I gårdagens inlägg "För och emot tvångsinlösning. Den 28 maj 2010" noterade jag att Yrjö Hakanen hade tipsat Helsingin Sanomat om Helsingfors stads (hittills inofficiella) linje när det gäller köp och tvångsinlösning av mark i Östersundom. (Se "Dyrt utan tvångsinlösning. Den 27 maj 2010".) Stadens eller åtminstone stadsdirektör Jussi Pajunens linje kommer fram redan i Hakanens blogginlägg "Lahjoittaako Helsinki maanomistajille kymmeniä miljoonia?" från den 5 maj. I själva verket lade Hakanen fram ungefär samma text i sitt anförande då Helsingfors stadsfullmäktige samma dag diskuterade uppföljningsrapporten om genomförandeprogrammet för markanvändning och boende 2008-2017. Jag citerar ur anförandet:
Helsinki on perinteisesti kaavoittanut etupäässä omalle tonttimaalle. Nyt kaavoitukseen tuodaan kumppanuusmallia, jossa rakennusfirmat pääsevät suoraan tekemään kaavaa. Lounais-Sipoossa aiotaan kaavoittaa vapaaehtoisin sopimuksin ilman, että kaupunki hankkii maita itselleen.
Kysynkin apulaiskaupunginjohtaja Penttilältä, onko selvitetty, paljonko kaupunki menettää tällä tavalla Lounais-Sipoon kaavoituksen tuomia tuottoja ja vastaavasti paljonko yksityisten maanomistajien ja rakennusliikkeiden osuus maan ansiottomasta arvonnoususta tulee olemaan?
År 2005 hade Helsingfors stad och staten kommit överens om att Malms flygfält i förtid skulle överlåtas åt Helsingfors stad, så att Helsingfors skulle kunna använda område för småhusbebyggelse. Helsingfors stad skulle här ha ägt marken i sin helhet, men bl.a. Matti Vanhanens motstånd förhindrade planerna. Ännu år 2006 var staten beredd att avstå Sandhamn åt Helsingfors stad för att motverka den påstådda bristen på tomtmark. Genom bytesaffärer mellan statden och staten skulle Sandhamn i sin helhet ha kommit att ägas av Helsingfors stad. Denna lösning förhindrades emellertid av Jan Vapaavuori och kommendör Risto Rautava, som lobbade hårt för att staden istället skulle bebygga sin mark i sydvästra Sibbo. Malm och Sanhamn hade varken krävt tvångsinlösningar eller markanvändningsavtal med markägare. Den "nästan tusen hektar färdiga tomtmarken" var visserligen statsministerns huvudargument för en inkorporering, men fastän även HFD i sitt avgörande lyfte fram betydelsen av att Helsingfors stad äger en stor del av marken i det aktuella området, så har den "färdiga tomtmarken" visat sig vara oanvändbar eller olämplig för bebyggelse. Marken som skulle lämpa sig för bebyggelse ägs huvudsakligen av privata markägare, vilket innebär att planeringen av Östersundom kommer att bli dyr och svår.
Det verkar som om Pajunen och Helsingfors stad vill undvika en offentlig diskussion om Östersundom. Dess värre finns det oberoende beslutsfattare så som Hakanen som det är svårt att tysta ner, eller som man inte brytt sig om att förhandla med. Hakanen var för övrigt en av de få ledamöter som i stadsfullmäktige i juni 2006 röstade emot stadens initiativ till en ändring i kommunindelningen.
Inlägg
