Beslut på en halv miljard. Den 14 september 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsinki kutsuu naapureitaan Östersundomin suunnitteluun". I notisen kan man läsa att "Alustavissa hahmotelmissa Östersundomiin tulee 50 000–80 000 asukkaan asuinalue Mellunmäestä lähtevän niin sanotun itämetron varaan." Hufvudstadsbladet har däremot publicerat en notis med rubriken "Snabbspårvagn 
till Östersundom?" Här hävdas det att "Stadsstyrelsen i Helsingfors beslöt i går kväll att också utreda vad det kostar att bygga en snabbspårvägslinje till Östersundom."

Båda tidningarna förefaller här att missa. Formellt har väl Helsingin Sanomat rätt, eftersom stadsstyrelsen godkände bilagan "Osallistumis- ja arviointisuunnitelma" som grund för planeringen. Här heter det att "Alueen joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee olemaan Mellunmäestä jatkuva metro ja siihen liittyvä bussiliityntälinjasto". (Se "Samalla kaupunginhallitus päättänee esittää, että ... Den 13 september 2010".)



Hbl missar så till vida att kostnaderna för snabbspårvägsalternativen redan är beräknade och med säkerhet uppgår till endast en bråkdel av kostnaderna för metroalternativet (543 miljoner euro inklusive 10 % för oförutsägbara extra kostnader men utan kostnaderna för avsnittet Östersundom-Majvik). Kostnaderna för att bygga en eller två snabbspårvagnslinjer är av storleksordningen hundra miljoner euro, dvs en femte del av kostnaderna för metrolinjen. Beslutet att välja metroalternativet som utgångspunkt för planeringen togs på tjänstemannanivå innan de förtroendevalda (åtminstone officiellt) hade fått ta del av utredningarna och de beräknade kostnaderna.



Helsingfors stad gav igår på kvällen ut ett beslutsmeddelandet enligt vilken det aktuella ärendet antagits i enlighet med förslaget.



Emellertid hade själva förslaget ändrats, så att man tillfogat satsen "Suunnittelussa tutkitaan sekä metroon että pikaraitiotiehen perustuvat kaupunkirakenteet."



Antero Alku (c), som senaste period var suppleant i stadsplaneringsnämnden och som regelbundet ersatte Laura Kolbe, kommenterade tillägget och hela ärendet i går kväll i en diskussionsinlägg på Internet.





Jag citerar Alku:

Pikkuisen tässä täytyy helsinkiläisenä ihmetellä, kenellä on valtuudet tehdä tällaisia puolen miljardin euron suuruisia päätöksiä, kun niitä ei tee valtuusto eikä kaupunginhallitus, koska kumpikaan ei ollut tuon sivun julkaisupäivänä edes käsitellyt tällaista asiaa.

Samalla kaupunginhallitus päättänee esittää, että ... Den 13 september 2010

Yle berättar idag i en notis med rubriken "Riksdagsmän besöker regionen" att riksdagsmän från Helsingfors och Nyland besöker Lovisa och Sibbo, där de bl.a. skall få höra om planerna på en nationalpark i Sibbo Storskog. Kartbilden som används tillsammans med notisen anknyter till Sibbo storskog, men kartan är knappas allt för representativ vare sig för regionen [Östnyland] eller Sibbo storskog. De områden som på kartan är betecknade som nationalpark är statligt ägda Natura 2000-områden, som Forsstyrelsen föreslagit att skall anslutas till den tänkta nationalparken. För övrigt verkar Yle Östnyland och Borgåbladet bättre bevaka Östersundom än Yle Huvudstadsregionen och Hufvudstadsbladet gör. Bilden nedan över Borgåbladets västligaste nyhet är klippt från portalen ostnyland.fi (Borgåbladet och Östra Nyland) senaste vecka.



Hufvudstadsbladet bevakar inte alls planeringen av Storöstersundom. I tisdags publicerade tidningen visserligen en notis med rubriken "Östersundom blir som Kuopio", där det berättas att Helsingfors föreslår att staden tillsammans med Vanda och Sibbo gör upp en gemensam generalplan för "omgivningarna kring Östersundom" och vidare att man i "utgångspunkterna" tänker sig at det skall bo mellan 50 000 och 80 000 invånare i området. Helsingfors stad har dock inte ännu officiellt föreslagit någonting dylikt. Ett dylikt förslag fanns visserligen på föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte senaste måndag, men ärendet bordlades.


Idag skall ärendet om en Östersundom-kommitté på nytt tas till behandling av Helsingfors stadsstyrelse. Enligt föredragningslistan skall stadsstyrelsen för Helsingfors stadsfullmäktige föra vidare stadsplaneringsnämndens förslag.



Medlemmarna i stadsstyrelsen är knappast insatta i vad allt de förväntas godkänna på dagens möte. Förslaget att "Alueen joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee olemaan Mellunmäestä jatkuva metro ja siihen liittyvä bussiliityntälinjasto" finns inte med i själva föredragningslistan, utan har placerats i en bilaga, vars text styrelsen inte kan gå och ändra på. Det finns färdiga planer på hur exploateringen av området skall styras av metrolinjen och siihen liittyvä bussiliityntälinjasto. I alla nyare planutkast går bussförbindelselinjen mellan Husö och Zachrisbacken via Björnsö och Björkudden.

Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010

Vid utredningen av alternativ för östmetron undersöktes först sex olika alternativ. I den nu publicerade utredningen utredningen "Itämetron esiselvitys" finns de sex alternativa metrolinjerna utritade på kartor daterade 09.09.09 där även den tänkta respektive markanvändningen markerats. Av kartorna ovan framgår att alternativet 6, en linje från Norsdjö, förutsätter eller möjliggör en betydligt effektivare exploatering av Sundberg (Kärr) och Husö än alternativet 2, en linje från Mellungsbacka. Dessutom kan man notera att man kombinerat linjen från Nordsjö hamn med en förlängning av Mellungsbackametron till Västersundom.




Norsdjöalternativet visade sig så attraktivt att man beslöt sig för att istället för att, enligt uppdraget, närmare undersöka endast två av alternativen valde att med en tillägsbunget på 18 300 euro även undrsöka närmare Norsjöalternativet.



I den aktuella utredningen finns således en mera detaljerad karta daterad 12.10.09 även med alternativet 6 eller nu egentligen version 6.1.


På kartorna som är en dryg månad nyare än de föregående har markanvändningen något preciseras, men istället skiljer sig markeringarna t.ex. för alternativen 2 och 6 (2.1 och 6.1.) mindre från varandra. En viss skillnad kan man dock se när det gäller Sundsberg (Salmenkalio), som exploateras effektivare enligt Nordsjöalternativet. Det kan även noteras att Västersundom (Länsisalmi) metrostation här har flyttat söderut till samma plats som i Mellungsbackaalternativet ( 2 och 2.1)


Nordsjöalternativet har emellertid uppenbara brister. Avståndet från Nordsjö till Sundsberg är långt och en metrostation i Västersundom, där Helsingfors äger mark, skulle förutsätta en förlängning av två linjer. Alternativet är i själva verket föga trovärdigt. Varför skulle man dra en lång och dyr tunnel från Nordsjö till Sundsvberg när samma nytta för markanvändningen kan uppnås med ett betydligt kortare banavsnitt från Västersundom till Sundsberg? Dessutom skulle avsnittet från Mellungsbacka och Västersundom bekostas av Vanda samtidigt som den gränsöverskridande metrolinjen skulle bli ett regionalt projekt, som motiverar statlig finansiering.



Man kom således att gå in för en kombination av alternativen 2.1. och 6.1, dvs alternativet 2.2. (mutkametro). Det är detta alternativ som man stannat för och som (tillsammans med det ca 100 miljoner euro billigare alternativet 2.1.) närmare presenteras i den publicerade utredningen. Sträckningen för alternativet 2.2 har således ritats ut på en karta där markeringen av markanvändningen ytterligare uppdaterats och preciserats. Speciellt kan man notera den effektiva exploateringen av Kärr och Husö.




Jag har i tidigare inlägg (se bl.a. "Östersundomin selvitykset. Den 30 augusti 2010") noterat att Osmo Soinvaara trodde att mutkametro och de exakta platserna för metrostationerna inte finns med i den nu publicerade utredningen. En möjlig förklaring till Soininvaaras märkliga misförstånd är att det är planeringen av markanvändningen som uppdaterats och att det är markeringarna av markanvändningen som är föråldrad i metroutredningen, som daterats 5.2.2010. Att dessa markeringar antyder bilden av en karta som syns på ett fotografi med ledaren för Östersundoms områdesbyggprojekt Ari Karjalainen, som publicerats med artikeln "Östersundom – kaupunki luonnossa, luonto kaupungissa" på Ekonomi- och planeringscentralens webbplats. Metroalternativet 2.2, som finns med på kartan, visar åtminstone att fotografiet är av ett relativt nytt datum. Fotografiet torde vara från augusti.


Någon förklaring till markeringarna finns naturligtvis inte, men vissa markeringar kan man räkna ut. De svarta fläckarna betecknar färdigt utbyggda områden. Gula områden torde stå för utfyllnadsbebyggelse eller glesare bebyggda villaområden. Här finns i så falk stora nya bostadsområden norr om motorvägen, men man har frångått den effektiva exploateringen av Björnsö, där Helsingfors stad inte just äger mark. De röda områdena torde stå för hög byggnadseffektivitet. Speciellt anmärkningsvärda är de mörkröda områdena längs stränderna på Husö. Här tycks man även ha skapat nya stränder genom att bygga en kanal. Förebilden torde finnas i Solvik i Nordsjö. Dess värre gränsar de tänkta bostadsområdena på Husö till Natura 2000-områden.

Kaavoitusväline. Den 11 september 2010

Den 30 augusti publicerade Helsingfors stadsplaneringskontor på Internet utredningarna "Itämetron esiselvitys" och "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys". Den senare utredningen har fått mindre uppmärksamhet, eftersom man meddelat att metroalternativet redan valts som utgångspunkt för planeringen. Utredningen om alternativ för linjer för snabbspårvagn är dock intressant i sig. Det kan nämnas att Helsingin Sanomat den 17 februari i artikeln "Halpa vai nopea raide itään?" kunde berätta att "Virasto on päätynyt rajaamaan reittivaihtoehdot kolmeen: Mellunmäestä jatkuvaan metrolinjaan tai yksi- tai kaksihaaraiseen pikaraitiotiehen." (Se "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".) Om spårvägsalternativen berättas här vidare att "Yksihaarainen vaihtoehto kulkisi Itäväylän ja Uuden Porvoontien suuntaisesti, kaksihaarainen raitiotie veisi pohjoisemmaksi."

De två snabbspårvagnsalternativen har döpts till Linear och Unified. Alternativet Linear (ovan) står för en spårvägslinje längs Nya Borgåvägen med bebyggelsen koncentrerad längs denna väg.



Enligt alternativet Unified (nedan) går spårvägen något längre norrut mellan Nya Borgåvägen och motorvägen. Här ingår även en förgrening med en linje via Sunberg till Ribbingö och eventuellt vidare till Granö.



I ett tidigare skede av utredningen hade man sex alternativa modeller, som på olika sätt kombinerade bebgyggelse och ekologiska korridorer mellan Östersundom fågelvatten och Sibbo storskog.


Modellerna 4 och 6 motsvarar alternativen Unified respektive Linear. De två valda alternativen förefaller vara de två alternativ som sämst beaktar naturskyddet i området.



I utredningen finns en karta som visar vilken utmaning planeringen av Östersundom är med tanke på värdefulla områden av riksomfattande betydelse, som måste beaktas. I alternativet Unified har man dock tagit hänsyn till helt andra faktorer.



I dokumentet "Östersundomin yhteisen yleiskaavan: Osallistumis- ja arviointisuunnitelma", som ingår som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag, finns en karta över kommunernas markägor i det föreslagna området för en gemensam generalplan. I alternativet Unified har det förgrenade spåret dragits så att det så effektivt som möjligt sammanbinder de områden som ägs av Helsingfors stad. Samma princip ligger bakom metroalternativet 2.2 (mutkametro), som valts som utgångspunkt för den tänkta generalplanen. Det huvudsakliga motivet bakom valet av metroalternativ torde vara att kunna exploatera de områden som ligger invid de planerade metrostationerna. När generalplanen en gång har godkänts behövs det inte längre någon metrolinje annat än på pappret. Helsingfors (och Vanda) har inte de ekonomiska resurser som krävs för att förverkliga östmetron. Det totala priset för östmetron torde dock stanna vid några hundratusen euro, kostnaderna för att rita ut metrolinjen på kartan.



På Vihreä lankas webbplats finns en mycket träffande kommentar till artikeln "Vantaan vihreät ei innostu itämetrosta" (se "De gröna i Vanda är emot. Den 21 augusti 2010"):

Metro ei ole joukkoliikenneväline, se on kaavoitusväline.

Vasta raideratkaisun varmistuttua. Den 10 september 2010

Helsingfors stadsplaneringskontor uppdaterade i torsdags sidan "Liikenne" på webbplatsen för projektområdet Östersundom. Ändringen gäller bara "planerna". När det gäller utredningarna "Itämetron jatke, esiselvitys" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys" har man tagit bort dateringen "valmis tammikuu 2010 lopussa". Dessutom har namnet på den senare utredningen ändrats till "Östersundomin pikaraitiotien esiselvitys". Där till har man lagt till ett par utredningar. I övrigt har texten inte förändrats. Detta gäller även följande sats:

Raideratkaisulla on suuria vaikutuksia maankäyttöön, joten Uuden Porvoontien ja Porvoonväylän välisen alueen yleiskaavallinen ja yksityiskohtaisempi suunnittelu pääsee käyntiin vasta raideratkaisun varmistuttua.

Nu har stadsplaneringskontoret bestämt att planeringen skall utgå från metroalternativet, men spårlösningen är minsann inte avgjord. Lika väl torde man sätta igång eller fortsätta planeringen, utan att definitivt förutsätta en metrolinje. (Se "Metro eller snabbspårväg? Den 5 september 2010".) Å andra sidan torde man inleda detaljplaneringen med området söder om Nya Borgåvägen. Här vill man bygga villaområden för goda skattebetalare. Metron och de höghusområden som metrolinjen skulle kräva torde lämnas till en oviss framtid.




Sipoon sanomat publicerade igår Helsingfors naturskyddsförenings ställningstagande från den 2 september i sin helhet. Artikeln publicerades även på tidningens webbplats under rubriken "Östersundomin kaavasta halutaan valta asukkaille ja valtuustoille".



Siponn Sanomat har även publicerat en text med rubriken "Harjuniemi jatkaisi rakentamista lännestä itään". Texten, somn idag även publicerats på tSipoon sanomats webbplats, är något längre än motsvarande text "Matti Harjuniemi rakentaisi itämetron mahdollisimman pian" på Rakennuslehtis webbplats. (Se "Fördröjs med ett par årtionden. Den 8 september 2010".)


Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Intresset för fusion nära noll i Vanda".

Miljöministeriet vill införliva mark. Den 9 september 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalpark söker en finansiär". Jag återger här början av artikeln:

Tvisten om Sibbo storskog handlar inte längre om att inrätta en nationalpark eller inte. Nu är frågan vem som ska betala för rekreationen.

Miljöminister Paula Lehtomäki (C) berömmer Raumo stad för dess vilja att förverkliga Bottenhavets nationalpark, som är uppe i riksdagen som bäst. Om riksdagen godkänner lagen om Bottenhavets nationalpark lovar Raumo att låta införliva sina områden i nationalparken..
Lehtomäki hoppas att Helsingfors ska resonera likadant om sina marker i Sibbo storskog som ser ut att bli Finlands följande nationalpark.
- En nationalpark verkar vara det bästa sättet att värna om naturvärdena i Sibboskogen. Jag hoppas att Helsingfors agerar lika proaktivt som Raumo, säger Lehtomäki.
Helsingfors biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä påpekar att staden redan har bytt bort 1 200 hektar till staten.
- Och staden är beredd att byta 600 hektar till när parken inrättas. Vi är positiva till nationalparken, säger Penttilä.
Frågan är om staten har råd med en bytesaffär. Miljöministeriet ser helst att kommunerna bara införlivar sina områden med nationalparken och behåller dem i sin ägo. Och bekostar den service rekreationsbruket kräver. Penttilä protesterar mot arbetsfördelningen.

Ledande helsingforspolitiker förband sig i samband med Sibbo-frågan för fyra år sedan stöda grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. Vad man tydligen inte kommit överens om är vad detta stöd konkret skulle innebära. Forststyrelsen, naturskyddsorganisationerna och nu även miljöministeriet förväntar sig att Helsingfors stad överlåter mark för nationalparken, men i Helsingfors vill man endast sälja mark genom byteshandel med staten. I och för sig är Helsingfors villigt att byta bort en del mark, nu när man inte längre behöver stadens stora markinnehav i Sibbo som ett argument för en ändring i kommunindelningen.

Fördröjs med ett par årtionden. Den 8 september 2010

Rakennuslehti publicerade i måndags en text med rubriken "Matti Harjuniemi rakentaisi itämetron mahdollisimman pian". Jag återger här början av texten:

Helsingistä Sipooseen päätyvä niin sanottu itämetro olisi Rakennusliiton puheenjohtajan Matti Harjuniemen mukaan järkevää rakentaa mahdollisimman pian länsimetron rakentamisen jatkeena. Harjuniemen mukaan varmuus itämetrosta vauhdittaisi myös maan jalostumista asuinrakentamiseen.

"Sen sijaan itämetroa ollaan lykkäämässä jopa kahden vuosikymmenen taakse. Samalla lykkäytyisi Sipoon suunnan kehittyminen asuinalueeksi, josta on ympäristöystävällinen yhteys muuhun pääkaupunkiseutuun."

Vem är det som säger att östmetron fördröjs med ett par årtionden? Det är väl sånt man inte säger i offentligheten. Matti Harjuniemi är knappast felinformerad. Däremot torde man inte skjuta fram den gemensamma generalplanen för Storöstersundom. Då planerna är färdiga och godkända kan Helsingfors inleda utvidgningen av "den samanhängande stadsstrukturen" genom att bygga till på Björnsö och bygga nya villaområden på Husö. Några andra konkreta planer torde man inte ha i Helsingfors. Det kan vara på sin plats att notera att Helsingfors tidigare biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Pekka Korpinen dagens efter Helsingfors initiativ till ändringen i kommunindelningen på Hbl:s svar om stadens planer för sydvästra Sibbo inte hade någonting annat att komma med än följande:

Husö har vi funderat över, där borde man bygga på samma sätt som i Björnsö idag.

Till skillnad från andra medier har Borgåbladet nu faktiskt noterat att "Planeringen av Östersundom bodlades" av Helsingfors stadsstyrels. Borgåbladet noterar i artikeln i dagens tidning bl.a. att Helsingfors stadsfullmäktige torde behandla det aktuella ärendet den 6 oktober.