Maktfördelningsprincipen. Den 4 april 2010


I "Rakennuskelpoisuus. Den 19 mars 2010" uppmärksammade jag Högsta förvaltningsdomstolens avgörande när det gäller beslutet att utvisa Eveline Fadayel och Irina Antonova. Jag misstänkte här att majoriteten av förvaltningsråden försökte ge ledande politiker stöd i uppfattningen att Finland inte har råd med att ge föräldrar till invandrare uppehållstillstånd. I Norden har vi ett välfärdssystem som gör att medborgarna inte behöver ta ekonomiskt ansvar för sina åldrande föräldrar, men systemet är dyrt för samhället och omfattar därför inte alla. Systemet diskriminerar medborgare med föräldrar eller svärföräldrar utomlands, där barnen har en moralisk plikt att ta hand om sina föräldrar. Även om HFD:s tolkning av lagen förefaller orimlig, agerade förvaltningsdomstolen med en viss konsekvens. I HFD:s pressmeddelande heter det att "Tähän asiaan verrattavissa ja olosuhteiltaan vaikeammissakaan tapauksissa ei ole katsottu voitavan myöntää jatkuvaa oleskelulupaa yksilöllisestä inhimillisestä syystä."


Om påståendet i pressmeddelande stämmer, är det anmärkningsvärt att HFD:s president Pekka Hallberg inte reagerat tidigare. Nu när vi har ett fall som fått stor medieuppmärksamhet där högt uppsatta politiker kritiserat HFD:s lagtolkning meddelar Hallberg polismyndigheterna att man inte behöver skynda med förverkligandet av utvisningen. Hallbergs agerande kunde betecknas som mänskligt, men är juridiskt sett högst problematiskt. Helsingin Sanomat publicerade den 1 april en artikel med rubriken "Oikeusoppineet arvostelevat KHO:n Hallbergia isoäitikirjeestä", där bl.a. Kaarlo Tuori utgående från maktfördelningsläran kritiserar Hallbergs agerande.

I princip gjorde HFD eller majoriteten av förvaltningsråden som deltog i ärendet korrekt då man gav migrationsverket rätt oberoende av ministeriets, den ansvarande ministerns eller den allmänna opinionens åsikt i det aktuella fallet. Hade HFD varit mera lyhörd, hade man i de aktuella fallen kunnat göra ett undantag från den allmänna linjen. Då hade lagen inte behövts skrivas om. Nu var det bara HFD:s president och kanslichef som var lyhörda gentemot det yttre trycket.

Avgörande i fallet Sibbo visade att HFD åtminstone vid behov kan lägga de juridiska principerna åt sidan för att ge regeringen rätt. Till vissa delar är HFD:s beslut i fallet Sibbo rena nonsens. HFD kunde inte förkasta alla besvär mot statsrådets Sibbobeslut utan att ta till logiska kullerbyttor. Frågan är hur många av förvaltningsråden som deltog i avgörandet som var införstådda i att HFD:s uppgift var att godkänna statsrådets beslut till vilket pris som helst. Jag finner det inte omöjligt att det i praktiken var tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula som ansvarade för handläggningen, medan övriga domare litade på Harjulas expertis. HFD är kanske inte så genomruttet som avgörandet i fallet Sibbo indikerar. Hallbergs agerande när det gäller utvisningen av Fadayel och Antonova visar å andra sidan att åtminstone HFD:s president inte själv respekterar maktfördelningsprincipen, men är nog så lyhörd gentemot den verkställande makten. Enskilda medborgare kan inte lita på rättssäkerheten eller HFD när regeringen är motparten i konflikten.

Lounas. Den 3 april 2010




I mitt inlägg "Examenarbete. Den 22 mars 2010" berättade jag om Juho-Pekka Pekones examensarbete med rubriken "Sipoon ryöstö vai Helsingin voitto? - Uutisointi korkeimman hallinto-oikeuden Lounais-Sipoo -päätöksestä". Jag skrev här att jag är extra kritisk till arbetet, emedan HFD:s informationschef Juho-Pekka Pekonen tagit initiativet till Pekonens arbete. Examenarbetet finns förutom på Haaga-Helias server nu även på Högsta förvaltningsdomstolens (KHO) webbplats. Examenarbetet presenteras under rubriken "Ajankohtaista". Länkadressen är här http://www.kho.fi/uploads/gh8imtkbbaex39r.pdf.





Någon kritisk granskning av HFD:s och informationschefens agerande skall man således inte förvänta sig hitta i Pekonens arbete. Däremot hittar man här en hel del material som kan vara av intresse. Här finns även lättare material, så som urklippet nedan.


En Sibbo. Den 2 april 2010




År 2006 kände sig beslutsfattarna i Esbo tvungna att ge efter för Helsingfors krav på en metrolinje. Skrämselhicka fick man speciellt av fallet Sibbo. Behovet av en förlängning av metrolinjen österut och Sibbos påstådda vilja till samarbete angående metron var ju centrala motiveringar till den föreslagna ändringen i kommunindelningen. En konkret följd av västmetron är planerna för Björkholmen vid gränsen mellan Helsingfors och Esbo. Helsingfors utarbetar för tillfället en delgeneralplan för Björkholmen. Ett utkast finns för tillfället till påseende.


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "NJK vill bygga fler båtbryggor i Esbo". Egentligen skall Nyländska jaktklubben NJK bygga en ny hamn vid Björkholmen, men NJK vill ha en större hamn och då måste man gå över gränsen till Esbo. Att NJK vill utvidga hamnen på andra sidan gränsen är inte så anmärkningsvärt. Anmärkningsvärt är däremot att redan Helsingfors stad i sina planer gått över gränsen utan att kontakta Esbo. Jag citerar ur artikeln:



- Precis som alla andra har vi nu möjlighet att komma med synpunkter. Men jag utgår från att Helsingfors har tänkt samarbeta med oss, och bara inte hunnit ta kontakt.
Tanken var att hela Björkholmen skulle rymmas inom Helsingfors.
- Men den här lösningen ger oss bättre möjlighet att planera, förklarar Mikko Reinikainen , arkitekt och Helsingfors stads projektchef för Björkholmen.
I vilket skede hade ni tänkt kontakta Esbo?
- Det är nu bara ett förslag det här. Självklart är det en förhandlingsfråga mellan städerna. Utan en särskild detaljplan från Esbos sida blir det här förstås omöjligt.
Ni är inte sugna att flytta på gränsen lite, som ni gjorde i Sibbo?
- I det här fallet är gränsen ju bara en linje i vattnet. Men det finns inga skäl att flytta den. Det är en fråga som är lite väl känslig.





På första sidan i tidningen drar man direkta paralleller till fallet Sibbo. Rubriken lyder "Helsingfors tar för sig också på Esbos mark" och texten börjar med frågan "Håller Helsingfors på att göra en Sibbo i Esbo?"

April. Den 1 april 2010






Första nyheten på Hufvudstadsbladets webbplats denna morgon har rubriken "Jokerit och Blues sparar – slår ihop lagen". I nyhetsartikeln kan man bl.a. läsa följande:


En ny hall kan också bli aktuell. Den nya arenan blir i så fall unik – en flytande hall i Sibboviken är under planering.

– Sibbo har stor potential. Eftersom Helsingfors redan kapat en stor del av kommunen fungerar det bra att flytta åskådarna dit, menar Harkimo.

För mig gick det inte genast upp att nyheten var ett skämt. Efter Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen sommaren 2006 har det gjorts så mycket märkligt i Sibbo att jag väl kunde föreställa mig Eero Seppänen skriva under ett avtal om en flytande ishall i Sibboviken. Om inte Sibbo själv bygger en flytande ishall, så kommer Helsingfors att ta hela Sibbo.




Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Kirkkonummi tyrmää pääkaupunkiseudun suurkaupungin". Det är inget skämt, men att "åtminstone Sibbo" enligt Jussi Pajunen skulle höra till storstaden stämmer ändå inte.




Vasabladet berättar idag att en skidtunnel kommer att byggas genom Korsholm för att förena Vanda och Lillkyrö, som saknar en gemensam gräns. Vasabladet skriver vidare att utredningsman "Veikko Latus dubbla roller gör att KSSR-processen och skidtunneln skapar synergieffekter".



Pitäisikö? Den 31 mars 2010



För tillfället kan man på tidningen Helsingin uutisets webbplats rösta för om man borde bygga metro till Östersundom eller inte. Själv röstar jag nej. En metrolinje skulle få fatala följder för kulturlandskapet och de ekologiska förbindelserna. Metrolinjen från Mellungsbacka är dock inte realistisk eller ens tekniskt möjlig. Snabbspårvagnslinje och vanlig järnväg är betydligt trovärdigare alternativ. Att metron till Östersundom knappast blir av är pinsamt med tanke på att metrolinjen var den centrala motiveringen till inkorporeringe. Om metron mot förmodan trots allt byggs, så är det i första hand för att rädda ansiktet på Pajunen med flera. För Helsingforsborna skulle räkningen bli av storleksordningen en miljard euro.


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo fick helsingforsares skattepengar av misstag". Med "helsingforsare" syftas här på östersundombor, vars skattepengar hade tillfallit Sibbo, ifall inkorporeringen inte förverkligats. Sibbo kommun har betalat tillbaka pengarna.



När kommunsammanslagningar i vasaregionen diskuteras lär det viftas med Sibbokortet. Åtminstone dras det paralleller till fallet Sibbo. ( Jfr "Vasa, Lillkyro och Sibbo. Den 7 februari 2010".) Texten nedan publicerades på Vasabladets webbplats tidigare i veckan. Här tituleras Mari Kiviniemi inrikesminister, vilket hon inte är eller varit. Däremot började Kiviniemi sitt uppdrag som förvaltnings- ock kommunminister vid inrikesministeriet innan kommunavdelningen av någon anledning flyttades till finansministeriet.


Planläggningsöversikt. Den 30 mars 2010


Idag har Helsingfors stads stadsplaneringskontors "Planläggningsöversikt 2010" kommit med posten. Några konkreta planer för inkorporeringsområdet hittar man inte i publikationen, men Östersundom ges ändå rätt mycket utrymme. Jag återger valda bitar:


Kommunerna kommer att göra upp en gemensam delgeneralplan för området. I planen ingår delar av stadsdelarna Västersundom och Västerkulla i Vanda, Granö i Sibbo och hela det med Helsingfors inkorporerade området. ...

Sibbo storskog och Natura 2000 -områdena vid kusten är väsentliga delar av det nya Östersundom. Sibbo storskogs karaktär och avgränsning vad gäller Helsingfors bestäms i samband med planeringen. För Sibbos och Vandas del är Sibbo storskog redan definierad i generalplanen. På Granö har man för avsikt att planera ett betydande och havsnära rekreationsområde i samarbete med Sibbo.

År 2009 inleddes utredningsarbetet för metron och snabbspårvägen. Den första etappen avslutades i januari 2010. Staden har nu beredskap att besluta om den framtida spårvägslösningen till Östersundom. Spårvägen kommer att utgöra ett viktigt element även i områdets stadsstruktur. Spårlösningen har en stor inverkan också på det övriga Östra Helsingfors.

Det heter alltså att "etappen avslutades i januari", men Helsingfors stad vill av någon anledning inte publicera utredningarna om de alternativa spårvägsförbindelserna till Östersundom. Spåvägsförbindelsen finns i planläggningsöversikten även i ett annat sammanhang. Jag citerar:


Spårtrafiken till Östersundom
I början av året fattas beslutet om spårtrafiklösningen till Östersundom. Utöver en utvidgning av metron har man även utrett snabbspårvägsalternativets konsekvenser för markanvändningen och trafiksystemet.

I publikationen finns även en en karta där en pil representerar spårförbindelsen till östersuundom. Pilen eller linjen är ritad så att den lika väl kan representera en metrolinje från Mellungsbacka som en snabbspårvagnslinje från Östra centrum längs Österleden. I offentligheten har det nämnts att snabbspårvagnslinjen kunde vara en förlängning av Joker I, som på finska även kallas Raide-Jokeri. Min gissning är att "spårvägsförbindelsen" för Östersundom kommer att heta Raide-Jokeri, men att den i en överskådlig framtid kommer att trafikeras på gummihjul.

Toalettvägg. Den 29 mars 2010


I senaste nummer av Sipoon sanomat ingick en osaklig insändare med rubriken "Sipoolla oli aikanaan mahdollisuus neuvotella", där en anonym insändarskribent hävdar att det är för sent att beklaga sig över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut i ersättningsfrågan och att de förtroendevalda i Sibbo nog hade haft möjlighet att med Helsingfors förhandla om Helsingfors utvidgningsbehov. För det första förundrar jag mig över att tidningen sänker sig toalettväggens nivå och tillåter anonyma insändare med osakligt innehåll. För det andra vill jag påpeka att insändarskribenten inte alls har förtsått vad fallet sibbo handlar om. Högt uppsatta tjänstemän i Sibbo och Vanda lär i årtal ha förhandlat med Helsingfors, men Jussi Pajunen och Jan Vapaavuori inledde våren 2006 sina hemliga "förhandlingar" från rent bord. I själva verket var förhandlingarna 2006 inga riktiga förhandlingar, utan snarare ett försök till utpressning där Helsingfors hotade att med regeringens stöd ta 5 000 hektar av Sibbo, ifall Sibbo inte frivilligt gick med på att avstå från de 3 000 hektar som utredninmgsmannen senare föreslog.


I övrigt får Sibbo storskog och Forsstyrelsens förslag till nationalpark ett stort utrymme i det aktuella numret av Sipoon sanomat. I tidningen hittar man bl.a. följande rubriker "Keravan Vihreät tukee laajaa kansallispuistoesitystä", "Sipoonkorven kävijät kasvavat räjähdysmäisesti", Sipoonkorpi-elokuva olisi hyvä kaikkien sipoolaisten nähdä", "Leikkaaja edusti elokuvan teossa tavallista pulliaista" och "Metsähallitusten ehdotus Ympäristöministeriölle Sipoonkorven kansallispuistosta".










Yle Östnyland frågar: Hur borde Östnyland se ut i framtiden?