Ingen tomtbrist. Den 17 mars 2011


I tisdagens sändning av Uudenmaan uutiset ingick ett inslag om det stora utbudet av outnyttjad tomtmark i Helsingforsregionen i allmänhet och i synnerhet i centralt belägna områden vid järnvägsstationer. I nyhetssändningen noterades det bl.a. att "Puheet päkaupunkiseudun tonttipulasta ovatkin Helsingin seudun ympäristöpalvelujen mukaan vahvasti liioteluja" och att "Nyt olisi järkevintä rakenta keskusta tättteen ja lähteä vasta sitten laidoille."


Helsingforsregionens miljötjänster - Helsingin seudun ympäristöpalvelut publicerade på tisdagen ett pressmeddelande med rubriken "Pääkaupunkiseudun asemakaavoissa rakennusmaata monen vuoden tarpeeseen".


Helsingforsregionens miljötjänster publicerade även frånen presskonferens på tisdag ett dokument med rubriken "SeutuRAMAVA - monipuolinen työkalu kaupunkisuunnitteluun ja -tutkimukseen". Bildmaterialet ovan och nedan är ur detta dokument.



Helsingfors stadsplaneringsnämd har på sitt möte idag ett ärende som gäller verksamhetsberättelsen för år 2010.




I verksamhetsberättelsen "Toimintakertomus vuodelta 2010" för stadsplaneringsnämnden och statdsplaneringskontoret omnämns naturligtvis så väl östmetron som Östersundomprojektet.




Toma metrovagnar. Den 16 mars 2011


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kiista Östersundomin raideratkaisusta ei laannu". Jag återger inledningen på artikeln:


Metrolinjan rakentaminen Östersundomiin käy kalliiksi. Lisäksi metrovaunut kulkevat Östersundomista ruuhka-aikana puolityhjillään, koska suurin osa ihmisistä liikkuu muualle kuin Helsingin keskustaan.


Det är inte tidningen själv som har kommit fram till slutsatsen, utan en trio bestående av tre personer med "ingenjörsbakgrund". I artikeln berättas det även att "Vantaa on tällä viikolla aloittamassa pikaraitiotien selvityksen."




Igår publicerade Helsingin Sanomat FNB:s notis med rubriken "Pääkaupunkiseudulla on vapaata rakennusmaata vuosiksi". Det finns skäl att återkomma till nyheten.


Helsingin Sanomat publicerade den 13 mars en artikel med rubriken "Vantaan Kongo haluaa pysyä raiteiden ulottumattomissa". Jag cieterar ur artikeln:


Vantaalla ei ole tällä hetkellä aikeita asuttaa Kongoa. Vantaa-seuran puheenjohtaja, kaupunginvaltuutettu Jukka Hako (sd) kuitenkin linjaa, että hänestä olisi järkevämpää rakentaa nauhamaisesti Klaukkalan radan varteen kuin ahtaa asuntoja Länsimäkeen, itämetron ainoalle vantaalaispysäkille.



Världen blickar. Den 15 mars 2011

I beslutsmeddelandet från Vanda stadsplaneringsnämnds möte igår kan man läsa att ärednet som gällde utkastet till generalplan för Östersundomområdet bordlades eller att "Lautakunta jätti pöydälle Helsingin ja Sipoon kanssa yhdessä tehtävän Östersundomin yleiskaavaluonnoksen."



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo banar väg för planering över gränserna". Artikeln handlar dock inte om Majvik eller den gemensamma generalplanen för Östersundomområdet, utan om "den prestigefyllda internationella" planeringstävlingen "Sibbesborg". Rubriken på paradsidan lyder "Världen blickar mot Sibbesborg" ...


I utredningen "Helsinki-Porvoo-kehyssuunnitelma" står "Sibbesborg" för ett alternativ till "Suur-Östersundom". Enligt modellen Sibbesborg (eller Suur-Söderkulla) koncentreras bebyggelsen till Söderkulla och området kring Sibboviken, medan bebyggelsen enligt modellen Suur-Östersundom koncentreras till Östersundomområdet. (Se "Stor-Östersundom. Den 4 september 2009".) Nu har Östersundomkommittén (läs: stadsplaneringskontoret i Helsingfors) i föreslagit utkastet till generalplan för Östersundom föreslagit en modell Rannikko 1, som bygger på modellen Suur-Östersundom. (Se "Solenergi. Den 1 mars 2011".) Samtidigt ordnar Sibbo en planeringstävling som utgår från modellen Sibbesborg. Innan man lägger fram något utkast till generalplan för Östersundom borde man först se hur det i landskapsplanen går för "Sibbesborg" och om järnvägslinjen österut går via Östersundom och Söderkulla.


Frid. Den 14 mars 2011


Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Korven rauha säilyy kansallispuistossa".

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en text med rubriken "Kunnat apuun rahoituksessa".


Anniina Kostilainen skrev den 22 februari ett blogginlägg med rubriken "Mitä ihmettä tapahtuu Östersundomissa?" Inläggetöverfördes för några dagar sedan till en ny webbplats.

Kostnaderna för metro till Majvik. Den 13 mars 2011


Jag har inte på denna blogg inte ännu kommenterat utredningen "Majvikin metron esiselvitys", fastän utredningen publicerades redan för tre veckor sedan. En förklaring är naturligtvis det stora antalet utredningar och rapporter som staplaneringskontoret i Helsingfors publicerade samtidigt samt senaste tidens stora utbud på nyheter relaterade till Östersundomprojektet. En annan orsak är att det i metroutredningen inte förefaller finnas så mycket nytt som inte redan finns med i rapporten "Majvik: Maankayttosuunnitelma" (se "Majvik Maankäyttösuunnitelma. Den 20 februari 2011"). Den intressantaste detaljen som jag hittat i metroutredningen är kostnadsberäkningarna.



I utredningen rekommenderar styrgruppen metrolinjen VEA1, bl.a. eftersom den skulle vara billigare att bygga än alternativet VEA2. Metrolinjen VEA1 motsvarar alternativet A1 ("Rantapuisto") i planerna för markanvändning i Majvik. I själva verket är det styrgruppen för metroutredningen som dikterat valet av plan för markanvändningen i Majvik.



Att alternativet VEA1 är billigare än alternativet VEA2 förklaras av att metrostationen i det förstnämnda alternativet är placerad längre västerut. I övrigt är linjerna nästan identiska. Kostnadsbesparingen går dock förlorad, ifall linjen senare förlängs österut, i enlighet med reservationen som finns med i ritningarna.


Alternativet VEA1 betyder en dyrare station, eftersom stationen här är placerad i en tunnel under jorden. Priset för stationen är beräknad till 25 miljoner euro, vilket är märkligt med tanke på att stationen ovan jord i alternativet VEA2 är beräknad till ett endast 3 miljoner lägre pris. Tydligen har man inkluderat brokonstruktioner i priset för stationen ovan jord. Kostnaderna för alternativen VEA1 och VEA2 är alltså 172 milj. € respektive 234 milj. €. Priset 172 miljober euro är över 60 miljoner euro lägre än priset för det aktuella alternativet, men priset är lika väl mycket högt. Senaste höst uppgavs i offentligheten de beräknade kostnaderna för en förlängning av metron från Östersundom (Zachrisbacken) till Majvik vara 100 miljoner euro.


I Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen om Helsingfors eget förslag till ändring i kommunindelningen från november 2006 uppger Helsingfors kostndasberäkningen
"Metron rakentamiskustannukset (6,3 km /4 asemaa) ovat alustavan arvion mukaan noin 140–150 milj. euroa." (Kostnadsberäkningen finns även med i Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris opublicerade utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors sände till inrikesministeriet den 18 oktober 2006 och som utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade i sin rapport.) I sitt utlåtande (och i Ratasvuoris utredning) säger Helsingfors vidare att "Helsinki kykenee toteuttamaan metron siirrettäväksi esitetylle alueelle mutta Sipoolla ei sen sijaan ole siihen taloudellisia mahdollisuuksia". Detta var en av de officiella motiveringarna till inkorporeringen.


I sin utredning ger kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi egentligen endast ett enda argument för varför det inte räcker med att inkorporera ett mindre område. Argumentet lyder enligt följande:


För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.

Nu är det uttryckligen Helsingfors som vill ha med Sibbo i beslutsprocessen. Utredningen om metrolinjen till Majvik har dock varit i Helsingfors händer. Det är Helsingfors stadsplaneringsnämnd som har beställt utredningen och som dominerar styrgruppen. I utredningen omnämns Helsingfors stadsplaneringskontor (Helsingin kaupungisuunnitteluvirasto) som KSV. Det förväntas vara självklart att det här syftas på Helsingfors stadsplaneringskontor.




Holland. Den 12 mars 2011


För licensvillkor, se Fotopedia.
För att kunna bygga småskaligt och samtidigt tätt i Östersundom har stadsplaneringskontoret i Helsingfors sökt modeller från Holland. I rapporten "Östersundom ja kaupunkipientalot" nämns Holland och holländskt ett tiotal gånger. Speciellt när det gäller Husö står Holland modell även på ett annat sätt.



Enligt utkastet till generalplan planerar man en lång och bred kanal i Husö. Parallellerna till Holland tar dock inte slut här. I Hösö har man hittat ett relativt stort landområde, som enligt utredningarna befinner sig under havsnivå. Jag citerar ur rapporten "Östersundomin yhteinen yleiskaava: Teknistaloudellinen selvitys":


Lisäksi alueella on alavia laidunkäytössä olevia pelto- ja niittyalueita, joiden korkeusasema on osittain merenpinnan alapuolella. Kyseisiä alueita pidetään kuivana pumppauksen avulla.



I ovannämnda rapport finns ett par kartor som visar en depression, som till ytan är större än Torpviken.



Av någon anledning har det extremt lågbelägna området färglagts med samma färg som havsområdena.



I den ovannämnda rapporten kan man om det aktuella området läsa att "Mm. vesiaiheen rakentaminen näille alueille onnistuu verrattain helposti." Det tycks det gå att göra, åtminstone på pappret. I "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja" hittar man utkastet nedan, där den havsblåa färgen har utnyttjats för havsnära boende och strandpromenader, utan att man har behövt göra det minsta lilla ingrepp på det aktuella området. Däremot har man grävt kanaler norr och nordväst om området som färdigt är markerat i lämplig blå färg.




Oro. Den 11 mars 2011


Borgåbladet publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Östersundomplan vållar oro". Hur redogörs bl.a. för följande:

Det första utkastet behandlades på onsdag i planläggningssektionen och går därefter till styrelsen. Planen ska läggas till påseende och invånarträffar räknar man med att i bästa fall ordna ännu i vår, men senast från och med augusti. Men fullmäktige kommer att få det slutliga förslaget först om cirka två år.

På paradsidan i dagens tidning kan man läsa att "Allt förändras med ny plan."



Artikeln inne i tidningen har rubriken "Storstilade planer uppskattas inte".




En faktaruta redogör för vilken plan det hela handlar om.



På samma sida som den ovannämnda artikeln hittar man dessutom en text med rubriken "Utvecklingschefen manar till lugn". Artikeln avslutas med ett citat av utvecklingschef Mikko Aho, Sibbos representant i Östersundomkommittén:

-Vi har ett gott samarbete och vi talar om gemensamma intressen. Det kommer inte att uppstå nogon konflikt mellan Sibbo och grannkommunerna.

Vilka gemansamma intressen? Först lurar man Sibboborna att att tro att Sibbo måste växa för att Helsingfors inte skall ta mera av kommunen. Sen ställer man upp för Helsingfors då det gäller en gemensam generalplan, vars syfte är att låta Helsingfors köra över landskapsförbundet (och speciellt Esbopolitikerna). Om det finns några gemensamma intressen, så är det väl närmast de tre medlemmarna i Östersunkommittén som har gemensamma intressen.




Yle publicerade igår en text med rubriken "Trehundratusen blir drygt fyrahundratusen på 25 år", som baserar sig på Nylands förbunds pressmeddelande. Jag citerar ur texten:

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom.

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin viherkäytäviä laajennettava".

En annan text i samma tidning har rubriken "'Hyvä alku kehittämiselle'".


Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Vastuu Helsingin seudun tie- ja raideinvestoinneista seudun kunnille". I inlägget påpekar Soininvaara att "Helsinki miettisi Östersundomin kaavaa uudestaan, jos Kehä III:n tukkiminen ei olisi kaupungille ilmaista." Det var ett intressant medgivande.