För fyra år sedan diskuterade Helsingforspolitikerna livligt om Sandhamn skulle göras till ett nytt bostadsområde för tiotals tusen nya invånare eller om man, så som Risto Rautava föreslog, istället skulle öppna gränsen till Sibbo. Osmo Soininvaara förespråkade Sandhamn som nytt bostadsområde, men han hade kanske inte klart för sig vad Rautava syftade på med att "öppna gränsen". En junta bestående av samlingspartistiska militärer lyckades åtminstone tillfälligt rädda Sandhamn från bostadsbebyggelse. Det blev Rautavas förslag som utgick med seger, men Soninvaara ställer fortfarande Sandhamn mot Östersundom.
Enligt Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" ryms det i Östersundom 20 000 invånare på det "oproblematiska" området mellan Österleden och Nya Borgåvägen. För att placera ytterligare 1 000 invånare i Östersundom måste antingen Sibbo storskog eller Östersundom fågelvatten, som är Natura-område, offras. I Helsingin uutiset föreslår Visanti att Natura-områdena offras. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Soininvaara skulle däremot nöja sig med 20 000 invånare i Östersundom och istället ta Sandhamn i bruk som nytt bostadsområde.
Jag har aldrig besökt Sandhamn, eftersom ön normalt är stängd för utomstående. För tillfället går det dock att besöka ön, dp militäranläggningen firar 200-årsjubileum. (Se "Kommendören och Sandhamn. Den 26 augusti 2009".) Sandhamn är säkert ur flera synvinklar värt att bevara, men det är inte sökt att misstänka att man det är ambitionerna att bevara Sandhamn i militärt bruk som motiverar festligheterna. Ordförande för festkommittén är överstelöjtnant Jarmo Nieminen, som är officer och medlem i den samlingspartistiska fullmäktigegruppen i Helsingfors. I tisdags publicerades en bok om Sandhamn med bilder och text av överstelöjtnant Nieminen. I torsdags presenterade Helsingin Sanomat Nieminens bok, som har titeln "Santahamina − Sotilassaaren luontoaarteet". (Se bilden ovan.) Bokan föranledde samma dag ett blogginlägg av Osmo Soininvaara. Jag återger här valda delar ur inlägget "Santahamina ja Östersundom":
Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on sanonut kantanaan, ettei Helsinki enää tarvitse Santahaminaa asuntokäyttöön, koska on tuo Östersundom. Kokoomuksen suunnasta on sanottu samaa myös Malmin virkistyslentokentästä. Myös sinne aiottu rakentaminen mahtuu Sipooseen. ...
Östersundomin alueelle mahtuu minun mielestäni noin 20 000 asuntoa. Tämä ei vastaa edes yhden vuoden kaavailtua asuntotuotantoa Helsingin seudulla. ...
Helsinki kaavaili aikanaan esittäessään Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin, kaavailuissa oli isompi alue aina Sipoonjoelle asti. Kun tästä sitten saatiinkin vain puolet, aluksi arvioitiin, että alueelle mahtuisi noin 20 000 asukasta. Nyt suunnittelijoille on kuitenkin annettu ohje mahduttaa alueelle 30 000 asukasta. Tämä on huono juttu, koska silloin joudutaan uhraamaan merkittäviä luontoarvoja. Samalla rakennettava alue muuttuu kapeasta nauhakaupungista leveäksi, jolloin se ei enää ole joukkoliikenteellä kunnolla hoidettavissa. Rakennetaankin siis autokaupunkia.
Minusta kunnanrajoista riippumatta pitäisi toteuttaa alkuperäinen kapea nauhakaupunki metron varassa Östersundomiin yhteistyössä Sipoon kanssa ja jättää Natura-alueet ja Sipoonkorpi rauhaan. ...
Puolustusvoimat ovat ryhtyneet invaasioon säilyttääkseen mukavat työpaikkansa muutaman kilometrin päässä Helsingin keskustasta. On myönnettävä, että minäkin puolustaisin tuollaista mukavuutta, jos kyse olisi minun työpaikkani sijainnista. Mutta Santahamina on nyt skandaalimaisen huonossa käytössä, sillä ei sillä enää maanpuolustuksellista merkitystä ole. ...
On suorastaan söpöä, että kokoomus on nyt herännyt näin innokkaasti varjelemaan luonto-arvoja, mutta eikä niitä pitäisi varjella myös Sipoonkorvessa, joka aiotaan panna matalaksi? Mistä tällainen valikoivuus innostumisessa luontoarvoihin? ...
Siispä:
Östersundom on rakennettava kapeampana, vaikka sinne mahtuukin vähemmän ja ulotettava nauhakaupunki pitkälle Sipoon puolelle yhdessä Sipoon kunnan kanssa.
Santahamina on saatava asuinkäyttöön joskus vuoden 2025 tienoilla.
Bilden överst visar en karta med Östersundom fågelvatten, som Soininvaara tydligen vill bevara. Kartan ingår i en dia i Visantis ovannämnda presentation. Av någon anledning är inkorporeringsområdet utritat grovt enligt det ursprungliga förslaget i utredningsman Pekka Myllyniemis framställning och rapport. Varifrån månne denna karta härtsammar?
Inlägg
