Skog och kultur. Den 7 januari 2010

I senaste nummer av Suomen luonto ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi tulossa suojeluun". Exakt vad optimismen grundar sig på vet jag inte, men i artikeln omnämns Forststyrelsens ännu inte publicerade utredning. Här valda bitar ur artikeln:

Tulevan Sipoonkorven kansallispuiston alue on osin vanhaa kulttuurimaisemaa, joka jää entiselleen.

Metsähallituksen vielä julkaisematon selvitys käsittelee kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen. Laajimmassa vaihtoehdossa puistoon liitettäisiin myös korven eteläpuoliset, jo suojellut alueet kuten Helsingin Mustavuoren lehto sekä Östersundomin natura-lintuvedet.

Kansallispuiston perustamisedellytyksiä selvitellyt Metsähallituksen entinen erikoissuunnittelija, nyt eläkkeellä oleva Hannu Ormio on sitä mieltä, että Sipoonkorpi täyttää kaikki kansallispuiston perustamisedellytykset. ...

Puistoon liitettäviksi ehdotettavat laajat rannikon natura-alueet tuovat mukaan hienoa merenrannikkoa sekä sen reheviä rantalehtoja ja lintulahtia.

Suurten väestökeskittymien ja retkeilypaineen takia korpeen on joka tapauksessa pakko kehittää palveluita ja retkeilyrakenteita.
”Kansallispuisto on tähän paras tapa.”

Nykyinen kansallispuistoverkko täydentyisi myös hienoilla kulttuurimaisemilla sekä historiallisilla ja esihistoriallisilla muinaisjäännöksillä.

Kansallispuistoa voidaan vielä tämän jälkeen täydentää etelärannikon läheisillä natura- ja muilla suojelualueilla sekä hankkimalla vapaaehtoisin kaupoin arvokkaimpia luontokohteita. Näin puisto ulottuisi monipuolisena myös Helsingin alueelle.

Lisäksi jo aiemmin Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntakaavoissa osoitetut viheryhteydet ja viheryhteystarpeet rannikon natura-alueille Mustavuori–Kasabergetiin ja Östersundom–Kapellvikeniin olisi mahdollista toteuttaa.

Puisto olisi näin mahdollisimman yhtenäinen ja helpottaisi alueen suunnittelua ja eläinten liikkumista.

Metsähallitus laati selvityksensä osana hallitusohjelmaan kuuluvaa velvoitetta selvittää Sipoonkorven kansallispuiston perustamismahdollisuudet.

Sudetområde. Den 6 januari 2010

I Hufvudstadsbaldet den 26 oktober sade Jacob Söderman följande (se "Politiska myglare. Den 26 oktober 2009"):

– I dag har vi ett starkt inslag av politiska medhjälpare i statsförvaltningen. Beredningsarbetet leds av politiska myglare, ta bara en titt på gänget kring kommunminister Mari Kivinemi (C). De har ingen strävan att grunda sig på sakskäl, de är där för att driva en viss agenda. Och makten består till 90 procent av beredning.

Jag vet inte exakt på vem Söderman syftar på med "gänget kring kommunminister Mari Kivinemi", som Söderman låter förstå att är politiska myglare. En kandidat är Arto Sulonen, som ansvarat för en del beredningar, bl.a. inkorporeringen av sydvästra Sibbo. En annan kandidat till gänget är Mika Rossi, som jag speciellt har skrivit om i inlägget "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008". Rossi, som är ordförande för Centern i Helsingfors och representerar Helsingfors i Centerns partistyrelse, var åtminstone med och myglade ihop Pekka Myllyniemis Sibboutredning, men han har även haft ett finger med i fallet Karleby. Rossi lämnade i februari 2008 tjänsten som konsultativ tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet för att i likhet med Mari Kiviniemi bli statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Senaste oktober kom Rossi tillbaka till kommunavdelningen, nu som kommunminister Kiviniemis betrodda statssekreterare.

På sin webbplats har Rossi en del intressanta "nyheter" eller ställningstaganden. Bl.a. tar han ställning för mera trähusbygge i Helsingfors. I Vanhanens förra regering drev bostadsminister Hannes Manninen på ett ökat trähusbyggande, vilket i praktiken skulle betyda mera egnahemshus. Det var under Manninens tid som kommunminister (och bostadsminister) som Rossi kontroversiellt handplockades till kommunavdelningen utan ansökningsförfarande. Ett annat intressant ställningstagande på Rossis hemsida har rubriken "Santahamina suojeltava osin virkistyskäyttöön - Vihreät hakoteillä". Här vill Rossi till skillnad från Ossi Soininvaara bevara Sandhamn från bostadsbebyggelse, inte för att armén behöver ön, utan föra att Helsingfors enligt stadsdirektör Jussi Pajunen inte längre behöver ön för bostadsbebyggelse.

Före Rossi år 2003 kom till kommunavdelningen vid inrikesministeriet för att leda ett projekt om medborgarinflytande var han kommundirektör i Kyyjärvi, 100 km öster om Seinäjoki. Numera är Rossi dock mån om att framhäva att han är helsingforsare. I lördags skrev Rossi på Facebook att han skulle besöka "sudetområdet Träskända". Helsingfors sista territoriella anspråk? Rossi undrar om det behövs pass för att resa till "sudetområdet", varefter ett par personer i sina kommentarer låter förstå att det beror på varifrån man är hemma. I en egen kommentar till sin statusuppdatering skryter Rossi med att han från sin mammas sida är helsingforsare i många led, fastän han sedan barn bott på annat håll. Studenten tog Rossi i Uleåborg.

Något tvivel om varifrån Rossi fått inspirationen att tala om om Sudetområdet torde inte föreligga.

Nöjd Östersundombo. Den 5 januari 2010

Yle Östnyland har idag publicerat en text med rubriken "Östersundombo ett år efter annekteringen". Radio Vega Östnyland har intervjuat Ben Fuchs, som säger sig ha kämpat för en lättrafikled till Björnsö i tio år. Jag citerar:

Östersundombon Ben Fuchs är ändå nöjd med hur det gick. Han tröttnade på att kämpa med Sibbo kommun om planering, byggnadsrätter och lättrafikleder.

Fuchs säger sig redan från början ha varit för en inkorporering. Fuchs intervjuades av Hufvudstadsbladet i samban med kommunalvalet. "Äntligen ska vi väl kunna få vår lättrafikled mellan skolan och Björnsö", var då Fuchs kommentar den gången.

Till saken hör att det varit vägverket som ansvarat för Björnsövägen. Helingfors har ansökt om att göra så väl Nya Borgåvägen/ Österleden som Björnsövägen till gator som underhålls av staden. Fortfarande är det vägverket som förvaltar och ansvarar för underhållet av Österleden öster om Östra centrum. (Se "Från landsbygd till stad. Den 12 december 2008".) I Botby fanns det vid Österleden ännu för några år sedan ett avsnitt som saknade lättrafikled. I Hertonäs och på Brändö, där Österleden är en stadens "gata", saknas det å andra sidan fortfarande lättrafikled längs Österleden.

Helsingfors växer mot Borgå. Den 4 januari 2009

Helsingin uutiset har bättre än något annat medium bevakat planerna kring en gemensam delgeneralplan för inkorpopreringsområdet med omnejd. Däremot har tidningen inte i högre grad uppmärksammat ramplanen för kustområdet mellan Helsingfors och Borgå. Den 30 december publicerade tidningen dock en notis med rubriken "Helsinki kasvaa kohti Porvoota". Vad tidningen syftar på är att stadsbebyggelsen i Helsingforsregionen utvidgas i riktning mot Borgå. Man kan dock fråga sig om inte Helsingfors stad har några baktankar bakom ramprogrammet eller "utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå". Att flytta stadens gränser ytterligare österut?

Erittäin poikkeuksellinen toimintamalli. Den 3 januari 2010

I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Helsinki ja Vantaa sopivat itäosien kaavan tekotavasta". Samma artikel har i Vantaan sanomat publicerats under rubriken "Vantaa ja Helsinki sopivat itäosien kaavan tekotavasta". Artikeln anknyter till artikeln "Sipoon liitosmaista kova kaavoitusriitta" ("Helsinki ja Vantaa riitelevät Sipoon liitosmaiden kaavoituksesta") från den 2 december. (Se "Strid om planeringen. Den 3 december 2009".) I artikel hävdas det att "Helsingin ja Vantaan johtomiehet löisivät sovun Sipoon liitosalueiden kaavoituksen etenemistavasta, mutta riidat kytevät ratkaisujen sisällöstä". På våren skall ansvariga planerare lägga fram en utredning (rakenneselvitys), utgående från vilken man skall bedömma huruvida det finns förutsättningar för en gemensam delgeneralplan. De mest centrala delarna i utredningen är, enligt Helsingin uutiset, avgränsningen av Sibbo storskog, Natura-områdenas öde och dragningen av spårvägsförbindelser. Om städerna kommer överens skall man sedan inleda den egentliga planläggningen. Delgeneralplanen skall sedan godkännas av ett gemensamt beslutsorgan. Hur detta organ skall tillsättas och se ut torde vara en öppen fråga. Helsingin uutiset kallar det hela för "erittäin poikkeuksellinen toimintamalli", men förfarandet stöder sig på den nya markanvändnings- och byggnadslagen, som beretts under ledning av Jan Vapaavuori. Enligt den nya lagen skall städerna i huvudstadsregionen (dit Sibbo och Granö inte hör) utarbeta en gemensam generalplan. Hur beslutsprocessen skall gå till säger lagen inte.

I artikeln i Helsingin Sanomat noteras det att stridigheterna om innehållet i planen inte nödvändigtvis står mellan de berörda städerna, utan mellan de politiska partierna. Om man inte kommer överens om en gemensam generalplan, måste planläggningen grunda sig på landskapsplanen. Enligt Helsingin uutiset skulle det födröja planeringen med två eller tre år. Vad Helsingin Sanomat denna gång inte nämner är att även Sibbo är en part, ifall Granö inkluderas i den gemensamma delgeneralplanen.

Året 2009. Den 2 januari 2010

I det senaste numret av Sipoon Sanomat finns en sammanfattning av år 2009. Rubriken är nogot komisk: "Lounais-Sipoo meni, jäähalli tuli". I artikeln heter det att Sibbo förlorade 5 000 hektar. I verkligheten var det knappt 3 000 hektar eller 30 kvadratkilometer. Däremot skulle Helsingfors stads förslag ha inneburit en förlust på cirka 5 000 hektar. I artikeln nämns att frågan om ersättning inte ännu är löst och att förhöjningen av skattesatsen är en följd av gränsändringen. Klicka på bilden ovan för att läsa om områdesförlusten. I artikeln omnämns även "striden" om Sibbo storskog. Jag citerar:

Sipoonkorven tulevaisuudesta puhuttiin vuoden varrella moneen otteeseen. Alkuvuodesta muun muassa viriteltiin kansanliikettä kansallispuiston perustamiseksi.

Miksi? Den 1 januari 2010

Ledaren i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat har rubriken "Miksi vain Sipoosta saa viedä maata?" I ledarartikeln görs en jämförelse mellan å ena sidan "Ristikytö", som Kervo och Träskända ville dela på men inte fick och å andra sidan Östersundom, som Helsingfors fick röva åt sig. I ledaren vänder sig Riitta Ketolo direkt till kommunminister Mari Kiviniemi med frågan "Miksi?" Jag återger här valda delar ur artikeln:

Kun se oli saanut haluamansa, vasta siinä vaiheessa maanryöstöstä alkoi paljastua myös huonoja puolia: osa alueesta onkin suojeltu, osa alueesta oonkin huonosti rakentamiseen kelpaavaa ja niin edelleen. Sipoonkorven puolestapuhujiakaan ei tahtonut löytyä tarpeeksi edes niistä ryhmistä, joiden uskoisi sitä ehdottomasti haluavan. ...

Sipoolaiset tuntevat aluemenetyksen suorasti rahakukkarossaan: verojen korotuksina ja osin myös palvelujen heikennyksinä.