Tusentals. Den 14 oktober 2009

Den 6 oktober publicerade Vartti på Internet en artikel med rubriken "Karhusaareen jopa tuhansia uusia asukkaita". I dagens nummer av tidningen Vartti återfinns artikeln i en kortare version med ett par läsarkommentarer. Den nya rubriken är "Karhusaaresta tuhansien koti". Jag återger här ett stycke ur artikeln:

Maanomistajat voivat siis alkaa rakentaa mailleen jo ennen rakennuskiellon päättymistä, mikäli kaupunki on samaa mieltä siitä, mihin suuntaan ”uutta Helsinkiä” lähdetään kehittämään. Monet maanomistajat ovat muutoksesta innoissaan, sillä Sipoo suhtautui aikaisemmin nihkeästi uusien rakennuslupien myöntämiseen. Toisin on nyt, kun Helsinki sanoo rakentavansa maaseudusta kaupunkia.

Verkligen?

Kapellviken. Den 13 oktober 2009

Osmo Soininvaara skrev i söndags ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009". Soininvaara brukar skriva blogginlägg där han presenterar föredragningslistan för kommande möten. Den 5 oktober publicerade Soininvaara ett inlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 8.10.2009", men denna gång har han alltså även efteråt kommenterat mötet, där man tog ställning till planeringen av Björnsö. Soininvaaras blogginlägg innehåller en del märkliga påpekanden. Jag citerar:

Sipoosta liitetyille alueille on tarkoitus asuttaa 35000 henkeä. Tavoite on aika kova, kun samalla tavoitteena on pien(kerros)talovaltainen kaupunki. Päästrategioita on kolme: yksi laajentaisi asutusta hankalasti Sipoonkorpeen päin, toinen taas uhkaisi rannan Natura-alueita. Kolmas säästäisi molemmat, mutta lopputuloksena olisi tylsä kerrostalovaltainen alue.
Meri laineili vapaasti Östersundomin edustalla ja Kappelin luona vielä vuosisadan alussa. Kartanon jokseenkin holtiton jätevesien lasku sikaloista ja navetoista rehevöitti lahdet niin pahasti, että ne ovat nyt umpeen kasvaneita ruovikkoisia alueita. Jos meillä olisi nyt kirkasvetinen lahti ja joku ilmoittaisi aikovansa saastuttaa ne löyhkääviksi ruovikoiksi, sitä pidettäisiin ympäristörikoksena. Nyt tuo ruovikko kuitenkin tarjoaa kodin joillekin harvinaisille lintulajeille, ja tilanne on suojeltu Naturalla.
Minusta lahti pitäisi ruopata entiseen tilaansa siltä osin kuin se on mahdollista Natura-aluetta tuhoamatta; Natura-alue on siinä vähän syrjemmässä, joten ei se ehkä ihan mahdotonta ole.
Natura-suojelun voi myös purkaa, jos hankkii jostain vastaavanlaisen alueen liitettäväksi Naturaan.

I Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" finns ett fotografi (se ovan) som visar att det fanns öppet vatten i Kapellviken ännu i början av förra århundradet. Sedan dess har framför allt landhöjningen gjort sitt, vilket man kan se i Borgarstrandsviken lika väl som i Kapellviken. Soininvaara utalar sig synnerlihgen föraktfullt om Östersundom naturaområden, vilket är märkligt med tanke på hans egen bakgrund i Koijärvi-rörelsen. Bättre blir det inte att Soininvaara går så långt att han antyder att Natura-skyddet kunde upphävas. I en komentar till inlägget kommer han dock till helt andra slutsatser. Jag citerar:

Minä en ehdottanut Natura-varauksen purkamista. Esitin, että selvitetään, voiko ruovikkoista rantaa ruopata ilman, että se tuhoaa Natura-alueen, koska koko vesialue ei kuulu Naturaan.
Tuo ajatus alueen siirrosta toisaalle ei ollut ehdotus vaan toteamus, koska eräs asian korkea asintuntija siitä minulle mainitsi. Kati on todennäköisesti oikeassa siinä, ettei sellaista vaihtoaluetta löydy.
Olen ollut puolustamassa Koijärveä, jossa lintuparatiisi oli nimenomaan seurausta ihmisen tekemästä epäonnistuneesta kuivatuksesta.

Östersundom fågelvatten torde inte kunna ersättas med motsvarande skyddsområde. Men man kan fråga sig varför det överhuvudtaget är så viktigt att exploatera Östersundom, då det finns stora obebyggda områden vid vassbevuxna stränder invid Åboleden (Bredviken) vid gränsen mellan Helsingfors och Esbo. (Bilden nedan.)






Om någonstans så finns det obebyggda och otillgängliga stränder vid Lahtisleden (Gammelstadsviken) på bara några kilometers avstånd från Helsingfors centrum. Helsingfors lär inte ha några planer på att exploatera dessa stränder. Väl så.

Långsam lösning. Den 12 oktober 2009

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledare med rubriken "Liitosalue on hidas osaratkaisu Helsingin asuntotuotantoon". Jag återger här valda delar ur artikeln:

Koko liitosalueen väkilukutavoite on 30 000. Määrä vastaa keskikokoista kaupunkia. Raideliikenteen äärelle on rakennettava tehokkaammin kuin Karhusaareen. Karhusaaressa tarvitaan myös Herttoniemen tyyppistä tiiviyttä.

Alueliitoskiistan tuoksinassa syntyi ehkä vaikutelma, että Lounais-Sipoo on nopea ratkaisu Helsingin asuntotuotannon pullonkauloihin. Niin ei ole. Toiveikkaallakin aikataululla vierähtää viitisen vuotta ennen kuin rakennustöihin päästään asutuksen uudella painopistesuunnalla. Jos viivytykset kasautuvat, nosturit ilmestyvät laajassa mitassa pelloille ja metsiin vasta lähempänä vuotta 2020. ...

Liitosalueella riittää hallinnollisia ryteikköjä. Natura-alueen sivuaminen aiheuttaa päänvaivaa. Sipoonkorpi, josta Helsinginkin päättäjät toivovat kansallispuistoa, pitää kyetä rajaamaan. Yleiskaavaa pyritään tekemään yli rajojen Helsingin, Vantaan ja Sipoon kesken. Tämä vähentäisi kaavoituksen vaiheita. Valitusten käsittelyyn näet pitää varata aikaa joka käänteessä.

Oma lukunsa on maanomistus. Helsinki, joka omistaa liitosalueen maista vain kolmanneksen, pyrkii ostamaan ydinalueet itselleen tai tekemään yksityisten omistajien kanssa maankäyttösopimuksia. Viime kädessä kaupungilla on lunastusmahdollisuus.

I föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds nästa möte ingår ett ärende med rubriken "Lausunto valtuuston toivomusponteen sipoonkorven kaavoittamisesta luonnonsuojelualueeksi". Jag torde återkomma.

Jussi-Pekka Alanen. Den 11 oktober 2009

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Jussi-Pekka Alanen etsii vahvaa poliittista johtajaa". Artikeln handlar om Jussi-Pekka Alanens pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli". Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en kortare text med rubriken "Sipoo-liitos oli kahden miehen voimannäyttö". De två männen som Jussi-Pekka Alanen lyfter fram är Juussi Pajunen och Hannes Manninen. Enligt min bedömning skulle det vara rättare att säga att annekteringen lyckades trots Pajunens och Manninens synnerligen oskickliga agerande. Speciellt starka är varken Pajunen eller Manninen. Maninens egen position var svag nog för att Helsingforspolitiker skulle kunna pressa honom att bryta mot sina och Centerns principer i samband med Paras-reformen. Och det var inte tjänstemannen Pajunen som pressade Manninen. Någon sådan makt hade inte överborgmästaren.




Jag har på denna blogg uppmärksammat en hel del felaktig information som förmedlats av medierna, men det är klart att även mina blogginlägg ibland innehåller fel. Jag har förundrat mig över hur Helsingfin Sanomats redaktör som bevakat fallet Sibbo har kunnat förväxla Pekka Myllyniemi med Jussi-Pekka Alanen. Det om någonting visar väl hur lite man egentligen undersökt fallet. Jag har emellertid själv i ett inlägg påstått att Jussi-Pekka Alanen var medlem i kommunindelningslagarbetsgruppen som utarbetade förslaget till ny kommunindelningslag. Det var han inte. Istället var den konsultative tjänstemannen Rainer Alanen medlem i gruppen.


I mitt inlägg "Juristeri? Den 2 oktober 2009" noterade jag att Jussi-Pekka Alanen avlutar sin pamflett "Helsinki – Kansakunnan pääkaupunki, ihmisten metropoli" med att antyda att de som ifrågasatt lagligheten i inkorporeringen av sydvästra Sibbo sysslat med juristeri. Jag återger här det sista stycket i Jussi-Pekka Alanens skrift:

Moni on pitänyt menettelyä sopimattomana ja tulosta juridisesti kyseenalaisena. Kuulun niihin, joiden mielestä ratkaisu oli sisällöltään aivan oikea. Kysymys oli erityisen painavien syiden tulkinnasta, jossa vastakkain olivat järki ja juristeria. KHO asettui järjen puolelle.

Alanen må tala om juristeri, men självaste kommunminister Mari Kiviniemi har avfärdat förslag att Bergö ska överföras från Malax till Korsnäs med att det skulle kräva "säsrkilt vägande skäl". (Å andra sidan har ministeriet även låtit förstå att en föreslagen överföring av ett område från Oravais till Vörå-Maxmo på ett väsentligt sätt skulle försvaga Oravais kommuns funktionsförmåga, vilket är en motivering som snarare överensstämmer med förslaget till ny kommunindelningslag än med rådande lag - och med HFD:s avgörande i fallet Sibbo.) Jussi-Pekka Alanen har här sin egen ära att så vakt om. I sin utredning "Rajat kuntoon, veturi vauhtiin" från den 17 september 2007 gjorde Jussi-Pekka Alanen en felaktig tolkning av kommunindelningskagens krav på att en ändring av kommunindelningen inte får inverka mera än 10 % på någon av berörda kommuners areal ifall inga särskilt vägande skäl föreligger. Jussi-Pekka Alanens miss föranledde tillägget "Kuntajakolain vaikutukset Järvenpään, Keravan ja Tuusulan osaliitokseen" från den 26 oktober 2007. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".)


Jussi-Pekka Alanen fick på sätt och vis upprättelse av kommunindelningslagarbetsgruppen, som i sin promemoria säger att "prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana" och föreslår att de kategoriska procentgränserna helt slopas. Se "'Onödig' procentgräns. Den 26 april 2009".)


Jussi-Pekka Alanen har alltså inte själv varit med i lagarbetsgruppen som gjort berett förslaget till ny kommunindelningslag. Däremot var Rainer Alanen medlem i gruppen, tillsammans med bl.a. Kari Prättälä och Arto Sulonen. I sin Sibborapport tackar Pekka Myllyniemi samtliga tre för deras stöd.


Osmo Soininvaara har idag skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 8.10.2009".

Kulturhistoriskt område. Den 10 oktober 2009

Borgåbladet noterar idag i en notis att planerna för Björnsö godkändes av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors.

Fastän planeringen av Björnsö inte är så beroende av planeringen av det övriga inkorporeringsområdet, måste man även i planeringen av Björnsö ta den omgivande miljön i beaktande. I presentationen "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" finns ett flygfotografi där naturskyddsområden och nationellt betydelsefulla kulturhistoriska områden ritats ut. En intressant detalj är att man även ritat ut ett förslag till nationellt kulturhistoriskt område från 2008. Istället för ett större område som utgör en helhet från kapellet till Björkudden föreslås att det kulturhistoriska området begränsas till tre separata områden. Det är inte så svårt att gissa vad som föranlett förslaget till ändring.

Karhusaari. Den 9 november 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd godkände igår förslaget till principer för planeringen av Björnsö i enlighet med föredragningslistan. (Se "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet. Den 5 oktober 2009".) I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår det en notis med rubriken "Östersundomin Karhusaaresta tulee pientalo-kaupunki". I notisen kan man läsa bl.a. följande:

Helsingin uusimmassa kaupunginosassa Östersundomissa oleva Karhusaari muuttuu tulevaisuudessa pientalokaupungiksi. Nykyisin se on vielä maaseutua, johon on rakennettu hyvin yksilöllisiä, jopa erikoisia omakotitaloja. Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi torstaina Karhusaarelle uudet suunnitteluperiaatteet. Niiden mukaan Karhusaaren asukasluku nousee 2500:een tai jopa 4000:een.

Visonerna för Björnsö har väl i stora drag varit klara redan från början av året, ifall dokumentet "Karhusaari-ilta 10.2.2009 esitys" faktiskt är från februari. Kartan ovan, som finns i den aktuella presentationen, visar att planeringen av Björnsö till skillnad från andra delar av inkorporeringsområdet inte är beroende av spårvägslösningar. Någon spårvägsförbindelse planeras inte till ön. Björnsö har på kartan markerats med en ring och en pil. I presentationen ingår även andra intressanta kartor. Kartan nedan visar ett förslag till område för en gemensam generalplan över kommungränserna. Området skiljer sig något från området för den gemensamma generalplanen så som det är presenterat i Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita". (Se "Spårvägsförbindelse till Granö. Den 8 september 2009".) Däremot är området nästan identiskt med området på 3 000 hektar som Helsingfors våren 2006 krävde av Sibbo. (Se "Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007".)

Björnsö. Den 8 oktober 2009

Helsingfors stadsplaneringsnämnd skall idag behandla principerna för planeringen av Björnsö, som föreslås bli ett nytt Brändö med upp till 4 000 invånare. I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Karhusaareen mahtuu jopa 4 000 asukasta". I rapporten "Karhusaaren suunnitteluperiaatteet" jämförs Björnsö med Brändö, som är av samma storlek som Björnsö och har 3800 invånare.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Små tomter och allmänna stränder väcker diskussion". Disponent Hannu Ihalainen kritiserar här att Björnsö jämförs med Brändö.

Helsingfors stadsplaneringskontor har i tisdags publicerat en nyhet med rubriken "Karhusaaresta suunnitellaan pientalokaupunkia".

TM Rakennusmaailma lär bara ha hittat vanliga bräder i Matti Vanhanens hus. Hur skulle det vara att kolla efter specialhyvlade plankor hos Vanhanens bror i Sibbo? Brodern valdes till programdirektör vid statsrådets sammanträde då regeringen Vanhanen II tog sitt beslut i Sibbofrågan. Kanske har släktfreden krävt tjänster förut?