Superonsdag. Den 9 februari 2012

Gårdagen var en lindrigt uttryckt nyhetsintensiv dag. Redan i onsdagens ledare "Den tokiga onsdagen" i Borgåbladet junde man läsa om Mercredi folle journée:

Vi tar det lokala först: den nya Östersundomplanen presenteras. Den andra nyheten har på sätt och vis samma tema: förslaget till ny kommunkarta läggs fram. Den tredje är i sin tur en nyhet med stor betydelse för Svenskfinland: försvarsmakten informerar om vilka garnisoner som kunde läggas ned.

Yle publicerade igår på morgonen en notis, där man talade om superonsdagen. Till publiceringen av Östersundomplanerna, kommunkartan och nedläggningen av garnisoner kommer Nokias nyhet om att tusen arbetstagare får gå i Salo. Om det är ett sammanträffande att alla fyra nyheter publiceras samma dag, så är det säkert ingen tillfällighet att man väntat med publiceringen efter presidentvalet.

Vill man få så lite publikation som möjligt, så skall man komma ut med en nyhet en dag då nyheten skyms av andra nyheter. Om detta var syftet med publiceringen av förslagen till gemensam generalplan för Östersundom, så ser man ut att ha prickat in tidpunkten för publiceringen väl. I medierna framlades igår även konspirationsteorier om en samordnad publicering.

Om förslaget till ny kommunstruktur skall jag återkomma senare. Jag vill dock med det samma påpeka att förslaget att ansluta Sibbo men inte t.ex. Kyrkslätt eller Kervo till Helsingfors är inkonsekvens. Det finns skäl att misstänka att Sibbo föreslås anslutas till Helsingfors med tanke på att Helsingfors igen måste kompenceras, ifall det inte blit någonting av inkorporeringen  av Esbo. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".)

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades igår de fem förslagen till plan för Östersundom, samt nytt utredningsmaterial. Här publicerades även ett videoklipp där Mati Visanti presenterar de fem alternativen.

Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton". Jag återger här meddelandet i sin helhet:

Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton

Luonnonsuojelijat arvioivat Östersundomin yhteisen yleiskaavan pääluonnosvaihtoehdon toteuttamiskevottomaksi ja osin myös lainvastaiseksi. Luonnonsuojelualueet, muut arvokkaat luontoalueet sekä niiden väliset ekologiset yhteydet tulee turvata kaavoituksessa. Rakentaminen voidaan kuitenkin sovittaa luonnon reunaehtoihin ympäristöjärjestöjen ekologisen varjokaavan avulla.

"Nyt päävaihtoehdoksi nostettu vaihtoehto B Östersundomin yleiskaavasta on selvä uhka useille luontoalueille", sanoo Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

"Toteuttamiskelvottomien ja laittomien vaihtoehtojen tuominen lausuntokierrokselle on huonoa kaavoitusta, verovarojen tuhlausta ja kansalaisten harhauttamista. Siksi on hyvä, että mukana on myös järjestöjen ekologinen yleiskaava, joka mahdollistaa lisärakentamisen, mutta turvaa samalla riittävät luonto- ja virkistysalueet. Ekologinen vaihtoehtomalli mahdollistaisi myös Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen merella asti."

"Ekologinen vaihtoehto olisi Helsingille nopein ja riskittömin vaihtoehto kaavoituksen toteuttamiseen, koska siinä on jo huomioitu lainsäädännön suojaamat luontoarvot ja sopeutettu rakentaminen sen mukaan - eikä päinvastoin! Nyt esitelty viiden metroaseman malli B edellyttäisi todella rajua rakentamista nykyisin lähes rakentamattomalle seudulle. Luonto voidaan kuitenkin nähdä alueen kilpailuetuna", uskoo toiminnanjohtaja Ursula Immonen Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiristä.

Vaihtoehtoja voidaan ja pitää pohtia rauhassa, koska Helsingillä ja koko pääkaupunkiseudulla on paljon jo valmiiksi kaavoitettua maata. Selvityksistä ei voi tinkiä kiireen takia. Mikäli lainvastaiset kaavamerkinnät viedään eteenpäin, päätökset kaatuvat viimeistään tuomioistuimissa.

Hufvudstadsbladet publicerade igår - före publiceringen av kommunkartan - en artikel om kommunförbundet med rubriken "Kommuner risar Kommunförbundet". I själva tidningen lyder rubriken "'Förbundet har inte skött sin roll'".

Trettio kommuner. Den 8 februari 2012

Idag skall Östersundomkommittén offentliggöra ett förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats på morgonen publicerat enartikel med rubriken "Östersundom voi jarruttaa koko Uudenmaan kaavaa". Rubriken på motsvarande text i dagens tidning lyder "Luonto voi hyydyttää maakunnan"

"

HS 8.2 2012 s A 10

I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Maakuntakaava menee maaliskuussa maakuntahallitukseen. Aikataulu on tiukka, koska kaavan olisi valmistuttava ennen kuntavaalikauden loppua. Ensi vuonna liiton valtuustossa ja hallituksessa aloittavat kuntapoliitikot eivät välttämättä sitoudu siihen, mitä kaavaan on tulossa.

Muulle maakunnalle olisi tärkeä tietää, mihin esimerkiksi hypermarketteja saa rakentaa. Tai mihin tulisi läntisen maakunnan havittelema oikorata, joka vaikuttaa Lohjan uuteen keskustaan. Nämä ratkeavat maakuntakaavassa.

Jollei Helsinki taio Östersundomiin Naturaan istuvaa maankäyttöä, maakuntakaavan aikataulu on vaarassa.

Uudenmaan liitto laskee pystyvänsä hyödyntämään Helsingin Natura-selvitystä. Jokin merkintä maakuntakaavaan on pakko saada, muuten ympäristöministeriö ei voi vahvistaa sitä. Ministeriö vahvistaa myös Östersundomin osayleiskaavan.

"Oh", sanoo Östersundom-hankkeen helsinkiläinen projektipäällikkö Matti Visanti, kun kuulee, että liitto haluaisi Natura-arviota maaliskuuksi.

"Väliraportteja voimme tuottaa, mutta arvio valmistuu sopimuksen mukaan joulukuussa." Sopimus on tehty Finnish Consulting Groupin kanssa. Yhden väliraportin on määrä tulla julki tänään.

Helsingillä ei voi kuin koettaa sorvata sopivan kaavan.

"Jos kaava heikentää merkittävästi Naturaa, edessä on monimutkainen juridinen prosessi. Mutta ei meidän huonoa kaupunkiakaan kannata suunnitella", Visanti pyörittää.

http://www.oecd.org/dataoecd/47/24/49564001.pdf

Just igår, dagen före finansministeriet lägger fram ett förslag till ny kommunstruktur, har OECD publicerat en rapport, som starkt tar ställning för den planerade kommunreformen. Frågan är dock om finansministeriets (läs: Samlingspartiets) planer på att minska antalet kommuner till hundra eller rentav sjuttio räcker till. I rapporten kan man läsa följande:

Previous municipal mergers have so far not yielded expected productivity gains, and planned reforms therefore have to be accompanied by a more consolidated provision of services to achieve desired gains from scale economies. International evidence suggests that a population base of around 200 000 is needed for efficient care provision. In Finland, this would mean moving from more than 330 to about 30 municipalities.

En kommunstruktur med endast trettio kommuner är inte längre en struktur bestående av kommuner i den betydelse som primärkommun har i Finland. I OECD:s rapport lyfter man faktiskt fram ett mera realistiskt alternativ:

Should the municipal reform fail to achieve a high level of mergers and substantially lower the number of municipalities, efficient management of health care by municipalities would be difficult. This would raise questions on the need for potentially more radical reforms to boost equity and efficiency, for example through the creation of regional or national health funds, as some Finnish institutions have suggested.

Problemet med den senare modellen är att den inte stöder Samlingspartiets maktpolitiska ambitioner att riva ner strukturer som gynnar Centern.

Esitys kuntajakoselvittäjien asettamisesta. Den 7 februari 2012

Imorgon skall Östersundomkommittén publicera ett förslag till gemensam generalplan för Östersundom-området. Förslaget kommer knappast att få så stort utrymme i medierna, eftersom finansministeriet just i morgon onsdag klockan 11 skall lägga fram ett förslag till ny kommunstruktur. Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas har idag på Twitter kommit med lite tilläggsinformation:

Kommunkartorna synes bifogas av ett sjuhelgolands frågebatteri = massor tilläggsdon. Fullmäktigesvar per 13.4

Suomen Kuvalehti, som noga bevakat kommunreformen (se bl.a. "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012"), har idag på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Ministeriö suunnitteli vaalien siirtämistä poikkeuslailla kuntauudistuksen vuoksi". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Suuren kuntauudistuksen valmistelussa pohdittiin jopa kunnallisvaalien lykkäämistä.

Suomen Kuvalehden saamien tietojen mukaan valtionhallinnossa otettiin viime syksynä keskusteluun lokakuun 2012 kuntavaalien siirtäminen poikkeuslailla mahdollisesti syksyyn 2014. Jos hallituksen kaavailema kuntauudistus toteutuisi vuoden 2015 alusta, uusien suurkuntien valtuustot olisi valittu niissä vaaleissa ja ne olisivat voineet aloittaa työskentelynsä välittömästi.  ...

Suomen Kuvalehden tietojen mukaan virkamiehet ottavat keskiviikkona julkistettavassa selvityksessä kantaa myös pakkokeinoihin. Selvitysraportissa todetaan, että kuntaliitoksia ei saada kaikilla alueilla toteutettua vapaaehtoisesti, joten pakkoliitoksiakin mahdollisesti tarvitaan.

Virkamiesten raportti sisältänee myös esityksen kuntajakoselvittäjien asettamisesta tutkimaan kuntaliitoksia. Jos selvittäjät asetetaan kuntiin kesään mennessä, hallituksen ei tarvitsisi ottaa kantaa kuntakarttaan ennen kuntavaaleja. 

Finansministeriet har för sin del publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Uppskov av kommunalvalet har inte övervägts".


Idag har spårmaskinen dragit upp eller preparerat skidspåret från Husö gård vidare till "badplatsen" och "sercicebryggan". (Se Sports Tracker.)  Eftersom isarna ännu är dåliga har spåret dragits upp längs den nya "räddningsvägen". Jag hitattade även en ny karta över friluftsområdet. (Se "Friluftsstråk. Den 29 december 2011".) Fastän det nu finns kartor och skyltar som visar var skidspåret går och var ridvägarna går hade skidspåret förstörts av hästar. Det har jag inte varit med om på Husö förut.

Berghäll och Östersundom. Den 6 februari 2012

Nät det gäller presidentvalet representerade röstningsområdena 11F Berghäll D och 55A Östersundom Helsingfors ytterligheter. I Berghäll D i stadens bögvänligaste stadsdel fick Pekka Haavisto hela 75,8 % av rösterna, medan Sauli Niinistö fick 72,1 i Östersundom. Totalt fick Niinistö endast 50,2 % av rösterna i Helsingfors. Redan i första omgången fick Haavisto 59,4 % av rösterna i Berghäll, medan han fick endast 21,0 % mot 57,3 % för Niinistö i Östersundom. Där det finns mycket enrummare i Berghäll domineras Östersundom helt av egnahemshus. Där Bergäll representerar singlar och ogifta representerar Östersundom familjer. Jämfört med Berghäll står Östersundom även för traditionella högervärden. Där till representerar Östersundom landsbygd i förhållande till det urbana Berghäll.

http://www.vaalikone.fi/presidentti2012/tulos/vaali2/01/091/091055A/

En lite pikant detalj är att röstningsområdet 55A faktiskt heter Itäsalmi på finska. Till röstningsområdet 55A hör endast de delar av stordistriktet Östersudom som inkorporerades från Sibbo. Den så kallade Västerkullakilen, som tidigare hörde till Vanda, har istället anslutits till röstningsområdet 54G, som från förut består av en del av Nordsjö.

I mitt inlägg "Gränsen för röstningsområdet 54G. Den 7 april 2010" har jag noterat att gränsen för röstningsområdet 54G går längs Österledens gamla sträckning, där kommungränsen går enligt inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut. Det 10 hektar stora området mellan Österledens nya och gamla sträckning hör överhuvudtaget inte till något valdistrikt. Med artikeln "Helsingin äänikuninkuudesta tiukka kisa – näin äänet jakautuivat" publicerade Helsingin Sanomat en karta över valdistrikten, där gränsen för röstningsområdet helt korrekt dragits längs vägens gamla sträckning.

Grädden. Den 5 februari 2012

HS 3.2 2012 s A 5

I mitt inlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" berättar jag om finansministeriets  utredning "Kuntien talouden kehittyminen 1997 - 2024", där det ges en dyster prognos för Helsingfors framtida ekonomi. I fredagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel eller "nyhetsanalys" med rubriken "Länsi kuorii Uudenmaan kerman", som tydligen är ett svar på utredningen. I artikeln kan man läsa följande:

Helsinki menettää muuttovirroissa vuosittain miljoonia euroja.

Helsinkiin muuttaa paljon pienituloisia tai työmarkkinoiden ulkopuolella olevia: opiskelijoita, nuoria ja maahanmuuttajia. Samalla ovenavauksella poistuu keskituloisia perheitä - niitä hyviä veronmaksajia.

Sama ilmiö kilisyttää kehyskuntien kassaan verotuloja miljoonia euroja.

Tätä kehitystä helsinkiläiset kutsuvat kermankuorinnaksi. Kehyskuntien mielestä se on tervettä kilpailua.

Mutta kermakaan ei jakaudu tasaisesti. Kehyskuntien välillä on tapahtumassa eriytymistä, osoittavat tilastot.

Espoon kohdalla kulkee haamuraja, jonka länsipuolelle hakeutuvat eniten tienaavat asukkaat.

Kauniainen, Kirkkonummi ja Siuntio kuorivat hienoimman kerman, jos vertaillaan tulomuuttajien vuosiansioita. Myös Sipoo noukkii hyvätuloisia.

Nämä kunnat vaurastuvat, koska niillä on maata, minne kaavoittaa pientaloalueita. Omakotiasujat ovat parasta kermaa.

Medan de som flyttar till Sibbo i medeltal har en årsinkomst som är nästan 2 000 euro större än de som flyttar från kommunen, har de som flyttar till Helsingfors i medeltal en årsinkomst som är 3 766 euro mindre än de som flyttar ifrån kommunen. Sibbo har ändå inte hittills varit en allvarlig konkurrent till Helsingfors. Problemet är istället gräddskummarna i väst. Redan inför den förra kommunreformen KSSR ville man i Helsingfors rätta till problemen genom en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Några tvångssammanslagningar av hela kommuner kunde Centern dock inte gå med på. Istället erbjöd kommunminister (och bostadsminister) Hannes Manninen sydvästra Sibbo år Helsingfors med motiveringen att "vanliga Helsingforsbor skall ha rätt att bo i egnahemshus utan att byta kommun". Sibbos planer på att själv bygga ut Östersundom gjorde inkorporeringen extra viktigt för Helsingfors. De officiella motiveringarna till inkorporeringen var dock de raka motsatta til de verkliga motiven.

Förslag på onsdag. Den 4 februari 2012

Hbl 4.2 2012 s 8

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommitté träter om Östersundom". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommiténs förslag för planeringen av Östersundomområdet borde offentliggöras på onsdag och att de finns fem alternativ. Jag har behandlat de fem alternativen, av vilka endast skuggplanen hittills har offentliggjorts, i mina inlägg "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011"
och "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

HS 4.2 2012 s A 8

Just på onsdag skall även finansministeriets eller tjänstemannagruppens förslag till ny kommunstruktur läggas fram. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Esitys: Kuntien määrä voisi pudota jopa 65:een".

Regeringens förlängda arm. Den 3 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Ingen medlemsavgift till kommunförbundet. Den 2 januari 2012" noterar jag att flera komuner tagit beslutet att inte betala medlemsavgiften till kommunförbundet. Kommunsyrelsen i Korsholm hade på föredragningslistan för sitt möte på måndagen ett ärende med rubriken "Medlemsavgiften till Finlands Kommunförbund". I tisdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Ännu inget beslut om medlemsavgiften till kommunförbundet i Korsholm". Den 20 januari publicerade Yle en notis med rubriken "Kommunerna protesterar mot sitt förbund". Monica Sirén-Aura, som är viceordförande i kommunstyrelsen i Korsholm, säger här att den planerade protesten är barnslig, men på ett ljudklipp som publicerats tillsammans med notisen påpekar hon att kommunförbundet är något av riksdagens förlängda arm, då kommunförbundets styrelse består av riksdagsmän.

Igår valde kommunförbundets styrelse Helsingfors biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen till kommunförbundets vice verkställande direktör. (Hatainen ersätter Kari Nenonen, som i sin tur ersätter Jukka Peltomäki som stadsdirektör i Vanda.) Valet av Haatainen manifesterar ytterligare Helsingfors maktposition i kommunförbundet. När det gäller agerandet i fallet Sibbo gäller min kritik dock inte i första hand att kommunförbundet agerade för Helsingfors intressen på Sibbos bekostnad. Min kritik gäller istället att kommunförubundet gick regeringens ärenden. Det var uttryckligen i regeringens intresse att man snabbt fick en lösning på "Sibbofrågan", så att regeringen och strukturgruppen kunde komma överens om Paras-ramlagen. Strukturgruppen eller den parlamentariska gruppen som beredde och förhandlade om kommunreformen KSSR var praktiskt taget identisk med kommunförbundets styrelse.