Käynyt ilmeiseksi. Den 9 april 2010

Den senaste stora nyheten inom finländsk politik är - eller borde ha varit - att byggkoncernen Lemminkäinen misstänks för att med felaktig bokföring ha kanaliserat valbidrag till Centern via Nova Group. Av någon anledning har nyheten inte fått så stor uppmärksamhet. Idag har matti vanhanen meddelat att Centern, enligt partisekreteraren, inte tagit emot valbidrag av Lemminkäinen. Men det är väl just detta som är själva poängen, att pengarna har tagit omvägen via Nova. Mycket märkligt skulle det ju vara om Lemminkäinen, som Matti Vanhanen har band till, betalat en stor summa till Centern utan att Centerns ledning skulle känna till det. Jag skall inte här på nytt ta upp den aktuella valfinansieringshärvans kopplingar till fallet Sibo, utan hänvisar till mitt inlägg "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". Om Lemminkäinen, se även "Kartellen faller samman. Den 29 september 2009".

Så väl Helsingfors stad som Vanda stad har idag publicerat respektive stadsstyrelsers föredragningslista med ett ärende som berör ett utlåtande till miljöministeriet om en gemensam generalplan i huvudstadsregionen. Enligt uppgifter i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte har utlåtandena utarbetats i samarbete mellan städerna. Städerna i huvudstatdregionen har tidigare "samarbetat" då det gällt utlåtanden om inkorporeringen och sammanslagningen av de nyländska landskapsförbunden. Denna gång har dock Vanda skrivit ett eget utlåtande. I förslaget till Helsingfors utlåtande säges bl.a. följande:

Yhteisen suunnittelun tarve on pääkaupunkiseudulla tiedostettu pitkään. Vuonna 2000 laadittiin pääkaupunkiseudun kaupunkien ja Sipoon kunnan yhteistyönä Kuntien yhteinen maankäytön kehityskuva. Sittemmin kehityskuvatyö on laajentunut Porvoon akselille saakka. ...

Helsingin, Vantaan ja Sipoon rajapinnan suunnittelussa on todettu tarve yhteiselle suunnittelulle, jossa yhteinen osayleiskaava sisällöllisesti olisi toimiva ratkaisu. Toimintapolkua hahmoteltaessa on kuitenkin käynyt ilmeiseksi, että MRL:n edellyttämä yhteinen toimielin valmistelua ja päätöksentekoa varten ei ole ongelmaton kunnallisen demokratian toteutumisen näkökulmasta.

I förslaget till Vandas utlåtande noteras bl.a. följande:

Vantaalla ei ole kiireellistä tarvetta yleiskaavan uudistamiseen. ...

Sipoon alueliitoksen tultua voimaan on Helsingin, Sipoon ja Vantaan kesken valmisteltu Östersundo-min yhteisen yleiskaavan laadintaa. Valmistelutyössä on laadittu Helsinki-Porvoo maankäyttöselvitys, johon myös Porvoon kaupunki ja maakunnan liitot ovat osallistuneet. Östersundomin joukkoliikenteen järjestämisestä on valmistunut kaksi selvitystä: metron ja pikaraitiotien esiselvitykset.

Interaktivitet. Den 8 april 2010

Förra veckan frågade Helsingin uutiset på tidningen webbplats om man borde bygga metro till Östersundom. (Se "Pitäisikö? Den 31 mars 2010".) På paradsidan till det senaste numret av tidningen finns resultatet. Själv röstade jag naturligtvis nej, men med tanke på motiveringarna till inkorporeringen borde Helsingfors vara moraliskt förpliktigat att bygga metrolinjen till Östersundom. Egentligen är det i första hand Vanda som bör tillfrågas om metron. Ritas inte metron genom Västersundom ut på den gemensamma delgeneralplanen kan metrolinjen inte förverkligas.

Kommunförbundet skriver på sin hemsida allmänt om den i den nya markanvändnings- och bygglagen definierade möjligheten till gemensamma delgeneralplaner:

Beslutsfattandet om en gemensam generalplan i ett gemensamt organ eller motsvarande kan försvåra det lokala engagemanget, bland annat kommunfullmäktiges engagemang i planen. Därför är det viktigt att beredningen och arbetet på att finna gemensamma lösningar sker så interaktivt som möjligt.

När det gäller den gemensamma delgeneralplanen för Helsingfors, Vanda och Sibbo har beredningen hittills varit allt annat än interaktiv. Helsingfors vill inte publicera utredningarna om spårvägsalternativ för Östersundom och det är svårt att avgöra om den gemensamma delgeneralplanen överhuvudtaget är aktuell.

Med interaktivitet syftar Kommunförbundet knappast på gallupar på webben, men webbfrågan på Helsingin uutisets webbplats är i själva verket en av ytterst få möjligheter som invånarna hittills erbjudits att ta ställning till planeringen av inkorporeringsområdet. Någon verklig betydelse har resultatet av webbfrågan naturligtvis inte.

Gränsen för röstningsområdet 54G. Den 7 april 2010

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Sammanslagningsplanerna för Helsingfors och Vanda avancerar". Det enda nya i nyheten är att stadsstyrelsen i Helsingfors igår fick en redogörelse över det senaste kring sammanslagningsfrågan. Hufvudstadsbladet har även idag med anledelse av redogörelsen publicerat en notis med rubriken "Vandafusion klarnar nästa år". Tidtabellen är i sig ingen nyhet. Tidtabellen (ovan) har en längre tid funnits på webbplatsen för Vanda stad. Intressant är det dock att Hbl nämner att Helsingfors sannolikt höjer skattesatsen, vilket betyder att de två städerna kommer att ha skattesatser som ligger nära varandra. Poängen torde här vara att viljan till en samgång minskar i Vanda då helsingfors höjer skattesatsen. Vad som inte nämns är att Helsingfors ytterligare måste höja sklattesatsen den dag staten börjar beskatta Helsingfors Energi på samma grund som andra företag.

Frågan om det blir en fusion har stor betydelse för planeringen av Östersundom. Här handlar det inte bara om Helsingfors behöver tomtmark i östersundom för att kunna växa eller bygga villaområden. Utan en sammanslagning är en metrolinje med station i Västersundom en helt omöjlig tanke. Dess värre borde man redan denna vår bestämma sig för spårvägsalternativet för Östersundom.

Redogörelsen över utredningen om sammanslagningen var inte en fråga för föredragningslistan. Däremot fanns det på föredragningslistan för stadsstyrelsemötet ett ärende med förslag om ändringar i indelningen i röstningsområden. För Östersundum eller det område av Sibbo som inkorporerades av Helsingfors beslöt Helsingfors stadsfullmäktige redan den 9 april 2008 och stadsstyrelsen den 25 mars 2008 att grunda ett röstningsområde med beteckningen 55A. Samtidigt beslöts det att den s.k. Västerkullakilen ansluts till röstningsområdet 54G i Nordsjö. Kanske är det för att inte behöva ändra på det senare beslutet som gränsen för röstningsområdet 54G följer Österledens gamla dragning där den nya gränsen mellan Helsingfors och Vanda går enligt inrikesministeriets tolkning av statrådets Sibbobeslut.

Under ett drygt år har gränsen mellan Helsingfors och Vanda ritats ut så att gränsen följer Västerledens nya sträckning och ytterligare 10 hektar inkorporerats av Helsingfors. Nu har Helsingfors stad igen plockat fram en karta där kommungränsen följer Österledens gamla sträckning. Kartan är dessutom daterad 2010. Det är inte bara gränserna för röstområdet som följer gränsen för Österledens gamla streckning, utan samma gränslinje gäller för kartbottnet.

I sitt besvär över statsrådets beslut hävdade Sibbo kommun att beslutet var oklart, eftersom gränserna inte definierats exakt. HFD ansåg i sitt avgörande att beslutet inte var oklart, men inte ens stadsmätningsavdelningen i Helsingfors tycks veta var gränsen egentligen går.

Gnabb. Den 6 april 2010

Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors och Esbo oense om Hista". Yle skriver här att "Gnabbet mellan politikerna i Helsingfors och Esbo om Hista-planerna aktualiserar frågan om samarbetsviljan i huvudstadsregionen." Helsingforspolitikerna accepterar inte att Hista byggs utan spårvägsförbindelse, men Yle antyder att kravet på en järnvägsförbidelse egentligen inte handlar om att man värnar om miljön. Jag citerar:

Helsingfors utspel ses försök till att gynna utbyggnaden av Östersundom.

Hela Östersundomprojektet handlar i grunden om att Helsingfors vill konkurrera med Esbo om goda skattebetalare. En metrolinje till Östersundom skulle dess värre inte bara bli dyr att bygga. Den skulle även innebära att Östersundom bebyggdes på ett sätt som inte skulle gynna Helsingfors i konkurensen med Esbo.

Inget utlåtande. Den 5 april 2010

Jag har inte hittat någonting intressant på föredragningslistorna för denna vecka. Utedningarna om de alternativa spårvägsförbindelse till Östersundom dröjer fortfarande. Inte heller har jag hittat något ärende med förslag till utlåtande om Forststyrelsens förslag till nationalpark eller skydd av Sibbo storskog. Enligt de uppgifter som jag har hade Forsstyrelsen begärt utlåtanden senast till den 15 april. Då Helsingfors stadsstyrelses utlåtanden brukar basera sig på de berörda nämndernas utlåtande, torde stadsstyrelsen i Helsingfors nu inte hinna ge något utlåtande inom utsatt tid. Inte heller ser det ut som om man skulle ta upp ärendet nästa vecka vare sig i Vanda eller Sibbo.

Man behöver inte vara allt för konspiratoriskt lagd för att misstänka att Helsingfors har begärt att grannkommunerna inte ger något utlåtande i detta skede. Helsingfors ståndpunkt har hela tiden varit att gränserna för Sibbo storskog kan definieras först i samband med planeringen av området. I Helsingfors hade man hoppats på att, formellt tillsammans med Vanda och Sibbo, kunna bestämma gränserna för Sibbo storskog genom en gemensam delgeneralplan. Den gemensamma delgeneralplanen låter dock vänta på sig, om den alls någonsin blir av.

Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010

I "Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010" uppmärksammade jag Högsta förvaltningsdomstolens avgörande när det gäller beslutet att utvisa Eveline Fadayel och Irina Antonova. Jag misstänkte här att majoriteten av förvaltningsråden försökte ge ledande politiker stöd i uppfattningen att Finland inte har råd med att ge föräldrar till invandrare uppehållstillstånd. I Norden har vi ett välfärdssystem som gör att medborgarna inte behöver ta ekonomiskt ansvar för sina åldrande föräldrar, men systemet är dyrt för samhället och omfattar därför inte alla. Systemet diskriminerar medborgare med föräldrar eller svärföräldrar utomlands, där barnen har en moralisk plikt att ta hand om sina föräldrar. Även om HFD:s tolkning av lagen förefaller orimlig, agerade förvaltningsdomstolen med en viss konsekvens. I HFD:s pressmeddelande heter det att "Tähän asiaan verrattavissa ja olosuhteiltaan vaikeammissakaan tapauksissa ei ole katsottu voitavan myöntää jatkuvaa oleskelulupaa yksilöllisestä inhimillisestä syystä."


Om påståendet i pressmeddelande stämmer, är det anmärkningsvärt att HFD:s president Pekka Hallberg inte reagerat tidigare. Nu när vi har ett fall som fått stor medieuppmärksamhet där högt uppsatta politiker kritiserat HFD:s lagtolkning meddelar Hallberg polismyndigheterna att man inte behöver skynda med förverkligandet av utvisningen. Hallbergs agerande kunde betecknas som mänskligt, men är juridiskt sett högst problematiskt. Helsingin Sanomat publicerade den 1 april en artikel med rubriken "Oikeusoppineet arvostelevat KHO:n Hallbergia isoäitikirjeestä", där bl.a. Kaarlo Tuori utgående från maktfördelningsläran kritiserar Hallbergs agerande.

I princip gjorde HFD eller majoriteten av förvaltningsråden som deltog i ärendet korrekt då man gav migrationsverket rätt oberoende av ministeriets, den ansvarande ministerns eller den allmänna opinionens åsikt i det aktuella fallet. Hade HFD varit mera lyhörd, hade man i de aktuella fallen kunnat göra ett undantag från den allmänna linjen. Då hade lagen inte behövts skrivas om. Nu var det bara HFD:s president och kanslichef som var lyhörda gentemot det yttre trycket.

Avgörande i fallet Sibbo visade att HFD åtminstone vid behov kan lägga de juridiska principerna åt sidan för att ge regeringen rätt. Till vissa delar är HFD:s beslut i fallet Sibbo rena nonsens. HFD kunde inte förkasta alla besvär mot statsrådets Sibbobeslut utan att ta till logiska kullerbyttor. Frågan är hur många av förvaltningsråden som deltog i avgörandet som var införstådda i att HFD:s uppgift var att godkänna statsrådets beslut till vilket pris som helst. Jag finner det inte omöjligt att det i praktiken var tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula som ansvarade för handläggningen, medan övriga domare litade på Harjulas expertis. HFD är kanske inte så genomruttet som avgörandet i fallet Sibbo indikerar. Hallbergs agerande när det gäller utvisningen av Fadayel och Antonova visar å andra sidan att åtminstone HFD:s president inte själv respekterar maktfördelningsprincipen, men är nog så lyhörd gentemot den verkställande makten. Enskilda medborgare kan inte lita på rättssäkerheten eller HFD när regeringen är motparten i konflikten.

Lounas. Den 3 april 2010

I mitt inlägg "Examenarbete. Den 22 mars 2010" berättade jag om Juho-Pekka Pekones examensarbete med rubriken "Sipoon ryöstö vai Helsingin voitto? - Uutisointi korkeimman hallinto-oikeuden Lounais-Sipoo -päätöksestä". Jag skrev här att jag är extra kritisk till arbetet, emedan HFD:s informationschef Juho-Pekka Pekonen tagit initiativet till Pekonens arbete. Examenarbetet finns förutom på Haaga-Helias server nu även på Högsta förvaltningsdomstolens (KHO) webbplats. Examenarbetet presenteras under rubriken "Ajankohtaista". Länkadressen är här http://www.kho.fi/uploads/gh8imtkbbaex39r.pdf.

Någon kritisk granskning av HFD:s och informationschefens agerande skall man således inte förvänta sig hitta i Pekonens arbete. Däremot hittar man här en hel del material som kan vara av intresse. Här finns även lättare material, så som urklippet nedan.