Berättigad kritik. Den 7 augusti 2010

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Ympäristöministeri moittii vihreitä" och underrubriken eller ingressen "Lehtomäki ei innostu rantojen liittämisestä Sipoonkorven kansallispuistoon." Jag återger här delar av artikeln:

Ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk) ei ole halukas esittämään laajinta mahdollista aluetta Sipoonkorven kansallispuistoksi.

Itä-Uudellemaalle suunnitellun kansallispuiston koosta on kiistaa.

Puistoon olisi mahdollista liittää nykyisiä Sipoonkorven suojelualueita sisämaasta sekä Porvoon moottoritien eteläpuolella olevia merenrannikkoalueita. Näiden välille pitäisi lisäksi jättää rakentamattomia alueita ekologisiksi käytäviksi.

"Kynnys on todella korkealla, että moottoritie jätettäisiin kansallispuiston sisälle", Lehtomäki sanoi torstaina HS:lle. Esityksen muotoileminen hallitukselle kansallispuiston perustamisesta kuuluu Lehtomäelle. ...


Lehtomäki ihmettelee myös vihreiden ristiriitaista toimintaa: puolueen johto on linjannut laajan kansallispuiston puolesta, mutta kunnallisessa ja seutukunnallisessa päätöksenteossa vihreät toimivat toisin. ...


Oma ongelmansa on kuntien maiden saaminen osaksi puistoa.

"Helsinki ei ole innostunut vapaaehtoisesti lähtemään mukaan, joten maavaihdot valtion kanssa ovat tärkeässä asemassa", Lehtomäki sanoo.

Jag finner miljöminister Paula Lehtomäkis besked beklagligt men föga överraskande. I sin kritik av De gröna eller De gröna i Helsingfors träffar miljöministern helt rätt. I artikeln i Helsingin Sanomat säger Lehtomäki att tröskeln är hög att ta med motorvägen/ en motorväg i en nationalpark. Den gröna riksdagsledamoten Timo Juurikkala från Vanda svarade i ett blogginlägg med rubriken "Moottoritie kansallispuistossa?" på Lehtomäkis reservation:

Porvoon moottoritien pohjoispuoliset metsäalueet liittyvät ns. ekologisten käytävien kautta rannikon suojelualueisiin. Nämä yhteydet eivät - kuten ei myöskään itse moottoritie - kuitenkaan kuuluisi varsinaiseen kansallispuistoon.

Retkeilyn, virkistyskäytön, opastuksen ja hallinnoinnin sekä rahoituksen kannalta laaja rajausvaihtoehto on selkein ja toimivin. Kieltämättä kansallispuiston rajauksesta tulee tällä tavoin melkoisen repaleinen - mutta mitäs se haittaa?

Dagen innan hade Juurikkala redan hunnit publicera ett blogginlägg med rubriken "Lehtomäki: päätös!" Juurikkala har alla skäl att driva på ett beslut om en nationalpark. I egenskap av förhandlare för De gröna i Vanda sålde han halva Västersundom ("Västerkullakilen") och Vandas havsstrand mot löften om en nationalpark (och statlig finansiering av Ringbanan).


Igår skrev även en annan representant för De gröna i Vanda, Minna Kuusela, ett blogginlägg med rubriken "Ympäristöministeristä ja Sipoonkorvesta". Jag citerar ur inlägget:

Sipoonkorpi ON saatava suojeltua kokonaisuutena vielä tällä vaalikaudella. Laajaa suojeluvaihtoehtoa kannattavat niin Vantaan kaupunki, luonnonsuojelujärjestöt kuin Metsähallituskin. ... Tulipesäke on ekologisten yhteyksien turvaaminen, eli Sipoonkorven pohjoisosien ja rannan Natura-alueiden välinen kaistale. Ja juuri siihen pitäisi saada sitä asutusta jotta koko Helsinki-Sipoo-tanssissa olisi mitään järkeä. Kaupunkisuunnitteluihmisenä olen valmis iskemään alueelle sen verran mökkejä että pikaraitiotie tms kevyempi yhteys kannattaa (tieliikenteen ohella) ja metroajatus voidaan tipauttaa ö-mappiin. Kuten Anni Sinnemäki sanoi: vaikka politiikassa aina pitäisi olla vaihtoehtoja, niin tällä kertaa EI OLE. Sipoonkorpi on saatava suojeltua.

Majoriteten av beslutsfattarna i Vanda stöder en omfattande nationalpark, men i Helsingfors förhåller sig t.o.m. De gröna reserverade. Terhi Niinimäki från De gröna i Vanda skrev i april ett avslöjande blogginlägg med rubriken "Vantaan Sipoonkorpi-lausunto". Jag citerar ur inlägget:

Nyt täytyy taistella, ettei rakentaminen ohita luontoarvoja. Ympäristölautakunnassa lausuntoon tuli vielä mukaan yksimielisesti muutama lisäysesitykseni erityisen herkkien alueiden säilyttämiseksi koskemattomina ja luonnonhoito- ja ennallistamistarpeiden selvittämisestä sidosryhmäyhteistyön avulla.

Muutkin tahot ovat viime aikoina antaneet lausuntojaan kansallispuistosta. Asia oli myös Uudenmaan maakuntahallituksen käsittelyssä. Ei voi kyllä muuta sanoa kuin, että en ymmärrä, mitä Helsingin Vihreiden päässä liikkuu, kun he olivat Osmo Soininvaaran johdolla valmiita kannattamaan vain suppeinta esitystä (VE1) kansallispuistosta, siinä missä kokouksessa olleet demarit esittivät laajinta (VE3) vaihtoehtoa. Tai tietysti raha ja liitosalueiden rakentaminen se on, mikä helsinkiläisiä kiinnostaa, mutta Vihreiltä sopisi sentään odottaa muunlaista kantaa. Vantaalla jopa kokoomuslaiset ovat laajimman vaihtoehdon kannalla. Hävettää.

Lögn och förtal. Den 6 augusti 2010

I mitt inlägg "Ilmiselvästi masinoitu mukaan. Den 4 juli 2010" noterade jag att Sipoon Sanomat den 24 juni publicerat en artikel med rubriken "'Helsinki tulee laajentamaan vielä Porvooseen asti'". I mitt inlägg "Vägg i väst. Den 8 juli 2010" noterade jag att tidningen på sin webbplats den 28 juni publicerat en version av artikeln under rubriken "Dosentti Mennola ennustaa Helsingin laajentavan vielä Porvooseen saakka". I onsdags publicerade Sipoon Sanomat på tidningens webbplats igen en version av artikeln. Rubriken är den samma, "Dosentti Mennola ennustaa Helsingin laajentavan vielä Porvooseen saakka". Jag passar på att ännu en gång återge det sista stycket i artikeln, ett citat av Erkki Mennola:

– Paljon jäi kysymyksiä, kuten voivatko demokraattisessa yhteiskunnassa valtaapitävät todella väittää mustaa valkoiseksi ja toimia kansan tahtoa vastaan? Korkein hallinto-oikeus ja valtakunnan ykköslehti oli ilmiselvästi masinoitu mukaan hankkeeseen, eikä siinä keinoja kaihdettu.

Denna gång publiceras artikeln som "Päivän puheenaine". Läsarna uppmanas delta i diskussionen.

I det senaste numret av Sipoon Sanomat ingår en gästkolumn av Caspar ("Cassu") Berntzen, som gör mig upprörd. Kolumnen har rubriken "Sipoon valttikortit", men den handlar långt om valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo (YSI) och dess politiska program. Det kan ges väldigt mycket berättigad kritik av det tidigare Sfp-väldet i Sibbo, men det är helt oacceptabelt av Berntzen att antyda att det var den rådande politiken som ledde till kapningen av sydvästra Sibbo. Det är möjligt att Berntzen inte har förstått någonting av bakgrunden till inkorporeringen, men han utnyttjar lögn och förtal för den egna politiska gruppens intressen. (Se "Tyrannvälde. Den 12 mars 2010".) Till Berntzens försvar kan det dock noteras att högsta förvaltningsdomstolen i sitt högst märkliga beslut i fallet Sibbo antyder att den av Sibbo bedrivna politiken eller planeringen av Östersundom motiverar inkorporeringen. (Det kan noteras att även FNB i sin förmedling av nyheten om branden på högsta förvaltningsdomstolen i natt förväxlat HFD med Högsta domstolen, som är en riktig domstol.)

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Brax haluaa päätöksen Sipoonkorvesta." En version av artikeln har publicerats på tidningens webbplats under rubriken "Brax haluaa päätöksen Sipoonkorvesta tämän hallituskauden aikana".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Ympäristöministeri moittii vihreitä" och underrubriken eller ingressen "Lehtomäki ei innostu rantojen liittämisestä Sipoonkorven kansallispuistoon." Jag återkommer.

Med baken före. Den 5 augusti 2010

Om syftet med den gröna "regeringsgruppens" sommarträff i Vanda tidigare i veckan var mediepublicitet, så ser tillställningen ut att ha lyckats. Åtminstone ställningstagandet för en nationalpark och vandringen i Sibbo storskog fick mycket uppmärksamhet, vilket framgår ur mitt inlägg "Dragkamp om de annekterade områdenas framtid. Den 4 augusti 2010" från igår. Angående påståendet om att beslutet om en nationalpark bör tas under närvarande regeringsperiod håller så till vida att Helsingforspolitikerna i samband med Sibbofrågan förband sig att stöda en nationalpark. I regeringsprogrammet för regeringen Vanhanen II ingick även en överenskommelse om att utreda förutsättningarna för en nationalpark. Dess värre vill alla Helsingforspolitiker inte offra stadens egen mark för nationalparken, tillhörande buffertzoner eller ekologiska korridorer. Beslutsfattarna i Helsingfors är alltså högst splittrade när det gäller omfånget av en nationalpark. Till saken hör att Tuija Brax i nästa riksdagsval inte ställer upp i Helsingfors, utan i Nylands valkrets.



Inför regeringsgruppens sommarmöte skrev riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto från (östra) Helsingfors ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto!" Alanko-Kahiluoto skriver bl.a. följande:

Itse vastustin aikoinaan Sipoon pakkoliittämistä Helsinkiin, koska pidin prosessia paitsi epädemokraattisena, myös Sipoon luonnon säilyttämisen kannalta riskaabelina - mielestäni kansallispuisto olisi pitänyt perustaa ensin, ja vasta sitten edetä alueen asuntorakentamisen suunnitteluun. Nyt mennään pylly edellä Sipoonkorven kuuseen, kun edelleen taistellaan kansallispuiston perustamiseksi, ja samaan aikaan uusien asuntoalueiden suunnittelu Sipooseen etenee täyttä häkää.

Alanko-Kahiluoto var den enda gröna stadsfullmäktigeledamot som den 21 juni 2006 tillsammans med Sfp och enmansgruppen Fkp (Hakanen) röstade emot förslaget till ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Däremot så röstade Alanko-Kahiluoto i fullmäktige för kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Man kan visserligen föreställa sig att en bidragande orsak till Alanko-Kahiluoto röstade nej i juni 2006 var att hon i egenskap av ordförande för De Gröna i Helsingfors blev förbigådd då den gröna fullmäktigegruppens ordförande Otto Lehtipuu och Osmo Soininvaara förhandlade om inkorporeringsinitiativet. Ändå är det anmärkningsvärt att man lyckades pressa Alanko-Kahiluoto att rösta för Myllyniemis förslag, som med tanke på naturskyddet för De gröna i Vanda var mycket svårare att svälja än Helsingfors ursprungliga förslag.






Det kontroversiella byggnadsarbetet på Husö går vidare. Man har varit kreativ då det gäller att bygga den nya vägen utan att behöva avverka träd. Istället för att hugga ner träd skuffar man omkull dem med grävskopa. Bilden ovan är tagen i tisdags. Trädet på bilden hör inte till de träd som enligt de officiella planerna skulle fällas.

Dragkamp om de annekterade områdenas framtid. Den 4 augusti 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Brax: Sipoonkorpi näyttää, onko hallitus kaikkien aikojen ympäristövihamielisin" och en tillhörande faktaruta med rubriken "Kiistaa puiston koosta ja hinnasta". Jag citerar ur artikeln:

Yksi murheenkryyni on kansallispuiston eri osien välille suunnitellut ekologiset käytävät, joita pitkin eläimet pääsisivät siirtymään.

Esimerkiksi Helsinki pelkää liian laajan alueen vesittävän Sipoosta Helsinkiin liitettyjen uusien alueiden asukastavoitteet ja samalla metrolinjan jatkamisen itään.

Eivätkö tiivis yhdyskuntarakenne ja toimiva joukkoliikenne ole myös vihreiden tavoitteita? Sinnemäki myöntää, että joskus luonnonsuojelu ja muut ympäristötavoitteet ovat ristiriidassa.

"Ja tämä epäilemättä on sellainen tapaus. Mutta tässä luontoarvoilla ei kauheasti voi tehdä vaihtokauppaa, koska vastaavaa kohdetta ei täällä ole."

Dess värre bedrevs det år 2006 en värre kohandel om Sibbo storskog. Hade det inte varit för inkorporeringen och metropolprogrammet, så hade Sibbo storskog knappast kommet med i regeringsprogrammet. I anslutning till ovannämnda karta har Helsingin Sanomat publicerat kartan nedan, som är något missvisande gällande de olika alternativen för en nationalpark.



De gröna publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Oikeusministeri Tuija Brax Vihreän hallitusryhmän kesäkokouksessa: SIPOONKORVEN KANSALLISPUISTOSTA PÄÄTETTÄVÄ TÄMÄN HALLITUSKAUDEN AIKANA".



FNB skrev igår en notis, som i dagens nummer av Hufvudstadsbladet publicerats under rubriken "De gröna skyndar på eb nationalpark".


Borgåbladet har publicerat FNB:s notis under rubriken "Gröna vill ha nationalpark i storskogen". Notisen i Bbl är en sats längre än motsvarande i Hbl.



Åtminstone Ilta-Sanomat publicerade igår FNB:s notis på finska under rubriken "Vihreät kiirehtivät Sipoonkorven kansallispuistoa". Utgående från FNB:s notis publicerade kuntalehti igår en notis med rubriken "Vihreät: Sipoonkorven kansallispuistohanketta kiirehdittävä".



Yle publicerade redan igår på eftermiddagen en nyhetstext med rubriken "Brax påskyndar nationalpark i Sibbo".




I TV-nytt ingick i går ett inslag, som på Yle Arena fått rubriken "Markägarna motsätter sig nationalparken i Sibbo ". Markägaren Henrik Lindström ser förslaget på en nationalpark som ett försök från huvudstadspolitikernas sida att få en fjäder i hatten. Trots motsåndet från markägare noteras det i inslaget att det största hindret på vägen är Helsingfors, som inte vill att nationalparken omfattar "annekterade områden i söder", eftersom det kunde riskera tunnelbanebygget. Inslaget avslutas med ett konstaterande att det bakom kulisserna pågår "en tuff dragkamp med Helsingfors om de annekterade områdenas framtid".



Det ovannämnda inslaget var det första i TV-nytt 19:30 igår.

Metro pikaraitiotieksi? Den 3 augusti 2010

Yle Aikainen publicerade den 9 december 2008 en nyhet med rubriken "Sipoon metro vaihtuu pikaraitiotieksi?" Nyheten föranledde på diskussionsforumet "Joukkoliikennefoorumi" ett inlägg med rubriken "Östersundomin metro pikaraitiotieksi?" Inlägget har resulterat i 309 kommentarer eller svar. De hittills senaste är från den 18 juli i år.

Byggnadsarbete. Den 2 augusti 2010

I mina inlägg "Nyt tehdään. Den 17 juli 2010" och "Olaglig avverkning? Den 31 juli 2010" har jag noterat att Helsingfors stad har fällt träd på Husö för att bygga en ny väg. Vägen skall gå alldeles invid Torpviken, som är skyddad av Natura 2000 och i området gäller byggnadsförbud. När jag för en vecka sedan cyklade till Husö lade jag inte märke till några förändringar andra än de fällda träd som fällts redan i början av sommaren, men under den senaste veckan har det hänt en del. Byggarbetet skall dock ha inletts redan den 17 juli enligt stadens skylt. Då jag igår gjorde en cykelrunda från Svarta backen till Husö gård passade jag på att ta några bilder med min mobil.



På gårdens parkeringsplats kan man hitta vägtrummor och vattenrör.



Den nya vägen har brunnslock och allt.



Staden drar vattenrör för kommunalt vatten via Sibbo vatten- och avloppsverk, men några avloppsrör dras inte.



Fram till Helsingin luonnonsuojeluyhdistys gårdspklan har man ännu inte kommit med vägbygget.


På ändan av udden är det meningen att man skall bygga en simstrand med bl.a. omklädningsskydd.




Vid den yttersta ändan av udden planeras det även en båtbrygga.



Slutet av den nya vägen följer inte den nuvarande stigen till udden.




Här återstår ännu fälla en hel del träd. Av någon anledning blev avverkningen på hälft.

Samarbete i Sibbo storskog. Den 1 augusti 2010

På denna blogg har jag publicerat och refererat utlåtanden om Forsstyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog. I utlåtandena tar man i princip ställning för en nationalpark i någon utsträckning. I Skogscentralens utlåtande "Utlåtande gällande Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för grundandet av Sibbo storskogs nationalpark" (som jag hittat endast på svenska) är man dock emot ett grundande av en nationalpark. Jag återger här delar av Skogscentralens utlåtande:

Sibbo Storskog är ett unikt område som är väl värt att bevara. Olika arbetsgrupper samt berörda kommuner och landskapsförbund är alla av samma åsikt. Dock har utredningen på inget sätt försökt beskriva hela Sibbo Storskog ur ekonomisk, ekologisk, social eller kulturell synvinkel, utan koncentrerat sig på en del av det geografiska området ur enbart ekologisk aspekt. Sibbo Storskog är ett enhetligt jord- och skogsbruksområde i huvudsakligen privat ägo med insprängda skyddsområden i statlig eller kommunal ägo. De privata skogsägarnas marker utgör ungefär 62 % av arealen. De offentligt ägda markerna består av många mindre områden, vilkas användning starkt påverkar de omkringliggande privata markerna. ...


Kring och också delvis på området finns ett stort tryck att bygga mera, i huvudsak bostäder. Det största trycket gäller de av Helsingfors stad annekterade områdena De samhällsägda skyddsområdena är redan fredade från mera byggande. Genom att bara koncentrera utredningen på dessa områden förändras inte hotbilden.

Utredningen tar entydigt ställning för en nationalpark. Denna åsikt färgar hela rapporten och ger tyvärr en mycket partisk bild av hela utredningen. Trots att utredningen inte på något sätt beaktar det privata skogsägandet föreslår man i de olika nationalparksalternativen att den splittrade nationalparken via samhällsplaneringen och buffertzoner ska göras mera enhetlig. Detta är i strid med de textdelar som talar för att de privata skogsägarna på alldeles frivillig väg kan besluta om användningen av sina marker.

Jag har svårt att se hur buffertzoner skulle påverka jord- och skogsbruk. Närmast utgör väl en buffertzon ett område som bevaras från bebyggelse och trafikleder, men byggnadsrätt kan naturligtvis intressera markägarna. På Metsäkeskus webbplats kan man även hitta dokumentet "Samarbete i Sibbo Storskog hankesuunnitelma" från 5.5.2009.