Antipatier. Den 2 maj 2009

Även om min blogg, liksom de flesta bloggar, är partipolitiskt obunden och oberoende, är mina blogginlägg politiskt vinklade. Åtminstone är mina inlägg inte språkpolitiskt neutrala. Jag har vissa sympatier, som formas av min språkliga bakgrund. Dessutom saknar jag på grund av min språkliga bakgrund vissa antipatier, som tycks vara speciellt vanliga på finskt håll. Jag hatar inte Östra Nylands förbund, Svenska folkpartiet eller ens Christel Liljeström. De som läser min blogg har fått en ensidig bild av Fallet Sibbo. Mina inlägg är formade av förståelse för svenska intressen och särlösningar. Skribenten sympatiserar med så väl Sfp som Finlandssvenska socialdemokrater. Om jag varit finskspråkig, hade jag kanske dragit helt andra slutsatser.

Hanna Kuntsi är hemma från Sibbo, men bor numera i Råby i Vanda, där hon är socialdemokratisk kommunalpolitiker. Kuntsi har en helt annan syn på fallet Sibbo än jag har, men jag vill gärna förstå hennes synpunkter, även om jag inte kan hålla med. Hon verkar vara uppriktig, fastän mycket av hennes synpunkter låter som politisk chargång. Kuntsi har skrivit mycket om Sibbo på sin blogg. Många av hennes inlägg berör direkt fallet Sibbo. Kuntsi har även en del inside information att bjuda på. Kuntsi kände bl..a. redan i juni 2006 i praktiken till Pekka Myllyneimis "kompromissförslag", som Sibbopolitikerna skulle tvingas till att frivilligt gå med på. Jag har sammanställt ett litet urval av citat ur flera av hennes blogginlägg:

Sipoo palasiksi (23.6.06)
Se on menoa nyt. Keskiviikkona 20.6. väistämätön tapahtui. Helsingin kaupunginhallitus teki päätöksen ottaa rakkaasta ex-kotikunnastani, Sipoosta sen minkä haluaa, eli maat lännestä Sipoonjokeen saakka. Shokkihan päätös on, vaikka vuosikausia on tiedetty, että näin käy, ellei Sipoo oikeasti tee jotain. Mutta ei, kuoppaa on kaivettu sulkemalla silmät ja viimeinen naula arkkuun lyötiin hyväksymällä "mammuttimuseon" kaava Östersundomiin. Demarit jäivät yksin valtuustossa eriävän esityksensä kanssa.
Kunnalla oli viimeinen mahdollisuus osoittaa panostavansa länsiosiensa kasvuun ja kehitykseen kaavoittamalla päivittäispalveluita ja asuntorakentamista soveltuvin osin. Vaan toisin haluttiin, vietiin matto omien yhteistyöpuheiden alta. Ja toisaalta kuntalaisia on johdettu harhaan tiedotusvälineidenkin toimesta. Ihan tovi sitten Sipoon sanomien toimittaja Pasanen (ex-liikuntaohjaaja) satuili, kuinka Helsinki ei voi maata viedä, kun välissä on Vantaa Västerkullan alueineen. Jokainen pääkaupunkiseudun kehitystä seurannut on voinut kertoa ajat sitten, että Vuosaaren sataman ja Marja-radan valmistumisen lähestyessä Vantaa ja Helsinki sopivat maankäytöstä ja lopputuloksena on Västerkullan alueen luovuttaminen Helsingille, jotta yhtenäinen linja Itä-Helsingistä jatkuu ja toisaalta Vantaa "palkitaan" metron jatkamisella Mellunmäestä. Sipoossa on kuitenkin johtavan puolueen toimesta ummistettu silmät, eikä ole haluttu kuulla selviä viestejä. ...
Nyt viimeinkin kannattaisi avata aito keskusteluyhteys ja pelastaa mitä pelastettavissa on, eli neuvotella Helsingin kanssa niin, että he ottaisivat vain omansa. Siis suurin piirtein Puroniityntiehen asti Östersundomissa. Sipoolle jäisi saaret, Gumbostrand, Västerskog, Hindsby, Immersby ja ennen kaikkea Ingman foods, joka on kunnan suurin yksityinen työllistäjä.

Siipeilyä Sipoolaisittain (3.9.06)

Erilaisista puheenvuoroista on voinut päätellä, ettei kaikilla Sipoolaisilla päättäjillä ja aktiivisilla kuntalaisilla taida vieläkään olla ihan selvyyttä, miksi kunnasta ollaan kaappaamassa palasta ja miksi kunnan maine yhteistyökumppanina on hankala. Koivulan asuinalueen "palveluista" kirjoittaneet (SS 31.8.) ... Sipoolaiset nauttivat väljistä tonteistaan ja viihtyvät luonnonrauhassa, mutta toisaalta tarvitsevat ja haluavat aivan samoja palveluita kuin tiivimmin asuvat naapurikuntalaisetkin. Niinpä erikoissairaanhoidon hoitaa Porvoo tai Vantaa, reuna-alueilla päivähoidosta vastaa kirjoituksen mukaan suurelta osin naapurikunnat ja töissä käydään kunnan ulkopuolella, jolloin todennäköisesti hyödynnetään myös kunnan ulkopuolisia yksityisiä palveluita jne. Asukkaat haluavat maksaa veronsa väljään Sipooseen ja valitsevat palvelut toisaalta. Pääosin haja-asutuksena kasvavan Sipoon kaikki varat kuluvat pakollisen infran rakentamiseen, kalliisiin ostopalveluihin ja esimerkiksi kirjoituksessa kehuttuihin koulukuljetuksiin.

Helsinki kyllästyi ensimmäisenä "rusinat pullasta"-linjaan. Koska kyllästyvät Vantaa, Porvoo, Kerava...

I följande blogginlägg har Kuntsi publicerat ett pressmeddelande "Meillä ei ole varaa toiseen Sipooseen", där hon citerar ur sitt eget valtal.

17.10. puhe ja tiedote (21.10.06)
Hyvien veronmaksajien kalastelusta ja kuntien välisestä kilpailuasetelmasta on päästävä eroon. Erityisryhmien asumista ei pidä, eikä saa, erottaa omille alueilleen tai sälyttää vain joidenkin kuntien hoidettavaksi. Meillä ei ole varaa toiseen Sipooseen, Helsingin seudulla jokaisen kunnan ja jokaisen asuinalueen tulee hoitaa oma osansa sosiaalityöstä ja kantaa vastuunsa sosiaalisesta asuntotuotannosta. ...
”Hyvien veronmaksajien kalastelusta ja kuntien välisestä kilpailuasetelmasta on päästävä eroon. Meillä ei ole varaa toiseen Sipooseen. Helsingin seudulla jokaisen kunnan ja jokaisen asuinalueen tulee hoitaa oma osansa sosiaalityöstä ja kantaa vastuunsa sosiaalisesta asuntotuotannosta”, totesi Kuntsi puheensa päätteeksi.

Rajakeskustelua Länsimäessä (17.11.06)

Hanne [Aho] toi esiin ykköskysymyksenä maakuntaliittojen yhdistämisen. Kaikki suunnittelu ei voi päättyä Sipoon rajalle, kuten nyt. Tai tietysti voisi, jos Sipoo sijaitsisi jossain ihan muualla. Sipoon puolesta ry:stä oli paikalla yksi ihminen, joka kommentoi vahvasti, että yhtään ei voi Helsingille antaa periksi. Ei siksi, etteikö metropolialueen pitäisi kehittyä, vaan siksi, että vaade on yksinkertaisesti väärin. Mietin vaan, että mikä on vaihtoehto? Sipoossa ei olisi laitettu tikkua ristiin ilman pakkoa. Nyt kuulutetaan yhteistyön perään ja otetaan esimerkkejä Tukholman seudulta. On jotenkin voimaton olo kuunnellessa puheenvuoroja. Jos Sipoo sanoo kaikille tarjouksille ei, ei tarjoa itse mitään ja jättää aina eriävän mielipiteen, niin miten ihmeessä kunnan kanssa tehdään yhteistyötä? Ja tästä kun sanoo ääneen, saa vastaansa päänpyörittelyä ja silmien muljauttelua. Mutta kun pöytäkirjat eivät valehtele, vaikka kunnassa haluttaisiin uskoa kaikkien muiden niin tekevän.

Yhteistyöhön pakottaminen on yhtä absurdi sanapari kuin rauhaan pakottaminen, mutta siitä kai tässä on kyse. Kovien vaatimusten edessä on pakko alkaa toimia, tehdä itsekin jotain. Sipoossa on tosin leviämässä eetos koko kunnan Helsinkiin liittämisestä. Mahdollinen jäljelle jäävä tynkäkunta ei pärjäisi omillaan, joten parempi olisi tehdä kuntaliitos ja neuvotella jonkilaisesta aluehallintomallista. Saas nähdä.

palan pienempi naapuri (15.1.08)

Nyt on päätöksessään Sipoon sotkut. Lounais-Sipoo siirtyy Helsingille vajaan vuoden päästä, mikä ei nyt suoranaisesti yllätys ollut. En oikein rehellisesti sanottuna ymmärtänyt miksi osa pohjois-sipoolaisista kyynelehti päätöksen kuultuaan. Todennäköisempää olisi ollut voittaa samalla viikolla loton ja jokerin pääpotit, kuin saada Sipoon valitus läpi KHO:ssa.

Pientä haikeutta tunnen toki minäkin. Osa paikoista on niin vahvasti Sipoolaisia, että tuntuu lopullisten hyvästien hetkeltä. Muutoin olen ollut alusta asti monista syistä rajansiirron kannalla. En olisi luottanut pätkääkään rkp:läisten lupauksiin kunnan eteläosien kehittämisestä, oli paine mikä hyvänsä. Nyt meni osa kuntaa, eikä heille vieläkään ole mennyt perille, että maa kehittyy Helsingin ympärillä ja Helsingin suuntaan. Vielä löytyy ruotsinkielisiä kavereita Sipoosta itään ja unelma ikuisesta Itä-Uudenmaan liitosta omana autonomisena alueenaan elää vahvana. ...

Voi toki todeta, etteivät nallekarkit mene aina tasan, mutta yhteistyön on jatkuttava vuosia eteenpäin, joten kaikkia siltoja ei kannata kummaltakaan puolelta polttaa. Vaikka C.Liljeström on tainnut niin jo omalta osaltaan tehdä, ehkä joku vaaleissakin sen vielä muistaa...

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki saa sekä kiitosta ja moitteita Sipoon liitosalueen asukkailta".

Fallet Sibbo

Oberoende. Den 1 maj 2009

Välkommen till en förnyad blogg. Rent tekniskt har jag öppnat en ny blogg på adressen http://wadenstrom.blogspot.com. Jag har dock behållit titeln "Politiskt inkorrekt" och beskrivningen "om fallet Sibbo". Dessutom har jag kopierat tusen blogginlägg från den gamla bloggen på adressen http://360.yahoo.com/wadenstrom. Detta inlägg kan även läsas på den gamla adressen, liksom på adressen http://www.geocities.com/wadenstrom. Sidan "Fallet Sibbo" på adressen http://www.wadenstrom.net/sibbo finns kvar, men är uppdaterad och förbättrad.

Orsaken till att jag byter blogg är främst teknisk. Yahoo! 360 förblev på betastadiet. Yahoo! slutade stöda tjänsten redan för ett par år sedan, vilket har medfört stora tekniska problem. Risken är även stor att hela tjänsten läggs ner eller att min blogg en vacker dag bara försvinner. För att försnabba nedladdningen har jag använt mig av Yahoos tjänst Geocities. Yahoo! meddelade nyligen att denna tjänst läggs ner vid årsskiftet

När jag började skriva blogg år 2005 valde jag Yahoo! för att jag redan använde mig av Yahoos tjänster, som skulle gå att integrera med bloggen. Yahoo var även ett av de stora etablerade bolagen, vars framtid verkade säkrad. Ett alternativ som jag redan 2005 övervägde var Googles bloggtjänst Bloggspot/Blogger. Fyra år senare är det klart att jag valde fel. Att byta till en tjänst som gratis erbjuds av Google är principiellt sett inte helt oproblematiskt. Min bedömning är dock att Blogger är ett tryggt val då målsättningen är att mina avslöjanden angående fallet Sibbo skall finnas tillgängliga i framtiden. De tekniska förtjänsterna är även väsentliga.

Någon risk för att innehållet på denna blogg skall styras av bolaget Google finns åtminstone inte för närvarande. Skulle jag skriva i Turkiet eller Kina vore situationen kanske en annan. Oberoende är kanske den viktigaste kvaliteten hos min blogg, liksom hos bloggsvären och "den femte statsmakten" i allmänhet. Strängt taget finns det inga oberoende medier. Även min blogg är beroende av mina personliga intressen, sympatier och antipatier. Jag har även ett viss beroende av andra medier för information och publicitet Speciellt viktigt har Svenska Yle varit för min blogg. Jag har även valt att publicera Yles nyhetsrubriker på min blogg. Det viktiga är dock att det finns medier som är beroende och oberoende på olika sätt. Detta är en förutsättning för pluralism och mångfald.

Personligen gillar jag förslaget till medieavgift. Sanomakoncernens kritik av modellen handlar huvudsakligen om rena ekonomiska intressen. Rundradion eller Yle är inte ett helt oberoende mediebolag, men det är viktigt att det inte är ekonomiskt beroende på samma sätt som kommersiella mediebolag. Det är även av principiell betydelse att Yles verksamhet inte heller finansieras direkt med budgetmedel. Även om bolaget i sista hand kontrolleras av riksdagen, är det viktigt att Yle inte är beroende av dagspolitiken, tillfälliga politiska överenskommelser eller påtryckningar från utländsk makt.

Jag har behållit titeln "Politiskt inkorrekt", fastän jag inte gillar rubriken speciellt mycket. Dels finns det i Sverige en del öppet rasistiska bloggar med titeln "politiskt inkorrekt", dels är politisk inkorrekthet ingenting att eftersträva i sig. I politiska sammanhang är det tvärtom ofta eftersträvansvärt att varken provocera eller såra med ett taktlöst språkbruk. Jag vill dock med titeln "Politiskt inkorrekt" fortsättningsvis markera ett oberoende och en integritet. Jag anpassar mig inte efter behov att vara salongsfäig och jag ger inte upp mina åsikter på grund av politiska eller sociala påtryckningar.

I fallet Sibbo har de traditionella medierna långt misslyckasts att göra hädelseförloppet begripligt. I ett pluralistiskt land borde de olika politiska partierna övervaka varandra och leverera kritik till medeirna, men i fallet Sibbo kom ordförandena för de tre stora partierna tillsammans med andra centrala maktutövare överens om att offra Sibbo på ett sätt som inte tål insyn. I själva verket är det speciellt denna överenskommelse som de traditionella medierna missat. Det är min förhoppning att statsvetare och historiker i framtiden skall ha användning av min blogg de de utforskar händelseförloppet.

Fallet Sibbo

Tre alternativ. Den 30 april 2009

Yles lokala nyheter har idag publicerat notiser med rubrikerna "Handelskammaren: Kommuner, förenen eder" och "Helsingin seudun kauppakamari vaatii lisää kuntaliitoksia". Nyheten torde basera sig på VD Heikki J. Peräläs kolumn "Puhtia kuntien yhdistämishankkeisiin". I senaste nummer av handelskammarens medlemsblad, Jäsentiedote 6 > 29.04.2009. Jag ciyerar ur kolumnen:

>>Helsingin ja Vantaan kuntaliitos ei ole mikään autuaaksitekevä eikä lopullinen ratkaisu Helsingin metropolialueen ongelmiin. On silti hyvä, että liitoksen edellytykset vakavasti selvitetään. Yhdessä kaupungit olisivat jo varsin vahvoja viemään eteenpäin merkittäviä uusien asuntoalueiden ja yrityskeskittymien perustamista niin Helsingin entisille satama-alueille, kaupunkien rajavyöhykkeelle kuin Marja-Vantaallekin. Yhdistynein voimin uudet alueet voitaisiin toteuttaa nopeasti. Myös suurten infrahankkeiden rahoituksessa koosta on etua.

Kuntien yhdistämisselvityksiä on syytä laittaa liikkeelle myös muualla metropolialueella. Loviisan seudun yhdistyminen ensi vuodenvaihteessa on hyvä vaihe. Seuraavaksi yhdistämisen edut ja haitat on vihdoin selvitettävä Keski-Uudellamaalla, joka on jo kaupunkirakenteeltaan yhtenäinen alue. Keski-Uudenmaan kauppakamariyksikkö teki yhdistämisestä aloitteen jo vuonna 2006.<<

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Konsultit selvittävät itämetron ja pikaraitioiden etuja". I artikeln berättas det att Sito Oy och WSP Finland Oy utreder alternativen. Enligt artikeln finns det tre alternativ för metron: förlängning av metrolinjen från Mellungsbacka, Nordsjö och Östra Centrum. Enligt min bedömning är en spårvägsförbindelse från Östra Centrum längs riksväg 170 möjlig endast med snabbspårvagn, inte med metro. (Se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008".)

Fallet Sibbo

Ärlighet, rättvisa och öppenhet. Den 29 april 2009

Helsingfors stadsfullmäktige skall idag ta ställning till ett förslag till strategiskt program för årer 2009 -2012. I den föreslagna strategin ingår följande etiska prinsciper:

>>Hyvä maine on kaupungille tärkeä toimintaa ohjaava periaate. Kaupunki painottaa kaikessa toiminnassaan rehellisyyttä, oikeudenmukaisuutta, yhdenvertaista kohtelua sekä avoimuutta.<<

Fullmäktige bekantade sig första gången med överbormästarens förslag till strategi vid ett seminarium i februari. (Se "Strategier. Den 4 februari 2009" och "Spårvägsförbindelse. Den 6 september 2009".) Strategin behandlades redan på fullmäktigemötet för två veckor sedan. Tillägg som föreslogs på det mötet finns med i en bilaga till föredragningslistan. Jag återger här ett par förslag till tillägg:

>>Stadsfullmäktige förutsätter att också de små och medelstora företagens lokalbehov beaktas vid planläggningen av det område som överförts från Sibbo till Helsingfors. ...

Kaupunginvaltuusto edellyttää, että Sipoonkorven kaavoituksessa alue rajataan selkeästi luonnonsuojelualueeksi sitä pirstomatta ...

Stadsfullmäktige förutsätter att vid planläggningen av Sibbo storskog ska området tydligt upptas som naturskyddsområde utan att det splittras ...<<

Fallet Sibbo

Rom byggdes inte heller på ett årtionde. Den 28 april 2009

I senaste nummer av Helsingfors stads personaltidning Helsingin henki har ett upplag tillägnats Östersundom. Huvudartikeln har Rubriken "Östersundom: maaseudusta kaupunginosaksi". I artikeln noteras det att metroalternativet tidigare var en självklarhet, men inte längre. Metrolinjen till Östersundom hat dock aldrig varit en självklarhet, utan en lögn, som man inte ifrågasatt, för att metrolinjen var ett nödvändigt argument för inkorporeringen. I den kortare texten med rubriken "Kaupunkia ei rakenneta päivässä" noteras det att området inte på "år" eller "årtionden" kommer att se ut som stad. Bilden på uppslaget visar en karta över Österledens gamla och nya sträckning, som förorsakat oklarheter i var kommungränsen går. Pennan på bilden är dock definitift utanför Helsingfors stads gränser.

Fallet Sibbo

Nya befogenheter för fastighetsregisterföraren. Den 27 april 2009

I ett flertal blogginlägg har jag uppmärksammat den oklara eller kontroversiella kommungränsen vid Österleden. Vad jag kan se finns det formellt två möjligheter: Antingen har lantämteriverket begått ett fel då man inte följt statsrådets beslut, eller så har statsrådets beslut varit oklart. Den ansvarige personen på lantmäteriverket har sagt åt mig i ett telefonsamtal att lantmäteriverket inte avvikit från statsrådets beslut, då ingen karta ingick i beslutet. Därmed hävdar lantmäteriverket indirekt att statsrådets beslut var oklart, vilket var en besvärsgrund i Sibbo kommuns besvär mot beslutet. Ett sätt att slå fast vilket dera som är fallet vore att göra en framställning om ändring i kommunindelningen, så att den administrativa gränsen skulle sammanfalla med den kamerala indelningen, dvs med fastighetsgränserna. Om finansministeriet avslog framtällningen, skulle man indirekt medge att statsrådest beslut var oklart och HFD:s avgörande felaktigt. Det sannolika är att man skulle hävda att lantmäteriverket gjort en felaktig tolkning av beslutet. Man kan dock fråga sig om beslutet verkligen var klart, då inte ens lantmäteriverket viste var gränsen skulle gå. Om den administrativa och den kamerala indelningen avviker, borde lantmäteriverket enligt nugällande lag antingen korrigera den kamerala indelningen eller till finansministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen. Lanmäteriverket kommer knappast på eget initiativ att göra någondera, eftersom man inte vill medge att man - efter noga övervägande - begått ett fel. Förslaget till ny kommunindelningslag kan dock kanske möjliggöra en diskret korrigering.

I 46 § i kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommunindelningslag bestäms vad fastighetsregisterföraren skall göra om den administrativa kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra. Jag citerar ur paragrafen:

Jos kuntajako ja kameraalinen jaotus ovat kiinteistötoimituksen vuoksi tai muuten muusta kuin kuntajaon muuttamista tai rajan sijaintia koskevasta päätöksestä johtuen muodostuneet toisistaan poikkeaviksi, kiinteistörekisterin pitäjä voi 1) päättää kameraalisen jaotuksen muuttamisesta kuntajaon mukaiseksi; 2) päättää kuntarajan muuttamisesta kameraalisen jaotuksen mukaiseksi, jos kameraalisen jaotuksen muuttaminen ei ole tarkoituksenmukaista ja 45 §:n 2 momentin 1—2 kohdassa säädetyt edellytykset täyttyvät; tai 3) tehdä ministeriölle esityksen kuntajaon muuttamisesta, jos kameraalisen jaotuksen muuttaminen ei ole tarkoituksenmukaista ja 45 §:n 2 momentin 1—2 kohdassa säädetyt edellytykset eivät täyty.

Alternativ 2 är nytt för lagförslaget. Då avvikelsen mellan den administrativa och den kamerala indelningen i det aktuella fallet är under 50 hektar, vilket är gränsen som definieras i 45 §, kan lantmäteriverket kanske vid behov ändra eller bekräfta den administrativa kommunindelningen vid Österleden då den nya kommunindelningslagen träder i kraft.


Fallet Sibbo

"Onödig" procentgräns. Den 26 april 2009

I kommunindelningslagarbetsgruppens prememoria från den 25 mars kan man läsa följande om 18 § i förslaget till ny kommunindelningslag:

>>Pykälän 2 momentissa säädettäisiin siitä, milloin kunnan osan siirtämisestä toiseen untaan voitaisiin päättää, vaikka yhden tai seamman muutoksen kohteena olevan kunan valtuusto sitä vastustaisi.

Tällaisesta muutoksesta voitaisiin ensinnäin päättää momentin 1 kohdan mukaisesti illoin, jos muutos on muutoksen kohteena levan kunnan kannalta vähäinen. Säännös vastaisi asiallisesti lähinnä voimassa olevan ain 5 §:n 1 momentin 2 kohdassa säädettyä. Voimassa olevan lain mukaisista kunnan asukasmäärää (5 prosenttia) tai pinta-alaa (10 prosenttia) koskevista rajoista ehdotetaan kuitenkin luovuttavaksi. Nämä prosenttirajat ovat osoittautuneet käytännön tilanteisiin sovellettuina varsin sattumanvaraisiksi. Kaavamaisilla asukasmäärää tai maapinta-alaa koskevilla prosenttirajoilla ei myöskään kaikissa tilanteissa tavoiteta sitä merkitystä, joka kunnan osan siirtämisellä voi olla erityisesti alueen luovuttavalle kunnalle. Toisaalta prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana.<<

Att lagarbetsgruppen föreslår att procentgränserna slopas är intressant. Den aktuella inkorporeringen av sydvästra Sibbo borde ha förhindrats även av att inkorporeringsområdet utgör över 10 % av Helsingfors tidigare areal. I fallet Sibbo överskreds alltså både gränsen på 5 % av invånarantalet och 10 % av landarealen. Detta noterade dock inte kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi - eller de som skrev texten i Myllyniemis Sibborapport. (Se "Regeln 10/5. Den 9 december 2007".) I inriksministeriets promemoria till statsrådets Sibbobeslut noterar regerinsrådet Arto Sulonen visserligen att området som öveförs från Sibbo till Helsingfors utgör 14, 3 % av Helsingfors stads landareal och området som överförs från Vanda till Helsingfors 1,1 procent av Helsingfors landareal. Sulonen drar dock inte här av slutsatsen att både gränsen på 10 % av landarealen och 5 % av invånarantalet överskrids. I sitt avgörande i fallet Sibbo noterar däremot HFD att ändringen inverkar "på invånartalet i Sibbo kommun med mer än fem procent och Helsingfors stads areal med mer än tio procent." Eftersom gränsen på 5 % i varje fall överskreds hade Myllyniemis ovannämnda miss kanske inte så stor betydelse. En desto mera fatal miss var det av Jussi-Pekka Alanen att i sin utredning och framställning om ändring i kommunindelningen mellan Kervo, Träskända och Tusby inte notera att förslaget för Kervos och Träskändas del innebar en förändring på långt över 10 % av landarealen. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".) Det är inte så konstigt att "man" finner den nuvarande gränsen på 10 % omotiverad i vissa fall.

Fallet Sibbo