Slaktbänken. Den 10 september 2011


Den nya kommunreformen har diskuterats livlig i medierna sedan kommunminister Hanna Virkkunen (saml) den 2 september presenterade reformen. Hur kommunkartan skall se ut i framtiden är dock fortfarande helt öppet. Redan begreppet "pendelområde" kan definieras på olika sätt. Redan i den rådande kommunindelningslagen utgör pendelområdet i princip en grund för kommunindelningen. Frågan är en hur radikal kommunreform man kan se fram emot. Jan Vapaavuori och Osmo Soininvaara vill tro sig ha förhandlat sig till en radikal reform i samband med regeringsförhandlingarna, men regeringsprogrammet lämnar mycket öppet. Före riksdagsvalet lovade så väl Samlingspartiet som SDP  att det inte stöder tvångssammanslagningar. Gruppordförande Vapaavuoris ståndpunkt i frågan är inte representativt för Samlingspartiet.

Hbl publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Wallin: Svenskfinland undkommer inte kommunreformen". I artikeln säger Sfp:s ordförande Stefan Wallin att "I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform".

I ett pressmeddelande med rubriken "Statssekreterare Stefan Wallin: Orättvisa anklagelser mot Sibbo" från den 15 januari 2005 (se "Alternativet Borgå. Den 30 april 2008") kan man läsa följande:

- Till denna del påminner debatten om att inkorporera och spjälka upp Sibbo om ren nykolonialism och kleptokrati. Också gällande Grankulla hörs kraven på sammanslagning motiveras i otillåtet pubertala tongångar, sade Wallin.
Wallin betonade ändå att Sibbo också måste bereda sig på att status quo inte nödvändigtvis kan fortsätta. I såfall är en orientering mot Borgåhållet ett bättre alternativ, både med tanke på samhällsstrukturen och ur språklig synpunkt.

I sig kunde inkorporeringen av sydvästra Sibbo göra det lättare att ansluta Sibbo till Borgå istället för till Helsingfors, men indirekt resulterade inkorporeringen i att Sibbo idag orienterar sig allt mera västerut istället för mot Borgå. Ett alternativ är fortfarande att kommunen styckas.

Sipoon Sanomat publicerade i torsdags på tidningens webbplats en text med rubriken "Joutuuko Sipoo jälleen lahtipenkkiin?" Rubriken antyder att Sibbo redan en gång slaktats. Sibbos kommundirektör Mikael Grannas kommer här med en hård kritik mot den nya kommunreformen och kommunreformer i allmänhet:

–  Se on jännä ajatus, toteaa Grannas ja ottaa esimerkin kaupalliselta puolelta, jossa talousasiantuntija Peter F. Drucker on todennut, että ”rakenteet seuraavat strategiaa ja tavoitteita”.

– Nyt minulla on sellainen olo, että tämä homma menee päinvastoin eli ensin muutetaan rakenteet ja sen jälkeen katsotaan miten palvelut järjestetään sen sisällä. Yksityissektorilla tämä on 80-90-prosenttisesti johtanut konkursseihin ja heikompiin tuloksiin.

Grannas toteaa, että kuntaliitokset ovat tähän asti aina nostaneet palvelujen kustannuksia.

På adressit.com finns en adress med rubriken "Kuntakentän ääntä kuultava". Adressen riktar sig mot den nya kommunreformen men den riktar även kritik mot Kommunförbundet. Kritiken är speciellt träffande då det gäller Kommunförbundets agerande i fallet Sibbo. Jag citerar:

Suomen Kuntaliiton toiminnan tarkoituksena on jäsenkuntiensa itsehallinnosta huolehtiminen. Tämä tulisi liiton johdossa pitää kirkkaana mielessä. Liiton linja ei voi olla puolueiden kulloisistakin päivänpoliittisista ohjelmista riippuvainen. Liitto ei myöskään voi olla eräänlainen valtiovarainministeriön sivukonttori, joka jäseniinsä päin siirtyy palvelijan asemesta isännän kuviteltuun rooliin.

De 800 som hittills skrivit under adressen består huvudsakligen av kommundirektörer, kommunstyrelseordföranden, kommunfullmäktigeordföranden och övriga kommunala beslutsfattare.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar