Kommunsoppa. Den 12 september 2011

Sipoon sanomat 8.9 2011 s 3

I mitt inlägg "Slaktbänken. Den 10 september 2011" citerar jag ur artikeln "Joutuuko Sipoo jälleen lahtipenkkiin?", som publicerats på Sipoon sanomats webbplats. En längre version av artikeln ingår i senaste nummer av tidningen. Tillsammans med artikeln finns ett par kommenterande intervjuer med kommunstyrelse- och kommunfullmäktigeordförande.

Även ledaren handlar om den nya kommunreformen eller "kommunsoppan" och dess följder för Sibbo, som redan en gång styckats.

Sipoon Sanomat 8.9 2011 s 2

Jag har länge varit intresserad av cykling och cykelsport, men först i juli köpte jag min första racingcykel. För en dryg vecka sedan deltog jag för första gången i Tour de Helsinki. Jag fick punktering under de första kilometerna och blev långt efter alla klungor. Lyckligtvis hann man inte koppla på trafikljusen innan jag passerade korsningarna längs Åbovägen. Halvvägs, någonstans i Nurmijärvi hade jag cyklat fast klungan med medelhastigheten 28 km/h. Även hastigheten i denna klunga började kännas långsam när vi körde igenom Paipis. I Nickby försökte jag mig på en utbrytning, men fick ingen med mig som draghjälp. Medan jag väntade in klungan passade jag att öppna en flaska med tänderna och tappade en halv tand på köpet. Konditionen är i övrigt lika bra som för 20 år sedan, men det tycks inte gälla tänderna. Följande utbrytningsförsök från den aktuella klungan lyckades bättre. Slutligen var jag över 5 minuter före den ovannämnda klungan i mål.

Nu har jag fått blodad tand på cykling! Igår cyklade jag med racingcykeln på asfalt runt Sibbo storskog. Att bo i Nordsjö är idealiskt om man har cykling som intresse. Härifrån kan man cykla hur långt som helst utan att behöva stanna för trafikljus, åtminstone om man genar genom Svarta backen. Det är ingen händelse att Tour de Helsinki ursprungligen startade just vid Svarta backen. Många cyklister startar sina träningspass härifrån. Förverkligas de aktuella planerna för Östersundom, får cyklisterna hitta en ny startplats och nya rutter.

Slumområdet Helsingfors. Den 11 september 2011

MTV::s redaktör Pertti Nyberg skriver på MTV:s webbplats en blogg med titeln "Kaupunkilainen". Nyberg torde medvetet provocera, för han kan knappast vara så snävsynt som han förefaller. Igår skrev Nyberg ett blogginlägg under rubriken "Landbossa puistotkin ovat yksityisiä". Ur blogginlägget framgår att chefen för Helsingfors stadsplaneringskontors Östersundomprojekt Matti Visanti guidade omkring redaktörer i Östersundom senaste torsdag. Det är tydligen viktigt att Östersundomprojektet framställs i medierna på önskat sett. Av Nybergs blogginlägg att döma har Visantis medielobbning varit framgångsrik. Nyberg förmedlar helt okritiskt Visantis synpunkter.


Landbo presenteras i Nybergs blogginlägg som ett skräckexempel på ett "sipoolainen" eller rentav amerikanskt bostadsområde. Detta skräckexempel är tydligen ämnat att legitimera den "enda riktiga stadens" planer på att i Östersundom omvandla landsbygd till riktig stad med 70 000 invånare. Det yttersta motivet till Östersundoprojektet är ekologiskt. Synd bara att inte miljöorganisationerna och inte ens Helsingfors miljönämnd eller miljöcentral har förstått sig på de ekologiska argumenten.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet har ett helt uppslag reserverats för en artikel med rubriken "Eländet göder sig själv". Artikeln handlar om segregering och klyftorna mellan Helsingfors stadsdelar. (Se ovan.) I artikeln omnämns varken fallet Sibbo eller den nya kommunreformen, men det är knappast en tillfällighet att segregeringen så frekvent lyfts fram den senaste tiden. Inför kommunreformen Paras lyftes Helsingfors fram som Finalnds enda metropol, vars framgång och "balanserade utveckling" är ett nationellt intresse. Förhoppningarna var att metropolområdet skulle slås samman till en "metropol". Helsingforspolitikernas förhoppningar gick inte i uppfyllelse, men metropolargumentet användes framgångsrikt i samband med inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Inför den nya kommunreformen intar Helsingfors en ödmjukare. Metropolen Helsingfors särbehov framhålls fortfarande, men nu handlar balansen i samhällsutvecklingen inte längre om samhällsstrukturens utvidgning i olika väderstreck, utom om koncentrering av arbetslösa och invandrare till vissa stadsdelar i Helsingfors. Helsingfors har den senaste tiden faktiskt satsat egna resurser på positiv särbehandling av vissa förorter, men som allmän lösning på problemet med förslumning föreslås kommunsammanslagning i Huvudstads- eller Helsingforsregionen. I Esbo är man dock inte helt övertygade om att en sammanslagning skulle lösa problemet med segregering. Tony Hagerlund, som är grön stadsstyrelseledamot i Esbo, skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Vähentäisikö pääkaupunkiseudun kuntaliitos segregaatiota?", där han hävdar att "Segrekaatiota ei kuitenkaan saa - valitettavasti - kuntaliitoksella poistettua."

Slaktbänken. Den 10 september 2011

Den nya kommunreformen har diskuterats livlig i medierna sedan kommunminister Hanna Virkkunen (saml) den 2 september presenterade reformen. Hur kommunkartan skall se ut i framtiden är dock fortfarande helt öppet. Redan begreppet "pendelområde" kan definieras på olika sätt. Redan i den rådande kommunindelningslagen utgör pendelområdet i princip en grund för kommunindelningen. Frågan är en hur radikal kommunreform man kan se fram emot. Jan Vapaavuori och Osmo Soininvaara vill tro sig ha förhandlat sig till en radikal reform i samband med regeringsförhandlingarna, men regeringsprogrammet lämnar mycket öppet. Före riksdagsvalet lovade så väl Samlingspartiet som SDP  att det inte stöder tvångssammanslagningar. Gruppordförande Vapaavuoris ståndpunkt i frågan är inte representativt för Samlingspartiet.

Hbl publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Wallin: Svenskfinland undkommer inte kommunreformen". I artikeln säger Sfp:s ordförande Stefan Wallin att "I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform".

I ett pressmeddelande med rubriken "Statssekreterare Stefan Wallin: Orättvisa anklagelser mot Sibbo" från den 15 januari 2005 (se "Alternativet Borgå. Den 30 april 2008") kan man läsa följande:

- Till denna del påminner debatten om att inkorporera och spjälka upp Sibbo om ren nykolonialism och kleptokrati. Också gällande Grankulla hörs kraven på sammanslagning motiveras i otillåtet pubertala tongångar, sade Wallin.
Wallin betonade ändå att Sibbo också måste bereda sig på att status quo inte nödvändigtvis kan fortsätta. I såfall är en orientering mot Borgåhållet ett bättre alternativ, både med tanke på samhällsstrukturen och ur språklig synpunkt.

I sig kunde inkorporeringen av sydvästra Sibbo göra det lättare att ansluta Sibbo till Borgå istället för till Helsingfors, men indirekt resulterade inkorporeringen i att Sibbo idag orienterar sig allt mera västerut istället för mot Borgå. Ett alternativ är fortfarande att kommunen styckas.

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en text med rubriken "Joutuuko Sipoo jälleen lahtipenkkiin?" Rubriken antyder att Sibbo redan en gång slaktats. Sibbos kommundirektör Mikael Grannas kommer här med en hård kritik mot den nya kommunreformen och kommunreformer i allmänhet:

–  Se on jännä ajatus, toteaa Grannas ja ottaa esimerkin kaupalliselta puolelta, jossa talousasiantuntija Peter F. Drucker on todennut, että ”rakenteet seuraavat strategiaa ja tavoitteita”.

– Nyt minulla on sellainen olo, että tämä homma menee päinvastoin eli ensin muutetaan rakenteet ja sen jälkeen katsotaan miten palvelut järjestetään sen sisällä. Yksityissektorilla tämä on 80-90-prosenttisesti johtanut konkursseihin ja heikompiin tuloksiin.

Grannas toteaa, että kuntaliitokset ovat tähän asti aina nostaneet palvelujen kustannuksia.

På adressit.com finns en adress med rubriken "Kuntakentän ääntä kuultava". Adressen riktar sig mot den nya kommunreformen men den riktar även kritik mot Kommunförbundet. Kritiken är speciellt träffande då det gäller Kommunförbundets agerande i fallet Sibbo. Jag citerar:

Suomen Kuntaliiton toiminnan tarkoituksena on jäsenkuntiensa itsehallinnosta huolehtiminen. Tämä tulisi liiton johdossa pitää kirkkaana mielessä. Liiton linja ei voi olla puolueiden kulloisistakin päivänpoliittisista ohjelmista riippuvainen. Liitto ei myöskään voi olla eräänlainen valtiovarainministeriön sivukonttori, joka jäseniinsä päin siirtyy palvelijan asemesta isännän kuviteltuun rooliin.

De 800 som hittills skrivit under adressen består huvudsakligen av kommundirektörer, kommunstyrelseordföranden, kommunfullmäktigeordföranden och övriga kommunala beslutsfattare.

Kommunförstörelsereform. Den 9 september 2011

De språkpolitiska aspekterna av fallet Sibbo är komplicerade, men inte obetydliga. I sig hade inkorporeringen inte behövt försvaga de svenska strukturerna, men fallet Sibbo blev ändå en förlust för Svenskfinland. I den andra delen av serien Kustfolket, som visades på FST5 igår, lyftet faktumet att "Helsingfors annekterar delar av Sibbo" år 2009 fram som ett inslag i "en förnedrande förteckning av förluster för det svenska i Finland".

I fallet Sibbo körde Centern över Svenska folkpartiet på ett mycket fult sätt, men i ett tidigt skede hade Sfp - enligt Matti Vanhanens  utsaga - förhållit sig konstruktivt till förhandlingarna om en lösning på "Sibbofrågan". (Vanhanen torde närmast ha syfta på Sfp:s tidigare ordförande, miljöminister Jan-Erik Enestam.) Det är skäl att minnas att Sfp och Centern långt hade samma intressen att bevaka i kommunreformen. KSSR (Paras) kam väl ses som ett försök att förhindra en framtida reform av den aktuella kommunförstörelsereformen. Förverkligas den nya kommunreformen (se "En ny kommunreform. Den 3 september 2011") enligt den tolkning av regeringsprogrammet som Osmo Soininvaara och samlingspartiets gruppordförande Jan Vapaavuori representerar finns det snart inte längre kvar några kommuner med svenska som majoritetsspråk och därmed inte heller någonting kvar av svenskan som ett förvaltningsspråk i Finland (eller "Riket"). Förhandlingarna om sydvästra Sibbo var ämnat att få Helsingforspolitikerna att ställa sig bakom en reform och en ramlag som inte gav rum för tvångssammanslagningar av hela kommuner. Här lyckades Centern, åtminstone temporärt, även om man inte lyckades genomföras inkorporeringen på ett lagligt och anständigt sätt.

http://yle.fi/uutiset/kotimaa/2011/09/katso_missa_suurkunnassa_asuisit_2853977.html

Den aktuella kommunreformen är inte bara ämnad att utrota svenskan som ett förvaltningsspråk, utan även att utplåna lokalhistorien och den lokala identiteten, som utgjort kommunernas andliga grundval. Yle har idag publicerat en artikel eller ett galleri med rubriken "Kuvagalleria: Katso, missä suurkunnassa asuisit". Helsingfors "pendelområde" (enligt kommunminister Henna Virkkunens definition) är för stort föra att kunna slås samman till en enda primärkommun. Övriga 37 pendelområden torde ha bättre förutsättningar. Enligt Virkkinens modell skulle t.ex. Väståboland ("Parainen") skulle anslutas till den svenskfientliga staden Åbo.

Luottamushenkilötoimikunnan kannanotto. Den 8 september 2011

Helsingin Sanomat publicerade den 15 juni en artikel med rubriken "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle", som baserade sig på ett ett utlånande om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom, som getts av kommittén i Vanda som övervakar Östersundom-kommitténs. (Se "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011".) Av någon anledning lät Helsingin sanomat antyda att Jukka Peltomäki låg bakom "Vandas förändrade linje". (Se "Tähän palataan. Den 30 juni 2011".) Jag har nu tagit del av dokumentet "Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunnan kannanotto Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineistoon", som i själva verket baserar sig på ett flertal utlåtanden, som bifogats till det aktuella dokumentet.

I Vandas utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Vantaan kaupungin tulevat maankäyttöratkaisut painottuvat Marja-Vantaan ja kehäradan avaamien mahdollisuuksien käyttämiseen. Kaupungin taloudellinen tilanne ei tee mahdolliseks uusien kasvusuuntien avaamista nopeasti.

Joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee selvittää sekä pikaraitiotiejärjestelmään että metron jatkamiseen perustuvat maankäyttövaihtoehdot.

Östersundomin alueen maisemarakenne ja luonnon tarjoamat lähtökohdat ovat tiiviille ja tehokkaalle kaupunkirakentamiselle erityinen haaste. Alueen vetovoimatekijöitä ovat merenläheisyys, Sipoonkorven luontoalueet sekä viljelyn ja asumisen kulttuurihistoria. Alueella on edelleen tutkimattomia keskiaikaisia asuinpaikkoja. Alueen ekologisia ja virkistyskäyttöä palvelevia viherkäytäviä tulee leventää, etenkin Sipoonkorvesta Helsingin merenrannan Natura-alueille ja suunnitella tarvittava Porvoonväylän ja ratavarauksen ylittävä viheryhteys. Vantaan yleiskaavan mukaiset luonnonsuojelu ja luo-alueet on otettava huomioon kaupunkirakenteessa.

I miljöcentralens utlåtande, som bifogats, kan man bl.a. läsa följande:

kaavasta paistaa välinpitämättömyys alueen luontoarvoja ja niiden säilyttämistä kohtaan. Uskottavuus ekologisesta yhteiskunnasta tuolla alueella kyseenalaistuu.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en text med rubriken "Storkommun i Vasaregionen ska utredas". Kommunindelningsutredaren Harry Bondas säger här att "Sibbofallet kommer knappast att upprepas i Finland - det var för traumatiskt för alla parter."

Ongelman ydin. Den 7 september 2011

Där Sibbo kommunstyrelse i sitt utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland inte torde ha sagt någonting angående området för den gemensamma generalplanen handlar största delen av Sibbo Naturskyddares motsvarande utlåtande, "Mielipide Uudenmaan vaihemaakuntakaava 2:n luonnoksesta" om just detta område och speciellt om Majvik och Granö. Jag återger här valda delar ur utlåtandet:

Östersundomin ja Majvikin alue

Östersundomin ja Majvikin alueen huomattavat muutokset kaavamerkinnöissä on oletettavasti tehty Östersundomin alueen yhteisen yleiskaavan takia. Kaavamerkinnät sisältävät täten samoja luonnon kannalta huonoja ratkaisuja, joihin sekä viranomaiset että muut tahot (mm. Uudenmaan ELY-keskus ja Metsähallitus) ovat ottaneet hyvin kriittisen kannan Östersundomin yleiskaavan luonnoksesta lausuessaan.

Ongelman ydin on se, että alue on vaihemaakuntakaavaluonnoksessa melkein kokonaisuudessaan varattu raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi ja että sitä halkovat vain muutamat kapeat viheryhteystarvemerkinnät. Sama koskee Majvikin aluetta. Samalla merkinnällä on lisäksi esitetty sekä virkistysalueverkostoon että ekologiseen verkostoon kuuluvat viheryhteydet ja –alueet, mikä on yhdistyksen mielestä huono ratkaisu. Tällöin kaavamerkintä voi tulkinnasta riippuen tarkoittaa myös kapeaa rantabulevardia. Taajamatoimintojen alue ulottuu lisäksi pohjoisessa myös aivan liian lähelle Sipoonkorven kansallispuiston rajaa.

Keskeinen lähtökohta Östersundomin ja Majvikin alueen rakentamisessa tulee olla, että Sipoonkorven kansallispuiston ja rannikon arvokkaiden luontokohteiden väliset ekologiset yhteydet turvataan. Sipoonkorven kansallispuiston ja rannikon Natura 2000-alueiden ekologisten yhteyden turvaamisen tärkeyttä on korostettu myös eduskunnan ympäristövaliokunnan lausunnossa (helmikuu 2011).

Ekologisten käytävien tehtävä on turvata (nisäkäs)lajiston liikkumismahdollisuudet mutta samalla myös toimia hitaasti leviävien eläinten ja kasvien populaatioita ylläpitävinä kulkureitteinä. Tämä edellyttää ensisijaisesti riittävän leveitä käytäviä. Tällaiset riittävän leveät rakentamattomat vyöhykkeet ovat myös virkistykselle tärkeitä ja arvokkaita.

Lisäksi on tärkeätä, että Sipoonkorven kansallispuiston ja taajama-alueiden välissä on riittävän laajat rakentamattomat puskurivyöhykkeet. Sipoonkorven kansallispuisto ei yksinään riitä alueen asukkaiden virkistysalueeksi ilman että sen luontoarvot kärsivät.

Sama riittävän leveiden puskurivyöhykkeiden tarve koskee myös rannikon Natura-alueita, joten taajamatoimintojen alueiden ulottuminen aivan Natura-alueiden rajaan ei ole tarkoituksenmukaista. Asutukselle varatut alueet on sijoitettava riittävän kauas rannikon Natura-alueista niin, että linnusto ei häiriinny ja Natura-alueiden vesitasapaino ja oikeanlainen rantarakenne säilyy. Sibbo Naturskyddare – Sipoon Luonnonsuojelijat katsoo, että taajamatoimintojen alueita tulisi rannikon luontoarvojen takia varata ainoastaan maantie 170:n pohjoispuolelle, Sipoonkorven kansallispuisto huomioiden.

Yhdistys katsoo myös, että Östersundomin alueella tulee maakuntakaavassa huomioida tulvariski. Östersundomissa on runsaasti alueita, jotka eivät tulvariskin takia sovellu lainkaan taajamatoimintojen alueeksi.

Granö

Vaihemaakuntakaavan luonnoksessa Granön saaresta suurin osa on merkitty raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi. Sibbo Naturskyddare – Sipoon Luonnonsuojelijat ry katsoo, että Granön saareen ei tule osoittaa uusia asutusalueita. Saaren luonto koostuu Itä-Uudenmaan luontoselvityksen (MALU) mukaan ainutlaatuisesta kokonaisuudesta, noin kolmasosa saaren pinta-alasta on luonnontilassa olevia tai muilla tavoin arvokkaita elinympäristöjä. Yhdistys esittää siksi, että Granön rakentamattomat alueet varataan kokonaisuudessaan luonnonsuojelu- tai virkistysalueiksi. ...

Raideliikennevaraukset

Metro Östersundomiin & raideliikenteeseen tukeutuva taajamatoimintojen alue Vaihemaakuntakaavan luonnoksessa esitetään metroa Östersundomin alueen joukkoliikenneratkaisuksi. Lisäksi koko Östersundomin alueen sekä Sipoon Majvikin ja Granön alueet on merkitty raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi. Yhdistyksen käsityksen mukaan metroratkaisu vaatii hyvin tiheän asutuksen aivan asemien lähettyville ollakseen kannattava ja tarkoituksenmukainen, ja katsoo siksi, että näin laajojen taajama-alueiden esittäminen ”raideliikenteeseen tukeutuvaksi” ei ole todellisuuteen perustuvaa.

Utlåtande enligt förslag. Den 6 september 2011

Igår antog Helsingfors stadsstyrelse nästan en vecka efter deadline (se "Inget utlåtande i tid. Den 30 augusti 2011") ett utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Trots att ärendet hade bordlagts och trots att det som bilaga till föredragningskistan nu ingick över tio olika utlåtande från nämnder och andra av stadens instanser gjordes vid mötet ett enda ynkligt förslag till tillägg till utlåtandet, som i praktiken fortfarande är identiskt med stadsplaneringsnämndens utlåtande. (Se "Perustuu pääasiassa. Den 28 augusti 2011" och "Syytä poistaa. Den 2 augusti 2011".) Förslaget till tillägg löd "Lisäksi Helsingin kaupunki kehottaa lisäämään kaavaan Tallinnan juna-lauttayhteyden", men det röstades ner. Övriga förslag till ändring gällde borttagande av textstycken ur förslaget till utlåtande. Bl.a. föreslogs det att följande text, som speciellt torde gälla Östersundom, lämnas bort:

Viheryhteystarve -merkinnän kuvausta ja suunnittelumääräystä tulisi tarkistaa. ... Merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä.

Enligt utkastet till gemensam generalplan för Östersundom skall det gå strandpromenader längs fågelvikarna i Östersundom, men några ekologiska grönförbindelser har man inte ritat in i utkastet. Däremot har man i utkastet till landskaplan här markerat stränderna med "behov av grönförbindelse". Förslaget att lämna bort ovanciterade textavsnitt röstades dock ner. Det är i sig anmärkningsvärt att texten finns med, då Helsingfors kommit överens med Vanda och Sibbo om att i sitt utlåtande inte beröra området för den gemensamma landskapsplanen.

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/3706/Uudenmaan2VaihekaavaLuonnos_Nahtaville160511_Lehti2.pdf

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/3718/Kaavamaarakset_LUONNOS_6.5.2011_SVENSKA_valmis.pdf

Borgåbladet har idag publicerat en notis med rubriken "Nytt utkast till plan för Östersundom i november".

Bbl 6.9.2011 s 8

Yle publicerade igår en längre artikel med rubriken "Kommunreform väcker ilska". Här handlar det naturligtvis om den nya kommunreformen. (Se "En ny kommunreform. Den 3 september 2011".) Yle har talat med Siv Sandberg, som noterar att rikspolitikerna och de statliga tjänstemännen är representerade i Finlands kommunförbund på ett sätt aldrig vore möjligt i Kommunförbundet i Sverige:

- Det är helt uppenbart att avståndet mellan Kommunförbundet och de statliga aktörerna är rätt kort. Det finns en grupp människor som jobbar med de här frågorna och som ibland sitter på Kommunförbundet och ibland på ministeriet, säger Sandberg.

Hon kan förstå att det finns kommuner som anser att Kommunförbundet inte är deras förbund längre.

Sandberg nämner ett annat särdrag för det finska kommunförbundet, nämligen att det finns mycket rikspolitiker i de styrande organen.

På denna blogg har jag speciellt noterat att Arto Sulonen och hans föregångare som direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet Kari Prättälä hoppat mellan Kommunförbundet och ministeriet, vilket delvis kan förklara deras agerande i fallet Sibbo.