Vaalirahoiitajien kuudes tukimies. Den 14 april 2010

I mitt inlägg "Käynyt ilmeiseksi. Den 9 maj 2010" förundrade jag mig över att nyheten om att byggkoncernen Lemminkäinen, dit bl.a. Oy Alfred A. Palmberg Ab hör, misstänks för att ha kanaliserat valbidrag till Centern via Nova Group inte väckt större uppmärksamhet. Samma dag förnekade Matti Vanhanen att Centern tagit emot valbidrag av Lemminkäinen. Idag har valfinansieringshärvan fått desto större uppmärksamhet i Helsingin Sanomat. Helsingin Saniomat har kommit över material som visar att Vanhanen har vetat betydligt mera om finansierärna bakom Kehittyvien maakuntien Suomi, än vad han hittills medgett. Speciellt intressant finner jag en artikel med rubriken "Risto Bono vaalirahoittajien kuudes tukimies".

Jag har på denna blogg tidigare uppmärksammat Vanhanens kopplingar till Bono och Oy Alfred A. Palmberg Ab i inläggen "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007" och "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". Bono var ännu år 2007 verkställande direktör för Oy Alfred A. Palmberg Ab, på vars 100-årsfest den 27 februari 2007 Vanhanen höll tal. Bono hade varit byggnadsindustrins representant i den arbetsgrupp som gjorde förslaget till regeringen Vanhanen I:s program för främjande av träbyggande. I själva verket är programmet för främjande av träbyggande (och byggande av egnahemshus) en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007".)

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorpi". I inlägget skriver Liljeström att "Vantaa on jo antanut erittäin myönteisen lausunnon." Det torde dess värre inte stämma. Åtminstone finns ett förslag till stadsplaneringsnämndens utlåtande på föredragningslistan för stadplaneringsnämndens nästa möte. Däremot har Suomen luonnonsuojeluliitto och Luonto-Liitto gett utlåtande, "Lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä (12.4.2010)" respektive "12.4. Lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä".

Huom. Den 13 april 2010

I gårdagens blogginlägg "Paras vaihtoehto. Den 12 april 2010" noterade jag att Helsingfors förvaltningscentral av ett antal nämnder begärt ett utlåtande om Fortsstyrelsens utredning om Sibbo storskog före den 24 april. I brevet uppmärksammas mottagarna om beslutet om förverkligandet av punkt 15 i strategiprogrammet 2009-2012. Den aktuella punkten, som antogs av stadsstyrelsen i juni 2009, lyder enligt följande:

15. Sipoonkorpi
kaupunkisuunnitteluvirastoa selvittämään yhteistyössä ympäristökeskuksen kanssa osana toiminnan suunnittelua Sipoonkorven kansallispuiston perustamista, Sipoonkorven arvokkaiden alueiden suojelua, Sipoonkorven metsämantereen säilyttämistä yhtenäisenä ja riittävien ekologisten käytävien turvaamista metsämantereen ja merenrannan välillä sekä tekemään Sipoonkorven kansallispuiston rajaukset kokonaissuunnittelun yhteydessä. Helsingin tavoitteena on Sipoonkorven kansallispuiston perustaminen.

Paras vaihtoehto. Den 12 april 2010

I några blogginlägg har jag noterat att Helsingfors inte ämnar ge något utlåtande om Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog inom utsatt tid. Nu finns ett förslag till utlåtande från Helsingfors sida äntligen i föredragningslistan för miljönämndens möte den 20 april. Ur föredragningslistan framgår att Helsingfors har fått förläng tid att ge ett utlåtande. Nytt datum är den 18 maj. Av miljönämnden och andra nämnder har Helsingfors begärt ett utlåtande före den 24 april.


Miljöministeriet har sänt brevet med en begäran om utlåtande förutom till Helsingfors stad till en lång rad av mottagare.



I miljönämndens föredragningslista ingår ett förslag till nämndens utlåtande. Jag återger här valda bitar:

Vaihtoehto 3, laaja kansallispuisto, kattaisi ainutlaatuisen kokonaisuuden erilaisia luontotyyppejä maan suurimman väestökeskittymän tuntumassa. Tämä vaihtoehto on myös suunnittelun ja hoidon kannalta selkein ratkaisu. Vaihtoehdossa 2 jouduttaisiin kokeilemaan luonnonsuojelulain 22 §:n toimivuutta ensimmäistä kertaa. Myös opastuksen ja valvonnan järjestämisessä yhtenäinen hallinto on eduksi.

Pitkällä aikavälillä paras vaihtoehto onkin n:o 3, jos Natura-arvioissa päädytään kansallispuistoratkaisun haitattomuuteen Mustavuoren-Östersundomin Natura-alueella. ...


Östersundomin kaavoituksen yhteydessä joudutaan tarkastelemaan kaavan suhdetta Natura-alueisiin luonnonsuojelulain 65 §:n mukaisesti. Tässä menettelyssä ratkaistaan näiden suojelualueiden ja rakennettavien alueiden väliset etäisyydet ja siten paljolti rakennettavien alueiden sijoittelu ja mitoitukset. Ennen tätä prosessia ei ole mielekästä laajentaa kansallispuistoa Mustavuoren-Östersundomin Natura-alueelle.

Mitä ovat ekologiset käytävät? Den 11 april 2010

På Forststyrelsens webbplats finns en sida med rubriken "Kysymyksiä ja vastauksia Sipoonkorven kehittämisestä". En av frågorna som besvaras här lyder "Mitä ovat ekologiset käytävät?" Forststyrelsen ger följande svar:

Sipoonkorven alueelle suunnitellut ekologiset käytävät ovat rakentamattomina säilytettäviä, virkistyskäyttöön sopivia maa-alueita, jotka yhdistävät erillään olevia luontokehteita. Ekologiset käytävät ovat jo Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntakaavassa sekä Vantaan yleiskaavassa eli ne eivät olleet selvityksessä uusi esitys. Ekologisten käytävien toteutus ei riipu siitä, tuleeko alueelle kansallispuisto vai ei.

Det här hade kanske varit någonting för Helsingfors beslutsfattare att beakta innan man beslöt sig för att betala ett kvadratmeterpris på 22,6 euro för skog som enligt Forststyrelsen utgör en ekologisk korridor oberoende av om nationalparken förverkligas eller inte.

Att Helsingfors ville betala ett så högt pris för det aktuella området Silasskog torde delvis förklaras av att det finns planer på en metrostation på området. Om det finns någon juridisk bindande landskapsplan eller motsvarande för inkorporeringsområdet är det visserligen ingen som vet före saken prövats i rätten. Den eventuella metrolinjen förutsätter emellertid även ett stationsområde i Gubbacka i Västersundom. Detta område är entydigt definierat som en del av en ekologisk korridor i så väl landskapsplanen för Nyland som i generalplanen för Vanda.

Bilden nedan publicerades i Helsingin Sanomat den 20 februari.

Tomt utlåtande. Den 10 april 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en text ned rubriken "Nationalpark löser inte alla problem". Här berättas det att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte i tisdag skall ta ställning till ett förslag till utlåtande till miljöministeriet om Forststyrelsens alternativ för att skydda Sibbo storskog. Förslaget till utlåtande finns nu även som bilaga till föredragningslista. I föredragningslistan noteras det bl.a. följande:

Ympäristöministeriö pyytää Sipoon kunnalta lausuntoa Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä (Dnro YM 2/500/2010). Lausunnossa pyydetään ottamaan erityisesti kantaa Sipoonkorven suojelualueen suojelutapaan, eli kansallispuisto vai muu valtion luonnonsuojelualue. Lisäksi pyydetään kannanottoa suojelualueen laajuuteen. Tulisiko alueen rajautua vain moottoritien E 18 pohjoispuoliselle, perinteiselle Sipoonkorven alueelle vai tulisiko alueen käsittää myös moottoritien eteläpuoliset meren rannikon Natura 2000 -alueet?

Enligt det föreslagna utlåtande tar Sibbo lika väl inte alls ställning till utsträckningen av en eventuell nationalpark. I utlåtandet görs inte just några ställningstaganden överhuvudtaget. Här säges det bara att "Mahdollisen kansallispuiston rajaus tulee miettiä yhteistyössä alueen kuntien sekä yhteisö- ja yksityisten maanomistajien kanssa, jotta näkemys alueen hyödyttämisen tavoista ja laajuudesta on yleinen." Hur är det möjligt att uppnå en "allmän" uppfattning om nationalparkens utbredning, om Sibbo inte vågar komma med en egen åsikt i frågan?





Enligt tidigare uppgifter i Sipoon Sanomat har miljöministeriet bett om ett utlåtande före den 15 april, men åtminstone kommer inte Helsingfors att ge ett utlåtande inom utsatt tid. Ett förslag till utlåtande finns inte heller med på föredragningslistan för Vanda stadsstyrelses möte nästa vecka. Däremot omnämns utlåtandet i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag, fast i samband med ett helt separat ärende med rubriken "Vt Jarmo Niemisen toivomusponsi: Sipoonkorven suojelu, keskuspuiston eheyden säilyttäminen ja selvitys ekologisista käytävistä kaupungin maa- ja vesialueilla" . I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Esittelijä toteaa, että ympäristöministeriö on hallitusohjelman mukaisesti selvityttänyt Metsähallituksella Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksiä. Ympäristöministeriö on lähettänyt selvityksen lausunnoille ja tekee lausuntojen perusteella päätöksensä sen suhteen, miten Sipoonkorven luonto- ja virkistysarvot on tarkoituksenmukaisinta turvata. Ympäristöministeriö on ilmoittanut pitävänsä kansallispuiston perustamista varteenotettavana vaihtoehtona. Helsingin lausunto valmistellaan asianomaisten lautakuntien lausuntojen saavuttua pitäen lähtökohtana strategiaohjelman tavoitetta edistää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen. Kaupunginhallitus antaa lausunnon asiasta toukokuun 2010 kuluessa.

Utlåtandena från de berörda nämnderna har inte anlänt till stadsstyrelsen, eftersom de beredande tjänstemännen har sett till att ärendet inte ännu har funnits på föredragningslistorna för de berörda nämnderna. Något av ett ställningstagande finns ändå med som bilaga i dokumentet "Vt Jarmo Niemisen toivomusponsi... Päätöshistoria". Här hänvisas det till ett utlåtande av stadsplaneringsnämnden från den 15 oktober 2010:

Sipoonkorpi-käsite on aluerajaukseltaan määrittelemätön. ...

Kuntien yhteinen osayleiskaava laaditaan Sipoon kunnasta Helsinkiin vuoden 2009 alussa liitetylle alueelle sekä yhteistyössä Vantaan ja mahdollisesti Sipoon kanssa liitosalueeseen liittyville lähialueille. Yhteisen yleiskaavan tulisi valmistua vuoden 2012 loppuun mennessä ja siinä ratkaistaan Sipoonkorven maankäytön pääpiirteet yleiskaava-alueella. ...

Varsinaisen Sipoonkorven virkistysalueen ja liitosalueen kehittämisvyöhykkeen rajaus tarkentuu yleiskaavallisen suunnittelun myötä. ...

kysymys siitä, mitkä alueet mahdollisesti liitetään luonnonsuojelualueeseen samoin kuin Sipoonkorven eteläinen rajaus tulee ratkaista vasta alueen maankäytön kokonaissuunnittelun yhteydessä kuntien yhteisessä yleiskaavassa.

I torsdagens nummer av Borgåbladet ingick annonsen ovan om förevisning av filmen om Sibbo storskog. Itä-Hakkilan Sosialidemokraatit ry och Itä-Hakkilan Nuoret Kotkat har igår publicerat ett nyhetsbrev med temat "Sipoonkorpi kaikkien saavutettaville".

Käynyt ilmeiseksi. Den 9 april 2010

Den senaste stora nyheten inom finländsk politik är - eller borde ha varit - att byggkoncernen Lemminkäinen misstänks för att med felaktig bokföring ha kanaliserat valbidrag till Centern via Nova Group. Av någon anledning har nyheten inte fått så stor uppmärksamhet. Idag har matti vanhanen meddelat att Centern, enligt partisekreteraren, inte tagit emot valbidrag av Lemminkäinen. Men det är väl just detta som är själva poängen, att pengarna har tagit omvägen via Nova. Mycket märkligt skulle det ju vara om Lemminkäinen, som Matti Vanhanen har band till, betalat en stor summa till Centern utan att Centerns ledning skulle känna till det. Jag skall inte här på nytt ta upp den aktuella valfinansieringshärvans kopplingar till fallet Sibo, utan hänvisar till mitt inlägg "Vanhanen och byggnadsbranschen. Den 13 juni 2008". Om Lemminkäinen, se även "Kartellen faller samman. Den 29 september 2009".

Så väl Helsingfors stad som Vanda stad har idag publicerat respektive stadsstyrelsers föredragningslista med ett ärende som berör ett utlåtande till miljöministeriet om en gemensam generalplan i huvudstadsregionen. Enligt uppgifter i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte har utlåtandena utarbetats i samarbete mellan städerna. Städerna i huvudstatdregionen har tidigare "samarbetat" då det gällt utlåtanden om inkorporeringen och sammanslagningen av de nyländska landskapsförbunden. Denna gång har dock Vanda skrivit ett eget utlåtande. I förslaget till Helsingfors utlåtande säges bl.a. följande:

Yhteisen suunnittelun tarve on pääkaupunkiseudulla tiedostettu pitkään. Vuonna 2000 laadittiin pääkaupunkiseudun kaupunkien ja Sipoon kunnan yhteistyönä Kuntien yhteinen maankäytön kehityskuva. Sittemmin kehityskuvatyö on laajentunut Porvoon akselille saakka. ...

Helsingin, Vantaan ja Sipoon rajapinnan suunnittelussa on todettu tarve yhteiselle suunnittelulle, jossa yhteinen osayleiskaava sisällöllisesti olisi toimiva ratkaisu. Toimintapolkua hahmoteltaessa on kuitenkin käynyt ilmeiseksi, että MRL:n edellyttämä yhteinen toimielin valmistelua ja päätöksentekoa varten ei ole ongelmaton kunnallisen demokratian toteutumisen näkökulmasta.

I förslaget till Vandas utlåtande noteras bl.a. följande:

Vantaalla ei ole kiireellistä tarvetta yleiskaavan uudistamiseen. ...

Sipoon alueliitoksen tultua voimaan on Helsingin, Sipoon ja Vantaan kesken valmisteltu Östersundo-min yhteisen yleiskaavan laadintaa. Valmistelutyössä on laadittu Helsinki-Porvoo maankäyttöselvitys, johon myös Porvoon kaupunki ja maakunnan liitot ovat osallistuneet. Östersundomin joukkoliikenteen järjestämisestä on valmistunut kaksi selvitystä: metron ja pikaraitiotien esiselvitykset.

Interaktivitet. Den 8 april 2010

Förra veckan frågade Helsingin uutiset på tidningen webbplats om man borde bygga metro till Östersundom. (Se "Pitäisikö? Den 31 mars 2010".) På paradsidan till det senaste numret av tidningen finns resultatet. Själv röstade jag naturligtvis nej, men med tanke på motiveringarna till inkorporeringen borde Helsingfors vara moraliskt förpliktigat att bygga metrolinjen till Östersundom. Egentligen är det i första hand Vanda som bör tillfrågas om metron. Ritas inte metron genom Västersundom ut på den gemensamma delgeneralplanen kan metrolinjen inte förverkligas.

Kommunförbundet skriver på sin hemsida allmänt om den i den nya markanvändnings- och bygglagen definierade möjligheten till gemensamma delgeneralplaner:

Beslutsfattandet om en gemensam generalplan i ett gemensamt organ eller motsvarande kan försvåra det lokala engagemanget, bland annat kommunfullmäktiges engagemang i planen. Därför är det viktigt att beredningen och arbetet på att finna gemensamma lösningar sker så interaktivt som möjligt.

När det gäller den gemensamma delgeneralplanen för Helsingfors, Vanda och Sibbo har beredningen hittills varit allt annat än interaktiv. Helsingfors vill inte publicera utredningarna om spårvägsalternativ för Östersundom och det är svårt att avgöra om den gemensamma delgeneralplanen överhuvudtaget är aktuell.

Med interaktivitet syftar Kommunförbundet knappast på gallupar på webben, men webbfrågan på Helsingin uutisets webbplats är i själva verket en av ytterst få möjligheter som invånarna hittills erbjudits att ta ställning till planeringen av inkorporeringsområdet. Någon verklig betydelse har resultatet av webbfrågan naturligtvis inte.