Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Generalplanen". Inlägget innehåller en del intressanta synpunkter, men speciellt spännande finner jag hennes synpunkter på "beteckningen för att visa behov av kollektivtrafikförbindelse i södra Sibbo". Jag cietarar:

Den mycket omtalade beteckningen för att visa behov av kollektivtrafikförbindelse i södra Sibbo ser också ut att lösas. Genom att från sydvästra delen följa med landsväg 170 ända till Gumbo vägskäl är redan mycket räddat. Sedan kan den visas via obebyggd mark till den öppning som i Söderkulla delgeneralplan redan fastställts som reservering för förbindelse. I Söderkulla delgeneralplan finns ju ett förbindelsebehov fastslaget och den kombineras nu till generalplanens behovsbeteckning. Snitsigt! Nu – om inte förr – måste alla inse att vi inte talar om en metro utan om framtida behov av förbindelse. I generalplanen står det ju därtill tydligt att markanvändningen och befolkningsinfrastrukturen inte är uppbyggd på en metro i Sibbo.

Vad är det för kollektivtrafikförbindelse som följer med lansdväg 170 ända till Gumbo vägskäl och därtill enligt förslaget till generalplan börjar i väster där den planerade metrolinjen slutar vid den nya gränsen mellan Helsingfors och Sibbo? Det kan knappast handla om en metrolinje, men planerarna i Sibbo verkar veta mera om Helsingfors metroplaner och krav på grannkommunens generalplan än vad allmänheten gör.

Helsingfors har inte i offentligheten informerat om sina verkliga metroplaner. På stadens specialsidor för inkorporeringen kan man visserligen läsa följande:

Enligt planerna ska det till inkorporeringsområdet i sydvästra Sibbo dras en metrolinje med 3-4 stationer. Huvudalternativet går ut på att linjen utgår från Mellungsbacka station och löper söder om Borgåleden. Den sista stationen placeras vid inkorporeringsområdets gräns på Helsingforssidan. Det finns också andra alternativ som utreds, men alla gäller området söder om Borgåleden. Linjen kommer att byggas när Västmetron har blivit färdig. Byggarbetena kan inledas tidigast 2013 och de tar ungefär två år i anspråk. Platserna för stationerna utreds. Avståndet mellan stationerna blir 1,5-2,5 km.

"Huvudalternativet" verkar dock inte alls vara något verkligt huvudalternativ, utan endast en bluff med vilken man försökt motivera den aktuella inkorporeringen. Där invånarna i Sibbo och Helsingfors inte fått ta del av stadens planer har Olavi Veltheim från Helsingfors stadsplaneringskontor emellertid gett lite mera information åt deltagarna vid Nordiska Regionplanekonferensen i Malmö den 28 april. Veltheims presentation "Aktuellt i Helsingfors" innehåller en hel del intressanta kartor. Bl.a. finns här en karta med tio olika alternativ för metrolinjen österut. Inget av dessa alternativ följer den "riktgivande" reserveringen i landskapsplanen för Nylands förbund. Det intressantaste alternativet är alternativ K, som går längs Österleden (riksväg 170) ända från Botby. En station längs linjen K har markerats i Fallbacka och en annan station vid avtaget till Ring III. Man kan fråga sig vad det är för en "metrolinje" som kan dras längs Österleden. Eftersom metrolinjen redan förgrenats i en linje till Mellungsbacka och en annan linje til Nordsjö kan metrolinjen K inte gärna vara en tredje förgrening. Min gissning är att det här handlar om en snabbspårvägsförbindelse, som i likhet med Jokerlinjen tillsvidare kan trafikeras med bussar. Se där Sibbometron, som utgjorde det centrala argumentet för den aktuella ändringen i kommunindelningen!

Informationen som deltagarna vid Nordiska Regionplanekonferensen i Malmö fick ta del av är intressant, men intressantare är den information som de troligtvis inte fick ta del av, men som finns dold i Veltheims presentation. Bilden ovan syns inte i presentationen, men finns dold under dia nummer 24 eller sida 24 i pdf-dokumentet. På den aktuella kartan går Heli-banan från Malm till Porvoo Backas och Porvoon Kuningasportti via Söderkulla enligt den aktuella reserveringen. Av metroalternativen finns här endast det ovannämnda alternativet K, som går längs väg 170 ända från Botby eller Östra Centrum till den nya gränsen mellan Helsingfors och Sibbo. Antalet stationer i sydvästra Sibbo är tre, varav den sista stationen är placeras vid inkorporeringsområdets gräns på Helsingforssidan. Härifrån kunde "metrolinjen" väl fortsätta längs - eller snarare på - riksväg 170 fram till Gumbo vägskäl.

Sidan med kartan ovan har korrigerats den 30 januari 2008, men den har skapats redan "19.19.2007" [sic], troligtvis mellan den 19 september och den 19 december 2007, alltså före HFD:s beslut. Bilden ovan fås i större format genom att man klickar på denna länk.

Alennushalli Pajunen. Den 12 september 2008

Helsingin sanomat har idag publicerat FNB:s notis med rubriken "Rkp:ssa arvosteltiin Vanhasen puutarhametropolia". Jag citerar ur notisen:

Rkp:n puheenjohtaja kulttuuri- ja urheiluministeri Stefan Wallin sanoi puoluehallituksessa, että Rkp vastustaa pääkaupunkiseudun kuntien liittämistä yhteen. Wallin puuttui myös Sipoon länsiosan pakkoliitoksen Helsinkiin ja vaati, että Helsinki "suoraselkäisesti" maksaa Sipoolle kohtuullisen korvauksen, eikä liitettyjä alueita yliriistetä.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo har den senaste tiden på nytt föranlett hård kritik. En orsak till reaktionerna är stadsdirektör Jussi pajunens erbjudande noll euro för sydvästra Sibbo. (Se "Inte en cent. Den 2 september 2008".) Det är inte bara invånare i Rest-Sibbo som har reagerat, utan nu börjar även invånare och markägare i sydvästra Sibbo inse följderna av inkorporeringen. I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "'Yksityisen ihminen ei pidä omistaa rantaa'" och en kortare text med rubriken "Ryöstö on alkanut". I artikeln förespås att marken i sydvästra Sibbo kommer att tvångsinlösas för ett lågt pris. Efter att HFD har välsignat rånet av Sibbo skall enskilda invånare och markägare inte räkna med förvaltningsdomstolens försvar av enskilda invånares rättigeter. Detta är åtminstone Sipoon Sanomats slutsats. När rovbytet är hembärgat och inkorporeringen realiserad kan Helsingfors plocka för sig mark till reapriser.

Nationella Samlingspartiet. Den 11 september 2008

Igår kväll publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Kuntavaalien asetelmat heittävät häränpyllyä Sipoossa". Texten har i dagens tidning publicerats under ubriken "Viidestä Sipoon valtuutetusta tulee helsinkiläisiä". Helsingin Sanomat har samtidigt publicerat en anan text med rubriken "Kataisen arvostelu toi kenkää kokoomuksesta". Jag återger här början av texten:

Sipoon kokoomuksen vaalimenestykseen saattaa äänikuningattarien poissaoloa enemmän vaikuttaa viimekeväinen skandaali valtuustossa.

16 vuotta valtuustossa istunut kokoomusvaikuttaja Eero Seppänen sai potkut omalta valtuustoryhmältään.

"Valtuustoryhmästä minut erotettiin, mutta samalla lakkasi myös kokoomuksen lehti Nykypäivä ilmestymästä postilaatikkoon", Seppänen muistelee.

Tapahtumat liittyivät kesän 2007 valtioneuvoston päätökseen siirtää osa Sipoosta Helsingille. Tuolloin Seppänen lähetti vanhalle tutulleen, kokoomuksen puheenjohtaja Jyrki Kataiselle tekstiviestin, jossa arvosteltiin rajansiirtopäätöstä.

"Katainen vastasi minulle Helsingin kokoomuksen olevan niin tärkeä kansalliselle kokoomukselle, ettei sen tahtoa voi vastustaa."

Samlingspartiet i Helsingfors är knappast speciellt viktigt för Samlingspartiet i Finland, men med tanke på en tidigare partiordförandes öde är Jyrki Katainens relation till Samlingspartiets Helsingforskret allt för viktigt för att han skulle kunna förbigå dess vilja. (Se "Samlingspartiets linje. Den 22 april 2008" och "Samlingspartiets ledning. Den 10 maj 2008".)
I dagens Hufvudstadsblad ingår ett ledarstick med rubriken "Nollinjen orimlig för sydvästra Sibbo". Jag citerar här ur artikeln:

På tjänstemannanivå har Helsingfors inte alls velat erkänna Sibbos anspråk på ekonomisk ersättning för mark, fastigheter och färdig kommunalteknik som överlåts. Det är en märklig ståndpunkt. ...

Helsingfors hävdar att det är områdets invånare själva som genom sina skatter har finansierat kommunalteknik, daghem och skolor. Därför skulle Sibbo inte vara berättigad till någon ersättning alls för infrastrukturen. Det låter orimligt.

En kommun måste kunna göra strategiska satsningar utan risk för att alltsammans går förlorat om gränsen justeras. Nyanskaffningsvärdet låter som en rimlig ersättningsnorm.
Lyckligtvis är inte heller Helsingfors betjänt av någon utdragen domstolsprocess.

Borgåbladet har idag publicerat artiklar med rubrikerna "Östersundom är Östersundom, inte Itäsalmi" och "Invånarna ställer gärna upp för planeringsintervjuer". Borgåbladet har även publicerat en humoristik men provokativ insändare av Bo Melander. Rubriken är "Sibbo är en nation bland nationer". Jag citerar ur insändaren:

Statsmakten med Matti Vanhanen och hans vindflöjelpolitik har gått inför att, som bekant är, splittra Sibbo. Orsak till statsministerns beslut var ju försöket att inhandla röster åt centern i riksdagsvalet, och nu inför kommunalvalet, vill han för partiets skull vara Esbo till lags.

Ho vet, vem denna Vanhanen och hans kumpaner med sitt odemokratiska förfarande nästa gång offrar, men för att inte vi i Sibbo skall flere gånger utsättas för Matti Vanhanens godtycklighet, så bör vi som en julgåva åt statsmakten proklamera oss som självständig stat.

Plagiatkontroll. Den 10 september 2008

När jag sökt efter de källor som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi plagierat i sin Sibborapport har jag använt mig av sökmaskiner och en trimmad webbläsare. Det finns lättare sätt att upptäcka plagiat. För studeranden är det numera lätt att hitta digitala texter att kopiera. Lärare behöver därför effektiva metoder att upptäcka plagiet. För ändamålet har det utvecklats program och tjänster, som går under benämningen automatisk plagiatkontroll. I egenskap av lärare har även jag numera tillgång till automatisk plagiatkontroll. Senaste vecka gjorde jag en automatisk plagiatkontroll av Myllyniemis Sibborapport.

Plagiatkontrollen hittade eller rapporterade endast en del av de källor som Myllyniemi rapporterat, men hade Myllyniemis rapport varit en pro gradu avghandling, torde plagiatkontrollen resulterat i en avstängning för studenten Myllyniemi. Den automatiska plagiatkontrollen, som jag använde mig av, levererar en skild jämförelse för varje källa som kopierats. Myllyniemis viktigaste källa Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" finns numera på Internet, men i bildformat, vilket betyder att texten inte hittas i en automatisk plagiatkontroll. Istället hittades i den aktuella plagiatkontrollen bl.a. föredragningslistan för Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 november 2008. I föredragslistan inår nämligen stadsdirektörens och stadsstyrelsens förslag till utlåtande till länsstyrelsen över Helsingfors initativ från den 21 juni 2006. Jag har publicerat jämförelsen mellan utlåtandet och Myllyniemis rapport på webben, så att vem som helst kan se vilket resultat en objektiv, opartisk och omutbar plagiatkontroll ger.

Jämförelsen mellan Helsingfors utlåtande och Myllyniemis rapport visar på en del intressanta små skillnader. Skillnaderna beror huvudsakligen på att texten i Helsingfors utlåtande förbättrats efter att Helsingfors förvaltningskontor den 18 november sände Ratasvuoris utredning till inrikesministeriet. Vissa ändringar torde Myllyniemi emellertid ha gjort själv, delvis på grund av missförstånd. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Speciellt kan man ur jämförelsen se att en mycket stor del av kapitel 5, "Kuntajakoselvittäjän ehdotus perusteluineen" i Myllyniemis rapport är kopierat ur Helsingfors utlåtande. I Helsingin Sanomat säger Myllyniemi den 8 december 2006 att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". (Se "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006".) Påståendet har använts upprepade gånger för att förringa betydelsen av plagiat i Myllyniemis rapport, men påståendet håller alltså inte.

Helsingin Sanomat har ikväll publicerat en artikel med rubriken "Kuntavaalien asetelmat heittävät häränpyllyä Sipoossa".

Strategiska planer och visioner. Den 9 september 2008

Huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Behovet av flygplats har inte alls utretts". På tidningens webbplats finns en förkortad text med rubriken "Skriftligt spörsmål i flygplatsfrågan". Jag vill passa på och påminna om att samma bolag WSP som gjort kommunikationsministeriets flygfältsutredningen, som offentliggjordes den 16 augusti ifjol, redan i maj ifjol hade prickat in en flygplats i Kullo i sitt vinnande bidrag (Emerald) i tävlingen Greater Helsinki Vision. (Se "East Coast City. Den 14 december 2007" och "Helsingfors besvärar sig över landskapsplan. Den 16 december 2007".) Flygplatsfrågan och förslaget på en flygplats i Backas i Borgå handlar inte bara om flygtrafik, utan i högsta grad även om Helsingfors stads strategi för att stärka sin ställning i regionen.

Greater Helsinki Vision har fått ny aktualitet efter att webbplatsen Helsingfors Region 2050 öppnats för ett par veckor sedan. Som kontaktperson nämns här projektchef Juha Eskolin från WSP Finland. I ärlighetens namn kan det noteras att det inte bara var i WSP:s bidrag i tävlingen Greater Helsinki Vision som utvecklingen eller tillväxten koncentreras till södra Sibbo. I bidraget Thirdlife har metrolinjen från Mellungsbacka förlängts till Håkansböle i Vanda medan Nordsjömetron har dragits ända till Borgå via Träskby! Även Helibanan går här genom södra Sibbo.

Flygplatsdiskussionerna går heta i Sibbo. Speciellt het var diskussionen på fullmäktigemötet i Sibbo senaste vecka. (Se Christel Liljeströms blogginlägg "Lentokenttä-politiikkaa" från den 7 september.) Diskussionen om Sibbos ställningstagande till ett eventuellt flygfältt i Sibbo är även hetsk på insändarsidan i senaste nummer av Sipoon Sanomat. Här kopplas frågan om Sibbo kommuns ställningstagande till en eventuell flygplats i Sibbo direkt samman med fallet Sibbo. Samlingspartiet och gruppen Vårt gemensamma Sibbo beskyller Sfp för att genom ett ställningstagande mot ett flygfält i Sibbo fortsätta på den linje som resulterade i en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors.

Kommunalvalet påverkar förhandlingarna. Den 8 september 2008

Ledaren i dagens Helsingin Sanomat har rubriken "Sipoon ja Helsingin sovittava mitä tarkoittaa kohtuullisuus". Jag citerar ur artikeln:

Uusi Sakarinmäen koulukeskus on laajenevan Helsingin alueella, mutta sitä käy iso joukko lapsia myös Sipoon puolelta, joten lain tulkintaa venyttämättäkin Helsingin on jotakin rakennuksesta maksettava. Lisäksi on ajateltavissa, että Sipoo on käyttänyt luovutettavan alueen palvelujen ja kunnallistekniikan rakentamiseen lainaa. Tästä lainaosuuden siirtämisestä pitäisi päästä yhteisymmärrykseen. Kohtuullisuus on otettava ohjenuoraksi, ja suurella Helsingillä pitää olla siihen varaa.

Sipoo ehti pitkän liitosprosessin aikana kääntyä kasvuhakuiseksi, ja nyt se omiin suunnitelmiinsa vedoten arvioi menettävänsä satoja miljoonia euroja liitosalueen tulevien asukkaiden verotuloina. Samaten Sipoo laskee tappiokseen – ja Helsingin voitoksi – tiiviistä asuttamisesta seuraavan maan arvon huikean nousun.

Kuntajakolaki on tällä kohdin ylimalkainen, eikä sopivia ennakkotapauksia ole tulkinnan avuksi. Silti oikeudenkäyntiä ajatellen Sipoossa viritetty vaatimustaso ja spekulatiiviset perusteet on haettu liian kaukaa ja korkealta. ...

Ennen kuntavaaleja lienee turha odottaa sovinnon syntyvän Sipoon ja Helsingin neuvotteluissa, sillä suuret odotukset luovat Sipoossa suuret poliittiset paineet. Toivottavasti sopimus syntyy ennen vuodenvaihdetta.

Helsingin Sanomat torde ha rätt i att kommunalvalet påverkar förhandlingarna. Månne inte valet påverkar båda parterna: Från Helsingfors sida kommer man att erbjuda mera, medan man från Sibbos sida kräver mera än man gjort om det inte var val. Sibbo har starka förhandlingskort, men samtidigt måste de partibundna Sibbopolitikerna inför valet även se till Östersundombornas situation. I princip kan Sibbo göra Zachrisbacken skolcentrum till en spelbricka, men det har man kanske inte politiskt råd med. Jag tycker att man från Sibbos sida kunde skramla med lite tyngre arsenal. Även om ett krav på återbrytning av HFD:s Sibbobeslut inte skulle leda till en ny behandling, torde man på finansministeriet ha alla skäl att frukta att det aktuella justitiemordet undersöks. Månne inte Helsingfors vid behov pressas till eftergifter. Kommunförbundet jurister torde även rekommendara Helsingfors att betala Sibbo en skälig ersättning.

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "'Betonipuolueen' miehet lyttäävät Matti Vanhasen puutarhaunelman" ("Vanhasen metropolivisio tyrmätään Helsingissä"). Yle har med anledning av artikeln i Helsingin Sanomat publicerat en notis med rubriken "Vanhanens huvudstadsvision kritiseras". (Jfr "Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008".)

Trädgårdsmetropol. Den 7 september 2008

Huvudnyheten på paradsidan av dagens nummer av Helsingin Sanomat har rubriken "Matti Vanhanen rakentaisi puutarhojen metropolin". På paradsidan har tidningen även publiserat statsministerns egenhändigt ritade vision av sin drömmetropol. Den egentliga artikeln inne i tidningen har rubriken "Vanhasen unelma: Puutarhametropoli".


Vanhanen har under de senaste månaderna aktivt deltagit i diskussionen om hur Helsingforsregionen bör utvecklas. De av Vanhanan nu framförda allmänna riktlinjerna och synpunkterna skulle naturligtvis inte göra statministern jävig att deltaga i beslut som gäller en ändring av kommunindelningen i Helsigforsregionen. För ett par år sedan diskuterade Vanhanen emellertid inte Helsingforsregionens utveckling i allmänhet, utan begränsade sig till att ställa villkor för utvecklingen av sydvästra Sibbo och områdets anslutning till Helsingfors. Skenbart föreföll Vanhanen dela Helsingfors uppfattning om problemen med samhällstrukturen i Helsingforsregionen. Nu står det allt klarare att Vanhanen här har en diametralt motsatt uppfattning i förhållande till ledande Helsingforspolitikers syn på utvecklingen av regionen. Jag har påpekat det tidigare på denna blogg, men jag upprepar det: Enligt Helsingfors egen utredning, som Pekka Myllyniemi plagierade, är samhällsstrukturen i norr och väster (läs: Nurmijärvi och Esbo) det problem som inkorporeringen och utvecklingen av sydvästra Sibbo är ämnad att motverka. För Vanhanen utgör samhällstrukturen i Nurmijärvi och Esbo däremot förebilder för hela Helsingforsregionen.

I torsdags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "Kylänauha parempi kuin Vanhasen himmeli". Soininvaara motiverar naturligtvis sin pärlbandsmodell med ekologiska argument, men samtidigt handlar pärlbandsmodellen om Helsingfors stads intressen. Spårvägsförbindelserna, vars ekologiska betydelse Vanhanen förringar, leder konsumenterna och penningströmmarna till Helsingfors. Helsingforsregionen har hittills vuxit speciellt längs stambanan norrut. Nu har man i Helsingfors emellertid fått upp ögonen för att Helsingfors centrum i detta pärlband ligger i påsbottnet. Ur Helsingfors synvinkel handlar Esbometron och förlängningen av östmetron i hög grad om att slå vakt om Helsingfors centrum och Helsingfors centrala position i regionen. I detta sammanhang skuule en metrolinje till Östersundom trots allt ha en marginell betydelse. Helsingfors torde förr eller senare satsa på en järnväg österut längs E 18-korridoren.
Vanhanens inkonsekventa ställningstagande i fallet Sibbo har uppmärksammats i diskussionspalterna i Helsingin Sanomat med anledning av dagens artikel. Jag återger här ett diskussionsinlägg av signaturen "taapo":

Siis Vanhanen haluaa just samanlaista aluetta kun on Sipooseen suunniteltu ja osin jo toteutettukin.
Kuitenkin Vanhanen ja Keskuta puolue oli Helsingin puolella kun Helsinki vaati Sipoolta maa-alueita.
Nytkö Vanhasen mukaan Helsingin suorittama Sipoon ryöstön voi perua.
Minä vaadin selityksiä