Församlingar. Den 21 oktober 2011

I senaste nummer av Kyrkpressen ingår en artikel med rubriken "Tvångströja i stiftsmodell?" I artikeln, som är skriven av Rolf af Hällström, kan man bl.a. läsa följande:

Låt staten härja och skapa sina stora primärkommuner. Dem kan kyrkan sedan efter behov dela upp i två eller flere hanterbara samfälligheter, föreslår biskop Björn Vikström. ...

– Kyrkan ska inte behöva gå samma väg som kommunerna och bli en tjänsteproducent, säger biskop Björn Vikström. ...

Han tycker också att statenkan  rita upp sin karta med stora primärkommuner. Men kyrkan ska inte behöva bilda  endast en jättesamfällighet per primärkommun.

– I stället kunde kyrkan bygga upp två eller tre samfälligheter inom den nya primärkommunens gränser, förklarar Vikström det förslag som han vill ha in i kyrkolagen.

Rubriken på ledaren i samma tidning är "Kyrkan kan möblera själv" (på webben  "Kommunreformen"). I ett stycke, som tydligt är inspirerat av ledaren "Största lagprojektet i Finlands historia kan bli en stor flopp" i Vasabladet den 14 oktober ("Inkompetens. Den 16 oktober 2011"), lyder enligt följande:

Ännu viktigare är att det interkommunala lapptäcket är Centerns maktplattform och att riksdagsvalet har gett socialdemokraterna och samlingspartiet en unik chans att montera ner den. Regeringens två ledande partier sumpar inte sin unika chans att strukturera om landet till sin fördel.

Kommunreformen berör även den Evangelisk-lutherska kyrkan, som är en av ett flertal parter som måste höras innan regeringen lägger fram några förslag. I sig finns det ingenting som förhindrar att församlingar består när kommuner sammanslås. I större städer finns det redan nu flera församlingar. Det är även möjligt att grunda kapelförsamlingar. Däremot har det hittills inte funnits flera än en samfällighet per kommun.

Där det inom en kommun kan finnas flera församlingar kan en församling inte verka innanför två olika kommuner. Om t.ex. Sibbo skulle splittras i två eller tre delar i samband med kommunreformen, så skulle inte församlingarna i Sibbo kunna bestå. Av motsvarande anledning kunde invånarna i Östersundom inte förbli medlemmar i Sipoon suomalainen seurakunta eller Sibbo svenska församling.

Kirkko ja kaupunki publicerade den 20 januari 2009 en artikel med rubriken "Tämä kirkko on Helsingin uusin ja vanhin".

De evangeliskt-lutherska församlingarna har alltså en specialställning, som gör att de måste anpassa sig till kommunindelningen. Detsamma gäller inte andra församlingar eller föreningar. Hemorten för Östersundom sångkör är t.ex. fortfarande Sibbo och föreningen hör till Borgånejdens sång- och musikförbund, fastän körens nya dirigent råkar vara kantor i Matteus församling, dit Östersundom numera hör. Körens övar i Östersundom samlingslokal (Folkhälsans daghem) och ger en årlig konsert i Östersundom kyrka. Fastän körverksamheten äger rum i Östersundom bedrivs den i Sibbo medborgarinstituts regi!

Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011

I artikeln "Helsingin valtuusto hyväksyi esityksen itäisistä rajansiirroista" skrev Helsingin Sanomat den 22 juni 2006 följande:

Puheenjohtaja Tapani Mäkisen (kok) mukaan päätös luopua Itäväylän eteläpuolisesta osasta oli helppo: "Alue on rämettä ja luonnonsuojelualuetta, jota ei voi enempää jalostaa."

I mitt inlägg "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009" berättar jag att har jag fått det bekräftat att varken stadsstyrelsen eller stadsplaneringsnämnden i Vanda informerats om att Lantmäteriverket korrigerat statsrådets gränsbeslut vid Österleden. Tydligen hade endast stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen informerats om det märkliga beslutet att korrigera gränsdragningen och överföra ytterligare 10 hektar från Vanda till Helsingfors. På Lantmäteriverket motiverade man korrigeringen av gränsen bl.a. med att området, som enligt Lantmäteriverkets nya tolkning av statsrådets gränsbeslut överfördes till Helsingfors, inte var så värdefull och att området med tanke på en högspänningsledning hade begränsade användningsmöjligheter. Juridiskt sett var Lantmäteriverkets motivering värdelös, men nu visar det sig dessutom att Helsingfors har stora planer för det aktuella området.


Helsingfors stadsplaneringskontors planer för området vid avtagningen frön Österleden till Ring III har bl.a. presenterats av projektchef Matti Visanti i ett inslag i MTV3:s nyhetssändning den 25 september. Se videoklippet ovan och  "Uudenlainen kaupunkimainen pientalualue. Den 26 september 2011".



Hbl publicerade igår FNB:s notis med rubriken "Uppretade kommuner vände sig till Europarådet". Yle publicerade igår en nyhetstexter med rubrikerna "Joukko kuntia vetoaa Euroopan neuvostoon" och "Kapinakunnat vetoavat Euroopan neuvostoon".

Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011

Kunta.tv har publicerat en intervju med riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp), där talmannen föreslår att det för den nya kommunreformen tillsättes en parlamentarisk grupp, där även oppositionspartierna är representerade. Uttalandet kan tolkas som en diskret, men mycket hård kritik mot regeringens beredning av reformen. Så som jag noterat i inlägget "'Styrgrupp'. Den 9 oktober 2011" är Heinäluomas partikollega Maarit Feldt-Ranta (som var partisekreterare då Heinäluoma var partiordförande) ordförande för den politiska uppföljningsgruppen, men där är oppositionen inte representerad. I intervjun noterar Heinäluoma att oppositionen var med i beredningen av den förra kommunreformen (KSSR) och att den var "allas" projekt.

Att oppositionen tas med i beredningen är, så som Heinäluoma framhåller, speciellt viktigt då det gäller en reform som sträcker sig över flera riksdagsperioder. Att den förra reformen var allas projekt är även skäl att notera när man från Samlingspartistsikt håll nu kritiserar den "halmhimmel" (hallinto-himmeli), som KSSR resulterade i. En avigsida med parlamentarisk beredning och gemensamma projekt är att ingen kritiserar konsensusbeslut. I själva verket kan konsensusbeslut förhindra parlamentarisk kontroll. Vid den senaste kommunreformen gällde överenskommelsen mellan regering och opposition inte bara Paras-ramlagen, utan även den olagliga inkorporeringen av sydvästra Sibbo, som formellt inte inkluderades i reformen. I överenskommelsen deltog inte bara statsminister Matti Vanhanen (c) och finansminister Eero Heinäluoma, utan även oppositionsledaren Jyrki Katainen (saml). Det var inte minst från det dåvarande oppositionspartiet Samlingspartiets sida som det i samband med beredningen av reformen och överenskommelsen om ramlagen ställdes krav på en inkorporering av Östersundom.

Talmannens uttalande har noterats på Kuntalehtis webbplast i en text med rubriken "Heinäluoma haluaa kaikki puolueet kuntauudistuksen valmisteluun". Ilkka publicerade igår en kolumn av Henäluoma under rubriken "Mannisen linjalla".


Diskussionen om kommunministerns uttalande om Grankulla fortsatte livlig igår. Även Sibbo kommundirektör Mikael Grannas deltog i diskussionen genom ett inlägg på Twitter.

På sidan "Mitä mieltä olet Östersundomin suunnitelmista?" på webbplatsen "Yhteinen Östersundom" har det under den senaste tiden tillkommit en del kommentarer och frågor. Olika instanser har även besvarat en del frågor. På frågan "Onko jo tehty lopullinen päätös pikaraitiotien tai metron väliltä?" har "Helsingfors trafikplanerare" svarat att "Päätöstä pikaraitiotien ja metron välillä ei ole tehty." Väl så, för metroplanerna stöter på svåra problem.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Automaattimetro voi jäädä haaveeksi". Andra medier följde strax efter med motsvarande nyhetstexter. Problemen med automatiseringen av metron hotar i första hand västmetron, som är planerad för metrotåg utan förare. Det betyder att Västmetrons stationer byggs för tåg med endast två vagnpar till skillnad från de nuvarande, som har rum för tre vagnpar. Även de preliminära planerna för metrolinjen till Östersundom baserar sig på en automatisering av metron. Nedan en ritning av metrostationen i Västersundom.

Grankulla. Den 18 oktober 2011

Logon för den nya kommunreformen består av en kartbild av Finland. Månne inte logon skall avspegla regeringens ambition att reformen skall beröra "hela landet". Någon enhetlig reform torde ändå inte bli av. Ett centralt motiv bakom reformen torde vara att stärka Samlingspartiets (och Sdp:s) makt på kommunfältet, men hotet om tvångssammanslagningar kan tvärtom leda till att lokalpolitikerna hoppar av Samlingspartiet (och Sdp). Regeringen skulle göra klokt i att backa, om det inte var för prestigen och regeringsprogrammet ("Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering").

Om statsministern inte vore så svag och regeringen inte var så splittrad, skulle regeringen väl kunna avvika från regeringsprogrammet när det gäller kommunreformen. Nu lusläser alla regeringsprogrammet. Sfp publicerade den 11 oktober ett ställningstagande med rubriken "SFP i Nyland: Kommunstrukturreformen måste beakta regeringsprogrammet". Här kan man bl.a. läsa följande:

Även öster om huvudstaden finns utmaningar för kommunerna. Sibbo har dåliga erfarenheter av Helsingfors sätt att roffa åt sig land, i strid med Sibbobornas vilja. Sibbo står i alla fall inför en knepig situation där man behöver fundera över vilka alternativ som bäst gagnar kommuninvånarnas rätt till service.

Yle publicerade igår kväll en nyhet med rubriken "Virkkunen: Grankulla fusioneras". Rubriken ändrades senare till "'Grankulla fusioneras'". Ett motsvarande inslag ingick i TV-nytt, där kommunministern sade att det för Grankulllas del "säkert föreslås ändringar i kommunstrukturen"

Vad är det för ide att "föreslå" att Grankulla fusioneras, då Grankulla i ingen händelse frivilligt kommer att gå med på en sammanslagning? Virkkunen medger eventuellt att det trots allt blir aktuellt med tvångssammanslagningar. För övrigt kommer Esbo knappast att kräva att Grankulla - "Esbos Sibbo"
- fusioneras med Esbo, eftersom Helsingfors i så fall kunde ställa motsvarande krav på att inkorporera Esbo. Esbo har inte heller på något sätt behov av Grankulla. Det kan påpekas att Gankulla lyckats med den svåra uppgiften att göra en stationssort till ett attraktivt bostadsområde, kanske just tack vare att Grankulla varit en liten självständig stad.

I inslaget dras det även paralleller till fallet Sibbo, fastän Centern gick med på en partiell sammanslagning i fallet Sibbo för att trygga en service- och kommunstrukturreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner. Se videoklippet nedan.

Med anledning av Yles nyhet publicerade Hbl på kvällen en text med rubriken "Virkkunen låter inte Grankulla stå utanför kommunfusion". Senare på kvällen publicerade Helsingin Sanomat en nyhet med rubriken "Virkkunen Ylelle: Kauniainen yhdistettävä Espooseen". Nyheten publicerades först på webbplatsen "Oma kaupunki" och senare på Helsingin Sanomsts egentliga webbplats. Nyheten ingår även i dagens papperstidning.

Finska Yle publicerade på morgonen en egen nyhetstext med rubriken "Virkkunen: Kauniainen ei voi pysyä itsenäisenä".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en notis med rubriken "Tvångsfusioner oroar" och dårraden "FDS". Att de finlandssvenska socialdemokraterna oroar sig och - enligt Hbl - enhälligt är emot tvångssammanslagningar är lite intressant med tanke på att Maarit Feldt-Ranta är ordförande för den politiska uppföljningsgruppen, fast i Hbl står det att hon leder den politiska "styrgruppen".

Bbl 18.10 2011 s 7

I samma tidning ingår en insändare med rubriken "Tassarna bort!" Insändaren är undertecknad av Caspar Berntzen, viceordförande Vårt gemensamma Sibbo. Samma text har i dagens nummer av Borgåbladet publicerats under rubriken "Tassarna bort från Sibbo!" Rubriken har tidigare använts som slagord av föreningen För Sibbo när det begav sig för några år sedan. Berntzen var även viceordförande för denna förening, vars arv den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo nu gör anspråk på. I insändaren kritiserar Berntzen starkt Sfp och speciellt kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström för hennes "högst besynnerliga utspel" om att dela upp Sibbo i tre delar. Berntzen kallar utspelet för ett självmål med stort "s". Bernzen frågar sig om det är så att "SFP vill stycka Sibbo". Bernzen skriver vidare att det är viktigt att "vi i Sibbo bara jobbar för Sibbo och sibbobornas bästa. (Kursiveringen min.)

Den politiska gruppen YSI - Vårt gemensamma Sibbo gör uttryckligen anspråk på att jobba "bara" för Sibbos bästa. Underförstått hävdar man att Sfp-politikerna och speciellt Liljeström i konflikten med Helsingfors för några år sedan i för hög grad beaktade partiets intressen.

Kervo. Den 17 oktober 2011

I gårdagens blogginlägg "Inkompetens. Den 16 oktober 2011" noterade jag att Eero Lehti (saml) i kolumnen "Sipoo - soivatko kellot näivettymiselle?" i senaste numret av Sipoon Sanomat kommenterar uppgifterna enligt vilka Sibbo skulle delas mellan Helsingfora och Borgå. Mera exakt skriver Lehti följande:

Alustavat tiedot halituksen sisäpiiristä näyttävät kulkevan yhdenmukaisesti. Sipoo jaettaisiin Porvoon ja Helsingin kesken. Mahdollisesti osa Talman alueesta jätettåisiin Keravaan.

Lehtis uppgifter baserar sig inte enbart på kartan i Helsingin Sanomat den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Enligt kartan i Helsingin Sanomat skulle södra Sibbo tillsammans med Vanda tilldelas Helsingfors, medan norra Sibbo skulle anslutas till en kommun som även skulle innefatta Kervo, Träskända och Tusby. Som källa till kartan uppger tidningen dessutom Nylands förbund, kommundirektörer och riksdagsmän. Lehtinens uppgifter motsvarar snarare Christel Liljeströms "förslag C" till uppdelning av Sibbo, speciellt så som förslaget tolkats i Helsingin Sanomat den 28 september (och Hufvudstadsbladet den 27 september). (Se kartan nedan.) Här handlar det ändå om att ansluta betydligt mera än "en del av Tallmos område" till Kervo.

Det är möjligt att Lehti inte kollat källorna så noga, men riksdagsledamot Lehti borde själv ha tillträde till information från regeringens inre cirklar. Om Lehtis uppgifter stämmer, så skulle Liljeströms motdrag till förslaget i Helsingin Sanomat i själva verket representera regeringens eller kommunministerns planer. Det förefaller orimligt, speciellt som Liljeströms partikamrat minister Stefan Wallin hävdat att Sibbo inte kan delas. (Se "Barbariskt. Den 1 oktober 2011".)



Om Lehti har tillgång till regeringens interna information, så lär även Liljeström känna till vad som diskuteras i riksdagens korridorer. Liljeström har i en kopia på Facebook av mitt blogginlägg från igår kommenterat Lehtis kolumn. Liljeström hävdar att Lehti, som i kolumnen i Sipoon Sanomat uppmuntrar Sibboborna att försvara kommunen, själv "i korridorerna" i riksdagen talat för att delar av Sibbo skall införlivas med Kervo bl.a.med argumentet att Sibbo hör till Kuuma-kommunerna. Liljeström undrar om Lehtis anpassat sina åsikter enligt kolumnens målgrupp eller om Lehti inte fått stöd för "kombination Kervo+Sibbo" inom samlingspartiet. Förutom riksdagsledamot och ägare av Suomen Lehtiyhtymä är Lehti stadsfullmäktigeordförande i Kervo.

Hur som helst så har Liljeström känt till att Lehti lobbat för en anslutning av Sibbo eller delar av Sibbo till Kervo. Det är mot bakgrunden av planerna på att dela upp Sibbo mellan Helsingfors och Kervo som Liljeströms "förslag C" att ansluta östra Sibbo till Borgå skall förstås. (Låt vara att Liljeström redan för något år sedan lekt med liknande tankar.) Så har väl även Mikael Lönnroth förstått Liljeströms utspel, då han skrivit insändaren "Liljeström asukkaiden puolella" i senaste nummer av Sipoon Sanomat.

Sipoon Sanomat 13.10 2011 s 2

Lehtis påstådda argument att Sibbo är med i Kuuma-kommissionen eller hör till Kuuma-kommunerna är intressant och anmärkningsvärt. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo har hållist för en förlust för finlandssvenskheten, men politiskt och strategiskt sett var upplösningen av Östra Nylands förbund en mycket större förlust. Hade det inte varit för Helsingfors initiativ att inkorporera sydvästra Sibbo skulle Sibbo antagligen ännu idag vara medlem i Östra Nylands förbund. Nu framhålls Sibbos nya orientering västerut som argument för att dela upp kommunen mellan Helsingfors och Kervo.

Turun Sanomat 8.10 2011

Turun Sanomat publicerade den 8 oktober en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen valmistelu lähestyy huonoa hallintotapaa". Artikeln har kommenterats av Juhani Kahelin i ett blogginlägg från igår med rubriken "'Kuntaremontin' pikkuhuijaukset".

Inkompetens. Den 16 oktober 2011

Iltalehti 15.10 2011 s 6

Den nya kommunreformen fortsätter att vara ett allmänt diskussionsämne. Politiska reformer är inte precis ett vanligt ämne i eftermiddagspressens veckoslutsupplagor, men i gårdagens nummer av Iltalehti hade ett helt uppslag reserverats för kommunreformen. Rubriken på lyder "Kuntaremonttia tältä pohjalta". Iltalehti presenterar bl.a. de olika pendlingsområdena, som enligt regeringsprogrammet skall utgöra grunden för en ny kommunstruktur. Av en karta och tillhörande diagram framgår att 33,3 % av arbetskraften i Sibbo pendlar till Helsingfors. Motsvarande siffra för Esbo är 37,4. Ändå har kommunminister Henna Virkkunen sagt att Esbo knappast slås samman med Helsingfors. (Se "Den enda tvångssammanslagningen. Den 28 september 2011".) Det är nog högst osannolikt att pendelområdena, hur de än definieras, kommer att utgöra grunden för en ny kommunstruktur. Iltalehti förefaller ändå utgå från att kommunreformen blir av. Ledarartiklar och kolumner i andra tidningar från den gångna veckan ger dock en annan bild av förutsättningarna för kommunreformen.


I mitt inlägg "'Styrgrupp'. Den 9 oktober 2011" noterar jag att man på finansministeriet gjort ett översättningsfel i ett pressmeddelande. Som en följd av översättningsfelet skriver man i en ledare med rubriken "Kommunreformen tar fart" i Västra Nyland den 11 oktober att Maarit Feldt-Ranta (sdp) leder en "politisk styrrgrupp", när Feldt-Ranta i verkligheten är ordförande för en uppföljningsgrupp för kommunreformen. I ledaren noteras för övrigt att kommunministern senaste måndag i en intervju först lät förstå att regeringen överväger att begränsa den kommunala upplåningen och skatteuttaget men redan samma dag betonade att regeringen inte har några planer på att genomföra ett skatte- och skuldsättningstak. Vasabladet noterar samma märkliga utspel och dementering i en ledarartikel med rubriken "En trovärdig regeringspolitik bygger på fakta" och antyder att en motsvarande inkompetens från ministerns sida i Sverige skulle ha tvingat ministern att avgå. Frågan är om kommunministern inte har tilldelats en omöjlig uppgift.

Vasabladet publicerade den 14 oktober en ny ledare om kommunreformen, denna gång med rubriken "Största lagprojektet i Finlands historia kan bli en stor flopp". Här ger Kenneth Myntti en utmärkt beskrivning av de verkliga motiven bakom kommunreformen. Jag citerar:

Brådskan kan knappast ha andra orsaker än strikt partipolitiska. Samlingspartiet inser att det här är tidernas chans för partiet att skaffa sig kontroll över kommunfältet och den vägen helt slå ut Centern från spelhalvan.

Centern är groggy efter det senaste riksdagsvalet, efter en rak höger kan dess saga vara all. Socialdemokraterna med merparten av sina väljare i urbana områden har ingenting emot att agera svettorkare i en sådan match.

Ledaren avslutas med följande stycke:

Mycket talar för att regeringsfronten så småningom kommer till insikt om att den måste ha bättre på fötterna och att finansministeriets tjänstemän hellre borde fokusera på kommunservicen och dess kostnadsnivå i stället för pendlingsområden och antalet kommuner i landet. Kartritarna borde ersättas med samhällsvetare.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en kolumn med rubriken "Sipoo - soivatko kellot näivettymiselle?" Kolumnen är skriven av riksdagsledamot Eero Lehti (saml), som via Suomen lehtiyhtymä äger tidningen. I kolumnen kommenterar Lehti uppgifterna ("alustavat tiedot halituksen sisäpiiristä") enligt vilka Sibbo skulle delas mellan Helsingfora och Borgå. Lehtti säger dock att det lönar sig för sibboborna att göra motstånd. Lehti noterar även bristen på erfarenhet hos sin partikamrat kommunminister.

Sipoon Sanomat 13.10 2011 s 2

Kommundirektörernas åsikt. Den 15 oktober 2011

Twitter 14.10 2011

Den nya kommunreformen är lite på sidan av ämnet för denna blogg. Det senaste kommunreformen KSSR (Paras) resulterade i inkorporeringen av sydvästra Sibbo, men det är få som känner till det omedelbara sambandet mellan KSSR och fallet Sibbo. Nu när den nya kommunreformen diskuteras framhålls Sibbo igen som ett "specialfall". Man kan fråga sig varför just Sibbo skulle vara ett specialfall, varför just Sibbo skulle spjälkas upp. I princip borde det inte finnas några hinder för att hela Sibbo skulle gå samman med t.ex. Borgå. Om Helsingfors sammanslogs med Esbo, skulle man i huvudstaden förlora intresset för Sibbo. Nu siktar man ändå in sig på en ny expansion österut, eftersom en sammanslagning med Esbo inte anses möjlig.

Diskussionen kring kommunreformen med anledning Krister Ståhlbergs uttalande (se "Halva Sibbo till Stor-Borgå. Den 14 oktober 2011") var den stora nyheten igår, speciellt på Yles svenska sidor, där diskussionen lyftes fram som om det handlade om en extraordinärt viktig händelse. Även Yles finska nyheter uppmärksammade Ståhlbergs uttalande om kommunreformen. Finska Yle publicerade igår dessutom en nyhet med rubriken "Hallituksen kuntauudistus lytätään kunnissa". Tillsammans med nyheten har Yle publicerat svaren från en enkät där kommundirektörer frågats om de stöder regeringens förslag om kommuner som baserar sig på pendelområden och om de önskar att kommunen bevaras som den är eller självständig.

En överväldigande majoritet av kommunerna eller kommundirektörerna har, liksom kommundirektören i Sibbo, svarat att de inte stöder regeringens förslag och att man vill att den egna kommunen förblir självständig. Bland undantagen hittar man Helsingfors, där man stöder förslaget på kommuner som baserar sig på pendelområden och där man inte vill bevara sin kommun sådan som den är idag. Ett intressant fall är Esbo, där man säger ja till pendelområden, men vill bevara den egna kommunen självständig. Har kommunministern redan lovat Esbo att principen om pendelområden inte gäller Esbo och att Esbo inte kommer att tvingas gå samman med Helsingfors?

En av de huvudsakliga orsakerna till att kommunreformen med principen om pendlingsområden finns med i regeringsprogrammet torde vara att  Jan Vapaavuori och Osmo Soininvaara kräver att Esbo inkorporeras med Helsingfors. En kommunreform som skulle tvinga Esbo till en fusion är ändå inte realistisk. Om historien upprepar sig, kompenseras Helsingfors med en ny bit av Sibbo, medan kommunreformen i övrigt blir ett fiasko.