Rättskänsla och lagtolkning. Den 4 mars 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel av Christel Liljeström, som är fullmäktigeordförande i Sibbo. I artikeln noterar Liljeström bl.a. att Helsingfors stad de facto godkänt att de aktuella fastigheternas värde uppgår till 25,5 miljoner euro.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår även en artikel med rubriken "Enig kommunstyrelse bakom överklagande". I artikeln berättas det att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte på tisdagen officiell beslöt att överklaga Helsingfors förvaltningsdomstols beslut i ersättningsgrågan. Ur artikeln framgår även att kommunstyrelsen diskuterade möjligheten att föra frågan till regeringen, som i sitt beslut utgick i från att ändringen i kommunindelningen inte skulle tillfoga Sibbo kommun oskälig skada.

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en notis med rubriken "Sipoo valittaa korvauksista". Det är oklart om nyheten baserar sig på kommunstyrelsens beslut.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändare med rubriken "Halvalla lähti kultapala Sipoosta".

Saklig och trovärdig utredning. Den 3 mars 2010

I en insändare i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat påtalar en läsare att mark inte bytte ägare i samband med inkorporeringen, så som Helsingin Sanomat antydde i den korta texten "Halvalla lähti" i söndagens tidning. I det stora hela har insändarskribenten rätt. Eftersom kommunindelningslagen säger att fastigheter som betjänar invånarna i det inkorporerade området skall tillfalla den nya kommunen överförs trots allt mark från en kommun till en annan. Ersättningen för dylika fastigheter är vad den aktuella ersättningstvisten i första hand gäller.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändare med rubriken "Finland är inte ett rättssamhälle". Efters fallet Sibbo är det många som torde hålla med insändarskribenten.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet igår en kort notis med rubriken "Nytt naturområde i Östersundom". Hbl säger att staden gör förbehåll. I själva verket gav stadsstyrelsen på sitt möte i måndags ett utlåtande enligt vilket man nog i princip är för grundandet av naturskyddsområden, men man vill att stadsplaneringen skall föregå fredandet. Där naturskyddet normalt lägger villkor för planeringen, vill Helsingfors stad att stadsplaneringen lägger villkor för naturskyddet.

Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall igen på sitt möte i torsdag ta ställning till ett initiativ till grundande av ett naturskyddsområde. Denna gång gäller det ett område som ligger vid Bäckängen. Kartan ovan ingår som bilaga till föredragningslistan.

Helsingfors förvaltningsdomstols beslut finns nu i sin helhet även på Mirules webbplats. Jag hade inte förväntat mig några speciellt intressanta detaljer i helsingfors förvaltningsdomstols beslut jämförbara med de plagierade avsnitt och logiska kullerbyttor som högsta förvaltningsdomstolen bjöd på i sitt beslut från januari 2010. Helsingfors förvaltningsdomstols beslut visar sig dock ha ett visst underhållande värde för den som har sinne för satir och svart humor. Låt vara att de komiska kvaliteterna är oavsiktliga och sitter i betraktarens öga. Speciellt iögonfallande är det att notera att förvaltningsdomstolen inte bara finner fastigheten med ungdomsgården Östis som en fastighet som huvudsakligen betjänar befolkningen i det inkorporerade området och därför bör tillfalla Helsingfors, utan gör samma bedömning angående fastigheten med radhuset med de gamla lärarbostäderna. Denna bedömningen är dessutom "obestridlig". I andra sammanhang tar förvaltningsdomstolen till den raka motsatta argumentationen och hävdar att Sibbo inte behöver ersättas för att vissa fastigheter eftersom de fortfarande betjänar invånarna även i (det nuvarande) Sibbo. Intressant är även motiveringen till varför förvaltningsdomstolen ställer sig bakom Helsingfors stads synpunkter:

Helsinki on esittänyt asianmukaisen ja luotettavana pidettävän selvityksen. Koska Sipoon esittämää käypää hintaa ei voida ottaa kiinteistöjen arvioinnissa lähtökohdaksi ja koska Sipoo ei ole esittänyt muita kriteereitä, hallinto-oikeus arvioi korvattavat määrät Helsingin esittämän arvion mukaisesti.

Mirule har igår även publicerat ett nyhetsbrev, där första ärendet är förvaltningsdomstolens avgörande i ersättningsfrågan.





Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbo överklagar till HFD".

Mobbningspolitik. Den 2 mars 2010

Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Budet är ekonomiskt oskäligt för Sibbo". Jag citerar ur ledaren:

Den spontana reaktionen på att Helsingfors förvaltningsdomstol är av exakt samma åsikt som Helsingfors stad om Sibbohörnets värde är given: domstolen är inget annat än en gummistämpel för de stora pojkarna. Den som är stor och stark kan formulera sin vilja sedan bara låta förvaltningsdomstolen slå sin stämpel längst ned.
Eller varför ens göra det så krångligt? Kan inte någon från rätten sätta sig i taxin och åka dit där pappren finns, så blir förvaltningen ännu smidigare. ...

Om Högsta förvaltningsdomstolen inte justerar summan uppåt – och med besked – så har rättspraxis inte längre någon som helst koppling till rättvisa. Då är det ren mobbningspoltik där de stora pojkarna bestämmer.

I dagens nummer av Borgåbledet ingår ytterligare en artikel med rubriken "Orealistiskt att kräva så stora ersättningar''". Borgåbladet har förutom med en anonym "rättslärd" talat med så väl Pekka Myllyniemi som med professor Olli Mäenpää. Om Mäenpääs uppdrag som Helsingfors advokat och hans märkliga roll i fallet Sibbo har jag skrivit om i bl.a. inläggen "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008" och "Förvaltning och rättskipning. Den 1 november 2008".

I senaste nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorpi ei muutuhetkessä kansallispuistoksi".

I samma tidning ingår en kortare text med rubriken "Sipoonkorpi-ryhmä ehdottaa vielä laajampaa kansallispuistoa".

Sippon Sanomat har på tidningen webbplats publicerat en kort text med rubriken
"Sipoo ei saa haluamiaan korvauksia Helsingiltä".

Länsimetsä. Den 1 mars 2010

Vanda miljöcentral har nyligen gett ut en översikt med titeln "Länsisalmen Länsimetsän luontokatsaus 2010". Översikten berör ett område vid Gubbacka i Västersundom, som Helsingfors stadsplaneringskontor enligt en karta i lördagens Helsingin sanomat i sin helhet vill göra till högkus- och arbetsplatsområde med metrostation.

Av miljöcentralens översikt framgå det att det aktuella området till största delen är reserverat för naturskydd. Beteckningen luo-alue står för "Luonnon monimuotoisuuden kannalta tärkeä alue".

Miljönämnden i Helsingfors har på föredragningslistan för sitt möte senaste tisdag ett ärende med rubriken "Esitys kaupunginhallitukselle ja edelleen Uudenmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle Mustavuoren-Porvarinlahden suojelualueen laajentamiseksi ja hoito- ja käyttösuunnitelman vahvistamiseksi". Denna gång gällde det inte en utvidgning av naturskyddsområdet österut, utan västerut eller egentligen söderut. Enligt förslaget skulle de delar av Naturaområdet som även före år 2009 hörde till Helsingfors i sin helhet fredas.

Nylands miljöcentral har även föreslagit att området väster eller norr om det existerande naturskyddsområdet inlöses och fredas. (Se "FI100065. Den 24 januari 2010".) Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors har dock gett tummen ner för förslaget bl.a. med motiveringen att ett naturskyddsområde skulle vara i vägen för en eventuell snabbspårväg längs österleden. Av kartan nedan, som ingår i en bilaga till föredragninglistan, framgår att Österleden går igenom en del av naturaområdet Lunden på Svarta backen och fågelområdena i Östersundom som redan nu skyddas av naturvårdslagen.

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte idag för sin del ta ställning till förslaget att grunda ett naturskyddsområde vid Kapellviken-Karlvik.

I söndagens nummer av tidningen Vartti ingår en artikel med rubriken "Sipoonkorvesta tehdään elokuva".

Itä-Hakkilan Sosialidemokraatit ry och Itä-Hakkilan Nuoret Kotkat har publicerat en rapport (pdf) över seminariet "Sipookorven kansallispuisto – nyt!".

Den brända jordens taktik. Den 28 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en kort text med rubriken "Halvalla lähti". Helsingin Sanomat har här på basen av siffrorna 7,9 miljoner euro och 30 kvadratkilometer räknat ut att en kvadratkilometer i (gamla) Helsingfors är 1 670 gånger värdefullare än en kvadratkilometer i Sibbo. Har redaktören inte själv missförstått, så bidrar den aktuella texten åtminstone till en begreppsförvirring och en sammanblandning av tvångsinlösning och tvångsinkorporering. Sibbo kommun har ingalunda ägt alla 30 kvadratkilometer i stordistriktet Östersundom och Helsingfors äger även efter förvaltningsdomstolens beslut fortfarande vara en tredje del av marken. En annan sak är att det efter inkorporeringen är Helsingfors som kan göra förtjänst på att omvandla billig råmark till dyr tomtmark.

Sibbo kommun hade i sitt krav på 95 miljoner även krävt ersättning för uteblivna dylika vinster. Jag finner det begripligt om än orättvist att Sibbo inte ersätts för dylika vinster, vars belopp man bara kan spekulera om. Däremot finner jag det helt orimligt att Sibbo kommun inte får full ersättning för fastigheter som man tvingas avstå från. Råmark och obebyggd tomtmark som kommunen äger innanför inkorporeringsområdet får kommunen i egenskap av privat markägare naturligtvis behålla. Däremot måste kommunen avstå från fastigheter som betjänat kommuninvånarna inom det inkorporerade området. För att ha fått behålla sina värdefulla fastigheter borde kommunen ha tagit till den brända jordens taktik och bränt ner byggnaderna eller åtminstone sålt dem och flyttat verksamheten till andra lokaliteter. Detta är konsekvensen av Helsingfors förvaltningsdomstols linje i ersättningsfrågan. Lite av den brända jordens taktik utövade Sibbo faktiskt då det gäller ungdomsgården Östis, som hade (och igen har) sin verksamhet i Östersundom gamla skolbyggnad. Skolbyggnaden var förfallen och inte speciellt värdefull, men tomtmarken där byggnaden står är desto värdefullare.

Att priset på mark i "Sibbo" eller Östersundom skulle vara låg motsägs av Helsingfors markaffärer. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki maksaa Östersundomissa raakamaasta kymmenkertaisia hintoja". Min egen tolkning av Helsingfors prispolitik är att staden köper mark - om än hittills i ringa utsträckning - som om Helsingfors stad egenmäktigt kunde bestämma om planeringen. I normala fall är det landskapsförbundet och miljöministeriet som bestämmer ramarna. Ett tecken på Helsingfors stads tro på stadens suveränitet är fastighetsnämndens beslut att köpa fastigheten Silasskog för ett hektarpris på 222 000 euro, fastän Forststyrelsen anser att området där fastigheten ligger bör bevaras obebyggd som en del av en ekologisk korridor.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat har i övrigt Sibbo storskog fått ett mycket stort utrymme. Redan ledarartikeln "Sipoonkorvessa rytisee" handlar om Forststyrelsen utredning om en nationalpark. Om Forststyrelsen utredning kan man vidare läsa i artikeln Sipoonkorpeen halutaan kansallispuisto, som även kan läsas på tidningens webbplats.

I tidningen ingår ytterligare en hel broadsheet-sida om storskogen.

Huvudartikeln, som är relativt kort, har rubriken "Sipoon luonnonsuojelijat iloitsee kansallispuistosta"

På sidan finns vidare en artikel med ubriken "Vain Sipoosta löytyi kyllin villiä metsä".

På sidan finns ytterligare en intervju med Otto Lehtipuu.

Astrid Thors har skrivit en artikel med rubriken "Sipoonkorpi - Sibbo storskog – itäinen vihreä keuhkomme", som publicerats den 25 februari. Om artikeln publicerats någon annanstans vet jag inte, men artikeln kan åtminstone läsas på Thors hemsida. Artikeln bjuder på en del intressant bakgrundsinformation. Jag citerar:

Kun keskustellaan ns. Sipoonkorven alueista, keskiössä ovat toisaalta meren tuntumassa olevat tärkeät luontomuodot, jotka ovat erityisen tärkeitä linnustolle ja toisaalta metsäiset alueet muun muassa moottoritien pohjoispuolella. On tärkeätä, että näiden välille syntyy myös kulkuyhteys.

Ensimmäisen kerran sain kosketuksen alueisiin jo 1980-luvulla, kun puolustusvoimilla oli aikeita perustaa Pohjois-Sipooseen varastoja ja olin puolustusministerin poliittisena sihteerinä (onneksi käytettiin silloin titteliä joka kertoi toimesta jotain). Silloin oivalsin, että meillä on näin lähellä Helsinkiä todella mielenkiintoisia metsäalueita, joita on vapaaehtoisesti säästetty ja hoidettu hellävaraisesti monta vuosikymmentä. Siellä on tärkeitä luonnonarvoja.

Seuraavan kerran törmäsin nyt ajankohtaisina oleviin alueisiin, kun Vuosaaren satamasta oli tehty vetoomus Euroopan parlamentin vetoomusvaliokuntaan sillä perusteella, että satamahanke tulisi loukkaamaan päätettyjä Natura-kohteita ja että satamaan liittyneet selvitykset eivät olleet huomioineet näitä arvoja riittävästi. Vetoomukset olivat sen verran täsmällisiä ja aihe herätti kollegojen piirissä mielenkiintoa, että meitä oli pieni ryhmä paikan päällä tutustumassa asiaan. (Samasta aiheesta oli valitettu hallinto-oikeuksiin ja myös EU-komissioon).

Kuten tiedämme, myöskään vetoomus Euroopan parlamenttiin ei kumonnut satamapäätöstä, mutta Natura ja luonnonsuojelulliset seikat vaikuttivat moniin ratkaisuihin sataman yhteydessä, muun muassa junayhteyden kulkemiseen osittain tunnelissa.

Mutta nyt asia on uudestaan esillä, kun Helsinki, Sipoo ja Vantaa suunnittelevat yhdessä muun muassa niitä alueita, jotka Helsinki sai Sipoolta kuuluisan päätöksen jälkeen. Ajankohtainen on myös Uudenmaan luontokeskuksen – jonka nimi vuodenvaihteen jälkeen on muuttunut – esitys erään alueen suojelemisesta Karhusaaren ja Kallvikin välissä.

Tässä yhteydessä on ilmennyt, että esiintyy ajatuksia kumota joitakin Natura-aluepäätöksiä, joiden koetaan haittaavan suunnittelua Helsinkiin liitetyillä alueilla. Joissakin ryhmissä hämmästellään nyt suuresti, että liitetyllä alueella on tällaisia rajoituksia. Tällainen hämmästely mielestäni osoittaa taas poliittisen keskustelun huonoimpia piirteitä. Liitoksen vastustajat viittasivat kyllä siihen, että alueella on tällaisia rajoituksia, mutta vastustajien argumentteja ei silloin kyllä kuunneltu.

Jos saisin, haluaisin kokemuksen äänellä sanoa: on äärimmäisen vaikeata perua Natura-varaus. Siihen vierähtäisi todellakin taas vuosia ja tulos on erittäin epävarma. Mutta ennen kaikkea Natura-varaukset edustavat todella tärkeitä luonnonarvoja, joita meidän tulee kunnioittaa.

Björntjänst. Den 27 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoolaiset: Liian halvalla meni". I artikeln presenteras Sibbos synpunkter på Helsingfors förvaltningsdomstols avgörande i ersättningsfrågan. Som om det var för att balansera synvinklarna har tidningen även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki sai kyläläiseltä kehut".

Helsingin Sanomat har även publicerat en bakgrundstext med rubriken "Kulut hillitsivät korvauksia". Här presenteras även förvaltningsdomstolens ståndpunkt, som alltså exakt råkar sammanfalla med Helsingfors ståndpunkt.

Helsingin Sanomat har ytterligare publicerat ett sammandrag av fallet Sibbo från januari 2006 till februari 2009. Rubriken är "Jokaisessa käänteessä on riidelty".

Hufvudstadsbladet har inte klarat av att skriva någonting eget om avgörandet i ersättningsfrågan. Istället nöjer sig tidningen med en text av FNB. Rubriken är "Åtta miljoner euro får Sibbo att se rött".

Borgåbladet har satsat betydligt mera på den aktuella nyheten, fastän man även här delvis använder sig av FNB:s text. I Borgåbladet ges även Helsingfors eller överborgmästare Jussi Pajunens synpunkt utrymme. I all sin saklighet blir intrycket dock sarkastiskt. Rubriken på paradsidan är "Pajunen fick som han ville".

Rubriken på huvudartikeln är "Sibbo erbjuds småpengar i utbyte". En kortare text av FNB har här fått rubriken "'Jag är mycket nöjd'". Det är alltså överborgmästaren som är mycket nöjd över att förvaltningsdomstolen är av samma åsikt som Helsingfors.

I Borgåbladet ingår ytterligare, liksom i Helsingin Sanomat, en sammanfattning av Sibbofrågan från den 21 juni 2006 till den 1 januari 2009.

I sin Sin Sibboutredning lämnade utredningsman Pekka Myllyniemi ersättningsfrågan helt öppen. Myllyniemi nöjde sig med att i sin rapport notera följande:

Enligt 20 § i kommunindelningslagen skall en ekonomisk uppgörelse verkställas i samband med att förslaget verkställs. Enligt nämnda bestämmelse skall sådan fast egendom och arrenderätt eller någon annan nyttjanderätt i anknytning till den som uteslutande eller huvudsakligen tjänar ett visst område i uppgörelsen tilldelas den kommun som området kommer att höra till. I övrigt delas egendomen samt skulderna och förpliktelserna i uppgörelsen så att uppgörelsens ammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sätt.

Helsingfors har emellertid råd att agera så att kravet på rättvisa i 20 § i kommunindelningslagen uppfylls.

I sin beredning av statsrådets beslut gjorde inrikesministeriet (Arto Sulonen) här inga kompleteringar. Helsingfors har säkert råd att betala 7,9 miljoner, så som förvaltningsdomstolen dömt. En annan fråga är om uppgörelsen är rättvis.

Intressant är det att summan 7,9, som består av 3,4 miljoner euro för egendom och 4,5 miljoner för lånekompensation, är exakt den samma som Helsingfors kalkylerat med. När det gäller ersättningsfrågan är (den gamla) kommunindelningslagen synnerligen oklar. Lagen kunde här ha tolkats på många olika sätt, men Helsingfors förvaltningsdomstol valde att med en decimals noggrannhet inta Helsingfors stads synpunkt.

Man kunde föreställa sig att det är självaste överborgmästaren som förvaltningsdomstolen är undernådig. Förvaltningsdomstolen är dock snarare regeringens förlängda arm. I det aktuella fallet förefaller Helsingfors förvaltningsdomstol dock ha gjort regeringen en björntjänst. Förvaltningsdomstolen försökte kanske garantera att regeringens löften till Helsingfors uppfylls, men enligt Hannes Manninens ursprungliga löften skulle Sibbo kommun i ersättning få tomtmark i Nickby. (Se t.ex. "Manninen tar till orda. Den 16 september 2008".) Det var ingalunda tänkt att Sibbo skulle få nöja sig med 7,9 miljoner. Efter förvaltningsdomstolens avgörande förefaller statsrådets (och HFD:s) avgörande ännu mera orättfärdigt och oacceptabelt.

I texen "Jokaisessa käänteessä on riidelty" noterar Helsingin Sanomat faktiskt att "[Sipoo] vaati itselleen Helsingin omistamia Nikkilän maita, jotka se myöhemmin saikin." Formellt finns det dock inga samband mellan inkorporeringen och Sibbo kommuns rätt att inlösa mark i Nickby, fastän HFD avgjorde de två ärendena på samma dag. (Se "Två beslut. Den 28 januari 2008".) När den aktuella tvisten går vidare till högsta förvaltningsdomstolen kan HFD knappast hänvisa till marken i Nickby, som Sibbo minsann inte fått i ersättning, utan endast getts rätten att inlösa i enlighet med lagen.

Avgörande om ersättning. Den 26 februari 2010

Helsingfors förvaltningsdomstol har idag offentliggjort sitt avgörande i frågan om ekonomisk ersättning från Helsingfors till Sibbo. Borgåbladet, som var först med nyheten, berättar att Helsingfors enligt förvaltningsdomstolens beslut skall ersätta Sibbo med 7,9 miljoner euro. Beloppet är större än det på 4,5 miljoner euro, som Helsingfors erbjudit, men en bråkdel av vad Sibbo har krävt. "Ersättningen står på inget sätt i proportion ens till fastigheternas nuvarande bokföringsvärden", skriver Sibbo kommun i ett pressmeddelande.

Jag återger här Sibbo kommuns pressmeddelande "Hallinto-oikeuden päätös Sipoolle liitosalueesta maksettavasta korvauksesta" / "Förvaltningsdomstolen fattat beslut om ersättning åt Sibbo för det inkorporerade området" i sin helhet:

LEHDISTÖTIEDOTE 26.2010 - PRESSMEDDELANDE 26.2.2010


Hallinto-oikeuden päätös Sipoolle liitosalueesta maksettavasta korvauksesta

Noin 30 neliökilometriä Sipoon alueesta siirtyi osaksi Helsinkiä 1.1.2009. Sipoon kunta ja Helsingin kaupunki kävivät syksyllä 2008 neuvotteluja korvauksista, joita Helsinki maksaisi Sipoolle. Neuvottelut päättyivät tuloksettomina ja korvauskysymys siirtyi Helsingin hallinto-oikeuden ratkaistavaksi hallintoriita-asiana.

Sipoo on vaatinut, että molempia osapuolia kohdellaan tasapuolisesti ja kohtuullisesti Kuntajakolain 20 §:n mukaisesti.

Sipoon kunnan kanta on, että kohtuullinen korvaus kunnan kiinteistöistä, irtaimistosta, kunnallistekniikasta, maapohjasta ja verotulojen menetyksestä olisi ollut noin 95 miljoonaa euroa.

Helsingin kaupungin kanta on, että korvaus voi olla enintään 7,9 miljoonaa euroa.

Helsingin hallinto-oikeus on tänään tehnyt päätöksensä korvauskiistassa. Päätöksen mukaan Helsingin on maksettava Sipoolle yhteensä 7,9 miljoonan euron korvaus.

Tämän päätöksen johdosta Sipoon kunta toteaa, että korvauksen määrä ei vastaa Sipoon vaatimuksia. Korvaus ei ole sopusoinnussa millään tavalla edes kiinteistöjen nykyisten kirjanpitoarvojen kanssa. Esimerkiksi vuonna 2005 käyttöön otettu Sakarinmäen koulukeskuksen rakennuskustannukset olivat 10,9 milj. euroa. Sipoo on panostanut määrätietoisen kasvunsa alkuvaiheessa Lounais-Sipoon alueeseen ja mitoittanut infrastruktuurin ko. alueella suuremmalle väestömäärälle.

Nyt tehty päätös ei millään tavalla huomoi tätä tosiasiaa.

Sipoon kunta vie korvausasian korkeimman hallinto-oikeuden ratkaistavaksi.


Lisätietoja antavat

Valtuuston puheenjohtaja Christel Liljeström, puh. 050 308 2460

Kunnanhallituksen puheenjohtaja Eero Seppänen, puh. 040 559 1424

Kunnanjohtaja Markku Luoma, puh. 050 599 6748




Förvaltningsdomstolen fattat beslut om ersättning åt Sibbo för de inkorporerade området

Cirka 30 kvadratkilometer av Sibbo övergick till Helsingfors 1.1.2009. Sibbo kommun och Helsingfors stad förde under hösten 2008 förhandlingar gällande de ersättningar som Helsingfors skall betala Sibbo. Förhandlingarna ledde inte till ett resultat och ersättningsfrågan gick till Helsingfors förvaltningsdomstol för avgörande som ett förvaltningstvistemål.

Sibbo har krävt att båda parterna behandlas på ett rättvist sätt enligt kommunindelningslagen § 20.

Sibbo kommun har ansett att en skälig ersättning för kommunens fastigheter, lösöre, kommunalteknik, mark och uteblivna skatteinkomster skulle ha varit cirka 95 miljoner euro.

Helsingfors stad har ansett att ersättningen kan vara högst 7,9 miljoner euro.

Helsingfors förvaltningsdomstol har i dag fattat beslut i ersättningstvisten. Enligt beslutet skall Helsingfors ersätta Sibbo med totalt 7,9 milj. euro.

Med anledning av beslutet konstaterar Sibbo kommun att ersättningsbeloppet inte motsvarar Sibbos krav. Ersättningen står på inget sätt i proportion ens till fastigheternas nuvarande bokföringsvärden. Byggnadskostnaderna för t.ex. Zachrisbackens skolcentrum som blev färdigt år 2005 var 10,9 milj. euro. Sibbo har i början av sin målmedvetna tillväxt satsat på området i sydvästra Sibbo och dimensionerat infrastrukturen på området för en större befolkning. Det nu fattade beslutet stöder på inget sätt detta faktum.

Sibbo kommun kommer att föra ersättningsfrågan till Högsta förvaltningsdomstolen för avgörande.



Närmare uppgifter ges av

Fullmäktiges ordförande Christel Liljeström, 050 308 2460

Kommunstyrelsens ordförande Eero Seppänen, 040 559 1424

Kommundirektör Markku Luoma, 050 599 6748

Yle har publicerat en nyheter med rubrikerna "Besvikelsen stor i Sibbo efter ersättningsbeslut" , "Sibbo får endast 7,9 miljoner" och "Sipoo vaatii Helsingiltä lähes sataa miljoonaa korkeimman oikeuden kautta ".

Helsingin Sanomat har publicerat den aktuella nyheten under den talande rubriken "Helsingin kanta voitti Sipoon liitosalueen korvauskiistassa".

MTV3 gar publicerat en nyhetsartikel med rubriken "Sipoo sai vain murto-osan liitosalueen hintalapusta". MTV3 skriver direkt att "Helsinki on voittanut kiistan Sipoosta liitetystä maa-alueesta maksettavista korvauksista."

FNB har publicerat en notis med rubriken "Helsingfors vann första ronden om Sibbo-ersättning". "Puoi Sipoota 7,9 miljoonalla!" är Iltasanomats rubrik för FNB:s nyhet.

Hbl publicerade först på eftermiddagen sin artikel med rubriken "Helsingfors – Sibbo 1-0". I artikeln säger Jussi Pajunen att "nu har rätten sällat sig till vår ståndpunkt".

Borgåbladet har publicerat en kort text under rubriken "'Sibbohörnet var värt 7,9 miljoner'". Dessutom har Borgåblader publicerat hela beslutet (pdf), som torde finnas endast på finska.

Christel Liljeström har skrivit ett blogginlägg under rubriken "Rättskänslan överkörd".

Om Helsingfors "vann" rättegången, så behärskade Sibbo denna gång medierna. Sibbo torde även ha fått sympatier på grund av begreppsförvirring. I MTV3:s nyheter sades det att Helsingfors tvångsinlöste ungefär 30 kvadratkilometer av Sibbo.

Vill man se något positivt i förvaltningsdomstolens beslut, så är det att "domstolen" ensidigt intog Helsingfors stads ståndpunkt. Beslutet är en direkt uppmaning att föra ärendet vidare till HFD, som även tillsammans med regeringen är ansvarig till att ersättningsfrågan lämnades öppen.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalpark i Sibbo storskog får stort stöd". "Enighet kring Sibbo storskog" lyder rubriken på paradsidan. Sibbo meddelar med det samma att kommunen går vidare med ärendet till högsta förvaltningsdomstolen.