Strandlinje. Den 7 september 2009


Vihreä Lanka har idag på tidningens webbplats publicerat en text med rubriken "Linnut ja ihmiset ahtaalla Sipoonkorvessa". Det är artikeln i Helsingin uutiset "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" som föranlett texten i De grönas språkrör Vihreä Lanka. Jag återger här en del av texten:


Kaupunkisuunnittelulautakunnan varapuheenjohtajan Osmo Soininvaaran mukaan vihreät eivät tule hyväksymään sitä, että Porvoontien pohjoispuolella sijaitsevalle Sipoonkorven retkeilyalueelle kaavoitetaan asutusta.

Hän pitää täysin mahdottomana myös Natura-suojeltuun linnustonsuojelualueeseen koskemista.

”Alue pitäisi rakentaa ponttoonien päälle”, Soininvaara sanoo.

Lisäksi suojelupäätös pitäisi purkaa Brysselissä.


I artikeln i Helsingin uutiset och i sin presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ställer chefen för Helsingfors Östersundomprojekt Matti Visanti Sibbo storskog mot Natura-områdena Östersundom fågelvatten. Någondera måste offras för att det i inkorporeringsområdet skall rymmas 20 000 invånarna. Visanti föreslår dock att det är Natura-områdena som skall offras. I sin presentation säger Visanti att "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena." I presentationen finns även en karta där Storskogen jämförs med Noux. Det kan påpekas att gränserna för Sibbo storskog här följer definitionen som getts av arbetsgrupp II och Östra Nylands förbund. Helsingfors har tidigare hävdat att Storskogens gränser kan definieras först i samband med planeringen av området, ett påstående som utredningsman Pekka Myllyniemi kopierade och infogade på hela tre olika ställen i sin Sibboutredning.


Om Visantis presentation ger hopp för Sibbo storskog, så föranleder den istället oro för Östersundom fågelvatten. Planerna att ta i bruk stränderna förefaller dock synnerligen orealistiska, vilket torde framgå ur bilden nedan.



Det är möjligt att De gröna i Helsingfors ser till att naturen i inkorporeringsområdet skyddas bättre än det hade gjort om HFD hade vänt tummen ned för ändringen i kommunindelningen. Jag kan dock inte låta bli att påpeka att de officiella politiska och juridiska grunderna för inkorporeringen, i den mån det överhuvudtaget funnits några grunder, därmed helt faller samman. Helsingfors ville till staden ansluta "sin" mark, de nästan 1000 hektar "färdiga tomtmarken", men Helsingfors äger inte just någon mark i området mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen.

Google+ Followers