Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011

I mina inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" och "Parlamentarism? Den 1 november 2011" har jag skrivit om riksdagens talman Eero Heinäluomas (sdp) förslag att ta med oppositionspartierna i beredningen av den nya kommunreformen. Heinäluoma har upprepat sitt budskap i en kolumn med rubriken "Kuntauudistukseen mukaan kaikki puolueet", som demari.fi publicerade igår. I kolumnen föresår Heinäluoma inte bara att reformen bereds på en bred parlamentarisk bas, utan han berömmer även Hannes Manninens initiativ till den förra kommunreformen KSSR (Paras). Jag återger här de avslutande raderna i Heinäluomas kolumn:

Kuntaministeri Henna Virkkunen puhuu vahvasti työssäkäyntialueisiin perustuvasta kuntajaosta, vaikka tunnustaakin, ettei tämä ole ainut kuntarakenteen kriteeri. Työssäkäyntialueet keskeisenä kuntajaon perusteena löytyvät jo vanhasta vuoden 2006 Paras-laista, joka aikoinaan hyväksyttiin laajalla yksimielisyydellä.

Kuntaministeri Hannes Manninen, jonka aikana Paras-laki hyväksyttiin, visioi aikoinaan 20 aluekuntaa. Sitä voi pitää jo radikaalina ajatteluna, mutta radikaalejakin ajatuksia keskustelussa tarvitaan.

Manninens vision av 20 kommuner gällde inte primärkommuner, utan regionkommuner och modellen hade inte nödvändiggjort en massiv kommunslakt. Det var faktiskt den av Manninen utnämnda chefen för projektet kommun- och servicestrukturen, Jukka Peltomäki (sdp) som i augusti 2005 lade fram modellen med 20 regionkommuner (se "Projektet för kommun- och servicestrukturen framskrider; projektchef Peltomäki tog upp en modell med regionkommuner till granskning", "Kunta- ja palvelurakenne -hanke etenee: Projektipäällikkö Peltomäki nosti tarkasteluun aluekuntamallin"), men modellen torde ha tillfredsställt Manninen och Centern. (Jo, det handlar om samma Peltomäki som av Samlingspartiet tvingades avgå som stadsdirektör i Vanda.)

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/HeadlinesPublicSwe/0099F02FA5317B9DC22570680058E9D1

Modellen med regionkommuner förkastades dock och istället kom man överens om en kompromiss, som man inom den nuvarande regeringen betecknar som misslyckad. I kompromisslösningen ingick även inkorporeringen av sydvästra Sibbo, fastän inkorporeringen officiellt inte skedde inom ramen för KSSR. Den allmänna uppfattningen är att kompromisslösningen var ett resultat av en motsättning mellan regeringskumpanerna Centern och socialdemokraterna, men när det begav sig var Heinäluoma faktiskt ordförande för SDP. Om Heinläuoma tycker att Manninens ursprungliga modell var bra, vem var det då egentligen som fällde den?

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/PublicbyIdentifierCode/20050825071?opendocument&1

Angående pendelområden, så har Heinäluoma rätt i att de utgör ett kriterium redan i ramlagen för KSSR, men i själva verket utgör pendelområdet ett kriterium för kommunstrukturen redan i den gamla kommunindelningslagen från år 1997. (Se "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011".) Pendelområdena har kommit att få en stor uppmärksamhet i medierna, men på finansministeriet vill man framhålla att pendelområden bara är ett av kriterierna för nya kommuner. Således publicerade ministeriet den 18 oktober en kolumn av Päivi Laajala med rubriken "Kriterierna för nya kommuner". Här framhålls det bl.a. att de berömda kartorna över pendlingsområden inte kom från ministeriet, utan från Statistikcentralen.

http://www.vihrealanka.fi/uutiset/t%C3%A4lt%C3%A4-n%C3%A4ytt%C3%A4%C3%A4-sadan-kunnan-suomi

Tidningen Vihreä Lanka publicerade redan den 4 februari en artikel med rubriken "Tältä näyttää sadan kunnan Suomi" och en annan med rubriken "Näin kuntakartta tehtiin". Kartan i Vihreälanka (se ovan) är inte noggrann, men på bloggen Paikkatieto har det gjorts en mera detaljerad tolkning av modellen i Vihreä lanka. Sibbo har här delats mellan centralorterna Helsingfors, Borgå, Kervo och Träskända.

I mitt inlägg "Skatteintäkter. Den 3 november 2011" noterar jag att stadsstyrelsen i Vanda  föreslår att man vid Hanaböle träsk i Vanda placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Storskogen får inget naturcentrum i rappet". Rubriken på paradsidan lyder "Naturcentrum inte aktuellt i Storskogen".

Bbl 5.11 2011 s 3

Ex-Sipoo. Den 4 november 2011

Helsingin Uustiset 2.11 2011 s 4

I onsdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Tyhjää bussia ajelutetaan ex-Sipoossa". I artikeln, som även publicerats på tidningens webbplats, kan man bl.a. läsa följande:

Linjalla 91 ja 91K yhden matkustajan ”hinnaksi” muodostuu peräti 13,30 euroa. Vastaava euromäärä on pienimmillään (51 senttiä) Herttoniemestä Itäkeskukseen kulkevalla linjalla 82.

– Kun Sipoon alueita liitettiin Helsinkiin ja Östersundomin suunnan joukkoliikennettä käynnistettiin, oli tiedossa, että se ei tule olemaan kustannustehokasta.

Sipoosta lohkaistulle alueelle on tarkoitus rakentaa lisää asuntoja, jolloin kustannustehokkuus nousee.

I vilken mån kostnadseffektiviteten för linje 91 K kommer att förbättras kan man fråga sig, då linjen till stora delar går längs Sottungsbyvägen i Vanda. Invid vägen finns några få hus på Helsingfors sida av gränsen och de ligger i utkanten av Sibbo storskog, fast enligt utkastet till gemensam generalplan för Östersundom skall det här i Sibbo storskog, norr om motorvägen byggas ett nytt bostadsområde.

Nokia Maps

Föga överraskande beslöt fastighetsnämnden i Helsingfors på sitt möte igår att godkänna förslaget till köp av en fastighet i Östersundom. (Se "Skatteintäkter. Den 3 november 2011".)

I mitt inlägg "Intressebevakning. Den 2 november 2011" konstaterar jag att KUUMMA-kunnat kan vara en bra intressebevakare för Sibbo, fastän Eero Lehti (saml) föreslagit att delar av Sibbo kunde införlivas med Kervo bl.a.med argumentet att Sibbo hör till Kuuma-kommunerna. (Se "Kervo. Den 17 oktober 2011".) I tisdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Kuntarajojen siirtely ei ratkaise metropolialueen haasteita". Artikeln är skriven av Tusby kommunstyrelseordförande Sanna Kervinen, som titulerar sig medlem i styrelsen för Kuuma-kommunerna. Det torde ha en viss betydelse att Kervinen liksom de flesta kommunstyrelseordföranden i Kuuma-kommunerna är samlingspartist. Det gör det inte lätt för kommunministern att köra över kommunerna.

HS 1.11 2011 s D 1

Skatteintäkter. Den 3 november 2011

HS 3.11 2011 s A 11

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin alueliitos notkahdutti Sipoon verotulot". I aartikeln kan man bl.a. läsa följande:

Landbo on osa Östersundomin aluetta, jonka Sipoo menetti kaksi vuotta sitten Helsingille.

Aluemenetyksen jäljet näkyvät nyt kunnan tuoreissa verotilastoissa. Sipoon keräämät verotulot vähenivät liki kahdeksan prosenttia.

HS 3.11 2011 s A 12

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en motis med rubriken "Vantaa kiirehtii Sipoonkorven kansallispuiston palveluita".

Yle publicerade igår på svenska och finska nyheten under rubrikerna "Naturcenter till Hanaböle träsk" respektive "Vantaa tarjoaa Kuusijärveä Sipoonkorven Luontokeskuksen paikaksi" . Här kan man läsa att stadsstyrelsen i Vanda  tycker att man vid Hanaböle träsk i Vanda kunde placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Esitys/2011/Kv_2011-11-03_Klk_20_El/33AECEEC-D967-455B-91E7-CCED2979B1A4/Liite.pdf

På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finns igen ett förslag till ett köp av en fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en bebyggd fastighet vid Bäckängsvägen. För den 2,0 hektar stora fastigheten erbjuds 1 835 000 euro. De nuvarande ägarna kommer enligt köpebrevet att förvalta fastigheten 5 år framöver. På den digitala versionen av den till föredragningslistan bifogade kartan syns även kommungränsen vid Österlleden, så som inrikesministeriet tolkade statsrådets inkorporeringsbeslut. Som motivering till köpet säges i föredragningslistan följande:

Yhtiön kiinteistö sijaitsee Östersundomin keskiosassa, Uuden Porvoontien läheisyydessä ja se rajoittuu pohjoisessa ja lännessä kaupungin laajoihin maanomistuksiin. Kiinteistön hankinta helpottaa Östersundomin kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Kaupan kohteena olevan yhtiömuotoisen kiinteistön hankinta kokonaisuutena edellyttää kaikkien osakkaiden hyväksymistä, mikä omistajien asumiseen liittyvien erilaisten tavoitteiden ja elämäntilanteiden vuoksi on mahdollista vain harvoin.

Helsinki omistaa tällä hetkellä Östersundomissa noin 1 045 ha maata , eli noin 35 % maa-alueesta.

Intressebevakning. Den 2 november 2011

Enligt en uppdatering på Twitter är kommundireltören i Sibbo på kryssning tillsammans med representanter för KUUMA-kommunerna. På kryssningen diskuterar man tydligen en gemensam intressebevakning i samband med kommunreformen. Jag finner det tråkigt att Sibbo som en följd av inkorporeringen vänt östra Nyland ryggen och anslutit sig helfinska KUUMA-kommunerna, men KUUMMA-kunnat kan vara en bra intressebevakare för Sibbo i detta sammanhang. Dels har Helsingfors visat intresse även för Sibbo, dels har grannkommunerna även visat intresse av delar av Tusby. Speciellt har dock Samlingspartiet en rätt stark position i KUUMA-kommunerna, vilket gör det svårt för kommunministern att köra över kommungruppen.

Ledxaren i gårdahgens nummer av Iltalehti har rubriken "Heinäluoman outo avaus" och handlar om talmannens förslag att ta med oppositionen i beredningen av kommunreformen. (Se "Parlamentarism? Den 1 november 2011".)

För en vecka sedan publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Minister warns Helsinki region against competing for taxpayers". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Helsinki Mayor Jussi Pajunen said in Helsingin Sanomat on Saturday that the Helsinki region is in danger of being divided into cities of the well-off, and those of the poor.
Pajunen especially called on Espoo and Kauniainen to act responsibly in dealing with regional problems. He proposed a merger of local authorities in the capital region, creating a single city that would include Helsinki, Espoo, Vantaa, and Kauniainen, as well as Kerava, Kirkkonummi, and Sipoo.
Leaders of the neighbouring cities were opposed to the idea. One reason was the idea that competition among the cities leads to greater efficiency in services.

I programmet "God morgon Östnylan" på Radio Vega Östnyland ingår idag ett inslag som handlar om planeringen av Östersundom, som är besvärlig på grund av Naturaområden. Redan tidigare på morgonen publicerade Yle en nyhet med rubriken "Naturen hotas av generalplan i Östersundom". Utvecklingschef Mikko Aho från Sibbo kommun säger här att det följande utkastet, som blir klart på vårvintern, kan se mycket annorlunda ut än det första utkastet till generalplan för Östersundom. Lyssna på ljudklippet "Sini-Pilvi Saarnio och Mikko Aho". På ljudklippet talar Aho fem eller sju utkast.

Parlamentarism? Den 1 november 2011

I mitt inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" skriver jag att riksdagens talman Eero Heinäluoma (sdp)  föreslår att det för den nya kommunreformen tillsättes en parlamentarisk grupp, där även oppositionspartierna är representerade. Nu har FNB noterat det samma, vilket resulterat i en notis, som bl.a. Hämeen Sanomat publicerat under rubriken "Heinäluoma ottaisi kaikki puolueet kuntauudistukseen". (FNB:s källa torde dock vara ett uttalande som Heinäluoma gjorde i IIsalmi för ett par dagar sedan.) Yle, som inte anlitar FNB, var snabb att igår komma med en egen nyhet med rubriken "Backman: Kuntauudistuksen oltava hallituksen käsissä". Jouni Backman (sdp) var i samband med regeringsförhandlingarna ordförande för kommungruppen, där även Jan Vapaavuori och Osmo Soininvaara var medlemmar.

Kuntalehti, som i det aktuella ärendet intervjuade Heinäluoma för över en vecka sedan, noterade snabbt Yles nyhet i en egen notis med rubriken "YLE: Backman haluaa pitää kuntauudistuksen hallituksen käsissä". Yle publicerade för sin del ytterligare ett par nyheter med anledning av Heinäluomas förslag: "Keskusta valmis yhteistyöhön kuntauudistuksesta vain puhtaalta pöydältä" och "Kokoomus ei halua keskustaa mukaan kuntauudistukseen". Den sistnämnda notisen noterade Kuntalehti i en ny notis med rubriken "YLE: Kokoomus ei halua keskustaa mukaan kuntauudistukseen" och underrubriken "Uudistuksen valmistelu hiertää kokoomuksen ja demareiden välejä, kertoo YLE Uutiset." Maaseudun Tulevaisuus publicerade igen en artikel med rubriken "SDP:ssä ajetaan kuntaremontin tueksi laajaa seurantaryhmää", där man kan läsa att "Keskusta valmis yhteistyöhön vasta kun kuntarakennelaki on peruttu" och "Puhemiehen esitys yllätti kokoomuksen." Det är socialdeokraternas Maarit Feldt-Ranta som är ordförande för den existerande uppföljningsgruppen, där oppositionen inte är representerad. (Se "'Styrgrupp'. Den 9 oktober 2011".)

I nyheten  "Kokoomus ei halua keskustaa mukaan kuntauudistukseen" säges det att "Heinäluoman mukaan kuntauudistusta pitäisi valmistella yhdessä opposition ja Kuntaliiton kanssa, kuten tehtiin Paras-hankeen kohdalla." I mitt inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" påpekar jag att det speciellt tack vare att oppositionen var med i beredningen av den förra kommunreformen KSSR (Paras) var möjlig att komma överens om inkorporeringen av sydvästra Sibbo, fastän inkorporeringen stred mot kommunindelningslagen. Det var i synnerhet från det dåvarande oppositionspartiet Samlingspartiets sida som det i samband med beredningen av kommunreformen och överenskommelsen om ramlagen ställdes krav på en inkorporering av sydvästra Sibbo. Heinäluoma var när det begav sig tillsammans med dåvarande oppositionsledaren en av de partiordföranden som tog beslutet om inkorporeringen innan Helsingfors stad hade lagt fram sin framställning om en ändring i kommunindelningen. Det verkliga beslutet om ramlagen för KSSR togs av strukturgruppen, där även oppositionen var representerad, medan riksdagen fick agera gummistämpel. När man sedan inom Svenska folkpartiet inte ville svälja inkorporeringen, önskade Heinäluoma att Sfp skulle foga sig till "den finska stilen" (suomalainen tapa) att respektera överenskommelser.

Den socialdemokratiska riksdagsgruppens viceordförande Sirpa Paatero kallar Heinäluomas förslag till en parlamentarisk grupp för parlamentarism, men om den parlamentariska beredningen resulterar i ett konsensusbeslut, så läggs den parlamentariska kontrollen åt sidan. Detta var vad som hände i samband med fallet Sibbo och KSSR. Samlingspartiets och Backmans ovilja att ta med Centern i beredningen av den nya kommunreformen har naturligtvis ingenting med mina kritiska synpunkter att göra.

Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011

Sipoon Sanomat 27.10 2011 s 2

I gårdagens blogginlägg "Pilkotaan pikkukunnat. Den 30 oktober 2011" skrev jag om Monika Hämäläinens insändare i Sipoon Sanomat, Uusimaa, Vartti Itä-Uusimaa och Borgåbladet. I senaste nummer av Sipoon Sanomat har Christel Liljeström svarat på Hämäläinens insändare i Sipoon Sanomat den 20 november. (Se "Liten maktelit. Den 24 oktober 2011".)

Sipoon Sanomat 27.10 2011 s 2

Ledaren i senaste nummer av Sipoon Sanomat har rubriken "Parantaisiko 30 kilometrin matka keskustaan palveluja?" och handlar om grannkommunernas intresse att inkorporera delar av Sibbo i samband med den nya kommunreformen. i ledarartikeln noteras det att det från Sibbos nuvarande centrum Nickby skulle vara 30 km till kommunens centrum, ifall Sibbo slogs samman med Helsingfors.

I medierna har det starkt lyfts fram att den nya kommunstrukturen skall bygga på pendelområden. Principen om pendelområde är dock inte ny. I den nugällande kommunindelningslagen, som stiftades efter att den gamla lagen förbrukats av kreativ lagtolkning i fallet Sibbo, talas heter det redan att målet är att en kommun ska bestå av en pendlingsregion:

När kommunindelningen utvecklas är målet en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna.

I själva verket heter det i den gamla kommunindelningslagen, som gällde då sydvästra Sibbo inkorporerades, att "en kommun skall bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen."

Kati Vierikko skrev i lardags ett blogginlägg med rubriken "Helsingin sanomat: Östersundomin rakentaminen uhkaa luontoarvoja".

Pilkotaan pikkukunnat. Den 30 oktober 2011

HS 30.10 2011 s A 5

När Helsingin Sanomat den 24 september publicerade en karta över hur kommunsammanslagningarna i Nyland skulle kunna ske, väckte kartan starka reaktioner speciellt i Sibbo. Dels föreslogs det på kartan att Sibbo skulle delas upp mellan Helsingfors-Vanda och Kervo-Träskända-Tusby, dels komm kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström ett par dagar senare ut med ett eget förslag på hur hur Sibbo istället för i två delar skulle kunna delas i tre delar, var av den tredje delen skulle anslutas till Borgå. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) I dagens nummer av Helsingin Sanomat har det publicerats en ny karta över hur kommunerna i Nyland kunde slås samman.

Den nya kartan baserar sig på kommunstyrelseordförandenas bedömningar. På den nya kartan finns det ett antal kommuner färgade i grått, där situationen är "oklar". Sibbo är en av dess "oklara" kommuner. Andra kommuner färgade i grått är bl.a. Vanda, Esbo och Grankulla. På den nya kartan har även Borgnäs och Askola anslutits till Borgå, medan situationen för Mörskoms och Pukkilas del är "oklar". Nurmijärvi, Hyvinge och Mäntsälä biladar nu tillsammans med Kervo, Träskända och Tusby kommunen Keski-Uusimaa. På den nya kartan har i stället för Sibbo två nya kommuner delats i tu. Man skulle ju tro att situationen i Sjundeå i högsta grad är oklar, men halva Sjundeo har anslutits till Lojo, medan den andra halvan av kommunen har anslutits till Kyrskslätt eller den nya kommunen Porkala (Porkkala), dit även halva Ingå anslutits.

HS 30.10 2011 s A 5

Den ovannämnda kartan i dagens nummer av Helsingin Sanomat har publicerats tillsammans med en artikel med rubriken "Teossa pirstaleinen Uusimaa" och en kortare kommenterande text med rubriken "Pilkotaan pikkukunnat". I Den senare nämnda texten kan man läsa följande:

Esimerkiksi Nurmijärvi, Sipoo ja Nummi-Pusula voitaisiin pilkkoa muiden kuntien osiksi. Pilkkomispuheet pitäisi aloittaa yhtä aikaa ympäri maakuntaa. Se vaatisi suunnatonta uskallusta ja yksimielistä poliittista tahtoa.

Sooloillen tehdyistä leikkauksista ei seuraa hyvää. Se poltti Helsingin jo [sic] Sipoon välit, kun pääkaupunki vei naapuriltaan maata kuohuttavassa alueliitoksessa.

Senare på morgonen publicerade Helsingin Sanomat på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Uudenmaan kuntapäättäjät suhtautuvat varauksella liitoksiin".

Bbl 28.10 2011 s 9

I mitt inlägg  "Liten maktelit. Den 24 oktober 2011" noterar jag att olika långa versioner av en insändare av Monika Hämäläinen (YSI) publicerats i Sipoon Sanomat, Uusimaa och Vartti Iä-Uusimaa. I fredags var det dags för en insändare i Borgåbladet. Denna gång handlar det om en helt ny text, men ämnet är det samma. I insändaren riktar Hämäläinen en om möjligt ännu hårdare kritik mot Christel Liljeström (sfp) för att hon - så som Hämäläinen hävdar - "ritar kartor" enligt vilka kommunen skulle själkas upp. Hämäläinen föreslår att Liljeström utgått från sin egen fortsatta kommunpolitiska karriär. Jag har själv på denna blogg noterat att kommunreformen hotar Liljeströms politiska karriär. Hämäläinens misstankar om motiven bakom förslaget att ansluta Liljeströms hemby Hertsby och östra Sibbo till Borgå istället för till Helsingfors eller Kervo-Träskända-Tusby är inte sökt, men Hämäläinens egen insändarartikel ser ut som ett inslag i en valkampanj snarare än ett försök att "kämpa för Sibbos självständighet". Det är lite ironiskt att en politisk grupp som saknar forum för politisk verksamhet utanför kommunens gränser attackerar kommunens egen fullmäktigeordförande för att försvara kommunens självständighet. Frågan är om situationen på kartan i dagens nummer av Helsingin Sanomat skulle vara "oklar" för Sibbos del, ifall fullmäktigeordförande inte kommit med sitt eget motförslag till delning av kommunen.

Bbl 29.10 2011 s 10

I gårdagens nummer av Borgåbledet kommer Liljeström med ett svar i en insändarartikel med rubriken "Liljeström svarar Hämäläinen". I insändaren undrar Liljeström träffande, men lite sarkastiskt var Hämäläinen och gruppen Vårt gemensamma Sibbo kämpar för kommunens självständighet. Det är klart att Liljeström till skillnad från representanterna för Vårt gemensamma Sibbo inte alltid bara kan tänka på "kommuninvånarnas bästa", utan även tar och måste ta hänsyn till Sfp:s intressen, men samtidigt ger partiet henne muskler som en lokal politisk grupp saknar. Denna gång torde Liljeström åtminstone inte kunna kritiseras för att förhandla i det fördolda. Sedan kan det tilläggas att Liljeström för sitt förlag til delning av Sibbo fått mothugg även från sitt eget parti.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/Blogi/900311307

I mitt inlägg "Liten maktelit. Den 24 oktober 2011" skriver jag om en enkät på webbplatsen Mirule om vad sibbobor anser om olika alternativ i för kommunen i samband med kommunreformen. Jag presenterade även resultat då 219 personer svarat. Nu har man i ett inlägg på Mirule under rubriken "Sipoolaiset haluaisivat jatkaa sipoolaisina" redogjort för resultaten då 230 personer har svarat. Här presenteras i cirkeldiagram även resultaten för olika byars del. (Se kartan ovan.) Resultaten har i text sammanställts enligt följande:

Yleiset johtopäätökset

1. Enemmistö sipoolaisista (n. 80% +/- 5%) haluaisi, että Sipoo jatkaa itsenäisenä kuntana mikäli tämä on mahdollista, ruotsinkieliset vastaajat hiukan useammin (n. 83%) kuin suomenkieliset (n. 74%).

2. Mikäli Sipoon tulevaisuus itsenäisenä kuntana ei olisi mahdollista niin eniten kannatusta (n. 41% +/- 7%) saa koko kunnan liittäminen Helsinkiin (tulevaan läntiseen suurkuntaan) ja toiseksi eniten (n. 31%) koko kunnan liittäminen Porvooseen (tulevaan itäiseen suurkuntaan). Molemmat vastaukset ovat virhemarginaalien sisällä.

3. Mikäli edellisen kysymyksen vastauksia tarkastellaan kieliryhmittäin niin ruotsinkielisillä järjestys muuttuu: niukasti suosituin valinta on Porvoo (n. 43%) ja toisen sijan saa Helsinki (41%). Suomenkielisillä Helsinki on ykkösvalinta (41%) ja toiseksi tulee Kerava-Järvenpää-Tuusula-suurkunta (26%). Myös Sipoon jakaminen osiin (n. 15%) on suositumpi vaihtoehto kuin koko kunnan liittäminen Porvooseen (n. 13%). Suomenkielisten ykkösvalinta on niukasti virhemarginaalien ulkopuolella.

Twitter 29.10 2011

I mitt inlägg "Kommundirektörens blogg. Den 28 oktober 2011"  noterar jag att Mikael Grannas inte ännu på Twitter tipsat om bloggen på kommunens webbplats. Igår gjorde han det. Samtidigt tipsade han om han på måndag är i Tle Itä-Uusimaas studio för att tala om Sibbos hungriga grannar.