wadenstrom.blogspot.fi Den 6 maj 2012

Denna blogg skriver jag på svenska. Några alternativ finns inte, eftersom min finska är all för svag. Ibland har jag funderat om min blogg kunde ha förhindrat inkorporeringen, ifall jag skrivit på finska. Det är klart att språket är en begränsning, men å andra sidan kanske de svenskspråkiga medierna hade gett min blogg mindre uppmärksamhet, ifall jag skrivit på finska. Problematiken gäller inte bara min blogg, utan hela diskussionen om "Sibbofrågan" och fallet Sibbo då det begav sig för några år sedan. Debattinläggen mot inkorporeringen var till stor del på svenska, medan de som tog besluten huvudsakligen tog del av diskussionen på finska.

En stor del av de som läser min blogg torde vara finskspråkiga. Det har även gett mig en viss tillfredsställelse att tvinga en tjänstemän och beslutsfattare att läsa min text på svenska. En del har försökt läsa bloggen genom att översätta texten med Google Översätt. Detta har varit lätt via Googles sökmaskin. Resultatet är dock inte alltid det bästa. Namnet på bloggen är översatt till finska "Herra Wade blogi". Nu har jag ändå på bloggen lagt till en funktion eller gadget med vilken man kan översätta bloggen. Man kan naturligtvis översätta blogginläggen även till många andra språk än finska.

Inläggen på denna blogg publiceras på adressen http://wadenstrom.blogspot.com, men bloggen nås även med motsvarande webbadresser med nationella toppdomäner. Nu nås min blogg även via ett url med det finska toppdomänen fi, wadenstrom.blogspot.fi.

Även de enskilda inläggen nås nu via url med nationella toppdomän. T.ex. gårdagens inlägg hittas även på adressen http://wadenstrom.blogspot.fi/2012/05/graddskummarkommuner-den-5-maj-2012.html.

Före adressen wadenstrom.blogspot.fi fungerade kunde man hitta min blogg på den svenska adressen wadenstrom.blogspot.se. För att hjälpa sökmaskinerna listar jag nedan ett antal adresser med nationella toppdomän via vilka man kan nå min blogg om fallet Sibbo, "Herra Wade blogi noin tapaus Sipoon":

M. Wade blog sur le cas Sipoo http://wadenstrom.blogspot.be/, http://wadenstrom.blogspot.ca/,
http://wadenstrom.blogspot.ch/, http://wadenstrom.blogspot.fr/
Mr Wade's blog about the case Sipoo  http://wadenstrom.blogspot.ca/, http://wadenstrom.blogspot.co.uk/, http://wadenstrom.blogspot.ie/
Herr Wade Blog über den Fall Sipoo http://wadenstrom.blogspot.de/, http://wadenstrom.blogspot.ch/
Hr. Wade blog om der er tale Sipoo http://wadenstrom.blogspot.dk/
Το blog του κ. Γουέιντ σχετικά με την υπόθεση Sipoo http://wadenstrom.blogspot.gr/
韋德先生的博客 有關情況Sipoo http://wadenstrom.blogspot.hk/, http://wadenstrom.blogspot.tw/
श्री पायाब ब्लॉग के मामले Sipoo के बारे http://wadenstrom.blogspot.in/
Blog di Mr Wade sul caso Sipoo http://wadenstrom.blogspot.it/, http://wadenstrom.blogspot.ch/
氏はウェイドさんのブログ ケースSipooについて http://wadenstrom.blogspot.jp/
De heer Wade's blog over de zaak Sipoo http://wadenstrom.blogspot.be/, http://wadenstrom.blogspot.nl/
Mr Wade blogg om saken Sipoo http://wadenstrom.blogspot.no/
Blog do Sr. Wade sobre o caso Sipoo http://wadenstrom.blogspot.pt/
Domnul Wade pe blogul despre Sipoo cazul http://wadenstrom.blogspot.ro/
韦德先生的博客 有关情况Sipoo的 http://wadenstrom.blogspot.sg/

Gräddskummarkommuner. Den 5 maj 2012

Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Sibbos ekonomi och framtidsutmaningar" ("Sipoon talous ja tulevaisuuden haasteet"). Jag citerar ur inlägget:

Bokslutet 2011 visar alltså ett underskott på så mycket som 3.3 M€. En stor bidragande faktor till detta var engångsavskrivningarna för våra kommunala byggnader och infrastruktur i Östersundom, som övergick till Helsingfors för ett mycket lågt värde. ...

Kommunens viktigaste inkomstkälla är inkomstskatten, som i Sibbo uppgör över hälften av alla kommunala intäkter. Inkomstskatterna minskade 2010 med 3,9 % och 2011 med mäkta 5,0%! Samtidigt ökade befolkningen 2010 med 1,2% och 2011 med 1,5%. Även arbetslösheten förblev låg under denna tid (i snitt under 5%) och kan inte heller förklara inkomstsänkningen. Den enda betydelsefulla händelsen jag kan härleda inkomstfallet till är förlusten av Östersundom. Helsingfors har med andra ord skummat grädden från "gräddskummarkommunen" Sibbo.

Det är främst från grönt håll som kranskommunerna och Sibbo har beskyllts för att skumma grädden av Helsingfors. (Se t.ex. "Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008".) En del Helsingforspolitiker ansåg att kranskommunernas skummande av grädden berättigade inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men de officiella motiveringarna var de rakt motsatta. (Se "Separator. Den 18 mars 2010".) Till skillnad från andra kranskommuner var Sibbo inte ett reellt problem, men Sibbo kunde ha blivit ett hot mot Helsingfors i fall kommunens egna planer för Östersundom hade förverkligats. En central, men inofficiell tanke med inkorporeringen var att Helsingfors med Östersundom skulle kunna konkurrera med kranskommunerna om goda skattebetalare som vill bo i egnahemshus. Helsingfors skulle själv bli en kranskommun eller gräddskummarkommun. (Se "Kranskommuner. Den 29 juli 2008".)

I samband med den nya kommunreformen har problemet med kranskommuner som skummar av grädden mera öppet framhållits som ett motiv till en ny kommunstruktur. (Se t.ex. "Kranskommunerna till historien? Den 19 juni 2011" och "Grädden. Den 5 februari 2012".)

Fullmäktigemöten. Den 4 maj 2012

Helsingfors stadsfullmäktige skall på sitt möte nästa onsdag behandla markaffären med Sibbo, som stadsfullmäktige för sin del godkände den den 23 april. (Se "Ekonomiska intressen. Den 24 april 2012".) På måndag skall affären behandlas av kommunfullmäktige i Sibbo. Kommunstyrelsen tog ställning för affären den 24 april. (Se "Sibbo säljer. Den 25 april 2012".) Stadsfullmäktige i Helsingfors har på föredragningslistan även Osmo Soininvaaras motion om Sandhamn, som stadsstyrelsen behandlade den 2 maj. (Se "Motion om Sandhamn. Den 2 maj 2012".) Här kan det bli diskussion. Få se om inkorporeringen av sydvästra Sibbo kommer att nämnas i diskussionen.

Målsättningarna får inte skada planerna. Den 3 maj 2012

Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för dagens möte förslag till köp av sammanlagt fyra fastigheter i Östersundom. Storleken på fastigheterna är mellan 0,2 hektar och 0,5 hektar. Sammanlagt är arean av de fyra fastigheterna 1,4 hektar. I motiveringarna till de föreslagna affärerna heter det att Helsingfors äger ungefär 1 055 hektar eller 36 % av marken i Östersundom. Nu skulle staden ha möjlighet att öka andelen till ungefär 1 056 hektar för 1,6 miljoner euro.

På föredragningslistan för fastighetsnämndens möte finns även ett ärende med rubriken "Lausunto kaupunginhallitukselle Helsingin kaupungin ympäristöpolitiikan tavoitteista". I förslaget till utlåtande heter det bl.a. att "Luonnonsuojelun tavoitteet eivät ... saa haitata Östersundomin tiiviin raideliikenteeseen tukeutuvan asuinalueen rakentamista."

Motion om Sandhamn. Den 2 maj 2012

Helsingfors stadsfullmäktige skall på sitt möte idag behandla Osmo Soininvaaras motion om att Helsingfors stad så snabbt som möjligt borde börja förhandla med staten om Sandhamns framtid och att området borde bli ett  havsnära bostadsområde för 20 000 invånare. Motionen har sammanlagt undertecknats av 49 stadsfullmäktigeledamöter. (Se "Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011".) Ärendet bordlades vid föregående möte. Föredragandes (Jussi Pajunens) förslag till beslut är att stadsstyrelse betraktar Osmo Soininvaaras motion som slutbehandlad. I föredragningslistan nämns Östersundom överhuvudtaget inte, fastän Pajunen tidigare sagt att Helsingfors stad efter inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte längre behöver Sandhamn för bostadsbebyggelse. (Se t.ex. "Santahamina. Den 1 september 2009".) På denna blogg har jag redogjort för hur Sanhamn tillsammans med Malm och kommunreformen KSSR var en avgörande faktor bakom inkorporeringen. På grund av att stadsstyrelsen idag även behandlar Guggenheim torde frågan om Sandhams framtid få föga publicitet.

Flera trafiksystem. Den 1 maj 2012

Det är redan några veckor sedan Planläggningsöversikt 2012 (Kaavoituskatsaus 2012) delades ut till hemmen i Helsingfors. I publikationen får Östersundom stort utrymme. Redan i den inledande artikeln "Chefen för stadsplaneringskontoret Tuomas Rajajärvi: Staden måste leva i sin tid" finns ett avsnitt med rubriken "Byggande utan att äventyra naturens värde", som handlar om Östersundom. Bl.a. kan man här läsa följande citat av Tuomas Rajajärvi:

- I Östersundom återstår ännu många stora frågor som skall lösas. I planeringen måste vi kunna förena byggandet med värdefulla naturobjekt - såväl Sibbo storskog som Natura-områdena. Jag är säker på att vi kan lösa utmaningarna som är förknippade med detta genom bra planering.

I följande text "Generalplanering" lyder den första underrubriken redan "Den gemensamma generalplanen för Östersundom". Här kan man läsa följande:

Generalplanen ger möjlighet att förbereda sig för flera trafiksystem. I det föreslagna alternativet finns reservationer för metron och Joker-linjerna. Trafiklösningen är en fråga med stor ekonomisk vidd, vars utfall man inte kan avgöra genom generalplanen.

Naturligtvis kan generalpaneringen inte lösa finansieringen av en metrolinjen, men modellen B förefaller vara ämnad att möjliggöra en exploatering av Östersundom utan en metrolinje. Det huvudsakliga syftet med metrolinjen förblir att få generalplanen godkänd och rekreationsområden omvandlade till område med tätortsfunktioner. Dess värre heter det i utkastet till landskapsplan för Nyland om Östersundom att den detaljerade planeringen av området skall kopplas till bindande beslut om spårförbindelse. ("Yksityiskohtaisemmassa suunnittelussa alueen toteuttaminen tulee kytkeä uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan päätökseen.") Detta krav har man från Helsingfors sida motsatt sig.

Friluftleder utan terräng. Den 30 april 2012

 
I mitt inlägg "Skidspår och grönförbindelser. Den 7 april 2012" noterar jag att man vid planeringen av Östersundom inte har tagit i beaktande behovet av friluftleder mellan grönområden och friluftsområden.På webbplatsen Yhteinen Östersundom frågar en invånare i Landbo för en dryg vecka sedan "Tullaanko suunnitelmissa huomioimaan mitenkään nykyisiä alueen asukkaiden käyttämiä maastoreittejä?" Invånaren påpekar att många har flyttat till Landbo på grund av närheten till naturen och därför fortfarande har svårt att acceptera tvångsinkorporeringen. Signaturen "tiedottaja" har den 25 april svarat på frågan och hävdar att "Reitit sekä esimerkiksi katujen ja rakennusten sovittaminen maastoon uusilla rakentamisalueilla huomioidaan asemakaavoitusvaiheessa." Informatören påpekar att lokalkännedom om lederna i terrängen är nödvändigt i det skedet. Problemet är bara att det är svårt att planera friluftleder utan någon terräng eller några grönförbindelser.