Till följande möte. Den 26 oktober 2010

Kommunfullmäktige i Sibbo skall på sitt möte den 1 november ta ställning till förslahet på en gemensam generalplan för Östersundom med omnejd. I Föredargningslisten finns inget förslag, men underförstått torde förslaget vara att liksom kommunstyrelsen den 19 oktober och planläggningssektionen den 13 oktober godkänna Helsingfors initiativ.


Vad fullmäktige besluter kan formellt sakna betydelse, då förslaget inte ser ut att godkännas i Vanda. På sitt möte den 11 oktober beslöt kommunstyrelsen i Vanda att bordlägga ärendet till följande möte, men ärendet fanns inte med på föeredragningslistan för gårdagens möte. Bakom kulisserna torde det försigå förhandlingar, men det lär vi inte få veta någonting om. Helsingin Sanomat förmedar, liksom stadsplaneringskontorest webbplats för Östersundom-projektet, bara propaganda för projektet.


Man kan fråga sig varför Helsingfors lägger fram ett förslag som man borde veta att beslutfattarna i Vanda inte kommer att godkänna. Kanske man från Helsingfors sida rentav gärna ser att Vanda fungerar som en bromskloss, som man skylla på när planeringen av Östersundom dröjer?

57-2026-10-C. Den 25 oktober 2010

Det har varit mycket svårt att hitta någon officiell information om Helsingfors stads planer på en "tillfällig" badstrand och en båtbrygga på Husö. På stadens digitala karta över byggnadslov kan man dock hitta ansökan om byggnadslov 57-2026-10-C. Ankomstdagen för ansökan är den 17 juni 2010. Bygglovet är ännu i ansökningsskedet. Efter ELY-centralens utlåtande torde det vara klart att inget lov kommer att beviljas. En intressant detalj är att markeringen för simstrandens och bryggans plats kastar med en kilometer.

Sörre än och mindre än. Den 24 oktober 2010

I senaste numret av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin kaava harppoo kohti kokoista kaupunkia". Enligt Sipoon Sanomat framskrider generalplanen för Östersundom i snabb takt. Månne det? Det ser ut som om det aktuella förslaget till enm Östersundom-kommitté skulle gå igenom i Vanda. Ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" finns inte ned på föredragningslistan för Vanda stadsstyrelses möte i morgon, fastän ärendet senaste gång efter diskussion bordlades till följande möte.

En annan öppen fråga är avgränsningen v den del av Sibbo eller Majvik som skall ingå i den gemensamma generalplanen. I föredragningslistan för kommunstyrelsens senaste möte heter det att "Suunnittelualueen alustava rajaus on esitetty kartalla esityslistan liitteenä olevassa työohjelmassa (liite 2/§226) sekä osallistumis ja arviointisuunnitelmassa (OAS, liite1/§226)." Avgränsningen av området är uttryckligen preliminärt. Avgränsningen i de omnämnda dokumenten avviker från avgränsningen på Helsingfors digitala karta.


Av de diskreta pilarna (> och <) på områdets östra gräns framgår att den preliminära avgränsningen inte alls är ett förslag, utan endast riktgivande.





För Vandas del förefaller avgränsningen att vara klar, frånsett att kommungränsen mellan Helsingfors och Vanda är oklar vid Österleden. En intressant detalj är att man tagit med Långmåssebergen i Gjutan, där Huvudstadsregionens gemensamma förbränningsanläggning skall byggas. Planeringen borde ju här i högsta grad vara en angelägenhet även för Esbo och övriga Nyland. Skulle besluten inte redan vara tagna och tillstånden inte beviljade kunde man spekulera om huruvida Helsingfors här idkar utpressning mot Vanda.

Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa. Den 23 oktober 2010

Regeringen Vanhanen I, eller åtminstone bostadsminister (och kommunminister) Hannes Manninen (c) och Matti Vanhanen (c) drev på en ökad andel egnahemshus eller "pientaloja". Centerministrarna stödde sig på en undersökning som visade att finländarna i en högre grad önskar bo i egnahemshus. Centerpartiet torde i denna fråga även ha önskat profilera sig mot de konkurrerande "betongpartierna". En annan bakgrund till programmet att öka andelen egnahemshus var målsättningen att höja förädlingsnivån på trävaruindustrin i Finland.






Jag återger nedan valda delar ur Vanhanens tal vid tekniska högskolan den 8 augusti 2004. Bilden ovan är ur Me rakemtajat Kevät 2004.

Näin eilen ohitseni ajaneen kiinteistövälittäjän auton, jonka kyljessä luki firman nimi ja slogan: "Miten haluaisit asua?" Slogan on hyvä ja itsestäänselvyys. Juuri asumisen suhteen ihmisillä pitää olla oikeus ja mahdollisuus valintaan. ...

Suomalaiset haluavat tutkimusten mukaan asua pientaloissa. Myös asuntopolitiikan on kyettävä aiempaa paremmin vastaamaan ihmisten asumistoiveisiin. Linjaus näkyy niin hallitusohjelmassa kuin hallituksen asuntopoliittisessa ohjelmassa. Molempien eräänä tavoitteena on pientalorakentamisen edistäminen. ...

Toistankin tässä asuntoministeri Hannes Mannisen asuntomessujen avajaisten yhteydessä esittämän vetoomuksen erityisesti pääkaupunkiseudulle ja sen ympäristölle, että tarvitaan tuhansia uusia pientalotontteja. Käsitykseni tonttimarkkinoista on sellainen, että vain uskottava näkymä tonttitarjonnan lisäämisestä panee hinnat kuriin. ...

Varsinkin Helsingin seudulla tonttien ja asuntojen hinnat ovat sietämättömän korkealla olkoonkin, että kovin nousutahti tuntuu tasaantuneen. Muuta selitystä on vaikea löytää kuin kysynnän ja tarjonnan yksinkertainen laki. Kun kysyntä asunnoista ylipäätään ja varsinkin lapsiperheiden kaipaamista pientaloasunnoista jatkuu, on tonttitarjontaa lisättävä mikäli hintoja halutaan alemmas. Ilman tonttien lisäämistä ihmisiä kiusataan myös jatkossa joko sietämättömän kalliilla tai sitten epätyydyttävällä asumisella. ...

Helsingin seudun yhteistyön kehittämishankkeen päätavoitteen tulisikin olla se, että kunnat pääsisivät yhteiseen strategiaan, jolla alueen tontti- ja asuntotarjontaa lisätään kysyntää vastaavasti. Muutoin uhkana on, että varsinkin pientaloasumista haluavat lapsiperheet suuntautuvat yhä kauemmas paranevien liikenneyhteyksien varrelle. Muta tätäkään yhteiskunnan ei pidä rajoittaa, jos se itse epäonnistuu keskusten tuntumassa tonttipolitiikassaan.

Jag har i ett flertal blogginlägg redogjort för hur Vanhanens och Manninens bostadspolitik väckte starka reaktioner i Helsingfors. Även i Helsingfors ville man öka andelen egnahemshus, men här var motivet att man ville kunna konkurrera om goda skattebetalare. Helsingfors hade redan med staten kommit överens om att staten skulle offra flygverksamheten i Malm för ett nytt villaområde, då Vanhanen egenmäktigt här satte käppar i hjulet.




Malmprojektets svenska och engelskspråkiga sida finns dock fortfarande kvar på stadsplaneringskontorets webbplats. (Se bilderna ovan samt "The Malmi Project. Den 9 februari 2010".) Det är klart att konflikten mellan Helsingfors stad och centerministrarna inte var hållbar. Lösningen kom i medierna dock att betraktas som en lösning på "Sibbofrågan".




Med tanke på den ovan beskrivna bakgrunden till inkorporeringen är det begripligt att man i Helsingfors vill hålla fast vid planerna på att bygga egnahemshus eller små hus (pientaloja) i Östersundom, fastän dessa planer inte är förenliga med planerna på en metrolinje. En som hållit fast vid planerna på egnahemshus i Östersundom är Manninens efterträdare som bostadsminister, Jan Vapaavuori (saml). I sitt tal "Puu ja rakentamisen laatu: Kohti korkeampaa puun jalostusarvoa" vid Puuteollisuuspäivät den 15 oktober lyfte Vapaavuori även fram egnahemshusens betydelse för trävaruföredlingen, samtidigt som han noterar inkorporeringsområdets nyckelroll:

Puurakentamisen lisääntymiselle ja tätä kautta myös jalostusarvon parantumiselle on kuitenkin nykytilan valossa kaksi mahdollisuutta: Toteuttaa enemmän pientalovaltaista asuinrakentamista ja edistää puunkäyttöä nykyistä paremmin kerrostalorakentamisessa ja muussa kuin asuinrakentamisessa. ...

Voidakseen säilyttää asemansa suuremmilla kaupunkiseuduilla tulee pientaloasumisen väistämättä ja reippain askelin kehittyä ns. kaupunkimaisen tiiviimmän pientaloasumisen suuntaan. Tästä ei valistuneissa kansalaispiireissä onneksi vallitse erimielisyyttä. Asiaa onkin edistetty esimerkiksi ympäristöministeriön "tiivis ja matala pientalorakentaminen"-hankkeella.

Edistystäkin on tapahtunut, mutta kovin laajamittaista se ei ole ollut. Olen usein todennut, että Helsinkiin liitetyn läntisen Sipoon entiset alueet ovat avainasemassa koko suomalaisen pientaloasumisen tulevaisuuden kannalta. Sen parempaa aluetta kaupunkimaisen pientaloasumiskonseptin läpilyöntiin ei maassamme ole, eikä tule.

Presidenten i Sibbo storskog. Den 22 oktober 2010

I mitt blogginlägg "4 000 kvm råmark. Den 18 september 2010" berättade jag om förslaget om att Helsingfors stad köper en halv fastighet på 0,4 hektar i Gumböle. Nu torde det vara klart att staden nöjer sig med halva fastigheten. På föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndag ingår ett förslag enligt vilken staden inte utnyttjar sin förköpsrätt att käpa den andra halvan av fastigheten. I motiveringarna lyder enligt följande:

Esittelijä toteaa, ettei kaupungilla ole tarvetta hankkia omistukseensa koko tilaa rakennuksineen. Östersundomin kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupunki on kuitenkin neuvotellut ostajan kanssa kiinteistökaupan, jossa kaupunki ostaa tilasta noin 4 000 m2:n suuruisen rakentamattoman määräalan.

Medierna har uppmärksammat president Tarja Halonens "landskapsbesök" i Helsingfors igår. Speciellt har besöket i Sibbos storskog uppmärksammats. Det är i sig intressant att presidenten besöker Hindsby skog i Sibbo i sitt besök i Helsingfors. På någotvis har hela Sibbo kommit att associeras med helösingfors efter inkorporeringen. Uppslaget ovan är ur dagens nummer av Borgåbladet. Själva begreppet "Sibbo storskog" (Sipoonkorpi) är representerar för övrigt ett Helsingforsperspektiv.




Helsingfors naturskyddsförening associerar för sin del Sibbo storskog med inkorporeringsområdet. Föreningen har en webbplats om "Sipoonkorpi ja liitosalueet, fast den aktuella rubriken på sidan är "Sipoonkorven kansallispuisto".

Sibbesborg. Den 21 oktober 2010

Sibbo kommun har idag öppnat en ny portal på adressen www.sibbesborg.net peciellt för en planeringstävling för Söderkulla med omnejd. Jag är naturligtvis inte speciellt entusiastisk över visionerna på en "New Sustainable Town" med upp till 100 000 invånare vid mynningen till Sibbo å. Det är på många sätt dock betydligt vettigare och framför allt mera långsiktligt att planara i Söderkulla än i Östersundom. Här skulle ån och Sibboviken utgöra samhällets centrum, inte en gräns så som i Helsingfors framställan till ändring i kommunindelningen. För Helsingfors är problemet att staden inte äger mark här och att området - än så länge - inte hör till huvudstaden. Helsingin Sanomat skriver dock idag i artikeln "Helsingin viereen kaavaillaan jopa 100 000 asukkaan kaupunkia: Sipoo unelmoi Sibbesborgista" att "Pitkän tähtäimen kasvuun kannustaa Helsinki, joka haluaa laajentaa metropolialuetta itään." Man kan fråga sig vems drömmarna om "Sibbesborg" egentligen är. En viktig orsak till att Helsingfors visionerar om en "metropol" som växer mot Borgå torde paradoxalt vara att man vill tvinga Esbo att gå samman med huvudstaden.


Visionerna för Sibbesborg stämmer dåligt överens med en metrolinje till Östersundom eller Majvik vad som skulle behövas är naturligtvis en järnvägslinje.


Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Hakala: Jag var inte jävig". Jag misstänkte redan tidigare att det var Arto Sulonen som i egenskap av chef för Kommunförbundets juridiska avdelning låg bakom förvirringen kring jävfrågan i Ingå. I går skrev Yle att "Fullmäktiges beslut har med andra ord uppkommit i oriktig ordning enligt Kommunförbundets jurister", men kommunfullmäktigeordföranden Heimo Hakala hade själv fått svaret från Kommunförbundet att han inte var jävig i frågan som gällde hans eget kontroversiella uppförande. Yle kan idag berätta att Hakala talat direkt med Sulonen per telefon och att Sulonen ansett att Hakala inte var jävig, då det inte är frågan om någon ekonomisk nytta för honom.

Sulonens tolkning av jäv är intressant och torde passa honom själv, med tanke på hur han i egenskap av tjänsteman på inrikesministeriet beredde Sibbofrågan för regeringen. Fallet Hakala visar hur Kommunförbundets jurister fungerar som auktoriteter och domare i kommunala frågor, men Sulonen torde aldrig bli en lika stor auktoritet som sin föregångare Kari Prättälä är eller varit. Med tanke på Kommunförbundets roll som så väl intressebevakare som domare är det anmärkningsvärt att Prättäläs parhäst Heikki Harjula kunnat fungera som tillfälligt förvaltningsrör i HFD och aldeles speciellt att han deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.



Stadsfullmäktige i Vanda sammanträder nästa gång måndagen den 25 oktober klockan 14. Vid stadsstyrelsemötet den 11 oktober beslöt man enligt protokollet enhelligt att bordlägga ärendet "Helsingin, Vantaan ja Sipoon kuntien yhteisen Östersundomin yleiskaavatyön käynnistäminen" till nästa möte, men ärendet ingår inte i föredragningslistan för mötet den 25 oktober.


På sitt "besök i Helsingfors" idag besökte president Tarja Halonen även Sibbo storskog tillsammans med bl.a. Sibbos kommunfullmäktigeordförande Chri´stel Liljeström. Enligt Borgåbladet artikel "Med presidenten vid lägerelden" ägde promenaden rum innanför Sibbo kommuns gränse.

Kommunstyrelsen godkände förslaget. Den 20 oktober 2010

Kommunstyrelsen i Sibbo godkände på sitt möte i går förslaget till en gemensam generalplan i Östersundom med omnejd. Yle har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Snart torde planeringen av Östersundom inledas". Yle skriver att "Ännu skall fullmäktige i både Vanda och Sibbo ta beslut i frågan", men i verkligheten bordlade stadsstyrelsen i Vanda ärendet på sitt möte senaste vecka och torde inte godkänna förslaget till en Östersundom-kommittée enligt den av Helsingfors föreslagna modellen. (Se "Toimielimen tulisi muodostua luottamushenkilöistä. Den 13 oktober 2010".)