127 hektar för 32,7 miljoner. Den 14 juni 2012

Idag skall fastighetsnämnden i Helsingfors på nytt behandla sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland. Ärendet bordlades på mötet för två veckor sedan. (Se "Nedre-Kärras i Västersundom. Den 1 juni 2012".) Förslaget till utlåtande har jag behandlat i inlägget "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012" . Ett nytt ärende på föredragningslistan är ärendet med rubriken "Katsaus Östersundomin maanhankintaan ja kaavoitustilanteeseen". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomista on hankittu kaupungin omistukseen 127 ha maata ja kauppoihin on käytetty rahaa yhteensä 32,7 milj. euroa. Lisäksi on tehty päätökset 51 ha:n ostamisesta yhteensä 34,4 milj. euron kauppainnasta, jolloin mukana on myös Vantaan Länsisalmesta päätetyt kaupat. Kauppoja on tehty ja esitetty yhteensä 55 kpl.

HS 13.6 2012 s A 14

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Sipoo saanee uuden suurkeittiön Helsingin viemän tilalle". I verkligheten får Sibbo naturligtvis inget nytt kök istället för det som Helsingfors for iväg med, utan kommunen är tvungen att betala fyra och en halv miljon euro för ett nytt. Jag har tidigare behandlat frågan om storköket bl.a. i inlägget "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011".

Röster om flygplatsen i Malm. Den 13 juni 2012

Hbl 10.6 2012 s 26

I söndagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett upplag om flygfältet i Malm. Under rubriken "Röster om Malms flygplats i Hbl" återges några utvalda rader ur Matti Vanhanens och Paavo Lipponens debattinlägg i Hufvudstadsbladet om Malms framtid. År 2005 var Vanhanen kolumnist i Hbl. De två citaten i Hbl belyser den konfliktfyllda situation som Vanhanens försvar av flygverksamheten i Malm resulterade i.

Citatet av Vanhanen representerar ett ganska försiktigt uttalande, jämfört med uttalanden som han gjort före och efter den aktuella kolumnen publicerades. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Kolumnen har även publicerats på statrådets webbplats under rubriken "Statsminister Matti Vanhanens kolumn i Hufvudstadsbladet 1.2.2005" och på webbplatsen pelastamalmi.org även översatt till finska under rubriken "Pääministeri Matti Vanhanen: Synpunkten-kolumni, Hufvudstadsbladet 1.2.2005". I kolumnen visar Vanhanen redan i inledningen sin medvetenhet om det kontroversiella i sitt eget ställningstagande för Malm. Jag återger de första raderna:

Staten och Helsingfors stad ingick under den förra regeringens tid ett avtal enligt vilket staten under vissa förutsättningar kan ge upp sin rätt att hyra flygplatsområdet i Malm. Avtalet binder förstås staten och Helsingfors fastän beslutsfattarna bytts ut på vartdera hållet efter det att avtalet slöts.

Redan i sitt tal "Puolustusministeri Matti Vanhasen puhe Malmin lentokentän 65-vuotisjuhlapäivänä 18.5.2003" medger Vanhanen att det är kontroversiellt att en regeringsmedlem ifrågasätter överenskommelsen om Malm:

Tiedän, että rikon varmasti monta hallinnon hyvää periaatetta sanomalla näin valtioneuvoston jäsenenä, kun kerran valtio ja Helsinki ovat panneet nimensä sopimuksen alle. Siksi pyydän jo heti anteeksi tämän periaatteen rikkomista. Mutta teen tämän vedotakseni Malmin puolesta.

När Vanhanen, enligt egen utsaga, bröt mot principer för god förvaltning, bröt han i praktiken även avtalet mellan staten och Helsingfors. (Staten såg inte till att det hittades en ersättande flygplats.) Då Vanhanen dessutom talade för boende i egnahemshus och själv bodde i Nurmijärvi är det inte konstigt att statsministerns relationer till Helsingfors var katastrofala. (Se Statsministerns relationer till Helsingfors. Den 2 februari 2007".) På Helsingforsdagen 2008 tilldelades Vanhanen lika väl Helsingforsmedaljen. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008".) Orsaken till de radikalt förbättrade relationerna vet alla.

Vanhanen erbjöd Östersundom som ersättning för Malm, men nu anser Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att Malm bör byggas före Östersundom. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Enligt Helsingfors stadsplaneringsnämnds utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland utgör flygfältet i Malm ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. (Se "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012".) 

Paavo Lipponens insändarartikel i Hbl från decenber 2005 visar hur kontroversiellt Vanhanens agerande för Malm var. Riksdagens talman kritiserar "landets regering" för att stjälpa huvudstadens försök att få tillgång till befintlig byggmark, men kritiken torde i första hand vara riktad mot regeringschefen. Jag återger här Lipponens insändare i sin helhet:

MALMS FLYGPLATS

Käppar i hjulen

Boendeform och boendestandard är viktiga frågor för de flesta av oss. För att kunna konkurrera, med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen behöver Helsingfors fler bostäder och bostadstyper, särskilt urbana småhus. Men det behövs tomtmark för att kunna bygga. Malms flygplats är planerad för bostäder, men med samtidig hänsyn till skyddet för de onekligen historiska anläggningar som finns där. Nu kräver emellertid Museiverket att hela flygplatsen skall skyddas. Hbl var inne på samma linje den 30 november när tidningen jämförde flygplatsen med Bromma flygplats i Stockholm som är K-märkt. Men jämförelsen blir helt fel i och med att den inte bygger på fakta som är relevanta för den övergripande utvecklingen.
Bromma hade i fjol 1258 200 passagerare, Malm 1489. Bromma betjänar merparten av inrikesflyget från Stockholm medan Malm utgör bas för hobbyflygare, utbildare, helikoptrar och försvarsmakten. Verksamheten på Malm är av sådan art att den inte nödvändigtvis behöver finnas mitt inne i Helsingfors. Hobbyflygningen på Malm och en önskan att skydda flygplatsen sätter käppar i hjulet för en balanserad utveckling av huvudstadsregionen med hjälp av bostadsbyggande. Helsingfors har inte råd att skydda en flygplats som används i strid med det ursprungliga ändamålet.
Landets regering förväntas hjälpa Helsingfors att finna en lösning på bostadsproblemen, inte stjälpa stadens försök att få tillgång till befintlig byggmark.

PAAVO LIPPONEN
riksdagens talman (sdp)
Helsingfors

30 %. Den 12 juni 2012

Bbl 9.6 2012 s 3

I lördagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Väntan på metron kan bli lång". Artikeln är i själva verket en intervju med Kaisa Yli-Jama, som bytt arbetsgivare från Helsingfors stad till Sibbo kommun. (Se "Ny ersättare. Den 13 februari 2012".) Yli-Jama torde vara väl insatt med tanke på att hon ännu för några månader sedan arbetade med Östersundomprojektet på Helsingfors stadsplaneringskontor.

Bbl 9.6 2012 s9

Yli-Jamas och artikeln centrala budskap är att tidtabellen för östmetron beror på västmetron. Om Esbo beslutar att förlänga västmetron till Stensvik genast då avsnittet till Mattby är färdigt, så kommer byggandet av östmetron att dröja. Någon exakt tidtabell ger Yli-Jama inte.

Det var Helsingfors och inte Esbo som ville att västmetron byggs. Esbo stadsfullmäktige tog beslutet att bygga metro år 2006 under utpressning och utgående från helt felaktiga kostnadskalkyler. I bakgrunden fanns initiativet till en inkorporering av sydvästra Sibbo, som motiverades med att Sibbo motsatt sig en utvidgning av metron österut. Nu är det i första hand Esbo som ytterligare vill förlänga metron västerut. Då västmetron en gång byggs är det ur Esbos synpunkt inte ändamålsenligt att den slutar i Mattby. En öppen fråga som Yli-Jama inte berör är den statliga finansieringen av förlängningen av västmetron. Esbo väntar sig att staten står för 30 % av kostnaderna, men de 30 % av kostnaderna som staten betalar av kostnaderna för avsnittet mellan Gräsviken och Mattby baserade sig på regeringens "metropolpolitik", som i sin tur var kopplat till överenskommelsen om kommunreformen KSSR. Stadsfullmäktige i Esbo förutsatte visserligen år  2006 att "staten" förbinder sig att även delta med 30 % av kostnaderna för en förlängning av metrolinjen till Stensvik, men statens andel på 30 % vara osäker redan år 2008 då de beräknade kostnaderna för metrolinjen till Mattby stigit från 450 euro till över 800 euro.

HS 12.6 2012 s A 11

 I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Espoo kelpuutti länsimetron jatkeen".

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Västmetron byggs ut genast".

Kritik mot stor detaljhandelsenhet i Östersundom. Den 11 juni 2012

Stadsplaneringsnämnden i Vanda skall på sitt möte på måndag ta ställning till ett förslag till utlåtande över etapplandskapsplanen, "Lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". Förslaget till utlåtande innehåller ingenting om Östersundom. Istället konstateras det att "Östersundomin yhteisen osayleiskaavan alueen lausunnon antaa Östersundom-toimikunta erikseen".

På tisdag skall planläggninssektionen i Sibbo behandla motsvarande ärende. I förslaget till utlåtande,
"Lausunto Uudenmaan liitolle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta / Utlåtande till Nylands förbund om landskapsplan förslag" heter det inledelsevis att "Östersundom -toimikunta antaa lausunnon kuntien yhteisen yleiskaavan valmistelun näkökulmasta", men så noteras det att "Östersundomia on kuitenkin tarpeen tarkastella myös yleisesti Sipoon kunnan näkökulmasta." När det gäller definitionen av "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" har man på samma linje som Östersundomkommittén och Helsingfors fastighetsnämnd. (Se "Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012"). Bindande beslut om spårvägsförbindelse får inte vara ett krav för förverkligandet av markanvändningen:

Östersundomin alueelle laaditaan kaikki maankäytönmuodot käsittävä maakuntakaava, joka noudattaa kuntien yhteisen yleiskaavan laatimisen pohjaksi valittua luonnosvaihtoehtoa. Maakuntakaavaan on osoitettu metron suunnittelun mahdollistava ohjeellinen seutuliikenteen rata Helsingistä Östersundomin kautta Sipoon Söderkullaan. Raideyhteyteen tukeutuvien uusien taajamien toteuttaminen edellyttää sitovaa päätöstä radan tai aseman toteuttamisesta, mikä Östersundomissa merkitsee valtion ja kuntien rahoituspäätöstä metron rakentamissuunnitelman laatimiseksi tai rakentamisen aloittamiseksi. Maakuntakaavalla ei tulisi antaa näin sitovaa määräystä. Kunnilla on yhteinen tahto raideyhteyden kehittämiseen, mutta rahoitus ei ole kiinni pelkästään kunnasta. Maankäytön toteuttaminen metron kehityskäytävässä tapahtuu joka tapauksessa siten, että metron rakentaminen on lopulta mahdollista ja kannattavaa. Yhdyskuntarakenteen kehittämisessä on olennaista, että vaiheittainen toteuttaminenkin mahdollistaa tehokkaan joukkoliikenteen järjestämisen.

När det gäller planerna på en stor detaljandel i Östersundom (se "100 000 m2-vy. Den 17 maj 2012") går Sibbo i förslaget till utlåtande inte Helsingfors intressen. Kritiken är överraskande hård med tanke att Sibbo kommun och Helsingfors stad just kom överens om en stor markaffär i det aktuella området. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012", "Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012" och  "Hyvä me. Den 8 maj 2012".) Kritiken är delvis den samma som riktades mot Sibbos egna planer på ett köpcentrum för några år sedan. (Se "Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008" och "Östersundom city. Den 29 maj 2011".) Jag citerar ur förslaget till utlåtande:

Sipoon kunnan alueella ei ole keskustatoimintojen ulkopuolisia vähittäiskaupan suuryksiköitä, mutta uusi merkitykseltään seudullinen vähittäiskaupan suuryksikkö on sijoitettu Östersundomiin Landbon liittymän pohjoispuolelle. Enimmäismitoituksena tälle keskittymälle on 100 000 k-m2 eli Itäkeskuksen verran. Vaikka keskittymä on pääasiassa tarkoitettu tilaa vaativalle erikoiskaupalle, kuten auto-, huonekalu-, ja rautakaupalle, merkintä mahdollistaa sen, että yksityiskohtaisemmassa kaavoituksessa alueelle voidaan osoittaa myös merkitykseltään paikallisia päivittäistavarakaupan suuryksiköitä. Koska seudullisesti merkittävän päivittäistavarakaupan suuryksikön alaraja on Helsingissä 5 000 k-m2, voi siis Landbon liittymään sijoittua 4 999 k-m2 kokoinen päivittäistavarakaupan suuryksikkö. Näin suuren päivittäistavarakaupan sijoittumisella kaupunkirakenteen reunan ulkopuolelle moottoritien liittymään on merkittäviä haitallisia vaikutuksia kaupan rakenteeseen paitsi Östersundomissa, myös koko Etelä-Sipoossa. On täysin selvää, ettei siellä asioida joukkoliikenteellä, kävellen tai pyöräillen vaan nimenomaan maakuntakaavan tavoitteiden vastaisesti henkilöautolla. Maakuntakaavan merkinnöissä on kyllä pyritty estämään keskustatoimintojen ulkopuolisten vähittäiskaupan suuryksiköiden haitalliset vaikutukset keskustojen kaupallisiin palveluihin, mutta määräyksissä on liikaa tulkinnan varaa. Tämän merkinnäin vaikutuksia ei ole selvitetty riittävästi. On todennäköistä, että merkinnän sallima kehitys vie paikallisen elinkeinotoimintojen edellytyksiä vähittäiskaupan osalta Etelä-Sipoossa.

Motvind. Den 10 juni 2012

Hbl 9.6 2012 s 16

Detta veckoslut lämnar två relativt centrala aktörer i fallet Sibbo sina positioner som partiordföranden: Mari Kiviniemi och Stefan Walin. Kiviniemi har på denna blogg fått ett ehget sammanfattande inlägg, "Arkiverat: Mari Kiviniemi. Den 8 augusti 2009" och en egen etikett, Kiviniemi. Om Wallins roll i fallet Sibbo har jag skrivit bl.a. i inläggen "Wallins blogg. Den 26 april 2008", "Wallin. Den 22 maj 2008"
 och "Konklav. Den 20 juni 2009".

Iedarartikeln "Hövding i motvind" och illustrationen till ledaren (se ovan) i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet nämns "Sibboannekteringen" i summeringen av Wallins tid som partiordförande. Jag återger de inledande raderna i ledaren:

Stefan Wallins sex år som ordförande för Svenska folkpartiet har präglats av en allt hårdare motvind i arbetet för ett svenskt och tvåspråkigt Finland. Samhällsutvecklingen har på alla områden lett till ett hårdare klimat vilket drabbar också det svenska och tvåspråkiga i vårt land.
Under Wallins tid har SFP varit tvunget att bland annat tackla Sibboannekteringen, Karlebys plats i den statliga förvaltningen, reformen av valkretsindelningen i riksdagsval och Dragsviks framtid.

Yle publiceradei tisdags en nyhet med rubriken "Metropolialueelle oma kuntaselvitys". Nyhetstexten uttrycker väl Jussi Pajunens karaktärsroll:

Pajusen mielestä pääkaupunkiseudulle tarvitaan ulkopuolinen selvitysmies tutkimaan yhden suurkunnan mahdollisuutta.

Hänen mukaansa pääkaupunkiseudun yhtä kuntaa on koitettu muodostaa jo kahdeksan vuotta, mutta varsinaista selvitystä asiasta ei ole voitu tehdä Espoon ja Vantaan vastahakoisuuden vuoksi.

Espoon kaupunginjohtaja Jukka Mäkelä on tyytyväinen, että metropolihallinto selvitetään. Mäkelä ei kuitenkaan ole valmis kuntaliitosselvitykseen, koska Helsinki on ajanut liitosta niin voimakkaasti. Hänen mukaansa asia vaikuttaa liian etukäteen päätetyltä.

Det är av väsentlig betydelse för fallet Sibbo att Helsingfors och Pajunen redan för åtta år sedan, inför och i samband med den förra kommunreformen (Paras, KSSR) ställde krav på en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Kravet uppfylldes inte, men istället fick Helsingfors sydvästra Sibbo. Märkligt nog lyckades man långt dölja kopplingen till överenskommelsen om KSSR.

Borgå vill ha HELI. Den 9 juni 2012

Bbl 8.6 2012 s 7

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en nyhet med rubriken "Borgå avstår inte från HELI-järnvägen". Nyheten baserar sig på förslaget till Borgås utlåtande över etapplandskapsplanen, "Utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland". I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Behandlingen och utredningarna av reserveringen för HELI-banan är bristfälliga. Spårtrafiken österut har inte utretts så att man samtidigt skulle beakta den regionala persontrafiken till huvudstadsregionen, rikets interna trafik, den internationella trafiken och godstrafiken. Man har inte undersökt alternativa sträckningar för HELI-banan som skulle gå runt Fazerila grundvattenområde eller som på ett nytt sätt skulle ha anpassats till markanvändningen i huvudstadsregionen. ...

Det framgår inte av utredningen om metron eller snabbspårvägen förlängs från Östersundom till Söderkulla, och om en banförbindelse dit byggs före år 2035. I utredningen har man inte bedömt metros eller snabbspårvagnens kapacitet, resetider eller kostnader. Däremot presenterar man med oklara motiveringer bedömningar av regionaltågtrafikens lönsamhet på HELI-banan och förnuftigheten av denna investering. ...

Lösningen i förslaget till landskapsplan kan tolkas så att kollektivtrafikens passagerare byter i Söderkulla till metron eller snabbspårvägen. Detta betyder att kollektivtrafikens restider mellan Borgå och Helsingfors blir oskäligt långa och servicenivån blir betydligt sämre.

Borgå stad anser att man vid utarbetandet av förslaget till landskapsplan inte tillräckligt har utrett kollektivtrafikens alternativ mot Borgå. Slopandet av reserveringen av HELI-banan grundar sig inte på tillräckliga utredningar och undersökningar, och man har inte tillräckligt utrett vilka konsekvenser slopandet har. Reserveringen för HELI-banan ska inte slopas i detta skede.

På Borgå stads webbplats publicerades i torsdagsen nyhet med rubriken "Stadens förtroendeorgan börjar behandla utlåtande om landskapsplan". I nyheten kan man läsa följande:

Från planförslaget framgår det inte heller hur kollektivtrafiken mellan Helsingfors och Borgå i framtiden sköts. Ska busspassagerarna från Borgå byta till snabbspårvägen eller metron redan i Söderkulla eller till metron i Östersundom? Lösningen är i alla fall alldeles för långsam för pendeltrafiken mellan Borgå och Helsingfors, och man har inte heller bedömt kostnaderna eller restiderna för de alternativa banorna, berättar Löytönen.

Borgå stad betonar i förslaget till utlåtande att reserveringen för HELI-banan som leder från Helsingfors direkt till Borgå inte får slopas, så som Nylands förbund föreslår. Man har inte utrett de olika alternativen för kollektivtrafiken mot Borgå tillräckligt och inte heller tillräckligt undersökt vilka konsekvenser slopandet av HELI-banan skulle ha.

– Mellan Borgå och Helsingfors behövs i alla fall på lång sikt också en spårförbindelse för pendel- och tätortstrafiken, konstaterar Löytönen.

http://www2.liikennevirasto.fi/julkaisut/pdf3/ls_2012-01_nopea_ratayhteys_web.pdf

Nämnden för allmänna ärenden i Helsingfors godkände på nämndens möte i tisdags ett utlåtande om etapplandskapsplanen. Utlåtandet innehåller ingenting om Östersundom, men i utlåtandet ingår följande sats:

Rakennusviraston mielestä Heli-radan korvaaminen uudella lentoaseman kautta kulkevalla nopealla raideyhteydellä on selkeä parannus, sillä näin vältyttäneen pohjoisen pääradan leventämiseltä.

Det här var ett intresant argument mot HELI-banan. Det är i första hand planerna på en metrolinje som står i vägen för HELI-banan, men för Helsingfors är det viktigare med en snabb järnvägsförbindelse till flygplatsen än med en förbindelse till Borgå. Att planera en järnväg som går via flygplatsen österut är ett sätt för Helsingfors att få statlig finansiering av en snabb förbindelse mellan Helsingfors och flygplatsen. Samtidigt kan den nya banan - Flygbanan - avlasta den nuvarande stambanan på avsnittet Helsingfors - Kervo, så att kapaciteten räcker till för lokaltrafiken, utan att banan behöver breddas.

Enligt utredningen "Nopea ratayhteys Helsingistä itään – selvitys maakuntakaavaehdotusta varten" går även de tänkta sträckningarna för Flygbanan genom grundvattenområden. (Se ovan.) Som en kuriositet kan det nämnas att Västerkullakilen på en karta i den aktuella utredningen inkluderats i "Sipoosta Helsinkinn v 2009 liitetty alue". Områdets gräns följer här Österledens gamla sträckning i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets Sibbobeslut.

Porvari - Västersundom. Den 8 juni 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2012/Halke_2012-04-02_Khs_13_El/BB28CB20-6CEF-4174-8E59-19630E7C070A/Liite.pdf

I mitt inlägg "Det nya Östersundom. Den 10 januari 2012"' noterar jag att det på webbplatsen Uutta Helsinkiä den 30 december 2011 publicerats en text med rubriken "Tämä on uusi Östersundom". Tydligen hade texten endast uppdaterats, för efter motsvarande svenskspråkiga text med rubriken "Det här är nya Östersundom" står det "Publicerad: 25.11.2009". Texten "Tämä on uusi Östersundom" har uppdaterats på nytt, tydligen den 28 maj. Kvar finns fortfarande länken till de märkliga "specialsidorna" om inkorporeringen på adressen, http://www.hel2.fi/liitos, fastän webbplatsen inte längre existerar. Här finns även nytt innehåll. Bl.a. kan man läsa följande:

Talosaaren ulkoilualueelle on tullut uusia ulkoilureittejä opasteineen. Alueelle on myös suunnitteilla uimapaikka.

Exakt samma text finns i artikeln "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina". (Se "Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012".) En svenskspråkig version av den sistnämnda artikeln skall ha publicerats under rubriken "Solenergi och logistik är framtidsvisioner för Östersundom" samma dag som den finskspråkiga. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Byggnadskontoret reser ett fågelbeskådningstorn på Husö. Kontoret utför också vård av redan byggda objekt.

Månne stenbryggan på Husö hör till de redan byggda objekten som skall få  byggnadskontorets vård? Planerna på fågelbeskådningstorn på Husö har jag tidigare behandlat i inläggen "Färdigt starka baskommuner. Den 14 november 2011" och "Flera fågeltorn. Den 12 november 2011". I den aktuella artikeln kan man även läsa följande:

Friluftsområdet på Husö har fått nya friluftsrutter försedda med vägvisande skyltar. I området planeras också en badstrand.

I den aktuella texten har benämningen "Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueella sijaitsevasta Porvarin alue" översatts till "Västersundomområdet vid Ring III:s och Österledens korsningsställe". Satsen "Itämetron ensimmäinen asemakin olisi Porvarissa" har översatts "östmetrons första station är planerad till Västersundom". Namnet Porvari, som torde komma från Porvarinlahti (på svenska Borgarstrandsviken), har alltså inte getts någon svensk motsvarighet. Namnet Borgarstrand skulle kanske vara olämpligt, emedan området saknar strand. Västersundom (Länsisalmi) är dels ett namn på en stadsdel i Vanda, dels namnet på en registerby, som delats mellan Vanda och Helsingfors.

Den 25 maj publicerades även artikeln "Ny näridrottsplats i Landbo" på webbplatsen Uutta Helsinkiä (eller Nytt i Helsingfors). Här kan man bl.a. läsa följande:

Staden har löst in mera mark runt omkring området, så den nya idrottsplatsens areal fördubblas från vad den hittills varit.

Motsvarande finskspråkiga text har jag behandlat i inlägget "Kaupunki on lunastanut lisää maita. Den 30 maj 2012".

Den 30 maj publicerades även på Helsingfors stads egenetliga webbplats en "nyhet" med rubriken  "Östersundomissa pyritään hyödyntämään aurinkoenergiaa". Här kan man läsa följande:

Aurinkoenergian hyödyntäminen ja logistisen risteyspaikan rakentaminen ovat pari varteenotettavaa toimintalinjaa nyt myös muotoutumassa olevissa Östersundomin tulevaisuusvisioissa.

Kyse olisi Porvoonväylän energiakäytävästä sekä Kehä III:n ja Itäväylän risteysalueella sijaitsevasta Porvarin alueesta, jonka näkymänä on kehittyä tavara- ja ihmisvirtojen kohtauspaikaksi, johon on sujuvat yhteydet Vuosaaren satamakeskuksesta ja lentoasemalta. Itämetron ensimmäinen asemakin olisi Porvarissa, ja potentiaalia tarjoavat myös Jokerilinjojen mahdollinen risteäminen siellä, sekä niiden toteutus pikaraitiotienä.