Aina Hakunilaan. Den 11 februari 2011

I gårdagens blogginlägg "Metrostadsdel utan metro. Den 10 februari 2011" skrev jag om Kimmo Kiljunens "kolumn" med rubriken "Itämetro Hakunilaan". "Kolumnen" ingår i dagens nummer av Helsingin Sanomat som en insändarartikel under rubriken "Itämetroa kannattaisi jatkaa aina Hakunilaan". Rubriken är något märklig och vilseledande, för en östmetro som fortsätter till Håkansböle är ingen östmetro i den aktuella betydelsen. I varje fall kan metrolinjen från Mellungsbacka inte fortsätta både till Östersundom och Håkansböle i Vanda, fastän båda alternativen finns inritade i landskapsplanen för Nylands förbund. (Se ovan.)




I mitt inlägg "Östmetron till Håkansböle. Den 2 januari 2011" noterade jag att Tuomas Rajajärvi från Helsingfors stadsplaneringskontor i november 2008 presenterade ett alternativ för metrolinjen från Mellungsbacka via Västersundom till Håkansböle. (Se ovan.) Denna metrolinje skulle, liksom Kiljunen nu föreslår, kompleteras med en metrolinje österut från Nordsjö. Ännu i Sito Oy:s metroutredning, som blev färdig ifjol, undersöker man som ett alternativ en metrolinje från Nordsjö österut kompleterad med en linje från Mellungsbacka till Västersundom. I själva verket torde den nu aktuella linjen mutkametro ha uppkommit ur denna modell. (Se "Effektiv markanvändning på Husö. Den 12 september 2010".) Linjen mellan Mellungsbacka och Västersundom verkar här dock dragen utan att man tagit i beaktande behovet av att förlänga linjen norrut till Håkansböle.

Metrostadsdel utan metro. Den 10 februari 2011

Brändö är i princip en metrostadsdel med egen metrostation, men medan Helsingfors låtsas planera en färlängninmg av metrolinjen österut för 700 miljoner euro, klarar man inte av att få den existerande metrostationen på Brändö i funktionsdugligt skick. Enligt riksdagsledamot Kimmo Kiljunen finns det en annan färdig "metrostadsdel" (metrokaupunginosa) som saknar metro: Håkansböle. I mitt inlägg "Östmetron till Håkansböle. Den 2 januari 2011" noterade jag artikeln "'Itämetroa jatkettava Hakunilaan'" i Helsingin Sanomat, där Kimmo Kinnunen föreslår att metron dras till Håkansböle i Vanda. Igår publicerade Kiljunen på sin webbplats en "kolumn" med rubriken "Itämetro Hakunilaan".

Lounais-Sipoosta ja Kaakkois-Vantaasta liitettiin Helsinkiin vuoden 2009 alusta Östersundomin alue, jonne on kaavailtu itämetron jatkoa. Sen rakennustyöt voisivat alkaa vuonna 2015.

Itämetroa voidaan jatkaa nykyisen metron jommastakummasta haarasta taikka niiden väliltä. Jos metroa jatkettaisiin Östersundomiin Vuosaaren haarasta, se tukisi samalla toimialarakentamista satamavyöhykkeellä. Ennen kaikkea näin mahdollistuisi metron jatkaminen Mellunmäestä Vantaan puolelle Hakunilaan. Tästä on Vantaan yleiskaavassa varaus.

Hakunila on tiivisrakenteinen ja valmis metrokaupunginosa, jossa asuu 25 000 ihmistä. Se tulisi saattaa viimeisenä Vantaan suurista lähiöistä raideliikenteen piiriin. ...

Helsinki, Vantaa ja Sipoo ovat parhaillaan laatimassa yhteistä osayleiskaavaa Östersundomin alueelle, joten on oikea hetki kartoittaa mahdollisuus itämetron jatkamiseksi Hakunilaan.

En förlängning av metrolinjen från Nordsjö österut är inte aktuell, men en metrolinje från Mellungsbacka till Östersundom omöjliggör i praktiken en metrolinje till Håkansböle. Det är i själva verket i landskapsplanen för Nylands förbund som man ritat ut metrolinjen från Mellungsbacka till Håkansböle.

Programmet för deltagande och bedömning. Den 9 februari 2011

I mitt inlägg "På finska. Den 3 februari 2011" noterade jag att dokumentet "programmet för deltagande och bedömning" för för den gemensamma generalplanen för Östersundom endast finns på finska. Helsingfors har ingen information om ärendet på svenska på stadsplaneringskontorets webbplats och Sibbo kommuns svenskspråkiga webbsida med information om den gemensam generalplan för Östersundom och programmet för deltagande och bedömning har inte fungerat den senaste tiden. På Vanda stads webbplats kan man däremot hitta ett svenskt dokument med titeln "Gemensam generalplan för Östersundom - Program för deltagande och bedömning". Pdf-filen är skapad den 7 februari. Översättningen är dock britfällig, åtminstone vad bildmaterialet beträffar. Kartan nedan över markegendomen är från den svenska versionen.


Yle publicerade redan den 1 februari en nyhet med rubriken "Aktuell planering för Östersundom". Idag har Yle publicerat nyhetstexter med rubrikerna "Jutturuuhka hidastaa Sipoonkorven kansallispuistolakia" och "Behandlingen av Sibbo storskog dröjer i riksdagen".

Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu. Den 8 februari 2011

På Helsingfors stadspklaneringskontors webbplats för Östersundom finns flera utredningar spom redan borde vara färdiga listade som "Tekeillä olevat selvitykset". Bland dessa finns utredningen "Majvikin metron esiselvitys". I dokumentet "Östersundomin yhteinen yleiskaava, Osallistumis- ja arviointisuunnitelma 1.2.2011" listas utredningarna dock under kategorin "yleiskaavaluonnosta varten on tähän mennessä tehty". Här nämns även en utredning vid namnet "Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu", som inte finns omnämnd på stadsplaneringskontorets webbplats.



Inför stadsplaneringsnämndens möte om två veckor förväntas man skall offentliggöra ett större antal utredningar. På föredragningslistan för nästa möte finns däremot inte mycket att nämna i detta sammanhang. Som bilaga ingår dock ett dokument med titeln "Helsingin osa-alueiden tyypittely väestöennusteen ja saavutettavuuden perusteella". Här kan man man bl.a. se att befolkningen i Landbo eller stadsdelen Ulltuna beräknas minska fram till år 2020.

Erbjudande. Den 7 februari 2011

Ett centralt motiv för inkorporeringen av sydvästra Sibbo var Helsingfors behov av tomtmark innanför stadens gränser. etta behov var dock inte gångbart som en officiell motivering för en ändring i kommunindelningen, utan man behövde andra motiveringar, så som "snedvridning i sammhällsstrukturen". Vid diskussionerna om en sammanslagning av Vanda och Helsingfors har man dock medgett att det verkliga motivet just är behovet av tomtmark innanför stadens gränser. I själva verket skulle en sammanslagning av Vanda och Helsingfors innebära att Helsingfors inte längre skulle ha några större behov av en expansion av stadsstrukturen österut. I Mari Puoskaris (grön) gruppanförande "Kansanäänestys ja kaupunginosavaltuustot" vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 31 januari sade Pouskari bl.a. följande:

Mitä hyötyä kuntien liittämisestä sitten olisi? Toisin kuin on väittetty, yksi keskeisimpiä perusteita on maankäyttö. Ongelma on se, että Helsingissä on pulaa maasta. Tällä hetkellä rakennamme kalliita asuntoja savimaalle. Meillä on pulaa työpaikkatonteista erityisesti logistiikka- ja pienteollisuuskäyttöön. Viheralueemme ovat jatkuvasti rakennusuhan alla. Esimerkiksi Östersundomin alue voitaisiin suunnitella luontoarvoja paremmin kunnioittaen, kun sitä suunniteltaisiin yhdistyneen kaupungin tarpeista lähtien.

Den 3 februari skrev den gröna fullmäktigeledamoten Terhi Niinimäki från Vanda ett blogginlägg, "Miten Vantaa säilyi itsenäisenä", som är om möjligt ännu mera avslöjande. Jag citerar:

Yhdistymispäätökseen pohdittiin jossain vaiheessa sidottavaksi tavalla tai toisella myös Östersundomin kaavoitus, jotta päämme kääntyisivät. Tarjous oli, että rakentaminen tehtäisiin aiemmin suunniteltua kevyemmin, jos suostuisimme kaupunkien liittämiseen. Äkkiseltään ajateltuna houkutteleva tarjous, mutta käytännössä sitä ei olisi voitu sitoa mukaan mitenkään, vaan olisi vain pitänyt naiivista luottaa, että toinen osapuoli pitää lupauksestaan kiinni vielä siinä vaiheessa, kun kaava tulisi käsittelyyn vuosien päästä. Missään ei myöskään määritelty mitä ”aiemmin suunniteltua kevyemmin” todellisuudessa olisi tarkoittanut. Koska Kokoomus on kuuluisa tällaisten kaupankäyntisopimusten pettämisestä ajan kuluessa ja asioiden ”unohtuessa”, ei meistä kukaan luottanut tarjouksiin, joten päämme eivät kääntyneet. Kokouksessa kokoomuslaiset yrittivät myös kerta toisensa jälkeen vakuuttaa, että äänestämme vain selvityksen jatkamisesta emmekä vielä kaupunkien yhdistämisestä. Silti Kokoomuksen tekemässä esityksessä kuntajakolain mukaisesta yhdistymisselvityksestä luki selkeästi: ”Selvityshenkilön tulee yhdistymissopimuksessa ja sitä täydentävissä suunnitelmissa tehdä esitys uudesta kaupungista”. Voiko sitä vielä paljon selkeämmin sanoa?

Planeringsprinciper. Den 6 januari 2011

I mitt inlägg "På finska. Den 3 februari 2011" noterar jag att Sibbo kommun samtidigt med publiceringen av programmet för deltagande och bedömning (osallistumis- ja arviointisuunnitelma) för den gemensamma generalplanen för Östersundom publicerat ett eget dokument med rubriken "Gelgeneralplan för Östersundom - Planeringsprinciper för Majvik och Granö". Principerna är dock inte Sibbos egna. Om Majvik kan man bl.a. läsa följande :

Majvik är en naturlig del av stadsstrukturen längs kusten

Majvik stödjer sig på det inkorporerade området i Östersundom, ... Den kommersiella servicen placeras främst i anslutning till metrostationen

När det gäller Grabö är det ännu mera uppenbart att det är Helsingfors som har dikterat principerna, fastän principerna godkänts av planläggningssektionen och kommunstyrelsen i Sibbo. Jag citerar:

1. Granö är en regionalt intressant, attraktiv och havsnära del av stadsstrukturen Ön utvecklas i första hand som ett mångsidigt rekreationsområde och ett bostadsområde med speciell karaktär ... Det är enkelt att åka till Granö med båt eller bil från Helsingfors och Sibbo
2. En bro planeras till Granö ...
3. Granö utvecklas som en modern folkpark Utgångspunkten är att de fria stränderna i första hand ska anvisas för offentligt rekreationsbruk. ...
5. Det byggande som anvisas på Granö har karaktären av en tät småhusstad ...

Stor, större, Helsingfors. Den 5 februari 2011

I onsdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en ledare med rubriken "Stor, större, Helsingfors". (Bilden ovan är en illustration till ledarartikeln.) Rubriken är naturligtvis ironisk, men själva ledarartikeln handlar inte i första hand om Kejsarn av Portugallien alias Jussi Pajunen eller om den megalomaniska "metropolpolitiken". Istället handlar artikeln om den förslagna sammanslagningen av Vanda och Helsingfors.



Både i första och sista stycket i ledaren noteras det att Vanda inte är ett Sibbo som kan köras över, men inte heller Sibbo kunde köras över så lätt. För att köra över Sibbo behövdes det alldeles speciella förutsättningar: en statsminister som bröt avtalet om Malm, vilket föranledde ett hot om bostadsbebyggelse på Sandhamn och alldeles speciellt en kommunreform som inför Finlands EU-ordförandeskap hotade resultera i en regeringskris. Sommaren 2006 var kommunminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen så hårt pressade att man tvingades ingå en ohelig allians med beslutsfattare i Helsingfors och ta till ett sällan skådat mygel.



Förutsättningarna från år 2006 kommer knappast att upprepas, men visst kan man försöka pressa Centern på nytt med nya krav om tvångssammanslagningar. Vanda är för Helsingfors inte alls lika attraktivt som Esbo, men i Vanda kunde en folkomröstning ge ett stöd för en sammanslagning och det är en chans som man i Helsingfors vill ta vara på. För att få till stånd en folkomröstning krävs det dock att finansministeriet utser en kommunindelningsutredare som föreslår en sammanslagning och en folkomröstning.




På ledarsidan noterade Helsingin Sanomat i torsdags att Vanda enligt Hufvudstadsbladet "ei ole mikään Sipoo". Men om man mot beslutsfattarnas vilja ordnar en folkomröstning, så innebär det nog att man kör över Vanda.