Korruption. Den 21 maj 2008

Att valfinansieringen är ett korruptionsproblem är ingen nyhet. Valfinansieringen i Finland har fått kritik av både Transparency International och Europarådets organ mot korruption GRECO. Sent omsider har även medierna, som själv drar fördel av valfinansieringen, uppmärksammat detta korruptionsproblem. Europarådet bekämpar korruption för att korruptionen sätter ur spel rättsstatens grundläggande principer om rättvisa, demokrati och skyddet av individuella och kollektiva rättigheter. Huvudsakligen handlar det dock om korruption där gentjänster byts mot ekonomisk ersättning. Gentjänster behöver dock inte alltid köpas i pengar.

Det verkligt stora korruptionsproblemet beror enligt min uppfattning på att maktfördelningsprincipen inte är förverkligad i Finland. Den som skall övervaka är beroende av den som skall övervakas. Justitieministern, som ansvarar för övervakningen av valfinansieringen, är själv naturligtvis beroende av så väl riksdagen som regeringen. Riksdagen övervakar själv via grundlagsutskottet att de lagar som riksdagen stiftar överstemmer med grundlagen. Justitiekanslern, som övervakar lagligheten i statsrådets beslut, väljs själv av statsrådet. Jag har på denna blogg tidigare noterat att Jaakko Jonkka av statsrådet valdes till ny justitiekansler bara ett par veckor före statsrådets Sibbobeslut, samtidigt som han tog ställning till så väl statsministerns som utredningsmannens jäv i Sibbofrågan.

Formellt kunde HFD kanske betraktas som en oberoende instans, men i praktiken förefaller domstolen vara en gummistämpel då det gäller statsrådets beslut. Konkret har domstolen ett beroendeförhållande till regeringen, genom att justitieministeriet bestämmer om domarnas löner, men mitt eget förtroende för domarnas opartiskhet äventyras snarare av olika uppdrag som ministerierna tilldelar förvaltningsråden. Dessutom har vi fenomenet med tillfälliga förvaltningsråd, så som Heikki Harjula från Kommunförbundet, som deltog i Sibbobeslutet. Ministerierna utnyttjar regelbundet förvaltningsråd som sakkunniga då lagar bereds. Därtill kan ministrarna utnämna HFD:s domare till utredningsmän. Förvaltningsråd Lauri Tarasti hade fungerat som miljöministeriets utredningsman redan innan han pensionerades från HFD. Ett förvaltningsråd som vänder tummen ner för statsrådets beslut skulle knappast få dylika uppdrag. Jag har tidigare på denna blogg noterat att Helsingfors i samband med sin framställning om ändring i kommunindelningen från juni 2006 hänvisar till Tarastis utredning. (Se "Riksdagsmän besökte Storskogen. Den 20 september 2007".) Jag har även noterat att justitiekanslerns ändrade åsikt angående ministrarnas jäv i Sibbofrågan sammanfaller med Tarastis uttalande i frågan.


Justitieminister Tuja Brax meddelade senaste vecka att hon skall tillsätta en arbetsgrupp för att bereda en lagreform gällande redovisning av valfinansiering. Till arbetsgruppens uppdrag hör även en rapport till GRECO. Arbetsgruppen skall ledas av förvaltningsrådet Lauri Tarasti.

Inkonsekvens. Den 20 maj 2008

Ett oövertänkt uttalande av gruppordförande Timo Kalli (c) har fått oanade följder. Enligt min bedömning är uppståndelsen kring de bristfälligt deklarerade valbidragen även en tillfällighet. Medierna har länge känt till att det fuskas med redovisningen av valbidragen. På Yle hade man i februari ifjol noterat att Jan Vapaavuori redan i samband med valet 2003 felaktigt uppget att inget enskilt bolag bidragit med över 1700 € för valkampanjen (se bilden ovan), men jag kan inte minnas någon uppståndelse kring valfinansieringen från år 2007. (Bilden ovan har jag klippt ur ett kalkylblad, som Yle publicerat i samband med Spotlights program "Maktens dolda pengar" 19.2.2007.) Kanske var pressen före valet allt för rädd att mista annonsörer för nappa på Yles avslöjanden.

Idag varnar statsminister Matti Vanhanen redan för legitimitetskris och politikerförakt, men han är själv en av de riksdagsmän som trasslat till det för sig allra värst. Nu överväger statsministern att jäva sig när man besluteter om en eventuell bergsrådstitel för Vanhanens stödare Kyösti Kakkonen. Man kan fråga sig varför Vanhanen inte jävade sig då statsrådet avgjorde Sibbofrågan eller då statsrådet vid samma sammankomst valde statsministerns broder till programdirektör vid handels- och industriministeriet? (Se "Överenskommelser. Den 21 oktober 2007".) Svaret torde vara att medierna i detta fall förhöll sig mycket tama. Vad Sibbofrågan gäller var Vanhanens planer att jäva sig dessutom impopulära, då han inte hade redovisat för de verkliga grunderna för sitt jäv.

Det är även inkoncekvent av Vanhanen att kommentera Ideapark-projektet, då han själv uppmanat ministrar att inte kommentera frågor som ligger på andra ministrars bord. Vanhanen försvarar nu sitt stöd till Toivo Sukaris köpcentrumprojekt i Vichtis med att han koncekvent har stött utvecklingen i kranskommunerna. Det har han på sätt och vis gjort, vilket väckt förargelse i Helsingfors, där man inte alls gillar Nurmijärvifenomenet. Men helt konsekvent har Vanhanen inte varit. Jag citerar ur Sune Portins ledare "Valfinansieringslagens brister ingen nyhet" i dagens Borgåblad:

Matti Vanhanen har uttryckt sin indignation över att medierna har kopplat ihop hans stöd för valfinansiären Toivo Sukaris köpcentrumprojekt i Vichtis med de pengar han på omvägar har fått av samme Sukari. Vanhanen menade att han alltid har stött randkommunernas utvecklingssträvanden och att det är lågsint att påstå att hans åsikter går att köpa. Det är möjligt att Vanhanens stöd och åsikter inte är till salu, men han för det första inte stött alla randkommuner. Se bara på Sibbo.

Bekräftelse. Den 19 maj 2008

I mitt inlägg "Ändamål. Den 12 maj 2008" citerade jag ur Christel Liljeströms blogg där Liljeström skriver att "servicestrukturprojektets styrgrupp" föregående vecka beslöt att Sibbo inte mera behöver finnas på den s.k. jumbo-listan. Nyheten bekräftades i en artikel med rubriken "Sipoo säilyy itsenäisenä" i torsdagens (15.5) nummer av Sipoon Sanomat. Sipoon Sanomat har talat med kommunminister Mari Kiviniemis statssekreterare Timo Reina. Jag citerar:

Valtiosihteeri Timo Reina vahvistaa asian ja kertoo ministeriön uskovan, että Sipoon kasvusuunnitelmat ovat uskottavia.
- Arvioitiin sitä, että riittääkö väestöpohja palveluiden tuottamiseen.
Hän kertoo Sipoon tättävän velvoitteet ja näin sillä on hyvät perusteet olla itsenäinen kunta.
Hän sanoi myös sen vaikuttaneen, että Sipoo joutui ahdinkoon valtion omien toimenpiteiden takia.

Med "självständig kommun" menas här att Sibbo kommun inte är tvungen att idka det samarbete som kommuner som har ett ivånarantal på under "minst ungefär 20 000" enligt ramlagen är skyldiga till. Ramlagen säger ingenting om vad som gäller efter år 2012, men åtminstone är ett underförstått syfte med det påtvingade samarbete att underlätta kommunsammanslagningar.

Sibbos principiella förutsättningar att bestå som kommun var ett jurididkt villkor för annekteringen, men det är uppenbart att många Helsingforspolitiker hade hoppats på att annekteringen skulle bli en dödsstöt för Sibbo. Före Helsingfors lade fram sin framställning till ändring i kommunindelningen i juni 2006 torde det i Helsingfors ha funnits två synpunkter på hur Sibbo bör upplösas. Medan man på socialdemokratiskt håll ville ansluta hela Sibbo till Helsingfors ansåg man inom Samlingspartiet att Sibbo bör spälkas upp i bitar, som ansluts till grannkommunerna Helsingfors, Vanda, Kervo, Träskända och Borgå. Inom Samlingspartiet har man senare även planerat en sammanslagning av Sibbo, Vanda och Helsingfors. Dessa planer ser efter statssekreterare Reinas bekräftelse osannolika ut.

Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008

I dagens Huvudstadsblad inår en notis med rubriken "Vanda vill ­stryka Helibanan". Jag återger här det första stycket i notisen:

De stationer som finns inritade på Helibanan från Helsingfors österut betjänar inte markplaneringen i de delar av Sibbo och Vanda som överförs till Helsingfors vid årsskiftet. Planeringen av områdena i Sibbo som överförs till Helsingfors bygger på att metron ska förlängas österut. Därför tycker Vanda att Banförvaltningscentralen skulle kunna upphöra med den fortsatta planeringen av Helibanan.

I sitt utlåtande från den 7 maj över "Helsinki-Pietari rautatieyhteyden esiselvitys" från den 13 mars säger stadsplaneringsnämnden i Vanda bl.a. följande:

Helsingin seudulla painottuu henkilöliikenteen osuus ja vaihtoehdoissa on otettu kantaa myös itäsuunnan radan rooliin lähiliikenteessä. Ristiriitainen tilanne syntyy ns. Heli-radan Tapanilan ja Porvoon välisellä osuudella. Vuoden 2009 alusta Helsinkiin Sipoosta ja Vantaasta liitettävien osien tuleva maankäyttö perustuu metron jatkamiselle. Heli-radalle kaavaillut asemat eivät palvele yhtä hyvin laajenemissuunnan maankäyttöä.

I min anmärkning gällande Helsingfors framställan om en ändring av kommunindelningen från juni 2006 hävdade jag att att den föreslagna inkorporeringen hotar HELI-banan, eftersom Helsingfors planer för sydvästra Sibbo. I Helsingfors stadsstyrelses berömda utlåtande till länsstyrelsen hävdas det som svar på anmärkningen att metron inte förhindrar Heli-banan, eftersom metrolinjen torde gå söder om motorvägen till Borgå, medan HELI-banan skulle gå norr om motorvägen. Nu tycks i alla fall stadsplaneringsnämnden i Vanda ge mig rätt.

I sig hotar inkorporeringen och östmetron dock inte nödvändigtvis förutsättningarna för en järnvägslinje österut. I sin rapport har Banförvaltningscentralen presenterat ett alternativ enligt vilken järnvägen skulle dras via flyfplatsen i Vanda, Kervo, Nickby och Kullo. (Se bilden ovan.) I Helsingfors stadskansli verkar man redan före Banförvaltningscentralen publicerade rapporten den 13 mars ha känt till planerna på att banan i vilket fall som helst skulle gå via Kullo och den tänkta flygplatsen i Backas i Borgå. Å andra sidan kan man tänka sig att man i utredningen över förutsättningarna för en järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Sankt Petersburg har tagit hänsyn till så väl inkorporeringen och Helsingfors påstådda planer på en metrolinje till sydvästra Sibbo som förslaget på en flygstation i Backas.

I sig är det inte ett enbart dåligt alternativ att östbanan skulle dras via Kervo och Nickby. I ett pressmeddelande med rubriken "Radanvarren virheistä opittava Helsingin itäkasvussa" från den 29 april 2004 föreslår naturskyddsförbundet ett motsvarande alternativ. Jag återger här valda bitar ur meddelandet:

Luonnonsuojeluliiton mielestä Helsinki-Porvoo-alueen kehittämisessä tulee välttää niitä virheitä, joita on tehty pääkaupunkiseudun laajetessa pääradan varteen. Virheisiin kuuluu esimerkiksi taajamien rakentaminen kiinni toisiinsa ilman, että niiden väliin olisi jätetty luonnolle tärkeitä ekologisia käytäviä. Myöskään radanvarren aluekeskusten riittävästä työpaikkaomavaraisuudesta ei ole huolehdittu.
...

Ei metroa Östersundomiin!

Luonnonsuojeluliitto esittää, että metroa jatketaan Mellunmäestä Vantaan Hakunilaan, ei Sipoon Östersundomiin eikä Söderkullaan.

Uutta rantarataa ei tehtäsi, vaan kehitettäisiin jo olemassaolevaa rataa Keravalta Porvooseen. Näin turvattaisiin Sipoonkorven suojelu- ja virkistysarvot sekä monet hienot kulttuurimaisemat, kuten Porvoonjoen ympäristö, Sipoonjokilaakso, Mustijoen rannat, Hindsbyn peltoaukeat ja Ali-Vekkosken peltoaukeat.

Märkligt pressmeddelande. Den 17 maj 2008

I blogginlägget "Möjligheter för urbant småhusbyggande. Den 6 maj 2008" uppmärksammade jag Miljöministeriets pressmeddelande "Asuntoministeri Jan Vapaavuori: Kaupunkimaisilla pientaloilla vastataan ihmisten toiveisiin - Helsinki näyttämään mallia Lounais-Sipoossa". Jag fann det sökt och roande att "östmetron" lyftes fram i pressmeddelandet. Bostadsministern hade hållit ett tal vid ett seminarium om småusboende - inte om trafiklösningar, men av föekommen anledning omnämns metron ständigt i samband med sydvästra Sibbo. Tyvärr har miljöministeriet inte publicerat bostadsministerns tal, men nu har talet istället sent om sider publicerats på Jan Vapaavuoris egen webbplats. Som jag lite misstänkte omnämns metron överhuvudtaget inte i bostadsministerns tal, fastän han i talet enligt pressmeddelandet hade sagt följande:

Ensi vuoden alussa tapahtuva Sipoon lounaisten osien liittäminen Helsinkiin avaa tässä suhteessa ennennäkemättömät mahdollisuudet. Alue on riittävän suuri ja käytännössä katsoen rakentamaton. Joukkoliikenne on helppo järjestää itämetron avulla.

I själva verket omnämns sydvästra Sibbo överhuvudtaget inte i Vapaavuoris tal, trots rubriken i presmeddelandet. Men så är även syftet med pressmeddelandet ett helt annat än att informera om vad bostadsministern i verkligheten har sagt i sitt tal.

I en kolumn som publicerades dagen före bostadsministern höll det ovannämnda talet omnämner Vapaavuori däremot sydvästra Sibbo i det avslutande raderna. Jag återger dem här:

Lähes kaikki mikä Helsinkiin rakennettaisiin, eheyttäisi seudun rakennetta. Ja mitä houkuttelevampi kaupunkimaisen pientalorakentamisen kokonaisuus Sipoosta Helsinkiin siirtyville alueille pystytään luomaan, sitä enemmän sekin eheyttää rakennetta.

Att Vapaavuori talar så starkt för ökad sammanhållning i samhällstrukturen beror inte bara på att hans tal numera skrivs på miljöministeriet. Allt som byggs innanför Helsingfors gränser - även småhusbebyggelse - ökar sammanhållningen i samhällsstrukturen. Vill man förbättra sammanhållningen i samhällstrukturen räcker det därför med att flytta på Helsingfors gränser.

Penningtvätt. Den 16 maj 2008

Ett märkligt skådespel har ägt rum de senaste dagarna när högt uppsatta politiker gått till Canossa ocg redovisat sina valbidrag. Jag har på denna blogg i flera inlägg behandlat valfinansieringen, som även har kopplingar till fallet Sibbo. (Se "Politiska domare. Den 27 januari 2007", "Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007","Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007", "Valbidrag. Den 21 maj 2007" och "Sibbo storskog. Den 23 maj 2007".) Jag har tidigare citerat Jaakko Laaksos (vf) analys i artikel "Sipoo-kaappauksen taustalla rakennusfirmojen edut" i Vantaan Sanomat den 31 juli 2006, men jag upprepar här några rader:

Kaappauksen taustalta löytyvät maamme suurimpien rakennusfirmojen edut ja vaateet, joita kolmen suurimman puolueen keskeiset poliitikot näyttävät nyt ajavan. Läntiseen Sipooseen on tarkoitus rakennuttaa asuntoja noin 50 000 uudelle asukkaalle. Rakentamisesta vastaisivat Sipoon rakentamattomien alueiden kimppuun jo pitkään halajaneet rakennusfirmat, ei Helsingin kaupunki.
...

Suurimmille rakennusfirmoille ei ole yhdentekevää, miten keskeiset puolueet asuntopolitiikassa toimivat. Ei ole salaisuus, että suurimmat rakennusfirmat rahoittavat erityisesti kolmen suurimman puolueen kansanedustajaehdokkaiden eduskuntavaalikampanjoita.

Bolag i byggnadsbranschen är speciellt benägna att ge valbidrag, eftersom just deras förutsättningar är speciellt beroende av enskilda politiska beslut. Samtidigt är politiker speciellt benägna att gå byggnadsbolagens ärenden. Det är klart att politikerna inför riksdagsvalet 2007 ville lösa den påstådda tomtbristen och skapa förutsättningar för byggnadsbolagen. Själv ser jag Matti Vanhanens "tomtkrig" i sydvästra Sibbo som en allt för dåligt kamouflerad fundraising inför riksdagsvalet. Ändå är detta tomtkrig endast ett sidospår i fallet Sibbo. Man kunde rent av tala om en skenmanöver där Vanhanen försöker dölja sina egentliga motiv för att stöda en annektering.

Att ståhejet kring de bristfälligt deklarerade valbidragen kopplas samman med Matti Vanhanen uttalade stöd för Ideapark i Vichtis är ironiskt med tanke på att det var Jan Vapaavuori som med sin kritik av det planerade köpcentrumet startade den diskussionen. Nu har Vapaavuoris egen bristfälliga redovisning av valbidrag fått uppmärksamhet. Vapaavuori har dock lyckats bättre i sin penningtvätt än Vanhanen. A-studion noterade den 23 maj 2007 att bostadsministerns specielmedarbetare Tatu Rauhamäki är VD för Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy, vars huvudsakliga verksamhet är att arrangera seminarier, gemom vilka Samlingspartiet i Helsingfors fyller sin valkassa. I programmet berättades det dessutom att Rauhamäki även är chefredaktör företagets tidning, som säljer annonsplatser huvudsakligen till byggbolag.

Det lättaste sättet att tvätta valpengar är att låta valbidragen gå via föreningar, som sedan redovisas som bidragsgivare. MTV3 har idag noterat att Mari Kiviniemi inför senaste riksdagsval fick sammanlagt 60 000 € från föreningarna Huomisen Suomi ry, Pohjanmaan kautta ry och Vahvan keskustan tie ry.

Nytt förslag till ändring i kommunindelningen. Den 15 maj 2008

I tisdagens nummer av Helsingin Sanomatingick en notis med rubriken "Asukkaat haluavat kuntarajalla sijaitsevan tontin osaksi Sipoota". I notisen berättas det att Helsingfors stadfullmäktige nästa vecka skall ta ställning till ett förslag till ändring i kommunidelningen mellan Vanda och Sibbo eller Helsingfors. Nyheten är inte ny, men principiellt sett intressant. Enligt Pirjo och Ralf Åkerfelts förslag skall nuvarande gräns mellan Vanda och Sibbo ändras så att en tomt som nu delvis ligger i Vanda och delvis i Sibbo helt skulle höra till Sibbo eller på grund av annekteringsbeslutet till Helsingfors.

Initiativet till den i och för sig obetydliga ändringen i kommunindelningen är intressant med tanke på att Sibboannekteringen inte ännu förverkligas. Att en tomt splittrats mellan Vanda och Sibbo beror inte på Pekka Myllyniemis inexakta förslag till ändring i kommunindelningen, men Myllyniemis förslag, som statsrådet och HFD godkänt, har flera små brister att korrigera. (Se t.ex. "HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari 2008".) Man kan fråga sig varför Helsingfors inte redan nu framlagt ett förslag till korrigering av den fastställda nya gränsen. Speciellt borde gränsen följa Österledens nya dragning istället för den gamla. Kanske dröjer man med ett förslag för att de fatala bristerna i Myllyniemis (och Helsingfors eget) förslag inte skall uppmärksammas.

Eftersom det redan nu tycks vara fritt fram för nya förslag till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo, tycker jag att man inte borde dröja med att föreslå att de gamla gränserna bevaras - eventuellt frånsett gänsdragningen genom Åkerfelts tomt. Kommunfullmäktige i Sibbo kunde i sitt utlåtande över Åkerfelts förslag samtidigt göra ett dylikt initiativ. Kommunstyrelsen föreslår emellertid för fullmäktige att den som sitt utlåtande till länsstyrelsen meddelar att Sibbo kommun inte har något att anmärka mot Pirjo och Ralf Åkerfelts framställning om kommunindelningen. Om inte kommunfullmäktige gör det så kunde enskilda Sibbobor lägga fram ett förslag som i praktiken skulle betyda att statrådet återtar sitt beslut.