Ministerjäv. Den 18 november 2011


Inför regeringsförhandlingarna torde man i Helsingfors ha hoppas på att man i (inofficiella) regeringsförhandlingar skulle komma överens om att finansministeriet tillsätter en kommunindelningsutredare som föreslår en sammanslagning och en folkomröstning om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda. Även om stadsfullmäktige i Vanda var mot en sammanslagning, skulle statsrådet kunna bestämma om en sammanslagning, ifall majoriteten av invånarna i Vanda i en folkomröstning röstade för en sammanslagning. (Se "Skyltar. Den 1 februari 2011".) I Sjundeå ser det motsatta ut att ske. Trots att majoriteten av invånarna i den rådgivande folkomröstningen röstade mot en sammanslagning med Lojo, kan statsrådet bestämma om en sammanslagning, eftersom kommunfullmäktige i Sjundeå röstade för en sammanslagning.

Fullmäktigebeslutet i Sjundeå var på många sätt både spektakulärt och kontroversiellt. Kommunministern lobbade efter folkomröstningen öppet för en sammanslagning med Lojo. Kommunministern lär rent av ha ätit middag tillsammans med den suppleanten som avgjorde omröstningen. I en kolumn med rubriken "Ministern som är en 'lös kanon'", som publicerades på Arbetarbladets webbplats den 14 november lyfter Jacob Söderman fram ministerns kontroversiella agerande.Jag citerar:


Minister Henna Virkkunens roll är märklig. Hon åker ut till Sjundeå på ett offentligt möte, där många fullmäktigeledamöter är närvarande och uppmanar dem att frondera mot folkomröstningen. Resultaten låter inte vänta på sig.

Enligt justitiekansler Paavo Nikulas utlåtande om eventuella ministerjäv inför omröstningen om tvångsövertagandet av sydvästra Sibbo, vore hon jävig att föredra ärendet i statsrådet.


Man kan fråga sig vad kommunministerns motiv är i fallet Lojo. Att skapa förutsättningar för en sammanslagning av Kyrkslätt och Esbo?

I Radio Vegas regionala nyheter för Mellannyland (Huvudstadsregionen) ingick i sändningen (02:40 - 04:25) igår 8:30 ett inslag där det berättades att "det är gröna värden som gäller då man planerar Östersundom i östra Helsingfors" och vidare att "arkitekt Matti Visanti berättar att naturen är viktig då Östersundom byggs ut."


Loklatåg. Den 17 november 2011

Bbl 17.11 2011 s 3
Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Östersundomskiss snart klar". Det handlar om en ny "skiss" för den gemensamma generalplanen för Östersundom med omnejd. Skissen skall vara klar i början av nästa år och ett planförslag lär skall läggas fram för politikerna i slutet av nästa år. Förslaget lär skilja sig en hel del från utkastet till gemensam generalplan som framlades för allmänheten i våras.


Bbl 17.11 2011 s 4

Artikeln inne i tidningen har rubriken "Gärna lokaltåg till Borgå och Lovisa". Artikeln baserar sig på en intervju med Matti Visanti. Artikeln innehåller en hel del intressanta åsikter och delvis ny information. Visanti skulle bl.a. gärna se ett lokaltåg mellan Helingfors och Borgå via Östersundom. Ett lokaltåg är knappast förenligt med en metrolinje, men Visanti låter förstå att metrolinjen är osäker. "I början blir det säkert mera busstrafik som gäller", heter det i artikeln. Metrolinjen var en avgörande motivering till inkorporeringen, men Visanti säger själv i artikeln att "trycket på Östersundomområdet" ledde till att Helsingfors annekterade området.

I den nya skissen torde det ha gjorts avsevärda förändringar för Västersundoms del. Det lär skall bli större gröna områden på Vandasidan, eftersom politikerna i Vanda är mera intresserade av att bygga ut Marja-Vandaområdet.


Bbl 17.11 2011 s 4



Stenhus. Den 16 november 2011



I årets nummer av "Kivestä muuraamalla", som ges ut av Rakennustuoteteollisuus RTT ry ingår eb artikel med rubriken "Townhouse hakee muotoaan". Här kan man bl.a. läsa följande:

Townhouse-rakentamisen tulevaisuus Suomessa riippuu paljon siitä, mitä Östersundomissa tapahtuu. Lähivuosien aikana maaseutu vaihtuu alueella kaupungiksi  ja usean kymmenen tuhannen  ihmisen  kodiksi. Muista  Helsingin  uusista  projektialueista poiketen Östersundom on määritelty  lähtökohtaisesti pientalokaupungiksi.

På webbplatsen Kivitaloinfo.fi har en kortare version av ovannämnda artikel publicerats under rubriken "Townhouse käy Nurmijärvi-ilmiötä vastaan". Lite ironiskt är det att artikeln publicerats på Kivitaloinfo.fi och "Kivestä muuraamalla", för liksom jag bl.a. i inläggen "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007" och "Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010" noterat var bostadsminister Hannes Manninens och statsminister Matti Vanhanens förhoppning att inkorporeringen skulle leda till ett ökat byggande i trä. Även bostadsminister Jan Vapavuori har lyft fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. (Se "Avainasemassa. Den 29 april 2010".)



Illustrationen högst uppe illustrerar artikeln "Townhouse hakee muotoaan" i  Kivestä muuraamalla , men bilden återfinns på webbpatsen Yhteinen Östersundom.

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/tiivista-kaupunkiasumista-pientaloissa/




Suunnittelusta on luovuttava. Den 15 november 2011

Stadsfullmäktige i Vanda valde på sitt möte igår en efterträdare till Jukka Peltomäki. Den nya stadsdirektören har senast innehaft en tjänst som viceverkställande direktör på kommunförbundet. På fullmäktigemötet behandlades även budjeten för nästa år. De gröna i Vanda har på Internet publicerat Anniina Kostilainens gruppanförande "Vihreän valtuustoryhmän budjettipuhe 14.11.2011", där man bl.a. kan läsa följande.


Tiukasta taloustilanteesta huolimatta Marja-Vantaa on saatava rakennettua nopeassa aikataulussa laadukkaana ja ekologisena, vetovoimaisena alueena. Kaavoitus- ja rakentamisresurssit on kohdennettava Marja-Vantaalle ja aluekeskusten täydennysrakentamiseen. Östersundomin alueen rakentamisen suunnittelusta on luovuttava. Aluetta on kehitettävä virkistyskäyttöön soveltuvana vetovoimaisena viheralueena.



I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en insändarartikel av Jacob Söderman. Artikeln handlar om presidentens maktbefogenheter, men det aktuella exemplet om kommunreformen, då presidentvalskandidat Paavo Väyrynen sagt att han som president kunde vägra fastställa en lag om genomförandet av en kommunreform. Söderman skriver att "Om förslaget till exempel hänför Kristinestad och Kaskö till det finska Östersbotten, Sjundeå till Lojo, spjälker Sibbo i flera delar och för norra Sibbo till Kervo utan grundlig språkkonsekvensutredning finns det goda skäl för presidenten att vägra fastställa lagen och hoppas på att tar sitt förnuft til fånga."


Färdigt starka baskommuner. Den 14 november 2011


I mina inlägg "Intressebevakning. Den 2 november 2011" och "Från Picasa till Google+. Den 11 november 2011" har jag noterat att Kuuma-kommunerna tillsammans bevakar sina intressen i samband med den nya kommunreformen. Åtminstone torde de kommunerna vara eniga om att huvudstadsregionens städer skall hålla tassarna från kranskommunerna. Senaste torsdag och fredag publicerade kommunerna ett paket, "Metropolialueen vahva peruskunta" med argument för sin gemensamma sak. Statistiken visar bl.a. att demn förväntade ökningen av arbetsplatser procentuellt sett är låg i Helsingfors.




Ett flertal diagram visar att servicen är både dyr och dålig i Helsingfors jämfört med kranskommunerna.



I framtiden förutspås tillväxten vara störst i kranskommunerna.


Begreppet pendelområde är problematiskt i Helsingforsregionen, eftersom pendlingen sker i många riktningar. Slutsatsen av Kuuma-kommunernas presentation är att Helsingforsregionens eller "metropolområdets" kommuner redan är starka primärkommuner.


http://www.kirkkonummi.fi/aktuellt/1/0/kommunreformen_ska_basera_sig_pa_fakta


Kuuma-kommunernas budskap till kommunministern är att kommunreformen ska basera sig på fakta. Materialet har förutom på webbplatsen Kuuma även publicerats på Kyrkslätts webbplats, delvis även på svenska.

Sipoon Sanomat 10.11 2011 s 6
I senaste nummer av Sipoon Sanomat har chefredaktör Riitta Ketola i sin tur hälsningar från kommunminister.


Helsingin Uutiset 12-13.11 2011 s 6

I lördagens blogginlägg "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011" noterar jag att Helsingin Uutiset på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Tältä näyttää Östersundomin sadan tonnin lintutorni". Artikeln har publicerats i veckoslutets tidning.


Loput Sipoosta. Den 14 november 2011

HS 13.11 2011 s A 14

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en "nyhetsanalys" med rubriken "Metropolin jako jäytää pääpuolueita sisältä, osa 1" och underrubriken eller ingressen "Kokoomuslaisella kuntaministeri Virkkusella ei ole liitoksissa kuin hävittävää." I artikeln kan man läsa följande:

Kuntaministerin tehtävä ei ole helppo: Helsinki haluaa liittää itseensä vähintään Espoon, Kauniaisen ja Vantaan. Mukaan voisi ottaa villeimmissä unelmissa myös Kirkkonummen, Keravan ja loput Sipoosta.

Helsinkiläispoliitikkojen mielestä liitos vähentäisi kilpailua hyvistä veronmaksajista ja tasaisi sosiaalisten ongelmien laskua kuntien kesken.

Artikeln avslutas enligt följande:

Ministeri joutuukin päättämään, minkä kaupungin suututtamisesta kokoomukselle on vähiten haittaa.
Valistunut arvaus on, ettei Espoo ole suuttujien joukossa. 

Situationen är den samma som inför förra kommunreformen, KSSR, fastän samlingspartiet inte då var med i regeringen. Även då hoppades Helsingfors på Esbo, men erbjöds sydvästra Sibbo.

HS 13.11 2011 s A 14

Nyhetsanalys "... ja osa 2" handlar om socialdemokraternas syn på kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. Här kan man läsa följande:

Malli on HS:n sivuilla julkaistu ehdotelma Uudenmaan uudesta kuntajaosta. Siinä Helsinkiin yhdistymistä henkeen ja vereen vastustava Espoo naitettaisiinkin pienelle mutta vauraalle Kauniaisille ja kylkeen liitettäisiin vielä länsinaapuri Kirkkonummi.

Hyvien veronmaksajien paosta kärsivä Helsinki saisi puolestaan vahvistusta velkaisesta Vantaasta ja kaappauksesta jäljelle jääneen kanta-Sipoon puolikkaasta.

Tehtiin mitä tehtiin, tämä on huonoin vaihtoehto, demarileiristä nuristaan.


HS 13.11 2011 s A 14


På samma sida som de ovannämnda texterna ingår en artikel med rubriken "Tieto Helsingin luonnosta ja ympäristöstä täsmentyy", som handlar om kartläggning av inkorporeringsområdet. Med liitosalue syftera Helsingin Sanomat än så länge bara på Östersundom.


Flera fågeltorn. Den 12 november 2011



I mitt inlägg "Designfågeltorn. Den 8 november 2011" noterar jag att Helsingfors stadsplaneringskontor planerar ett designfågeltornet för 100 000 € i Östersundom  i anslutning till Worl Design Capital 2012. Någon information om fågeltornet har jag dock inte hittat på webbplatsen för desighuvudstaden och inte någon annan stans heller. Igår publicerade Helsingin Uutiset på tidningens webbplats emellertid en ny artikel med rubriken "Tältä näyttää Östersundomin sadan tonnin lintutorni". Här kan man läsa att det i själva verket är Helsingfors ekonomi- och planeringscentral som driver projektet. Projektet lär förverkligas även om det inte får status som ett WDC-projekt.Fågeltornet skall placeras vid Torpviken, tydligen invid den kontroversiella "räddningsvägen". (Se t.ex. "Du är här. Den 2 oktober 2011".) Tornet skall byggas nästa sommar. Dessutom planeras det ett fågeltorn till vid Bruksviken. Båda vikarna är Natura 2000-områden och finns i stadsdelen (och byn) Husö. I artikeln kan man läsa om det planerade designfågeltornet att "Tarkkailupaikan rakentamisella halutaan ohjata ulkoilijoiden liikkumista ja säästää näin luontoa." I praktiken går det endast vintertid att röra sig på Natura-området. Däremot planerar Helsingfors stadsplaneringskontor att omvandla friluftsområdet invid till bostadsområde.




Viherympäristöliitto arrangerar den 16 november ett seminarium med rubriken "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?"  Första programnumret har rubriken "Östersundom - uusi kaupunki 70 000 asukalle".


Bbl 12.11 2011 s 13

I ett flertal blogginlägg har jag uppmärksammat debatten mellan Christel Liljeström och Monica Hämäläinen i olika lokaltidningar med anledning av Liljeströms utspel om en alternativ uppspjälkning av Sibbo. I Borgåbladet svarade Liljeström Hämäläinen senast den 29 oktober. I dagens nummer av tidningen svarar Hämäläinens på Liljeströms svar.