Strandlinje. Den 7 september 2009


Vihreä Lanka har idag på tidningens webbplats publicerat en text med rubriken "Linnut ja ihmiset ahtaalla Sipoonkorvessa". Det är artikeln i Helsingin uutiset "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" som föranlett texten i De grönas språkrör Vihreä Lanka. Jag återger här en del av texten:


Kaupunkisuunnittelulautakunnan varapuheenjohtajan Osmo Soininvaaran mukaan vihreät eivät tule hyväksymään sitä, että Porvoontien pohjoispuolella sijaitsevalle Sipoonkorven retkeilyalueelle kaavoitetaan asutusta.

Hän pitää täysin mahdottomana myös Natura-suojeltuun linnustonsuojelualueeseen koskemista.

”Alue pitäisi rakentaa ponttoonien päälle”, Soininvaara sanoo.

Lisäksi suojelupäätös pitäisi purkaa Brysselissä.


I artikeln i Helsingin uutiset och i sin presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ställer chefen för Helsingfors Östersundomprojekt Matti Visanti Sibbo storskog mot Natura-områdena Östersundom fågelvatten. Någondera måste offras för att det i inkorporeringsområdet skall rymmas 20 000 invånarna. Visanti föreslår dock att det är Natura-områdena som skall offras. I sin presentation säger Visanti att "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena." I presentationen finns även en karta där Storskogen jämförs med Noux. Det kan påpekas att gränserna för Sibbo storskog här följer definitionen som getts av arbetsgrupp II och Östra Nylands förbund. Helsingfors har tidigare hävdat att Storskogens gränser kan definieras först i samband med planeringen av området, ett påstående som utredningsman Pekka Myllyniemi kopierade och infogade på hela tre olika ställen i sin Sibboutredning.


Om Visantis presentation ger hopp för Sibbo storskog, så föranleder den istället oro för Östersundom fågelvatten. Planerna att ta i bruk stränderna förefaller dock synnerligen orealistiska, vilket torde framgå ur bilden nedan.



Det är möjligt att De gröna i Helsingfors ser till att naturen i inkorporeringsområdet skyddas bättre än det hade gjort om HFD hade vänt tummen ned för ändringen i kommunindelningen. Jag kan dock inte låta bli att påpeka att de officiella politiska och juridiska grunderna för inkorporeringen, i den mån det överhuvudtaget funnits några grunder, därmed helt faller samman. Helsingfors ville till staden ansluta "sin" mark, de nästan 1000 hektar "färdiga tomtmarken", men Helsingfors äger inte just någon mark i området mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen.

Helsingin liitosalueen joukkoliikenteen raideyhteys. Den 6 september 2009


I morgon skall Helsingfors stadsstyrelse behandla stadens utlåtande till utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund. Ärendet bordlades vid det senaste möte, trots att Nylands förbund hade bett om ett utlåtande senast den 31 augusti. (Se "Stor-Östersundom. Den 4 september 2009".) I föredragningslistan ingår som bilagor utlåtanden från 26 nämnder och administrativa organ. Liksom de flesta andra utlåtanden är stadsplanerinsnämndens utlåtande undertecknat redan i juni. I utlåtandet noteras bl.a. följande:


Helsingin liitosalueen toteuttaminen ja pääkaupunkiseudun taajamarakenteen laajentaminen itään edellyttää seudullisen raideliikennejärjestelmän laajentaminen myös itään, mikä on kirjattu myös valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin. Tämän vuoksi kyseisiin strategisten valintojen selitysteksteihin tulee lisätä maininta metron jatkamisesta lännen lisäksi myös itään.


I de nationella målen heter det faktiskt att "Alueidenkäytössä on turvattava edellytykset metroverkoston laajentumiselle länteen ja itään", men det kan nämnas att detta omnämnande av metronätverket tagits med efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo. I stadsdirektörens förslag till stadens utlåtande omnämns östmetron lika väl endast i satsen "Nopeat, hyvät vaihtomahdollisuudet tarjoavat pääkaupunkiseudun poikittaiset raideratkaisut (Raide-Jokerit) ovat metron itäisen ja läntisen haarojen jatkamisen ohella siten ensiarvoisen tärkeät." Istället finns i förslaget till utlåtande följande formulering:


Pääkaupunkiseutu tulee kehittämään sisäistä liikennejärjestelmäänsä vahvasti raideliikenteeseen painottuen. Tällaisia yhdyskuntarakennetta eheyttäviä ja täydentäviä hankkeita ovat mm. Kehärata, Länsimetro, Helsingin liitosalueen joukkoliikenteen raideyhteys Östersundomiin saakka.


Helsingfors, som tidigare klandrat Sibbo koomun och Östra Nylands förbund för att inte vilja förbinda sig vid en utvidgning av metrolinjen österut, vill alltså nu inte själv ha ett direkt omnämnande av en metrolinje till Östersundom. En förlängning av metrolinjen österut är nu endast ett av flera alternativ. Övriga alternativ är vanlig järnväg och snabbspårväg.



I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ingår en dia som visar alternativa stationsområden i Östersundom. (Se bilden ovan.) Var de alternativa stationsområdena är placerade beror på spårvägsalternativ. De röda bollarna representerar metrostationer enligt tre alternativa linjedragningar. Alternativen är här en förlängning antingen av antingen av metrolinjerna till Mellungsbacka eller Nordsjö eller en ny förgrening från Östersundom eller Botby gård längs Österleden. Det sistnämnda alternativet torde inte vara tekniskt möjligt, utan representerar snarare huvudalternativet för en snabbspårvägslinje. På den aktuella kartan finns stationsområden som representerar två olika snabbspårvägslinjer, som inte behöver utesluta varandra. Den ena går längs Österleden - Nya Borgåvägen fram till Örnviken i Sibbo. Den andra förgreningen av snabbspårvägslinjen går via Husö till Granö! Det finns anledning att återkomma till Helsingfors planer för Granö i ett skilt inlägg. Alternativet tåg eller reguljär järnväg är kanske ändå det intressantaste. Ser man noggrant på kartan ovan ser man att de gröna bollarna som markerar stationer i anslutning till järnvägen (HELI) ritats ut söder om Borgåleden (motorvägen). Det är klart att detta nya förslag till linjedragning av järnvägen till Borgå utesluter en metrolinje, vilket även noterats på Visantis presentation. Den nya linjedragningen av järnvägen finns även på en annan karta i Visantis presentation. (Se nedan.) Benämningen är "Kaupunkirata muutetussa HELI-käytävässä".



Artikeln "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" finns nu även i webbversion.


Junta. Den 5 september 2009



För fyra år sedan diskuterade Helsingforspolitikerna livligt om Sandhamn skulle göras till ett nytt bostadsområde för tiotals tusen nya invånare eller om man, så som Risto Rautava föreslog, istället skulle öppna gränsen till Sibbo. Osmo Soininvaara förespråkade Sandhamn som nytt bostadsområde, men han hade kanske inte klart för sig vad Rautava syftade på med att "öppna gränsen". En junta bestående av samlingspartistiska militärer lyckades åtminstone tillfälligt rädda Sandhamn från bostadsbebyggelse. Det blev Rautavas förslag som utgick med seger, men Soninvaara ställer fortfarande Sandhamn mot Östersundom.


Enligt Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" ryms det i Östersundom 20 000 invånare på det "oproblematiska" området mellan Österleden och Nya Borgåvägen. För att placera ytterligare 1 000 invånare i Östersundom måste antingen Sibbo storskog eller Östersundom fågelvatten, som är Natura-område, offras. I Helsingin uutiset föreslår Visanti att Natura-områdena offras. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Soininvaara skulle däremot nöja sig med 20 000 invånare i Östersundom och istället ta Sandhamn i bruk som nytt bostadsområde.



Jag har aldrig besökt Sandhamn, eftersom ön normalt är stängd för utomstående. För tillfället går det dock att besöka ön, dp militäranläggningen firar 200-årsjubileum. (Se "Kommendören och Sandhamn. Den 26 augusti 2009".) Sandhamn är säkert ur flera synvinklar värt att bevara, men det är inte sökt att misstänka att man det är ambitionerna att bevara Sandhamn i militärt bruk som motiverar festligheterna. Ordförande för festkommittén är överstelöjtnant Jarmo Nieminen, som är officer och medlem i den samlingspartistiska fullmäktigegruppen i Helsingfors. I tisdags publicerades en bok om Sandhamn med bilder och text av överstelöjtnant Nieminen. I torsdags presenterade Helsingin Sanomat Nieminens bok, som har titeln "Santahamina − Sotilassaaren luontoaarteet". (Se bilden ovan.) Bokan föranledde samma dag ett blogginlägg av Osmo Soininvaara. Jag återger här valda delar ur inlägget "Santahamina ja Östersundom":


Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on sanonut kantanaan, ettei Helsinki enää tarvitse Santahaminaa asuntokäyttöön, koska on tuo Östersundom. Kokoomuksen suunnasta on sanottu samaa myös Malmin virkistyslentokentästä. Myös sinne aiottu rakentaminen mahtuu Sipooseen. ...

Östersundomin alueelle mahtuu minun mielestäni noin 20 000 asuntoa. Tämä ei vastaa edes yhden vuoden kaavailtua asuntotuotantoa Helsingin seudulla. ...

Helsinki kaavaili aikanaan esittäessään Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin, kaavailuissa oli isompi alue aina Sipoonjoelle asti. Kun tästä sitten saatiinkin vain puolet, aluksi arvioitiin, että alueelle mahtuisi noin 20 000 asukasta. Nyt suunnittelijoille on kuitenkin annettu ohje mahduttaa alueelle 30 000 asukasta. Tämä on huono juttu, koska silloin joudutaan uhraamaan merkittäviä luontoarvoja. Samalla rakennettava alue muuttuu kapeasta nauhakaupungista leveäksi, jolloin se ei enää ole joukkoliikenteellä kunnolla hoidettavissa. Rakennetaankin siis autokaupunkia.

Minusta kunnanrajoista riippumatta pitäisi toteuttaa alkuperäinen kapea nauhakaupunki metron varassa Östersundomiin yhteistyössä Sipoon kanssa ja jättää Natura-alueet ja Sipoonkorpi rauhaan. ...


Puolustusvoimat ovat ryhtyneet invaasioon säilyttääkseen mukavat työpaikkansa muutaman kilometrin päässä Helsingin keskustasta. On myönnettävä, että minäkin puolustaisin tuollaista mukavuutta, jos kyse olisi minun työpaikkani sijainnista. Mutta Santahamina on nyt skandaalimaisen huonossa käytössä, sillä ei sillä enää maanpuolustuksellista merkitystä ole. ...

On suorastaan söpöä, että kokoomus on nyt herännyt näin innokkaasti varjelemaan luonto-arvoja, mutta eikä niitä pitäisi varjella myös Sipoonkorvessa, joka aiotaan panna matalaksi? Mistä tällainen valikoivuus innostumisessa luontoarvoihin? ...

Siispä:

Östersundom on rakennettava kapeampana, vaikka sinne mahtuukin vähemmän ja ulotettava nauhakaupunki pitkälle Sipoon puolelle yhdessä Sipoon kunnan kanssa.

Santahamina on saatava asuinkäyttöön joskus vuoden 2025 tienoilla.


Bilden överst visar en karta med Östersundom fågelvatten, som Soininvaara tydligen vill bevara. Kartan ingår i en dia i Visantis ovannämnda presentation. Av någon anledning är inkorporeringsområdet utritat grovt enligt det ursprungliga förslaget i utredningsman Pekka Myllyniemis framställning och rapport. Varifrån månne denna karta härtsammar?


Stor-Östersundom. Den 4 september 2009


I mitt blogginlägg "Inget nytt område. Den 31 augusti 2009" noterade jag att det i förslaget till Helsingfors stads utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund fanns med text från förslaget till fastighetsnämndens utlåtande, fastän fastighetsnämnden aldrig godkände sitt förslag. (Se "Naturligt utvidgningsområde. Den 25 augusti 2009".) Fastighetsnämnden bordlade ärendet fastän deadline var följande dag. Nylands förbund hade i sin tur bett om ett utlåtande från Helsingfors stad senast den 31 augusti. Stadsstyrelsen hade förslaget till utlåtande på föredragningslistan för mötet den 31 augusti, men stadsstyrelse bordlade i sin tur ärendet.

På mötet skulle stadsstyrelsen även ta ställning till ett förslag till utlåtande om utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund. Även detta ärende bordlades, trots att östra Nylands förbund bett om ett utlåtande före den 7 september. Nu skall förslagen till utlåtanden över båda utkasten till landskapsöversikt behandlas på stadsstyrelsemötet i måndag den 7 september. Fastighetsnämnden har hunnit godkänna sitt förslag till utlåtande, som denna gång därför finns med som bilaga till föredragningslistan. Det var i fastighetsnämndens utlåtande som det ursprungligen hävdades att "on syytä korostaa, että Helsingin Östersundomin - Vantaan Länsimäen rakentamista ei tule pitää uuden alueen avaamisena vaan Vuosaaren-Mellunkylän alueiden luontaisina laajentumisalueina." Fastighetsnämnden hade sitt möte den 1 september, dagen efter stadsstyrelsemötet. Det förefaller som om man i god tid kände till att stadsstyrelsen skulle bordlägga ärendet om utlåtandet över utkastet till landskapsöversikt, trots att landskapsförbundet hade begärt att få ett utlåtande senast den 31 augusti.

Nedan citerar jag ur stadsdirektörens förslag till utlåtande över utkastet till landskapsöversikt för Östra Nylands förbund:

Porvoon Silmukka -vaihtoehto ehdottaa kaupunkijunarataa Helsingin ja Porvoon välille, mikä voisi ainakin periaatteessa korvata Helsingin metron tai pikaraitiotien Östersundomissa. Ratalinjausta tulisi kuitenkin tarkistaa, jotta rata mahdollisimman hyvin hyödyntäisi kaupunkirakennetta. Toisaalta kaupunkijunan voisi korvata metro tai pikaraitiotie. ...

Itä-Uudenmaan liitto on yhdessä Uudenmaan liiton, Porvoon, Sipoon, Vantaan ja Helsingin kanssa laatimassa kehyssuunnitelmaa Helsingin ja Porvoon välille, jossa hahmotellaan aluerakenteen kehitystä ja vaihtoehtoja pitkälle tulevaisuuteen.

Den i citatet ovannämnda ramplanen finns även omnämnd i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från den 25 augusti. (Se "Annekterade områden. Den 2 september 2009" och "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Tre av sjutton diabilder i Visantis presentation handlar i själva verket om planeringen av axeln Helsingfors-Borgå. Dian eller bilden nedan visar fyra spårvägsalternativ, som det finns skäl att återkomma till.




I Visantis presentation finns även tre olika strukturmodeller, som ger helt olika tyngd åt Östersundom.




Alternativet "Rannikkokaupunki" förefaller vara inspirerat av det vinnande bidraget Emerald med East Coast Town i tävlingen Greater Helsinki Vision. Även Kalkstrand och Träskby ingår i "Kuststaden".




I modellen "Suur-Östersundom" koncentreras bebyggelsen och befolkningen till Östersundom.




Idet tredje alternativet "Suur-Söderkulla, Sibbesborg" är bebyggelsen speciellt koncentrerad till Sibboviken och ådalen.



Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009


I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista". (Klicka på bilden ovan för att läsa artikeln.) Borgåbladet har noterat artikeln i en notis med rubriken "Svåra val då Östersundom planeras". Artikeln bygger på delvis på Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" vid Asunto-, toimitila- ja rakennuttajaliitto RAKLI ry:s seminarium "Asemat ympäristöineen keskipisteessä" tisdagen den 25 augusti. Den stora frågan är vilkendera som skall offras, Sibbo storskog eller Östersundom fågelvatten, som är Natura-område. Se dian nedan från Visantis presentation.




Visanti säger i artikeln i Helsingin uutiset att endast området mellan Nya Borgåvägen och Borgåleden (motorvägen) är oproblematiska. Det är skäl att notera att Helsingfors markegendom, "färdiga tomtmark", finns i de problematiska områdena. Visanti anser själv att det är Natura-områdena som borde offras, vilket skulle betyda att man måste få lov från Bryssel.


Finansministeriet har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Ny kommunindelningslag främjar förnyandet av kommunstrukturen".


Osmo Soininvaara har idag publicerat ett långt blogginlägg med rubriken "Santahamina ja Östersundom". Det finns skäl att återkomma till inlägget.


Annekterade områden. Den 2 september 2009


Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbo vill byta mark med Helsingfors". Jag citera0r:


Sibbo vill byta mark med Helsingfors för att kunna bygga ett nytt ämbetshus.

Det är fråga om en tomt i den såkallade Östanåparken samt mark och fastigeheter i Nickby. I utbyte skulle Helsingfors få fastigheter på de områden som tidigare annekterades av Sibbo.

Enligt tidigare uppgifter är det dock inte Sibbo som vill byta mark, utan Helsingfors. Sibbo ville köpa den aktuella tomten (i själva verket en fastighet med byggnad), men Helsingfors gick inte med på att sälja, utan krävde i stället fastigheter på det annekterade området i utbyte. För övrigt är det inte Sibbo som annekterat, fastän det i notisen talas om områden som annekterades av Sibbo. Det var naturligtvis Helsingfors som annnekterade områdena av Sibbo.


I dagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista". Artikeln bygger på delvis på Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". Det finns anledning att återkomma till artikeln och presentationen.

Santahamina. Den 1 september 2009


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen säilyttäisi Santahaminan sotilaskäytössä". Jag citerar ur artikeln:


Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen suhtautuu myönteisesti Santahaminan säilyttämiseen sotilassaarena myös tulevaisuudessa.

Hän katsoo, että Sipoon lounaisosien kuntaliitos sekä Helsingin edustan linnakesaarten avaaminen vaikuttavat Santahaminan asemaan. ...


Varapuheenjohtaja Osmo Soininvaara (vihr) kaupunkisuunnittelulautakunnasta huomauttaa, että Santahamina on merkitty yleiskaavassa selvitysalueeksi.

"Toisin sanoen sen käytöstä ei ole päästy sopimukseen. On grande kaupunkirakenteellinen moka, kun kokoomus pitää keskustassa Santahaminan kokoista aluetta aivan joutavassa käytössä", Soininvaara sivaltaa.

Satamatoimintojen vetäminen Sompasaaresta ja Jätkäsaaresta on tuonut uutta tonttimaata Helsingin ydinkeskustan tuntumaan. Samaan suuntaan vievät myös Lounais-Sipoon alueliitokset.

Kaupunginjohtaja Pajunen vetoaa uusiin rantatontteihin. Hän ei näe Santahaminan asuinrakentamista ajankohtaisena.

"Santahaminan merkitys tulevaisuuden asuinalueena on pienentynyt. Kun Östersundomin alue liitettiin Sipoosta Helsinkiin, se avasi huikeita rantarakentamisen alueita käyttöömme", Pajunen luonnehtii.

Vihreiden kaupunginvaltuutettu Osmo Soininvaara pitää Pajusen näkemyksiä ennenaikaisina. Soininvaara haluaa jatkaa Santahaminan rakentamisesta käytävää keskustelua.

"Ei maailma tähän lopu. Sipoon rannat ja vanhat satama-alueet on rakennettu vuoteen 2015 ja viimeistään 2025 mennessä, sitten tarvitaan jälleen rakennusmaata. Päätökset Santahaminan rakentamisesta pitäisi tehdä nyt", Soininvaara linjaa.


Helsingin Sanomat publicerade i går kväll en kortare notis med rubriken "Kaupunginjohtaja Pajunen ei halua enää Santahaminaa". Jag återger här de inledande raderna:


Helsingin kaupunginjohtaja Jussi Pajunen ei havittele enää puolustusvoimilta Santahaminaa.

Pajusen mielestä sotilaat voivat pitää saarensa, koska Helsinki sai rakennusmaata Lounais-Sipoosta.


För fyra år sedan visade staten vilja att avstå från Sandhamn. Kommendör Risto Rautava (saml) började då tala för att Helsingfors marker i Sibbo skulle tas i bostadsbruk i stället för Sandhamn. SDP, De gröna och speciellt Osmo Soininvaara var av helt annan åsikt än Rautava. Soninvaara menade att Sandhamn var mycket lämpligare som nytt bostadsområde. Av någon anledning stödde Soininvaara och De gröna lika väl inkomporeringen av sydvästra Sibbo. I sitt blogginlägg "Östersundom ja kestävä kaupunkirakenne" från den 1 mars hävdar Soninvaara att i fall alla byggnadsplaner fluttas till Östersundom, så är inkorporeringen till ingen nytta då det gäller att motverka en sprittring av samhällstrukturen. (Se "Östersundom och nurmijärvi. Den 5 april 2009".)