oktober säger Helsingfors att "Sibbo storskog kan avgränsas regionalt endast i samband med planeringen av den kommande markanvändningen i området." Även kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har i sin berömda rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" flera gånger upprepat att "Området för Sibbo storskog kan dock avgränsas endast i samband med planeringen av den framtida markanvändningen på området."

Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007

Stadsdirektören i Tavastehus Tapani Hellstén (sdp) fyllde 50 år igår. Med anledning av Helsténs födelsedag har Uutispäivä Demari idag publicerat en aintervju med rubriken "Tapani Hellstén satsaisi mieluummin kouluihin kuin aikuisten harrastuksiin". I anslutning till intervjun har tidningen även publicerat en artikel med rubriken "Hattulasta saattaa tulla uusi Sipoo". Alla vet vad "Sibbo" står för.

I Tavastehusregionen vill ett antal kommuner gå samman med Tavastehus. Bland dessa kommuner finns Kalvola och Renko. Dess värre ligger Hattula, som inte vill gå med i den nya kommunen, mellan Kalvola och Tavastehus. Eftersom lagen anses kräva att en kommun bildar ett sammanhängande område har Hattula gått med på att avstå ett litet område som skulle sammanbinda Kalvola med Renkola, som gränsar til Tavastehus. Grannkommunerna har dock krävt ett större område, så att den nya kommunen skulle få en naturlig och funktionell form. I artikeln i Uutislehti Demari jämförs alltså Hattula med Sibbo. Jag citerar ur artikeln:

Kesällä Helsinki sai valtiolta luvan ottaa itselleen palan Sipoota yleisen edun nimissä ilman Sipoon omaa suostumusta. Nyt Hämeenlinnan seudulla kokeillaan, oliko tapaus poikkeus vai voiko samoin menetellä muuallakin.

Hattula kunde liksom Sibbo bli ett prejudikat, eller ett prejudikat på hur allmänt prejudikatet Sibbo kan tillämpas. Uutislehti Demari berättar dock att det från inrikesministeriet meddelats att man inte vill ha något nytt Sibbo.

Nyt Hattula on saanut puolustajan yllättävältä taholta: vähän aikaa sitten Hämeenlinnan kaupunginjohtajalle Tapani Hellsténille soitettiin sisäministeriöstä ja kerrottiin, että siellä ei kaivata uutta Sipoota.

Hellsténiä ihmetyttää, miksi keskeneräiseen asiaan haluttiin jo nyt puuttua. Hänestä tuntuu myös oudolta, että se, mikä kävi Sipoossa, ei käykään muualla. Asian selvitteleminen joka tapauksessa jatkuu, eikä lopullisesta ratkaisusta ole tietoa.

- Tämä on merkittävä ennakkotapaus. Tällaisia saattaa tulla kuntaliitosten yhteydessä eteen muuallakin Suomessa, ja nyt katsotaan, onko valtiovallalla halua ratkaista näitä ongelmia. Mutta voi kyllä olla, että tämä on poliittisesti niin arkaluontoinen asia, että Sipoo jää ainoaksi, Hellstén sanoo.

I Helsingin Sanomat ingick den 28 augusti en artikel med rubriken "Suur-Hämeenlinna hamuaa viidennestä Hattulan kunnasta", där det berättades att Tavastehus, Kalvola och Renko föreslagit för inrikesministeriet att hela en femte del av Hattula skulle anslutas till Renko. Jag citerar ur artikeln:

Sisäministeriö ei kuitenkaan halua esitystä osakuntaliitoksesta, mikä on yllättänyt suurkunnan valmistelijat.

"Kyllä kunnilla täytyy olla oikeus tehdä esityksiä omassa asiassaan," Hämeenlinnan kaupunginjohtaja Tapani Hellstén sanoo. Ministeriön puuttumisesta kuntien päätöksentekoon kertoi maanantaina Aamulehti.

Sisäministeriö tyrmää erilliset osakuntaliitokset isompien kuntaliitosten valmistelussa. Osakuntaliitosesitykset eivät etene, jos alueella on suunnitelmissa laajempi kuntaliitos.

Itsenäisiä osakuntaliitoksia kieltokäytäntö ei koske. Jäädytys ei perustu lakiin, ministeriöstä todetaan.

Uutta hallintokäytäntöä on sisäministeriön hallitusneuvoksen Arto Sulosen mukaan tarkoitus noudattaa nyt kolme vuotta.

Hattula borde snarare jämföras med Vanda än med Sibbo. Hattula är inget nytt Sibbo, men kanske ett nytt Vanda, som "frivilligt" ger ifrån sig ett område för att inte genom tvång förlora ett större område. Anslutningen av den så kallade Westerkullakilen till Helsingfors uppfyller inte de av lagen definierade allmänna villkoren för en ändring i kommunindelningen. Det samma torde gälla området som Hattula frivilligt kan tänka sig avstå från. Det är snarare Vanda än Sibbo som kan bli ett prejudikat som avgör Hattulas öde. Liksom för Vandas del skulle ett större område däremot kunna tänkas uppfylla de allmänna villkor som 3 § i kommunindelningslagen definierar.

Det finns orsak för inrikesministeriet att vänta på Högsta domslut i "Sibbofrågan" innan man behandlar några nya initiativ till kommundelssammanslagningar, men det finns andra motiv till återhållsamheten på inrikesministeriet. Fallet Sibbo torde vara ett avskräckande exempel. Och för en centerminister finns det alldeles speciella skäl att försöka sätta locket på Pandoras ask.

Om man på inrikesministeriet hade varit konsekventa hade man inte gått med på att ansluta en del av Vanda till Helsingfors i samband med det större inkorporeringsprojektet. Egentligen kunde även inkorporeringen av sydvästra Sibbo ses som ett steg i ett större projekt där man fusionerar Vanda med Helsingfors eller sammanslår alla fyra städer i huvudstadsregionen. På inrikesministeriet vill man dock inte vara konsekvent. För att inte göra Sibbo till ett prejudikat har man betonat huvudstadens särställning. Centerministrarnas fjäskande för "Finlands enda metropolområde" eller "Finlands enda huvudstad" kan rent av tolkas som ett sätt att skydda det centeterdominerade inlandet från oönskade kommunsammanslagningar. Även om Sibbo inte blir ett politiskt prejudikat blir HFD:s domslut i Sibbofrågan ett juridiskt prejudikat i någon riktning. Godkänner HFD mot förmodan statsrådets gränsbeslut från den 28 juni, kan inrikesministeriet vänta sig ett stort antal initiativ till ändringar i kommunindelningen. Efter nästa riksdagsval om drygt tre år behöver kommunministern inte vara centerpartist.

Pertti Salolainens (saml) skriftliga spörsmål om Sibbo storskog (se Spörsmål om Sibbo storskog. Den 6 september 2007) finns nu på riksdagens webbplats.

Spörsmål om Sibbo storskog. Den 6 september 2007

Yle Internytt Östnyland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo Storskog nationalpark?". I notisen berättas att riksdagsman Pertti Salolainen (saml) har lämnat ett skriftligt spörsmål till regeringen om grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. Salolainen anser att det är viktigt att skydda Sibbo storskog, så att området inte splittras och bebyggs som en följd av Helsingfors markövertagande. Salolainen torde höra till dem som inte litar på Helsingfors långa tradition när det gäller att göra ödemark till en integrerad del av tät stadsstruktur.

Suomen luonnonsuojeluliitto och Natur och Miljö föreslog i mars ifjol att Sibbo storskog (Sipoonkorpi) görs till nationalpark. (Se meddelandet "Sipoonkorpi kansallispuistoksi".) I förslaget till nationalpark ingick även den av Helsingfors ägda skogen inom det område som enligt statrådets gränsbeslut skall inkorporeras med Helsingfors. Det torde vara denna skog, dvs områdena 10, 17 och 18 på kartan ovan, som av statsministern beteckanats som "färdig tomtmark". (Klicka på bilden för att förstora den.)

De gröna i Helsingfors och speciellt Otto Lehtipuu har velat se inkorporeringen av sydvästra Sibbo som en möjlighet att skapa en nationalpark i Sibbo storskog. De gröna i Vanda har dock noterat att inkorporeringen enligt Pekka Myllyniemis förslag utgör ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. (Se "Adress för Westerkulla. Den 12 januari 2007".) Inkorporeringen hotar där till Naturaområdena vid Borgarstrandsviken, Bruksviken, Torpviken och Kapellviken samt förbindelserna mellan dessa områden och storskogen. På naturskyddsorganisationens webbsidor finns det även en karta ur vilket det framgår att naturskyddsföreningarna föreslagit att hela Husöområdet tillsamammans med den så kallade Västerkullakilen söder om Borgåleden skulle göras till Naturaområde.

---
Föreningen För Sibbo arrangerar tillsammans med Nälkäteatteri utomhusopera i Zachrisbacken den 16 september kl 15. Verket som uppförs är Volter Kilpis Batsheba, som enligt arrangören handlar om "makt och missbruk av makt".

Helsingfors långa tradition. Den 5 september 2007

I Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006 ingår ett textavsnitt där det hävdas att man i Helsingfors har "en lång tradition av att anpassa naturvärden som en del av en tät stadsstruktur":

Sipoon rantavyöhykkeen länsiosassa on neljä erillistä, Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueeseen kuuluvaa lahtea. Porvarinlahti sijaitsee Helsingin, Vantaan ja Sipoon alueilla ja muut kolme Bruksviken, Torpviken ja Kapellviken Sipoon puolella. Lisäksi siirrettäväksi ehdotetun alueen pohjoispuolella on Natura2000-verkostoon kuuluva Sipoonkorpi, jonka merkitys sekä luonnon että virkistyskäytön kannalta on erittäin merkittävä.

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Den ovaciterade texten ingår även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. Vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 oktober kommenterade fullmäktigeledamot Pekka Myllykoski texten på följande sätt:

Täällä on kilvan kehuttu tätä lausuntoa erittäin perusteelliseksi ja hyvin laadituksi. Mutta siinä on kyllä muutama sellainen mielestäni huolestuttava muotoilu, jotka kannattaa nostaa esiin.

Natura 2000 -alue on nimeltään Mustavuorenlehto ja Östersundomin lintuvedet. Se tässä kyllä on oikeassa muodossa. Minkä takia pitää korostaa, että on neljä erillistä tähän alueeseen kuuluvaa lahtea, kun koko nimikin jo osoittaa, että kyseessä on luontokokonaisuus ja siihen kuuluu muutakin - jos se halutaan säilyttää - kuin vain nämä neljä erillistä lahtea. Ja etenkin Gasaberget ? ja ympäröiviä metsiä ja peltoja ym. jotta kunnon luontotutkimus saadaan.

Samoin kun todetaan, että luontoarvot olivat suunnittelun lähtökohtina. Täällä sanotaan: "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." Mielestäni Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain luonnonarvojen perusteella ja se voitaisiin tehdä ihan riippumatta maankäytön suunnittelusta, paljon ennen maankäytön suunnittelua jne. Ja kun kerran Sipoonkorven luonnonarvoista ehkä tärkein on kuitenkin sen erämaisuus, on vähän huolestuttavaa, että tämä loppuu lauseeseen "Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta." Ei kyllä erämaa sovi sinne.

Utredningsman Pekka Myllyniemi har till skillnad från Pekka Myllykoski inte noterat den bristande logiken i påståendet om Helsingfors förmåga att göra ödemark till en del av tät stadsstruktur, utan har i kapitel 5, på sida 52 i sin rapport kopierat följande stycken nästan direkt ur Ratasvuoris utredning:

Sipoon rantavyöhykkeen länsiosassa on neljä erillistä, Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueeseen kuuluvaa lahtea. Porvarinlahti sijaitsee Helsingin, Vantaan ja Sipoon alueilla ja muut kolme Bruksviken, Torpviken ja Kapellviken Sipoon puolella. Lisäksi siirrettäväksi ehdotetun alueen pohjoispuolella on Natura2000-verkostoon kuuluva Sipoonkorpi, jonka merkitys sekä luonnon että virkistyskäytön kannalta on erittäin merkittävä.

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus tehdään alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

De textavsnitt i kapitel 5 som Myllyniemi kopierat ur Ratasvuoris utredning finns i regel även i kapitel 3 i rapporten. Den ovanciterade texten utgör här ett undantag. Texten återfins alltså inte i kapitel 3. Liksom Erkki Mennola noterat i sitt expertutlåtande från den 10 januari, förekommer å andra sidan satsen "Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta", hela tre gånger kapitel 5. Följande stycke ingår på sida 49 i Myllyniemis rapport:

Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue. Sen luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Med "vaihtoehto 1 laajempi alue" avses VE 2, som är Myllyniemis officiella förslag. På sida 55 i rapporten ingår följande stycke:

Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue. Sen luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Vanhanen ger Helsingfors stöd i metrokonflikten. Den 4 september 2007

Tidningen Suomenmaa har idag publicerat en del av festtalet, som Matti Vanhanen i lördags höll vid Vartio- ja Mellunkylän Omakotiyhdistys 60-års jubileumsfest. (Se "Vanhanen höll festtal. Den 2 september 2007".) Vanhanens artikel har i Suomenmaa rubriken "Asumisessakin kohti uusiutuvaa energiaa". Med i artikeln finns den del av festtalet som berör planerna för sydvästra Sibbo. Jag citerar ur artikeln:

Nyt käydäänkin keskusteluja siitä, miten pientaloasumista voitaisiin lisätä etenkin Helsingin seudulla. Liikenne- ja energiapoliittisesti se, että palvelut ja metroasema sijaitsevat kävely- tai pyörämatkan päässä, on merkittävä etuus.

Länsi-Sipoossa Helsingin kaupungilla on mittavia maaomaisuuksia. Jos liitos toteutuu, on kaupungilla mahdollisuus pitää tonttien hinnat kurissa ja kaavoittaa korkealaatuista pientaloaluetta, sitä mitä kansalaiset toivovat. Lisäksi kaikki tämä on tehtävissä tukeutumalla metroliikenteeseen.

Helsingillä on nyt mahdollisuus toteuttaa yhdyskuntapolitiikkaa, joka vastaa ihmisten asumistoiveita ja joka on ympäristöpolitiikan näkökulmasta kestävää.

Alueen maasto on vihreää, kumpuilevaa ja alueella on vanhaa kulttuurimaisemaa. Lisäksi alue on lähellä merenrantaa. Tälle alueelle voitaisiin toteuttaa useita ”puutarhakaupunkeja”.

Finska Yle har noterat att "Vanhanen haluaa metron Sipooseen" i underrubriken till en notis med rubriken "Vanhanen: Kotimaista energiaa syytä suosia". Svenska Yle har publicerat en notis med rubriken "Vanhanen stöder metro till Sibbo". I Vanhanens tal, som förmedlades till medierna redan på lördag kväll, liksom i den förkortade versionen i Suomenmaa omnämns metron endast ett par gånger i förbifarten. Genom att omnämna metron har Vanhanen lika väl stuckit in huvudet i ett politiskt getingbo. Sibbometron är kontroversiell redan av den anledningen att metron varit ett centralt men omtvistat argument för en annektering. Ett ställningstagande för en metrolinje är känsligt med tanke på att kommunikationsministeriet som bäst utreder behovet av HELI-banan. Sibbometron är just nu alldeles specielt brännbar, emedan den ses som en konkurremt till en förlängning av Esbometron till Stensvik. Senast i dagens Helsingin Sanomat kan man läsa att HST ämnar göra en tillägsbeställning på tio metrovagnar med anledning av en förlängning av banan antingen till Stensvik eller Sibbo. Vanhanens påstådda stöd av Sibbometron kan således tolkas som ett ställningstagande i en konflikt mellan Helsingfors och Esbo.

---

I morgon onsdag börjar kursen i filosofins historia som jag föreläser vid Helsingfors universitet. Kursen har en hemsida på adressen www.wadenstrom.net/filhist07. Webbidorna kommer att uppdateras regelbundet under kursens gång.