Mobiltaggar. Den 19 juli 2010

I sommarhettan och nyhetstorkan är det väl närmast en fix idé som får mig att dagligen uppdatera min blogg. För de läsare som regelbundet önskar kolla min blogg om fallet Sibbo vill jag tipsa om att jag tillfälligt gjort bloggen mera användarvänlig för mobiltelefoner. På huvudsidan på adressen http://wadenstrom.blogspot.com/ finns nu bara ett inlägg att ladda ner i gången. Vill man i webbfönstret på datorn ha flera inlägg på en gång kan man gå till bloggarkivet i högra marginalen och t.ex. klicka på juli. Ett problem med mobiltelefoner är att det tar tid att skriva ner web- eller wapadresser. Problemet kan lösas med mobiltaggar, som skannas in med mobilens kamera. Efter att koden skannats kan den önskade sidan snabbt öppnas eller alternativt kan man spara en länk till sidan direkt. För detta bruk har jag på min egen mobiltelefon instalerat programmen i-nigma och BeeTag.

Koden ovan är en QR-kod, som fungerar utmärkt med i-nigma.

Även koden ovan, som är av modell datamatrixc, fungerar väl med i-nigma. Koden nedan av modellen BeeTag kräver däremot programmat med samma namn.

Mattis bror. Den 18 juli 2010

Månne inte problemen i relationen med Sirkka Mertala trots allt var den avgörande orsaken till Matti Vanhanens avgång. Som statsminister har Vanhanen inte klarat av sköta förhållandena med sina kvinnor. Bättre tycks han ha skött relationen med sin bror Rauno, som med tanke på fallet Sibbo olämpligen var kommunalpolitiker i Sibbo då det begav sig.

I mitt inlägg "Överenskommelser. Den 21 oktober 2007" redogör jag för hur statsrådet på sammanträdet då Sibbobeslutet togs beslöt att välja statsministerns bror Rauno Vanhanen (c) till programdirektör vid handels- och industriministeriet (senare arbets- och näringsministeriet). Det är möjligt att timingen endast var en slump, men sammanträffandet ökade inte precis förtroendet för Matti Vanhanens opartiskhet. Enligt statsrådets beslut gällde Rauno Vanhanens anställning "enintään hallituksen toimikauden ajaksi". Följaktligen har han nu återgått i tjänst hos Företagarna i Finland. Sällan har i finska förhållanden någons fortsatta karriär så konkret berott på huruvida en nära släkting sitter kvar som statsminister.

Arbets- och näringsministeriet informerade den 18 juni om att man valt en ny programdirektör, emedan den förerre återgått till sin tjänst på Företagarna i Finland. Exakt när Rauno Vanhanen återgått till sin gamla tjänst vet jag inte, men redan den 30 juni publicerade Företagarna i Finland ett utlåtande till arbets- och näringsministeriet, som undertecknats Rauno Vanhanen.

Nyt tehdään. Den 17 juli 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Virkistysmetsän huoltotiestä riidellään Talosaaressa". Underrubriken eller ingressen lyder "Helsinki jyrää käyntiin jo kerran torpatun tietyön, ja luonnonsuojelijoita hirvittää.".


Jag citerar ur artikeln:

Virastosta vastataan, että nyt alkavat työt ovat tien "pienparannusta". Ojia siistitään ja tierumpuja uusitaan – ei sen kummempaa, sanoo rakennusmestari Tapio Lappalainen.
Kun asiasta riideltiin toukokuussa, paikalle kutsuttiin virkamiesten katselmusmiehistö. Se katsasti tien ja salli töiden jatkamisen, Lappalainen kertoo.
Rannan ruoppaamiseen virasto odottaa saavansa luvan ely-keskukselta syksyllä.
Talosaari liippaa läheltä Natura-alueita.
Mikko Niskasaaren mukaan tällaisiin paikkoihin rakennusluvan saaminen on hidasta. Hän kuvaileekin viraston nopeita toimia "melkoiseksi improvisoinniksi".
Lappalainen lataa takaisin.
"Sipoolaiset valittavat, että heiltä otettiin maata, muttei tehty sille mitään."
Nyt tehdään, hän jatkaa.

Helsingin Sanomat publicerade den 29 maj en artikel med rubriken "Pekka Sauri pysäytti luvattomat Talosaaren hakkuut alkuunsa" och underrubriken "Helsingin liikuntavirasto aloitti omin päin tien raivaamisen Natura-alueen vieressä."

Helsingin Sanomat. Den 16 juli 2010

I sin bok "Kulosaaren ilta" skriver Erkki Mennola att "Helsingin Sanomat jyräsi liitosta eteenpäin koko vaikutusvallallaan". Mennola har rätt då han säger att tidningen var "masinoitu mukaan hankkeeseen" (se "Ilmiselvästi masinoitu mukaan. Den 4 juli 2010"), men tidningens stöd gällde i första hand ledare och kolumner. Därtill kommer journalisten Kimmo Oksanens blogg "Suurkaupungin hai", där Oksanen blandade undermålig journalistik med ett otroligt fjäskande för Jussi Pajunen & co. Ur ett journalistiskt perspektiv är det försvarsligt att tidningen på ledarsidan var partisk. Värre var det med gratistidningen Helsingin uutiset, som blandade ihop opinionsbildande artiklar med vinklade nyheter. Helsingin Sanomats betydelse i fallet Sibbo är dock stort med tanke på tidningens anseende och inflytande på ett riksomfattande plan. Liksom Helsingin uutiset förefaller Helsingin Sanomat här medvetet ha samarbetat med politiker och tjänstemän.


När det gäller den tandlösa och ytliga nyhetsbevakningen av fallet Sibbo så undrar jag om det inte snarare handlar om journalisternas (och nyhetschefernas) inkompetens och lättja än om att de skulle ha kontrollerats uppifrån. Det var inte bara Helsingin Sanomat som misslyckades med att reda ut sammanhangen. Till saken hör att fallet sibbo på många sätt är unikt. Sällan har företrädare för olika partier tillsammans på ett liknande sätt medvetet vilselett medierna.

Fallet Sibbo börjar vara historia. Det är inte längre journalisternas, utan historikernas uppgift att reda ut sammanhangen. Men Helsingin Sanomat kunde och borde resensera böcker där fallet Sibbo studeras från ett historiskt perspektiv. Var dröjer recensionen av "Kulosaaren ilta"?

Billigt. Den 15 juli 2010

Det lär inte inte vara många som i sommarhettan läser min blogg. Här i alla fall ett citat ur en artikel med rubriken "Varför har vi arenor för billigt, politiskt poängplockande?", som Vasabladet publicerade ifjol:

Men vad göra? Så länge vi inte fick regionernas Europa utan nationernas Europa och minoritetsaspekterna åsidosätts i nationella beslut är goda råd dyra. Krisen förstärks av att de nationella juridiska instanserna i Finland heller inte verkar ha någon hjälp att erbjuda språkminoriteten i Finland.

HFD beslöt stick i stäv med landets juridiska expertis (Kaarlo Tuori, Erkki Mennola, Toivo Pihlajaniemi) att spjälkningen av Sibbo var lagenlig medan både JO och JK redan har hunnit konstatera att de österbottniska kommunernas klagan över den nya regionförvaltningen var obefogad.

Svenskbygden slås sönder och samman mitt framför våra ögon utan att vi kan förhindra det.

Todellinen ongelma. Den 14 juli 2010

Senast i inlägget "Avainasemassa. Den 29 april 2010" har jag framhållit sambandet mellan regeringen Vanhanen I:s program för främjande av träbyggande och fallet Sibbo. Bostadsminister Jan Vapavuori höll så sent som i april ett tal där han lyfte fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. Maaseudun Tulevaisuus har idag publicerat en intervju med bostadsministern under rubriken "Ministeri Vapaavuori velvoittaisi valtion rakentamaan puusta". Intervjun handlar inte bara om byggande i trä. I intervjun säger Vapaavuori bl.a. följande:

Vapaavuori pääsee lempiaiheeseensa: "Uskon, että pääkaupunkiseudun kuntarajat
johtavat epäterveelliseen kilpailuun asukkaista, mikä osaltaan johtaa
puutteelliseen kaavoitukseen."

Rubriken på paradsidan lyder "Vapaavuori tiivistäisi suurten kaupunkien lähialueita". Under rubriken på förstra sidan kan man bl.a. läsa följande:

Todellinen ongelma ovat suurten kaupunkien rehottavat lähialueet.
”Näiltä alueilta tehdään pisimmät työmatkat. Pitäisi ymmärtää, että kaupungit ovat
kaupunkeja ja maaseutu maaseutua ja välttää sellaista, mikä ei ole kumpaakaan.”
Vapaavuori iloitsee, että suurissa kaupungeissa aletaan ymmärtää eheyttämisen merkitys. Kuntien hajanaiset käytännöt kuitenkin jarruttavat kehitystä.
”Ongelma on, että meillä on seudulliset asunto- ja työssäkäyntimarkkinat, mutta kunnallinen verotusoikeus ja kaavoitusmonopoli. Nämä eivät kohtaa toisiaan.”
Vapaavuori toivoo lisää kuntaliitoksia, sillä ne helpottavat kokonaisuuksien suunnittelua.

Texten på tidningens paradsida kan även läsas på webben. På tidningens webbplats hittar man dessutom en bild från Nickby. Sibbo får här - föga berättigat - representera en oönskad utbredning av bebyggelse till storstadens närområde.

Ur Vapaavuoris och Helsingfors synvinkel är det minsann inte ett problem att Sibbo inte följt Nurmihärvis och Tussbys exempel, utan varit försiktig då det gäller att bevilja undantagslov. Tvärtom är spridningen av bebyggelse ett stort problem för huvudstraden. Vapaavuori önskar att grannkommunerna och speciellt Esbo byggs tätare för att ta ett större (ekonomiskt) ansvar för socialt boende i huvudstadsregionen. Däremot ogillar han småhusbebyggelse utanför staden Helsingfors gränser. Kanske är det därför han i intervjun även förespråkar höghusbebyggelse i trä.

Bussjoker till Östersundom? Den 13 juli 2010

Gratistidningen Vartti publicerade igår en artikel med rubriken "Kallis Raide-Jokeri saattaa silti kannattaa". Jag återger här inledningen på artikeln:

Bussi-Jokerin korvaajaksi suunniteltu pikaraitiolinja Itäkeskuksesta Tapiolaan on heräämässä henkiin.
Mittava hanke oli joutua hyllylle, kun kustannusselvitys vuosi sitten kertoi, ettei 330 miljoonan euron Raide-Jokeri ikinä maksaisi itseään takaisin.
Vasta valmistunut Kaupunkitutkimus TA:n selvitys näyttää, ettei koko totuutta vielä kerrottu.

Att man i den nya utredningen kommer till nya resultat är inte så förvåanande, då utredningen, som beställts av Kaupunkitutkimus TA Oy, har rubrtiken "Selvitys raideliikenteen hyödyistä". Det finns alla skäl att väcka spårjokern till liv, då beslutsfattarna i Helsingfors sent om sider skall välja mellan metro och snabbspårvägsförbindelse till östersundom. Snabbspårvägsförbindelsen är uttryckligen tänkt som en förlängning av Raide-Jokeri från Östra centrum. För att snabbspårvägsalternativet skall förefalla realistiskt kan ju inte spårjokern definitivt vara avfärdad. Att "snabbspårvägsförbindelsen" till Östersundom i verkligheten kommer att bestå av en busslinje är sedan en annan sak.