Sipoonkorpi. Den 11 september 2009

I gårdagens blogginlägg "Gator. Den 10 september 2009" berättade jag att Helsingfors stadsplaneringskontor på webbplatesen för Östersundomje-proktet hade publicerat några nya sior. Idag har här man uppdaterat eller lagt till ytterligare ett par sidor. Däremot är sidorna med rubrikerna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" och "Kehyssuunnitelma" fortfarande inte tillgängliga. Sidan som lagts till idag har rubrikerna "Historia ja kulttuuri: Rakennetun kulttuuriympäristön historiaa Östersundomissa". Dessutom har man idag bytt ut startsidan mot en sida med rubriken "Östersundom -maaseudusta kaupunkia". På den nya startsidan kan man bl.a. läsa att "Asukastavoite on vähintään 30 000 asukasta."

Igår lades det till webbplatsen för Östersundomje-proktet till sidor med rubrikerna "Liikenne", "Alustavat suunnitteluperiaatteet", "Ympäristö ja maisema", "Yhdyskuntatekniikka" och "Selvitykset". På den sistnämnda sidan finns lämkar till ett par uträdningar som jag inte tidigare noterat. Jag torde återkomma. På sidan om samhällsteknik kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin vesihuoltoverkoston kunnossapidon hoitaa toistaiseksi Sipoon Vesilaitos. Alustavasti on kaavailtu, että nykyinen vesihuoltoverkosto siirtyy Helsingin Veden toiminta-alueeksi vuonna 2013, kun osayleiskaava valmistuu.

På sidan med rubriken "Alustavat suunnitteluperiaatteet" räknas det upp tre "planeringsprinciper" för naturområdena:

Luontoalueita koskevat suunnitteluperiaatteet:

• Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena.
• Natura2000-alueet punotaan luontevaksi osaksi kaupunkirakennetta.
• Granö suunnitellaan uudenaikaiseksi toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi.

Hur Östersundom fågelvattnen skall planeras till en en naturligdel av stadsstrukturen återstår att se. På sidan om miljön och landskapet kan man läsa bl.a. följande om Sibbo storskog:

Sipoonkorpi ulottuu metsäisenä ja kallioisena ylänköalueena Östersundomista pitkälle Vantaan ja Sipoon puolelle. Etelässä Sipoonkorpi liittyy metsäisten viheryhteyksien kautta Porvoon moottoritien eteläpuoliseen Mustavuori-Östersundomin Natura 2000 -alueeseen.

Sipoonkorven alue on yksi harvoista suurista yhtenäisistä metsäalueista lähellä pääkaupunkiseutua. Se tarjoaa elinpaikan monille Etelä-Suomessa uhanalaisille ja harvinaisille lajeille.

Sipoonkorven maasto on kallioista. Kallioperä on hyvin rikkonaista, minkä takia alue on luonnonolosuhteiltaan erittäin monimuotoinen. Vaikeat maasto-olosuhteet ja suuret korkeuserot ovat osaltaan auttaneet säilyttämään Sipoonkorven harvaanasuttuna, ja alue onkin säilynyt Etelä-Suomen oloissa merkittävänä erämaisena alueena.

Någon språkmur som förhindrat Helsingfors naturliga utvidgning i Storskogen omnämns här inte. Däremot finns det på sidan en bild med bildtexten "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena retkeilykohteena."

Vantaan sanomat har idag på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tallentuu elokuvaksi".

Gator. Den 10 september 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kort artikel med rubriken "Helsinki suunnittelee Karhusaareen uusia väyliä". I notisen berättas det att man vid Björnsövägen skall bygga fyra nya hållplatser och cykelväg. Däremot berättas det inte att Helsingfors vill omvandla Björnsövägen till en "gata" som underhålls av staden. Björnsövägen är faktiskt den enda plan för inkorporeringsområdet som syns på stadsplaneringskontorets karta över stadens planer.

Helsingfors stadsplaneringsverk har idag på webbplatesen för Östersundom-projektet publicerat några nya sior. En av sidorna har rubriken "Liikenne". Här kan man bl.a. läsa följande:

Östersundom suunnitellaan kaupunkimaiseksi, pääosin raideliikenteeseen tukeutuvaksi, tiiviiksi ja viihtyisäksi katuympäristöksi hyvine alueen sisäisine ja ympäristöön liittyvine jalankulku- ja pyöräilymahdollisuuksineen.

Östersundomin raideliikennevaihtoehtoja tutkitaan työn alla olevissa konsulttiselvityksissä, jotka valmistuvat vuoden 2010 alussa. Raideratkaisulla on suuria vaikutuksia maankäyttöön, joten Uuden Porvoontien ja Porvoonväylän välisen alueen yleiskaavallinen ja yksityiskohtaisempi suunnittelu pääsee käyntiin vasta raideratkaisun varmistuttua.

Dessutom finns det på sidan en bild med följande bildtexten "Uusi Porvoontie on tarkoitus muuttaa maaseutumaisesta maantiestä helsinkiläiseksi kaduksi." På bilden syns förutom Nya Borgåvägen även vägskälet till Björnsö.

Det kan tilläggas att de två blivande gatorna invid området som syns på bilden ovan går igenom vassbevuxna vikar eller sankmarker, som är Natura-område.

Sipoo-projekti. Den 9 september 2009

Helsingfors stadsplaneringskontors webbplats för projektområdet Östersundom uppdaterades i måndags. Åtminstone försökte man uppdatera sidorna, men sidorna med titlarna "Kuntien yhteinen osayleiskaava" respektive "Kehyssuunnitelma" är inte tillgängliga. Däremot finns en ny sida med titeln "Tietoa alueesta". Så mycket nytt finns det inte på denna sida. Sidan länkar till kartan med området där byggnadsförbud utlysts. Kartan har inte ändrats och byggnadsförbudet gäller naturligtvis inte området mellan Österledens nya och gamla sträckning. Jag finner det sannolikt att det på de två otillgängliga sidorna varit tänkt att finnas liknande material som i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009").

De två alternativen att offra antingen Sibbo storskog i norr eller Natura-områdena i söder presenteras på flera sätt i Visantis presentation. I presentationen finns två officiella dokument av kategorin "aluetutkielma" i anslutning till "Sibboprojektet". Den första kartan (se den översta bilden) har rubriken "Metro ja kaupunkirakenne". Denna karta presenterar ett utkast till stadsplan som bygger på metroalternativet. Enligt detta alternativ offras stora skogspartier norr om motorvägen. Planen liknar mycket den skiss som Tuomas Rajajärvi presenterade på överborgmästarens invånarkväll i november ifjol. (Se "Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008".) Den andra kartan i kategorin har rubriken "Pikaraitiotie Uudella Porvoontiellä". Här skonas Storskogen, men i stället offras Östersundom fågelvatten. Endast på den förstnämnda kartan syns ett datum, som antyder att utkastet är från ifjol. Det är dock uppenbart att förslaget som bygger på snabbspårväg längs Nya Borgåvägen är nyare. En detalj som visar detta är att gränsen på den senare kartan har justerats vid Österleden.

På stadsplaneringskontoret torde snabbspårvägsalternativet numera vara vara ett huvudalternativ. Innan någon av Jokerlinjerna förses med rels, kommer det dock inte att läggas ut några skenor i Östersundom. Planerna på att göra radikala ingrepp i strandlinjen är så väl tekniskt som juridiskt tvivelaktiga. Enligt HFD:s avgörande i fallet Sibbo "har i planeringen av markanvändningen hittills inte tagits hän syn till de krav som riktas mot området till följd av dess läge och utvecklingsutsikter." Man kan fråga sig hur Sibbo borde ha planerat Östersundom för att uppfylla kraven. Borde man ha ritat ut bostadsområden och konstgjorda stränder innanför Natura-områden?

Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009

I mitt inlägg "Folkpark. Den 27 augusti 2009" berättadejag att Helsinghfors stadsplaneringskontor på sina webbsidor om projektområdet Östersundom skrev att "Granö suunnitellaan uudenaikaiseksi toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi." Informationen var intressant med tanke på att Östersundom inte tillhör det inkorporerade området. I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ges dock en förklaring till att Östersundominkluderats i projektområdet. I projekten berättas det att "Kuntien yhteinen osayleiskaava laaditaan liitosalueelle sekä yhteistyössä Vantaan ja Sipoon kanssa Vantaan Västersundomiin sekä Sipoon Granö:ön." (Se bilden ovan.) Det totala området för delgeneralplanen torde ungefär motsvara det område som ursprungligen var tänkt att anslutas till Helsingfors. Hela Granö by (med Tobben) hör dock inte till området. Det kan även noteras att hela Granö hör till området, fastän Helsingfors endast äger den västra halvan av ön.

I mitt inägg "Bro till Granö. Den 3 december 2008" berättade jag att Helsingfors planerar broförbindelse till Granö. Vad Helsingfors vill göramed ön fanns det redan då motsstridiga uppgifter om. Helsingfors har i offentligheten talat om frluftsbruk, men samtidigt har man krävt att Sibbo i sin generalplan (som inte inkluderar skärgården) markerar Granö som område med tätortsfunktion. Planerna på en folkpart motsäges av kartorna i Visantis presentation. Jag har redan i ett tidigare inlägg presenterat en karta ur presentationen där ett stationsområde markerats på Granö. På en annan karta i presentationen har hela tre stationer ritats ut på Granö. I helsingfors har man knappast tänkt sig att Granö skall förbli en del av Sibbo.

Strandlinje. Den 7 september 2009

Vihreä Lanka har idag på tidningens webbplats publicerat en text med rubriken "Linnut ja ihmiset ahtaalla Sipoonkorvessa". Det är artikeln i Helsingin uutiset "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" som föranlett texten i De grönas språkrör Vihreä Lanka. Jag återger här en del av texten:

Kaupunkisuunnittelulautakunnan varapuheenjohtajan Osmo Soininvaaran mukaan vihreät eivät tule hyväksymään sitä, että Porvoontien pohjoispuolella sijaitsevalle Sipoonkorven retkeilyalueelle kaavoitetaan asutusta.

Hän pitää täysin mahdottomana myös Natura-suojeltuun linnustonsuojelualueeseen koskemista.

”Alue pitäisi rakentaa ponttoonien päälle”, Soininvaara sanoo.

Lisäksi suojelupäätös pitäisi purkaa Brysselissä.

I artikeln i Helsingin uutiset och i sin presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ställer chefen för Helsingfors Östersundomprojekt Matti Visanti Sibbo storskog mot Natura-områdena Östersundom fågelvatten. Någondera måste offras för att det i inkorporeringsområdet skall rymmas 20 000 invånarna. Visanti föreslår dock att det är Natura-områdena som skall offras. I sin presentation säger Visanti att "Sipoonkorpea suunnitellaan alueen keskeisenä Nuuksion kaltaisena seudullisena retkeilykohteena." I presentationen finns även en karta där Storskogen jämförs med Noux. Det kan påpekas att gränserna för Sibbo storskog här följer definitionen som getts av arbetsgrupp II och Östra Nylands förbund. Helsingfors har tidigare hävdat att Storskogens gränser kan definieras först i samband med planeringen av området, ett påstående som utredningsman Pekka Myllyniemi kopierade och infogade på hela tre olika ställen i sin Sibboutredning.

Om Visantis presentation ger hopp för Sibbo storskog, så föranleder den istället oro för Östersundom fågelvatten. Planerna att ta i bruk stränderna förefaller dock synnerligen orealistiska, vilket torde framgå ur bilden nedan.

Det är möjligt att De gröna i Helsingfors ser till att naturen i inkorporeringsområdet skyddas bättre än det hade gjort om HFD hade vänt tummen ned för ändringen i kommunindelningen. Jag kan dock inte låta bli att påpeka att de officiella politiska och juridiska grunderna för inkorporeringen, i den mån det överhuvudtaget funnits några grunder, därmed helt faller samman. Helsingfors ville till staden ansluta "sin" mark, de nästan 1000 hektar "färdiga tomtmarken", men Helsingfors äger inte just någon mark i området mellan Borgåleden och Nya Borgåvägen.

Helsingin liitosalueen joukkoliikenteen raideyhteys. Den 6 september 2009

I morgon skall Helsingfors stadsstyrelse behandla stadens utlåtande till utkastet till landskapsöversikt för Nylands förbund. Ärendet bordlades vid det senaste möte, trots att Nylands förbund hade bett om ett utlåtande senast den 31 augusti. (Se "Stor-Östersundom. Den 4 september 2009".) I föredragningslistan ingår som bilagor utlåtanden från 26 nämnder och administrativa organ. Liksom de flesta andra utlåtanden är stadsplanerinsnämndens utlåtande undertecknat redan i juni. I utlåtandet noteras bl.a. följande:

Helsingin liitosalueen toteuttaminen ja pääkaupunkiseudun taajamarakenteen laajentaminen itään edellyttää seudullisen raideliikennejärjestelmän laajentaminen myös itään, mikä on kirjattu myös valtakunnallisiin alueidenkäyttötavoitteisiin. Tämän vuoksi kyseisiin strategisten valintojen selitysteksteihin tulee lisätä maininta metron jatkamisesta lännen lisäksi myös itään.

I de nationella målen heter det faktiskt att "Alueidenkäytössä on turvattava edellytykset metroverkoston laajentumiselle länteen ja itään", men det kan nämnas att detta omnämnande av metronätverket tagits med efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo. I stadsdirektörens förslag till stadens utlåtande omnämns östmetron lika väl endast i satsen "Nopeat, hyvät vaihtomahdollisuudet tarjoavat pääkaupunkiseudun poikittaiset raideratkaisut (Raide-Jokerit) ovat metron itäisen ja läntisen haarojen jatkamisen ohella siten ensiarvoisen tärkeät." Istället finns i förslaget till utlåtande följande formulering:

Pääkaupunkiseutu tulee kehittämään sisäistä liikennejärjestelmäänsä vahvasti raideliikenteeseen painottuen. Tällaisia yhdyskuntarakennetta eheyttäviä ja täydentäviä hankkeita ovat mm. Kehärata, Länsimetro, Helsingin liitosalueen joukkoliikenteen raideyhteys Östersundomiin saakka.

Helsingfors, som tidigare klandrat Sibbo koomun och Östra Nylands förbund för att inte vilja förbinda sig vid en utvidgning av metrolinjen österut, vill alltså nu inte själv ha ett direkt omnämnande av en metrolinje till Östersundom. En förlängning av metrolinjen österut är nu endast ett av flera alternativ. Övriga alternativ är vanlig järnväg och snabbspårväg.

I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" (se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009") ingår en dia som visar alternativa stationsområden i Östersundom. (Se bilden ovan.) Var de alternativa stationsområdena är placerade beror på spårvägsalternativ. De röda bollarna representerar metrostationer enligt tre alternativa linjedragningar. Alternativen är här en förlängning antingen av antingen av metrolinjerna till Mellungsbacka eller Nordsjö eller en ny förgrening från Östersundom eller Botby gård längs Österleden. Det sistnämnda alternativet torde inte vara tekniskt möjligt, utan representerar snarare huvudalternativet för en snabbspårvägslinje. På den aktuella kartan finns stationsområden som representerar två olika snabbspårvägslinjer, som inte behöver utesluta varandra. Den ena går längs Österleden - Nya Borgåvägen fram till Örnviken i Sibbo. Den andra förgreningen av snabbspårvägslinjen går via Husö till Granö! Det finns anledning att återkomma till Helsingfors planer för Granö i ett skilt inlägg. Alternativet tåg eller reguljär järnväg är kanske ändå det intressantaste. Ser man noggrant på kartan ovan ser man att de gröna bollarna som markerar stationer i anslutning till järnvägen (HELI) ritats ut söder om Borgåleden (motorvägen). Det är klart att detta nya förslag till linjedragning av järnvägen till Borgå utesluter en metrolinje, vilket även noterats på Visantis presentation. Den nya linjedragningen av järnvägen finns även på en annan karta i Visantis presentation. (Se nedan.) Benämningen är "Kaupunkirata muutetussa HELI-käytävässä".

Artikeln "Sipoonkorpi tai Natura-alueet väistävät asuntorakentamista" finns nu även i webbversion.

Junta. Den 5 september 2009

För fyra år sedan diskuterade Helsingforspolitikerna livligt om Sandhamn skulle göras till ett nytt bostadsområde för tiotals tusen nya invånare eller om man, så som Risto Rautava föreslog, istället skulle öppna gränsen till Sibbo. Osmo Soininvaara förespråkade Sandhamn som nytt bostadsområde, men han hade kanske inte klart för sig vad Rautava syftade på med att "öppna gränsen". En junta bestående av samlingspartistiska militärer lyckades åtminstone tillfälligt rädda Sandhamn från bostadsbebyggelse. Det blev Rautavas förslag som utgick med seger, men Soninvaara ställer fortfarande Sandhamn mot Östersundom.

Enligt Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" ryms det i Östersundom 20 000 invånare på det "oproblematiska" området mellan Österleden och Nya Borgåvägen. För att placera ytterligare 1 000 invånare i Östersundom måste antingen Sibbo storskog eller Östersundom fågelvatten, som är Natura-område, offras. I Helsingin uutiset föreslår Visanti att Natura-områdena offras. (Se "Storskogen eller Natura? Den 3 september 2009".) Soininvaara skulle däremot nöja sig med 20 000 invånare i Östersundom och istället ta Sandhamn i bruk som nytt bostadsområde.

Jag har aldrig besökt Sandhamn, eftersom ön normalt är stängd för utomstående. För tillfället går det dock att besöka ön, dp militäranläggningen firar 200-årsjubileum. (Se "Kommendören och Sandhamn. Den 26 augusti 2009".) Sandhamn är säkert ur flera synvinklar värt att bevara, men det är inte sökt att misstänka att man det är ambitionerna att bevara Sandhamn i militärt bruk som motiverar festligheterna. Ordförande för festkommittén är överstelöjtnant Jarmo Nieminen, som är officer och medlem i den samlingspartistiska fullmäktigegruppen i Helsingfors. I tisdags publicerades en bok om Sandhamn med bilder och text av överstelöjtnant Nieminen. I torsdags presenterade Helsingin Sanomat Nieminens bok, som har titeln "Santahamina − Sotilassaaren luontoaarteet". (Se bilden ovan.) Bokan föranledde samma dag ett blogginlägg av Osmo Soininvaara. Jag återger här valda delar ur inlägget "Santahamina ja Östersundom":

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen on sanonut kantanaan, ettei Helsinki enää tarvitse Santahaminaa asuntokäyttöön, koska on tuo Östersundom. Kokoomuksen suunnasta on sanottu samaa myös Malmin virkistyslentokentästä. Myös sinne aiottu rakentaminen mahtuu Sipooseen. ...

Östersundomin alueelle mahtuu minun mielestäni noin 20 000 asuntoa. Tämä ei vastaa edes yhden vuoden kaavailtua asuntotuotantoa Helsingin seudulla. ...

Helsinki kaavaili aikanaan esittäessään Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin, kaavailuissa oli isompi alue aina Sipoonjoelle asti. Kun tästä sitten saatiinkin vain puolet, aluksi arvioitiin, että alueelle mahtuisi noin 20 000 asukasta. Nyt suunnittelijoille on kuitenkin annettu ohje mahduttaa alueelle 30 000 asukasta. Tämä on huono juttu, koska silloin joudutaan uhraamaan merkittäviä luontoarvoja. Samalla rakennettava alue muuttuu kapeasta nauhakaupungista leveäksi, jolloin se ei enää ole joukkoliikenteellä kunnolla hoidettavissa. Rakennetaankin siis autokaupunkia.

Minusta kunnanrajoista riippumatta pitäisi toteuttaa alkuperäinen kapea nauhakaupunki metron varassa Östersundomiin yhteistyössä Sipoon kanssa ja jättää Natura-alueet ja Sipoonkorpi rauhaan. ...


Puolustusvoimat ovat ryhtyneet invaasioon säilyttääkseen mukavat työpaikkansa muutaman kilometrin päässä Helsingin keskustasta. On myönnettävä, että minäkin puolustaisin tuollaista mukavuutta, jos kyse olisi minun työpaikkani sijainnista. Mutta Santahamina on nyt skandaalimaisen huonossa käytössä, sillä ei sillä enää maanpuolustuksellista merkitystä ole. ...

On suorastaan söpöä, että kokoomus on nyt herännyt näin innokkaasti varjelemaan luonto-arvoja, mutta eikä niitä pitäisi varjella myös Sipoonkorvessa, joka aiotaan panna matalaksi? Mistä tällainen valikoivuus innostumisessa luontoarvoihin? ...

Siispä:

Östersundom on rakennettava kapeampana, vaikka sinne mahtuukin vähemmän ja ulotettava nauhakaupunki pitkälle Sipoon puolelle yhdessä Sipoon kunnan kanssa.

Santahamina on saatava asuinkäyttöön joskus vuoden 2025 tienoilla.

Bilden överst visar en karta med Östersundom fågelvatten, som Soininvaara tydligen vill bevara. Kartan ingår i en dia i Visantis ovannämnda presentation. Av någon anledning är inkorporeringsområdet utritat grovt enligt det ursprungliga förslaget i utredningsman Pekka Myllyniemis framställning och rapport. Varifrån månne denna karta härtsammar?