Bostäder i Natura-område. Den 17 januari 2010

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Helsinki aikoo rakentaa asuntoja Östersundomin Natura-alueelle". På tidningens webbplats kan man läsa en version av artikeln under rubriken "Helsinki havittelee asuntoja Östersundomin Natura-rannoille".

Jag citerar ur den förstnämnda verisonen av artikeln:

Helsingin kaupunkisuunnittelijat haluavat rakentaa asuntoja Sipoolta saadun Östersundomin lintualueelle. Kohteena olisi rannan neljästä Natura-alueesta pohjoisin eli Kapellviken. ...

Parhaillaan Helsinki suunnittelee Sipoolta saadun Östersundomin alueen rakentamista. Poliittisia päätöksiä aletaan tehdä loppukeväästä.

Valtaosa 30 000 uudesta asukkaasta aiotaan asuttaa Porvoonväylän ja Uuden Porvoontien väliselle maakaistaleelle.

Suunnittelijoiden näkemyksen mukaan Helsingin on rakennettava tämän lisäksi myös joko Sipoonkorven etelälaitaan tai merenrannan Natura-alueille. Kaupunkisuunnitteluviraston mielestä Sipoonkorpi on arvokkaampi.

"Me pidämme Sipoonkorpea kovin arvokkaana. Yritämme säilyttää sen mahdollisimman kokonaisena", virastopäällikkö Tuomas Rajajärvi sanoo.

"Joko Östersundomista saadaan merellinen kaupunginosa tai sitten ei. Jos rantoja ei voi käyttää hyväksi, se on lähiöiden helminauha siellä metsän reunassa", Visanti säestää.

Kapellvikenin Natura-arvon purkamista ei olla hakemassa Brysselistä EU:n komissiolta. Sen sijaan kaupunkisuunnitteluviraston ajatuksena on, että Naturan kansallista tulkintaa voitaisiin lieventää. ...

Täm on tiettävästi ensimmäinen kerta, kun Natura-alueelle havitellaan asuntoja Suomessa.

"Poikkeusmenettely on mahdollinen, mutta sille on varsin vaativia reunaehtoja", hallitussihteeri Heikki Korpelainen ympäristöministeriöstä sanoo.

Luvan asuntojen rakentamiseen voi myöntää hallitus, jos se pitää suunnitelmaa yleisen vaihtoehdon kannalta pakottavana eikä muuta ratkaisua ole.

Tähän pitäisi pyytää lausunto myös EU:n komissiolta.

Det är intressant att notera hur man ställer Natura-området mot Sibbo storskog. I verkligheten finns det naturligtvis inget tvång att tränga in bebyggelse för 30 000 nya invånare i inkorporeringsområdet. Från Helsingfors sida torde man dock ta fasta på att Matti Vanhanens regeringar lovat bostadsområdet åt Helsingfors. Därför behöver man inte följa lagen. Det är även intressant att notera att HFD motiverade sitt Sibbobeslut med att Sibbos planering av området inte uppfyllde kraven. Borde Sibbo kommun ha planerat bostadsbebyggelse innanför Natura-området? Det hade naturligtvis varit totalt omöjligt.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en text med rubriken "'Onko pakko tehdä uusi Kontula?'"

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Keskustan johtopeli levällään". Bildtexten till artikeln lyder "Paula Lehtomäki kertoi Pasilassa, ettei lähde keskustan johtajakisaan ja lähti kotiinsa Sipooseeen." Paula Lehtomäkis hem i Sibbo ligger i själva verket i Östersundom. Lehtomäki bor alltså numera innanför Helsingfors stads administrativa gränser. I går meddelade Lehtomäki att hon inte ställer upp i Centerns ordförandeval. Delvis var Lehtomälki säkert uppriktig, då hon hänvisade till livssituation, men vanligtvis finns det flera faktorer bakom dylika beslut. Vem vill ställa upp som ordförande, om han eller hon inte duger som statsminister? Dessutom kan Lehtomäki behövas som miljöminister för att möjliggöra bebyggelse innanför Östersundom Natura-område. I praktiken är det Samlingspartiet som väljer Centerns nya ordförande. Mari Kiviniemi har ett obetydligt stöd på Centernsfältet, men hon torde duga för Samlingspartiet i Helsingfors.

Lungor. Den 16 januari 2010

Finlands - Naturskyddsförbund (Suomen luonnonsuojeluliitto, SLL) har öppnat nya sidor för Sibbo storskog. Rubriken är "Sipoonkorpi – pääkaupunkiseudun toinen keuhko". På sidorna tar SLL ställning för en nationalpark. På startsidorna noteras bl.a. att "Alueeseen liittyvät luontevasti viherkäytävineen Mustavuori-Östersundomin Natura-alue."

Esiselvitys. Den 15 januari 2010

Helsingfors stads har av Sito Oy betällt en utredning under rubriken "Itämetron jatke, esiselvitys" och av WSP Finland Oy en utredning under rubriken "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys". Både utredningarna skall vara färdiga i slutet av denna månad, men på Internet finns redan dokument med titlarna "Itämetron esiselvitys" och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys". Dessa dokument är från slutet av år 2008 hänger samman med offerttävlingar för utredningarna eller "föruträdningarna".



I båda de ovannämnda dokumenten ingår kartan nedan, som jag publicerat i blogginägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008".

I dokumnetet "Itämetron esiselvitys" presenteras faktiskt tre alternativa metrolinjer, var av ett innebär en linje frän Östra centrum längs Österleden (väg 170) österut. Man har t.o.m. gjort en bild av en föreställd metrostation i ett villaområde i Botbyåsen.

Speciellt realistiskt förefaller det inte med en tredje förgrening och en metrolinje ovan marken över Botbyåsen. I de ett år nyare dokumenten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" och "Helsinki-Porvoo liikenteellisen arvioinnin esittelyaineisto" representerar spårvägsförbindelsen längs Österleden uttryckligen en snabbspårvägsförbindelse. I dokumnetet "Itämetron esiselvitys" heter det för övrigt att "Tässä työssä oletetaan metroa jatkettavan Sipoon alueelle Söderkullaan saakka." Det är intressant med tanke på att utredningsman Pekka Myllyniemi inte gav några andra argument för att det inte räckte med ett mindre inkorporeringsområde än att ett mindre område hade krävt samarbete med Sibbo för att förverkliga en förlängning av Östmetron. Jag citerar ur Myllyniemis utredning:

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Speciellt snabbt ser det i varje fall inte ut att gå med beslutet om en eventuell metrolinje.

Idän rantarata. Den 14 januari 2010

Sipoon Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Idän rantarata Sipoon ja Helsingin käsissä". I arttikeln kan man bl.a. läsa att "Idän suuntaan hahmotellun rantaradan kuntien edustajat tunnustavat hankkeen rahoituksen ja toteutumisen riippuvan paljon Helsingin päättäjien tahdonmuodostuksesta ja joukkoliikenneratkaisuista pääkaupunkiseudulla." I rapporten "Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma" från november kan man läsa om de två olika alternativa järvägsförbindelserna mellan Helsingfors och Borgå att "Kumpikaan junamalli ei poista tarvetta rakentaa joko metro tai pikaraitiotie Östersundomiin." Jag finner det dock självklart att det inte byggs så väl en metrolinje som en regulär järnvägsförbindelse till Östersundom. Av denna åsikt var jag även år 2006 i en anmärkning mot Helsingfors förslag till ändring i komunindelningen. (Se "Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008".)

Camilla Berggren har idag på Topeliusdagen tilldelats Topeliuspriset för "modern och aktiv lokaljournalistik". Topeliuspreiset hade hon även varit värd för sin bevakning av fallet Sibbo. Hbl lär tyvärr ha förhindrat henne att skriva mera om fallet än vad hon gjorde.

Malm och Sibbo. Den 13 januari 2010

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubrikem "Antti Kaikkonen vill att Malms flygplats blir kvar". Kaikkonen var på besök i Borgå och uttalandet kan ses mot bakgrunden av att man i Borgå motsätter sihg ett flygfält innanför den egna stadens gränser. Å andra sidan har det sedan Matti Vanhanens korta period som försvarsminister i Anneli Jäätteenmäkis regering varit Centerns linje att flygplatsen i Malm bör bevaras. Borgåbladet noterar att Helsingfors enligt Kaikkonen inte lägre behöver Malm för bostadsbebyggelse eftersom staden redan fått en ndel av Sibbo. I Kaikkonens ställningstagande eller meddelande "Kaikkonen: Malmin lentokenttä pysyköön paikallaan!" nämns dock inte Sibbo. Däremot nämner Kaikkonen Sibbo i sitt blogginlägg "Terveisiä Porvoosta". Jag citerar:

Helsingin kaupunki on havitellut Malmia asuinkäyttöön. On kuitenkin todettava, että Helsinki on saanut juuri huomattavasti uusia maa-alueita asuinkäyttöön Sipoosta.

Fastän Kaikkonen vill bevara flygplatsen i Malm, motsatte han en inkorporering av sydvästra Sibbo. Kervos och Träskändas initiativ till en inkorporering av delar av Tusby gav Kaikkonen extra starka skäl att motsätta sig annekteringen av Östersundom. Centern i Helsingfors såg däremot ett samband mellan Sibbofrågan och Malms öde. För Centern i Helsingfors lyckades Vanhanen få Sibbofrågan att förefalla handla just speciellt om Malms framtid, medan Sibbofrågan för Vanhanen själv liksom för Hannes Manninen i första hand handlade om att rädda kommunreformen och den egna ministerportföljen.

Inte tillfrågade. Den 12 januari 2010

I flera blogginlägg har jag påpekat att Matti Vananen i juni 2006 hävdade att "centergruppen" stöder Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen. Enligt min åsikt var det huvudsakliga syftet med påståendet att pressa Sibbo att gå med på att avstå från ett mindre område än Helsingfors föreslog. Speciellt för Centern, men kanske även för Sfp, hade det varit viktigt att kommunfullmäktige i Sibbo formellt frivilligt hade gått med på en inkorporering. Dess värre stämmer det inte att Centergruppen stödde Helsingfors initiativ. De som stödde initiativet var tre centerministrar: Vanhanen, Hannes Manninen och Mari Kiviniemi. Eventuellt var ordföranden för Centerns riksdagsgrupp Timo Kalli personligen även införstådd. Å andra sidan torde ytterst få representanter för Centerns ha tillfrågats.

Kommunminister Hannes Manninen hade aldrig stött en tvångsinkorporering, om det inte hade varit för att uppnå en överenskommelse om kommunreformen. Hade inkorporeringen inte förverkligats, hade det knappast stiftats en ny kommunindelningslag, som fortsättningsvis omöjliggör tvångssammanslagningar av hela kommuner. Nu skrevs kommunindelningslagen, enligt Kiviniemis uttalande, så som "man" kommit överens om. Med tanke på hur viktigt det är för Centern att tvångssammanslagninga (utan speciallag) fortsättningsvis inte är möjliga, är det anmärkningsvärt att så väl Mauri Pekkanen som Paavo Väyrynen riskerade överenskommelsen genom att rösta emot inkorporeringen. Hade Pekkarinen och Väyrynen varit invigda i kopplingen mellan Sibbo och KSSR hade de knappast så hårt motsatt sig inkorporeringen.

Minimikrav. Den 11 januari 2010

Igår gjorde jag en skidtur från Nordsjö till Husö, förbi Helsingin luonnonsuojeluyhdistys - Helsingfors naturskyddsförenings stuga på Husö. På stugans yttervägg finns en karta över inkorporeringsområde och ett ark med förklaringsar.

På kartan finns utritade olika existerande skyddsområden. Dessutom har man ritat ut föreningens minimikrav på områden som bör förbli obebyggda. Kvar av "Helsingfors färdiga tomtmark" blir inte mycket mera än några lågbelägna åkrar, som inte heller lämpar sig för bebyggelse.