Sibbesborg eller Suur-Söderkulla. Den 19 oktober 2010

Kommunstyrelsen i Sibbo tar idag ställning till Helsingfors initiativ till en gemensam heneralplan för Östersundom med omgfivning. Samtidigt som man skall taa ställning till om Majvik och Granö skall ingå i en gemansam generalplan har man i Sibbo visioner om ett "Sibbesborg" med upp till 100 000 invånare. Läs Borgåbladets artikel "Sibbesborg blir internationellt stadslaboratorium". Bilden ovan är ur ur Matti Visantis presentation "Östersundom- projektin haasteita" från augusti 2009. Här är modellen Sibbesborg eller Suur-Söderkulla ett alternativ till Suur-Östersundom. Sibbo planerar en planeringstävling för "Sibbesborg" tillsammans med bl.a. Tekniska högskolan (Aalto-universitetet). Sibbo har även samarbetat med högskolan då det gäller idéer för planeringen av Granö.



Granö har varit ett centralt objekt i kursen "Johdatus yhdyskunta- ja kaupunkisuunnitteluun" vid tekniska högskolan denna höst. Bilden eller dian nedan ingår i ett par olika presentationer från skilda föreläsningar.

Virkamiesten omavaltaisuus. Den 18 oktober 2010

I dagens sändning av Uudenmaan uutiset ingick ett inslag om Östersundom och bl.a. det olovliga bygnadsbarbetet på Husö. Se sändningen på Yle arenan!







Yle publicerade idag på eftermiddagen på Internet den aktuella nyheten under rubriken "Helsinki ja luonnonsuojelijat törmäyskurssilla Östersundomissa". Jag återger här inledningen på texten:

Luonnonsuojelu ja Helsingin rakentamistavoitteet ovatkin alueella paikoitellen pahassa ristiriidassa. Luonnonsuojelijoiden mukaan Östersundomin suunnittelussa on edetty väärässä järjestyksessä. Ennen kaavoituksen aloittamista olisi pitänyt tehdä polittiset päätökset joukkoliikenteestä ja rantojen käytöstä, summaa Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen hallituksen jäsen Anneli Mikkonen.

– Nyt tässä on ollut päällimmäisenä vain nopea kaavoittaminen.

Erityisesti Mikkosta närästää Talosaareen ilman lautakuntapäätöstä jo rakennettu huoltotie, jota hän pitää esimerkkinä virkamiesten omavaltaisuudesta.

– Kaupungin tavoite on ollut se, että päästään käsiksi Naturaan ja toisaalta heikentää näitä luontoarvoja joita täällä Talosaaressa on.

Kardborre. Den 17 oktober 2010

Helsingfors naturskyddsförening (Helsingin luonnonsuojeluyhdistys) ger årligen ut en tidskrift med namnet Takiainen. (Takiainen är karrdborre på svenska.) Tidskriften finns även i pdf-format på Internet. I årets nummer, Takiainen 2010, finns speciellt två texter som berör inkorporeringsområdet och fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln "Kuka päättää kaavasta" av Mikko Niskasaari:

Helsingin kaupungin johdossa ei ilmeisesti täysin ymmärretty, millaista aluetta he ovat hankkimassa, kun valtioneuvostolle jätettiin hakemus Lounais-Sipoon liittämisestä kaupunkiin. Alueelle ideoitiin valtavia asukasmääriä ottamatta huomioon sen luonnonoloja ja suojelukohteiden mittavuutta. Hanketta kaupattiin metropolialueen kasvattamisen tärkeydellä, mutta ei muistettu samaisen alueen virkistystarpeita.

En annan artikel med rubriken "Metsästä merelle" handlar om Sibbo storskog och Östersundom fågelvatten. Slutet av artikeln, som jag återger här, handlar om skyddet av Natura 2000-områdena i Östersundom:

Kaavoittamisesta vastaava apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä sanoo, ettei Natura-alueisiin puuttuminen käy. ”Alueella on voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava. Laillinen järjestys on joko muuttaa maakuntakaavaa tai laatia kuntien yhteinen yleiskaava. Helsinki on pitänyt parhaana yhteistä yleiskaavaa, myös Vantaa ja Sipoo ovat olleet tästä kiinnostuneita. Se on kuitenkin herkkää työtä, perusasiat on hyväksyttävä yksimielisesti". "Östersundomissa on oltava kolmesta asiasta yksimielisyys: raideliikenneratkaisusta, Sipoonkorvesta ja Natura-alueista", Penttilä sanoo. Myös ympäristöministeriön virkamieskunnassa Natura-alueille rakentamista pidetään mahdottomana ajatuksena. "Sille ei ole perusteita", kuittaa hallitussihteeri Heikki Korpelainen. "Naturan suojelutavoitteesta poikkeamiselle on neljä edellytystä. Hankkeelle ei ole vaihtoehtoa: sille on oltava yleisen edun kannalta pakottava tarve. Suojelumenetykset on kompensoitava muilla alueilla ja heikentämisestä on pyydettävä EUkomission lausunto. Jos nämä edellytykset täyttyvät, hallitus voi periaatteessa antaa luvan poiketa Natura-suojelusta, mutta ehdot ovat erittäin tiukat."

"EU:ssa hyväksytyt poikkeustapaukset ovat olleet laajoja infrastruktuurihankkeita, kuten maan eri osia yhdistävät moottori- tai rautatieyhteydet tai koko valtakunnalle tärkeät suuret satamahankkeet. Ne ovat koko yhteiskunnalle tärkeitä, sellaisia joita ilman yhteiskunta ei tule toimeen", Korpelainen selventää. Östersundomissa Naturaalueille pyrkimisessä on kysymyksessä kalliiden rantatonttien hankkimisesta maksukykyisille, mikä tuskin on yhteiskunnan elinehto.

Asiaan vaikuttanee myös se, että Helsingin kaupungin asutukselle jo kaavoittamille alueille mahtuu uusia asuntoja kuuden miljoonan kerrosneliön verran. Se on lähes kolmannes kaupungin nykyisten asuntojen pintaalasta. Tämän lisäksi kaavoitetaan entiset teollisuusalueet Jätkäsaari, Kalasatama ja osa Laajasaloa. Yksin Jätkäsaareen kaavaillaan 15 000 asukasta.

Jag kan erkänna att jag inte tidigare hållit i ett exemplar av Takiainen förrän jag igår då jag vandrade på Husö på väggen till Torpet hittade ett exemplar av årets nummer.




Byggandsarbetet på Husö verkar vara avslutat för detta år. Arbetet med vändningsplatsen på den yttersta udden torde lämnas på hälft, då det inte beviljats något tillstånd för den tänkta badstranden. Åtminstone hade grävmaskinen körts upp på ett flak. Bilderna nedan är tagna igår. Då det är lågvatten ser man tydligt att en siinstrand inte är möjlig utan muddring. Vid lågvatten syns även pålar från den gamla bryggan.

Ei vielä nimeä. Den 16 oktober 2010

Finlands naturskyddsförbund (Nylands naturskyddsdistrikt och Helsingfors naturskyddsförening) har för ett par veckor sedan publicerat under rubriken
"Ehdotus kansallipuistoksi ja ekologiksi yheyksiksi sekä Helsingin kaupungin liikenne suunnitelmia samalla kartalla" publivcerat kartor med de tre alternativa spårvägslösningarna för Östersundom. Metrolinjen och snabbspårvägslinjerna har ritats ut på kartan med naturskyddsorganistaionernas förslag till nationalpark och ekologiska korridorer. Gärna kunde man även ha ritat in lederna för matartrafik, speciellt den planerade vägen från Sundberg över Husö och Björnsö till Zachrisbacken.




Lite komiskt finner jag det att även naturskyddarna använder namnet "Ei vielä nimeä" för den eventuella metrostationen i Västerkulla. Namnet härstammar från en karta i Helsingin Sanomat, som publicerades före metroutredningen. (Se "Föråldrade utredningar publiceras. Den 29 augusti 2010", "Kylmää kyytiä. Den 18 augusti 2010".) Man kan fråga sig varför Helsingin Sanomat samarbetar med stadsplaneringskontoret i Helsingfors. Samarbetet kunde förklaras med att tidningens allmänna linje är att ställa upp på den politiska maktens sida. Tidningen är t.ex. känd för att stöda regeringen, oberoende vilka partier som är med i regeringen. En annan förklaring är att både Helsingin Sanomat och stadsplaneringskontoret drar nytta av samarbetet. Så här fungerar det ju ofta inom mindre seriösa medier. Helsingin Sanomat presenterar och försvarar Helsingfors planer enligt stadsplaneringskontorets önskemål; stadsplaneringskontoret läcker i gengäld information till Helsingin Sanomat innan ens de förtroendevalda har fått ta del av informationen.

Planläggningssektionen godkände förslaget. Den 15 oktober 2010

Planläggningssektionen i Sibbo godkände på sitt möte i onsdags utvecklingsdirektörens förslag att tacka ja till Helsingfors initiativ till en gemensam generalplan för Östersundom med omnejd. Detta framgår ur föredragningslistan för Sibbo kommunstyrelses möte den 19 oktober. Beslutet är med tanke på det politiska klimatet i Sibbo föga överraskande. Kommunstyrelsen föreslås i sin tur föreslå för kommunfullmäktige i Sibbo att Sibbo kommun deltar i uppgörandet av en gemensam generalplan för Östersundom enligt Helsingfors stads framställan. Tar kommunfullmäktige på sitt nästa möte ställning till tf. ekonomi- och förvaltningsdirektörens förslag, så hinner Sibbo svara på Helsingfors initiativ före Vanda.


I samband med Sibbofrågan framställdes det som ett problem att Sibbo och Helsingfors hörde till olika landskapsförbund. Nu när de två kommunerna från och med årsskiftet hör till samma landskapsförbund vill Helsingfors köra över landskapsplanen och landskapsförbundet. I sitt anförande vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 6 oktober motiverade Osmo Soininvaara den gemensamma generalplanen med att den ger möjlighet för Helsingfors att planera utan att behöva förhandla med Esbo. Man kan fråga sig om en gemensam generalplan för Storöstersundom motsvarar lagstiftarens avsikt. Tänk om Esbo i sin tur gör upp en gemensam generalplan med Nurmijärvi? Knappast skulle miljöministeriet godkänna en dylik generalplan.

Bro. Den 14 oktober 2010

I gårdagens blogginlägg "Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010" noterade jag artikeln "Suurten suunnitelmien saari" i Helsingin Sanomat. I artikeln kan man även läsa om planerna på en bro till Granö. Jag citerar:

Granöhön suunnitellaan noin 600-metrisen sillan rakentamista mantereelta....
Jos silta joskus rakennetaan, Granön väkimäärä nousee rajusti. Sillan rakentaminen edellyttäisi ainakin paria tuhatta pysyvää asukasta.

Planerna på en bro kan även ses på en karta som publicerades tillsammans med ovannämnda artikel. Bron nämns även i en kortare text med rubriken "Granössä on jäljellä vapaita rantoja". Jag citerar:

Helsinki ja Vantaa aikovat valmistella Östersundomiin ja lähialueille yhteisen maankäyttösuunnitelman.
Granön lähtökohtia pidetään hyvinä. Loistaviksi ne muuttuvat, jos sinne rakennetaan silta.
Granöhön on arvioitu mahtuvan niin ulkoilua, asumista, matkailua, yritystoimintaa kuin siirtolapuutarhoja.

Planerna på en bro till Granö synns även på stadens digitala karta med "arbeten och evenemang i gator och parker". Sedan augusti har man gjort geologiska undersökningar i sundet mellan Ribbingö och Granö. På kartan hittar man allehanda offentliga och privata arbeten, inklusive byggandet av en borrbrunn för jordvärme på Ribbingö och förnyande av busshållplatser längs Nya Borgåvägen. Byggnadsarbetet på Husö finns däremot inte med.



I Vanda förhåller sig beslutsfattarna kritiskt till förslaget på en Östersundom-kommitté bestående av endast tjänstemän. Vandas inställning i frågan borde inte komma som någon överraskning. Helsingin Sanomat skrerv i ledarartiken "Helsingin ja Vantaan sovittava kaavariitansa" (se "Menettelytapariita. Den 7 december 2009") följande:

Menettelytapariita koskee sitä, voiko vaadittava yhteinen toimielin olla suppea virkamiesryhmä. Helsinki on halunnut järjestää asian näin olettaen, että valmistelussa olisi helpompi ratkaista kiperimmät ongelmapaikat ilman poliitikkoja. Ongelmat liittyvät ennen muuta Sipoonkorven ja natura-alueen rajauksiin, joita Helsinki haluaa säätää saadakseen kyllin rakennuspaikkoja väkilukutavoitteen saavuttamiseksi.
Vantaa suhtautuu näihin rajantarkistuksiin pidättyvästi. Luontorajauksen lisäksi tärkeä yhteinen ratkottava on raideliikenteen linjaus. Sipoosta suunnittelualueeseen kuuluu Granö, josta Helsinki omistaa pääosan. Saari tullee virkistyskäyttöön.
Puhdas virkamiestoimielin ei miellytä Vantaan kaavoituksen apulaiskaupunginjohtajaa Jukka Peltomäkeä. Vantaa haluaa osayleiskaavan valmisteluun poliittisen edustavuuden.
Jos menettelytapaskisma ei ratkea, edessä on maakuntakaavan odottelu. Helsinki ei voi pakottaa naapureita yhteistyöhön.

Man kan fråga sig varför Helsingfors föreslår en tjänstemannakommitté som man vet att Vanda inte kan godkänna.

Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010

Vanda stad informerar på stadens webbplats att "Vantaan mielestä maakuntakaavaan rinnastettavan yleiskaavatyön toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä."


Helsingfors stadsplaneringskontor uppdaterade igår sin sida över aktuellt om Östersundomprojektet med Helsingfors stadsfullmäktige beslut att godkänna initiativet till en gemensam generalplan. Dess värre kunde man inte meddela att även statsstyrelsen i vanda stöder initiativet.



I gårdagens blogginlägg "Ärendet bordlades. Den 12 oktober 2010" noterade jag att finska Yle publicerat en nyhet med rubriken "Vantaa ei luota Östersundomin suunnittelua virkamiehille". Även i Vegas nyheter från Huvudstadsregionen ingick det igår ett inslag om att politikerna i Vanda vill ha med politiker i Östersundom-komitén. I de regionala nyheterna 8:30 ingick det även en intervju med Patrik Karlsson , som noterade det problematiska med att de tre tjänstemän som enligt Helsingfiors förslag skulle ingå i Östersundom-kommitén både skulle bereda och besluta. Karlsson tillade att besluten skulle bli bättre förankrade med politiska beslutsfattare med i kommittén. Man kan fråga sig hur väl föraknkrat Helsingfors initiativ var, dår Vanda vill ändra på sammansättningen av kommittén. För att ändra på kommitténs sammansättning, måste ärendet tas till ny behandling i Helsingfors. Månne det här finns ett samband med inställningen av Helsingfors stadsplaneringsnämnds nästa möte?

I blogginlägget "Planeringsprinciper för Majvik och Granö. Den 9 oktober 2010" noterade jag att planläggningssektionen i Sibbo på sitt möte den 13 oktober, alltså idag, skall behandla ett ärende med rubriken ett ärende med rubriken "Majvikin ja Granön saaren suunnitteluperiaatteet / Planeringsprinciper för Majvik och Granö". I föredargningslistan finns ett skillt ärende med rubriken "Majvikin hankeyhteistyön organisoituminen / Organisering av projektsamarbete inom markanvändningen i Majvik". Ärendet "Aloite Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntein yhteisen Östersundomin yleiksaavatyön käynnistämisestä" är lika så ett skillt ärende. I utvecklingsdirektörens förslag heter det bl.a. att "Till medlemmar i Östersundomkommittén utses verkschefen vid Helsingfors stads stadsplaneringskontor, Vanda stads stadsplaneringsdirektör och Sibbo kommuns utvecklingsdirektör". Utvecklingsdirektören föreslår alltså själv att han besluter för Sibbos del. Det ser inte snyggt ut. I förslaget kan man även läsa följande:

och förutom förfaringssättet nämnt ovan, används utkastet till program för deltagande och bedömning (bilaga 1/4), arbetsprogram (bilaga 2/4) och det preliminära avtalsutkastet (bilaga 3/4) som grund för arbetet, samt att man i planeringen undersöker stadsstruktur som bygger på både metro och snabbspårväg.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår nästan en hel sida om Granö i Sibbo, som föreslås ta med i den gemensamma generalplanen.


Jag citerar ur artikeln "Suurten suunnitelmien saari":

Kun kuntajakoselvittäjä ehdotti Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin, Granö jätettiin Sipoolle. Sitä ei moni helsinkiläinen päättäjä sulata vieläkään.

Jag har på denna blogg utförligt redogjord för hur Granö hörde till det område som Hannes Manninen lovat åt Helsingfors. Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi fick från Helsingfors ett färdigt detaljerat förslag, men som en följd av Matti Vanhanens uttalanden i offentligheten kapade Myllyniemi bort Granö från utredningsmannens framställning.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en intervju med födelsedagsbarnet Christel Liljeström. Jag citerar ur intervjun:

Liljeström har bara en gång tvivlat på politik och det var när en del av Sibbo annekterades av Helsingfors. Då blev kommunen överkörd av motparten Helsingfors, som förhandlade direkt med statsrådet.
- Annekteringsfrågan stred mot det rättssamhälle jag tror på. Den kommunala nivån blev mosad och omyndigförklarad. Det skakade mig ordentligt, säger Liljeström. I kölvattnet av annekteringsaffären blev Christel Liljeström också ifrågasatt som politiker då fullmäktige hade en förtroendeomröstning om kommundirektören och henne som kommunstyrelseordförande. Omröstningen handlade om ifall Liljeström i smyg hade förhandlat med bostadsminister Jan Vapaavuori (Saml) och gett honom löften om annektering.
- Jag vacklade en stund men sedan vaknade känslan av fan anamma, sådan smutsig maktpolitik ställer jag inte upp på. Anser de som röstat på mig att jag svikit stiger jag åt sidan, säger Liljeström. Det gladde henne då hon i det följande kommunalvalet för två år sedan fick ett bra väljarstöd.