Diffus argumentation. Den 2 augusti 2008

I egenskap av timlärare i filosofi har jag undervisat flera kurser i logik och en gång även en kurs i argumentation och logik. I kurser i argumentation och logik studerar man hur argumentation och slutledningar är logiskt uppbyggda. Bland politiska tal är det lätt att finna skräckexempel på hur argumentation kan basera sig på slutledningar, som inte är logiskt giltiga. Att kräva att argumentation alltid skall vara logisk är orimligt. Argumentation handlar om mycket mera än bara slutledningar. Däremot är det skäl att påtala ogiltiga slutledningar, där slutsatserna inte följer givna premisserna.

I mitt studium av fallet Sibbo har jag naturligtvis iakttagit en hel del ologisk argumentation. Inte heller mina egna argument har nödvändigtvis alltid varit helt logiska. I normal argumentation lämnar man ofta vissa premisser eller förutsättningar onämnda. Vad jag speciellt har reagerat på är emellertid att man lyft fram premisser som saknar relevens för slutsatserna eller ur vilka slutsatserna endast skenbart följer. När det gäller det gäller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport och inrikesministeriets motiveringar till statsrådets beslut kan man försvara en del motiveringar med att de har politisk relevans och betydelse för den politiska bedömningen även om de saknar relevans för de juridiska slutsatserna. (Å andra sidan är de centrala argumenten kopierade från Helsingfors egen utredning, vars titel uttryckligen är "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken".) När det gäller HFD:s beslut eller motiveringarna till HFD.s avgörande i fallet Sibbo är det svårare att försvara juriskt irrelevanta argument, då HFD i sitt pressmeddelande från den 15 januari säger att "Den fråga som högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra gällde endast om ändringen i kommunindelningen var lagenlig, inte om statsrådets beslut var ändamålsenligt."

Med tanke på längden i HFD:s motiveringar finner jag det anmärkningsvärt att man är så kortfattad då man drar slutsatsen att ändringen i kommunindelningen var lagenlig. Jag citerar ur det (enda) stycke där HFD i sitt beslut konstaterar att det finns allmänna förutsättningar som även är vägande:

När lagenligheten av statsrådets beslut avgörs, måste man beakta att det är fråga om ett särskilt område, som hör till den ovan i stycket 4.3.2.2.2. definierade Helsingforsregionen och som skiljer sig från övriga kommunala indelningar. Detta framgår bland annat av att statsrådet i de riksomfattande mål som statsrådet 2000 med stöd av markanvändnings- och bygglagen fastställde för områdesanvändningen gav Helsingforsregionen en särställning jämfört med de övriga områdena i landet. Med hänsyn till det anslutna områdets läge och betydelse för en behärskad och harmonisk utveckling av samhällsstrukturen i Helsingforsregionen, samt de möjligheter till bättre bostadsbyggande och trafikförbindelser i Helsingforsregionen som anslutningen medför i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen, finns det i 3 § i kommunindelningslagen nämnda allmänna förutsättningar för ändringen i kommunindelningen, vilka även är vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen. Att Helsingforsregionen utvecklas är något som har betydelse inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket. Ändringen i kommunindelningen överensstämmer även med de mål för en sådan ändring som anges i 1 § 2 mom. i kommunindelningslagen.

Åtminstone jag läser texten ovan så att existensen av de i 3 § i kommunindelningslagen nämnda allmänna förutsättningar för ändringen i kommunindelningenmed motiveras med "det anslutna områdets läge och betydelse för en behärskad och harmonisk utveckling av samhällsstrukturen i Helsingforsregionen, samt de möjligheter till bättre bostadsbyggande och trafikförbindelser i Helsingforsregionen som anslutningen medför i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen". Men är den ovanciterade motiveringen samtidigt en motivering för att är de allmänna förutsättningarna även är "vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen"? (Enligt det ovannämnda momentet krävs det för övrigt inte bara vägande utan säsrkilt vägande förutsättningar.) Slutledningen är här oklar, åtminstone åtminstone för mig. (Se även "Vägande förutsättningar. Den 24 juni 2008".) Det förefaller emellertid som om man närmast motiverar förutsättningarnas tyngd med konstaterandet att "Att Helsingforsregionen utvecklas är något som har betydelse inte bara för området i fråga utan även i vidare bemärkelse för södra Finland och även för hela riket."

Betydelsen av Helsingforsregionens utveckling kan knappast göra de påstådda möjligheterna att förbättra levnadsförhållandena för invånarnai sydvästra Sibbo till en särskilt vägande förutsättning. (Se "Levnadsförhållanden. Den 30 juli 2008".) Det förefaller snarare som om HFD först drar slutsatsen att förutsättningarna som nämns i 3 § förekommer eftersom alla fyra nämnda alternativa förutsätningar förekommer, varefter man med stöd av betydelsen av Helsingforsregionens utveckling drar slutsatsen att förutsättningarna som en helhet är vägande. Varför är HFD så otydlig i sina motiveringar? Ett skäl kan vara att man lägger störe vikt vid motiveringarnas övertygande kraft än dess genomskinlighet. En annan förklaring är att slutsatsen att vägande förutsättningar förekommer inte alls följer ur premisserna och att HFD inte har några giltiga motiveringar till slutsatsen att (särskilt) vägande förutsättningar förekommer. HFD betonar starkt betydelsen av att Helsingforsregionen utvecklas, men inte för att ge en övertygande eller överskådlig motivering till förutsättningarnas tyngd, utan för att förhindra att Sibbo blir ett allmänt tillämpbart prejudikat.