Direktör för juridiska ärenden. Den 14 mars 2010


Tidningarna har idag publicerat en arbetsplatsannons där Kommunförbundet söker en ny direktör för juridiska ärenden. Enligt annonsen sökes en ny direktör, "när vår nuvarande direktör för juridiska ärenden går in för att sköta utvecklingsuppgifter inom kommunalförvaltningen och lagstiftningen" ("Nykyisen lakiasiain johtajan keskittyessä kunnallishallinnon ja -lainsäädännön kehittämistehtäviin etsimme lakiasiain yksikköön"). Min gissning är att nuvarande direktören för juridiska ärenden Kari Prättälä skall bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet. Prättälä har redan från tidigare uppdrag vid Mari Kiviniemis avdelning. Till de centrala uppgifterna för den juridiska avdelningen vid Finlands kommunförbund hör att bevaka kommunernas intressen vid beredningen av lagstiftning. Nu förefaller direktören för den juridiska avdelningen i princip att byta sida.


Prättälä hade en viktig om än relativt osynlig roll i fallet Sibbo. Det är min gissning att Prättälä skrivit centrala delar av utredningsman Pekka Myllyniemis raport (se "Tack. Den 24 januari 2009" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008"), men det har jag inga säkra bevis för. Säkert är i varje fall att Prättälä bistod Myllyniemi med de juridiska tolkningarna i Sibboutredningen, vilket är synnerligen problematiskt med tanke på att Prättäläs underställda kollega och parhäst vid Kommunförbundet Heikki Harjula i egenskap av tillfälligt förvaltningsråd deltog i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Månne inte Harjula kommer att söka tjänsten som direktör för juridiska ärenden. Eventuella konkurrenter kunde dra fördel av att det rotas lite i Prättäläs och Harjulas garderob. Och andra sidan är det Rakel Hiltunen som i egenskap av styrelseordförande fungerar som ordförande för Kommunförbundet. Redan i sig är det intressant med kopplingarna mellan Kommunförbundet och kommunavdelningen vid finansministeriet. Det är minsann inte alltid så lätt att se vems intressen man egentligen går.



Miljöminister Paula Lehtomäki har den 5 mars besvarat ett skriftligt spörsmål om skyddandet av Sibbo storskog. Jag återger här slutet av miljöministerns svar:


Miljöministeriet sänder Forststyrelsens utredning på en omfattande remiss i mars. På grundval av utlåtandena besluts det ändamålsenligaste sättet att trygga natur- och rekreationsvärdena i Sibbo storskog och de närbelägna Natura 2000-områdena. Att inrätta en nationalpark är ett mycket beaktansvärt alternativ i denna granskning. Under remissen utreds också om kommunerna i området är villiga att dela på kostnaderna för utvecklande och underhåll av rekreations- och guidetjänster med staten. Det är också viktigt att utreda vilken slags områdesavgränsning som skulle göra kommunerna i området beredda att stöda inrättandet av en nationalpark.

Miljöministeriet betonar på samma sätt som frågeställarna ett angreppssätt som tar sikte på helheten och vill samordna områdets naturvärden, de lokala invånarnas och rekreationsanvändarnas önskemål och kommunernas ståndpunkter. Byggandets förhållande till Natura-områdena samt de eventuella konsekvenserna av byggande för dem avgörs på normalt sätt i samband med den generalplan som håller på att göras upp för dem på grundval av markanvändnings- och bygglagen och en senare kompletterande mera detaljerad planläggning.

Oron över hur naturvärdena i Sibbo storskog ska kunna bevaras under trycket från huvudstadsregionens tillväxt är känd och erkänd också inom regeringen. Man måste komma ihåg att det finns många privatägda jordbruks- och skogsbruksdominerade lägenheter i Sibbo storskog förutom det statliga och kommunala ägandet. Miljöministeriet har samarbetat med de privata markägarna för att trygga bevarandet av viktiga naturvärden. Privat mark kan inte anslutas till en nationalpark. Samarbetsnätverket kring METSO, handlingsprogrammet för mångfalden i skogarna i södra Finland, kan vara ett sätt att bevara Sibbo storskog enhetlig och livskraftig utan att se till jordägandet.


Osäkra planer. Den 13 mars 2010



I torsdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Med tåg eller metro till flygplatsen". Artikeln handlar om planer på utvidgning av spårnätet i huvudstadsregionen. Östmetron nämns inte i själva artikeln, men "Östtersundommetron" har ritats ut som en förlängning av metrolinjen till Melungsbacka på en karta över "planerade spårvägar i Helsingforsregionen". Dessutom räknas metron till Östersundom upp i en lista över "satsningar som pågår".





I verkligheten finns metron till Sibbo inte längre med bland de aktuella planerna på en utveckling av spårtnätet i huvudstadsregionen. Östmetron är endast ett av flera möjliga alternativ till spårvägslösning för Östersundom. Den linje som ritats ut på kartan i Hufvudstadsbladet verkar även vara tagen ur luften. Speciellt felaktig är kostnadsberäkningen 70 miljoner euro. I trafiksystemsutredningen för ramplanen Helsingfors-Borgå har kostnaderna för alternativet "metro till Söderkulla" uppgetts till 440 miljoner. I Helsingin Sanomat ingick den 17 februari en artikel med rubriken "Halpa vai nopea raide itään?", där kostnaderna för en 8,3 km lång metrolinje från Mellungsbacka till Zachrisbacken beräknas till 400 miljoner euro utgående från kostnaderna för Västmetron. (Se "Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010".)




I dokumentet "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors förvaltningscentral sände till Inrikesministeriet i oktober 2006 och som plagierades av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi, har kostnaderna för en 6,3 km lång metrolinje med fyra stationer beräknats till 140 - 150 miljoner euro. Av okänd anledning tog Myllyniemi inte med det aktuella textavsnittet i sin utredning. Ovannämnda beräkning ingick inte heller i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, som i det stora hela är identiskt med förvaltningscentralens utredning. Kanske informerades Myllyniemi skilt om att kostnadsberäkningarna och planerna på en 6,3 km lång metrolinje var allt för osäkra.


Av någon anledning har man dröjt med att publicera utredningarna över spårvägsalternativen för Östersundom. Utredningen torde dock behandlas av stadsplaneringsnämnden i Helsingfors ännu i mars.



Yle publicerade i onsdags en text med rubriken "Joko metrolla hurauttaa Sipooseen?"


Tyrannvälde. Den 12 mars 2010


Christel Liljetröm, som är kommunfullmäktigeordförande i Sibbo, har idag publicerat ett kort blogginlägg med rubriken "Oikea hinta?" I inlägget noterar Liljeström att Helsinghfors enligt Helsingfors förvaltningsdomstols beslut betalar 0,26 €/m² för den inkorporerade marken, medan Helsingfors av en privat ägare köpt mark i området till priset 23 €/m². Liljeström har dividerat summan 7,9 miljoner € med 3 000 000 000 m², liksom Helsingin Sanomat gjorde i en kort text den 28 februari. Priserna är naturligtvis inte jämförbara, men jämförelsen saknar inte helt relevans. Intressantare vore dock att veta till vilket pris man beräknat värdet för tomtmarken då det gäller de bebyggda fastigheter, som enligt förvaltningsdomstolens beslut skall överföras från Sibbo kommun till Helsingfors stad. Till saken hör att priset 23 €/m² gäller 7,2 hektar oplanerad skog, som enligt Forststyrelsen bör förbli obebyggd.


I ett annat inlägg med rubriken "Mediernas agenda" noterar Liljeström idag att "I Sipoon Sanomat fanns i dag resultatet av en webbfråga bland läsarna, där 67 % av de svarande tyckte att Helsingfors ersättning för annekteringen är korrekt." Jag har inte sett Senaste nummer av Sipoon Sanomat, men resultatet som Liljeström nämner är det samma som för en vecka sedan då jag "röstade". Via lite omvägar hittar man på på tidningens webbplats dock ett helt annat resultat. Liljeström kommer i blogginlägget även med andra intressanta kommentarer, bl.a. avslöjande och lite motstridiga påståenden då det gäller beslutsfattarnas förteoende för kommundirektören, eller tvärtom.

Sipoon sanomat publicerade på tidningens webbplats den 4 mars en artikel med rubriken "Sipoolaiset maksavat Östersundomia kauan". En läsare har skrivit en intressant kommentar till artikeln. Läsaren frågar sig varför Sibbos ledning inte förde beslutet om inkorporeringen vidare till "EU:s domstol" och skriver vidare att "Herää jopa epäilys, että sipoolaisten poliitikkojen vastarinta ei ollut todellista vaan pelkkää teatteria kotiyleisölle." Jag har tänkt i liknande tankebanor själv. Det bör dock noteras att det inte riktigt finns någon europeisk instans dit en kommun kan besvära sig över ett förvaltningsbeslut. Däremot kunde enskilda invånare och medborgarrörelser ha fört saken vidare till europeisk instans. Då dåvarande medlemmen i Europaparlamentet Henrik Lax lyfte fram möjligheten verkar han ha fått föga respons från sitt eget parti. Kanske var man inom Sfp på något plan trots allt tillfreds med att Sibbofrågan löstes som ett "specialfall". Å andra sidan hade föreningen För Sibbo lovat föra saken vidare till europeisk domstol. Varför föreningen svek sina löften vet jag inte. Istället engagerade sig en stor del av styrelsemedlemmarna i valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo, som bildade en koalition med Samlingspartiet i Sibbo. Sedan senaste vecka är även föreningens hemsida nedlagd.



I Sibbo verkar det som om representanterna för den nya politiska hegenomin i själva verket är tillfredställd med inkorporeringen. Inkorporeringen och dess negativa följder kan skyllas på det tidigare maktpartiet Sfp i allmänhet och på den (delvis gamla) politiska ledningen i synnerhet. Inkorporeringen och de interna beskyllningarna ledde till en tidigare ej skådad revolution på kommunal nivå. I politikens historia är mönstret dock mycket bekannt. Tyranner får sin makt med hjälp av en yttre makt (främmande rike), men legitimerar makten genom att svartmåla tidigare maktutövare.


Metsien helmi. Den 11 mars 2010


Ledaren i dagens nummer av Borgåbled har rubriken "Efter tio år är de fem? – Jo, högst sannolikt". Artikeln handlar om "Metropol-Jussis visioner av fem kommuner i Nyland. I dagens Borgåblad ingår även en artikel med rubriken "Storskogen fångad på film". I artikeln berättas det om filmen som hade premiär i går, men även om det stora stöd som bevarandet av Sibbo storskog har i Vanda.


Yle publicerade igår på eftermiddagen en text med rubriken "Sipoonkorven dokumentaristi palasi kuvausapajilleen".




Den 23 mars arrangeras i Nickby ett seminarium om "Sipoonkorpi - metsien helmi".


Funktionellt mångsidig nationalpark. Den 10 mars 2010


I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kort notis med rubriken "Nej till naturskydd i Östersundom". Det är fastighetsnämnden i Helsingfors som på sitt möte igår antog ett utlåtande mot grundandet av ett priviat naturskyddsområde vid Bäckängsvägen i den nordöstra ändan av inkorporeringsområdet. Vad Hbl inte noterar att miljönämnden i Helsingfors samma dag på sitt möte antog ett utlåtande som förespråkar grundandet av det aktuella naturskyddsområdet. Man kan fråga sig om ärendet överhuvudtaget angår fastighetsnämnden. Hade bara miljö- och stadsplaneringsnämnden gett utlåtanden, hade stadsstyrelsens föredaragare haft ett utlåtande för och ett utlåtande mot att utgåpå ifrån då förslaget till stadssytyrelsens utlåtande i ärendet sätts ihop. Det behövdes alltså en nämnd till med hökar för att ge övervikt för motståndet till naturskydd.



I mitt inlägg "Tarkoituksena on. Den 16 februari 2010" noterade jag att det på Helsingfors stadplaneringskontors webbplats för Östersundomprojketet inte längre heter att "Helsingin ja Vantaan kaupungit sekä Sipoon kunta laativat yhteistyössä kuntien yhteisen osayleiskaavan", utan endast att "tarkoituksena on laatia kuntien yhteinen osayleiskaava yhteistyössä Helsingin ja Vantaan kaupunkien sekä Sipoon kunnan kanssa". På de motsvarande svenskspråkiga sidorna heter det dock fortfarande att "Områdets delgeneralplan kommer att göras upp gemensamt av Helsingfors, Vanda och Sibbo kommun." I mitt inlägg "Veneilyn tarpeita. Den 6 mars 2010" noterade jag att det på den aktuella webbplatsen inte längre hette att "Tavoitteena on suunnitella Granö toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi." Istället hade satasen bytts ut mot satsen "Esimerkiksi veneilyn tarpeita ajatellen Granöllä voi olla suuri merkitys." Motsvarande ändring har inte gjorts på den svenska webbplatsen. Här har man även gjort ett lustigt fel och översatt kansanpuisto (folkpark) till nationalpark, som på finska heter kansallispuisto. Under rubriken "Planeringsprinciperna för naturområdena" heter det således att "Granö planeras som en modern, funktionellt mångsidig nationalpark." Det stämmer kanske lite dåligt överens med planerna på broförbindelse och flera snabbspårvägsstationer eller med kravet på att Sibbo kommun markerar området som "område med tätortsfunktion".



Kommunutspel. Den 9 mars 2010


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Frustation kan ligga bakom Pajunens kommunutspel". I artikeln drar Mikaela Nylander liknande slutsatser som jag gjorde i mitt inlägg "Strider mot rättskänslan. Den 7 mars 2010": Jussi Pajunens förslag om att slå ihop de nyländska kommunerna till fem stora kommuner handlar om att han specifikt vill inkorporera Esbo med Helsingfors. Även Christel Liljeström uttalar sig i artikeln. Liljeström har idag även skrivit ett blogginlägg under rubriken "Pajunen ja kuntakenttä".


Man kan fråga sig i vilken mån socialdemolkraternas och samlingspartiets krav på kommunsammanslagningar i samband med KSSR egentligen handlade om att man ville ha sammanslagningar i huvudstadsregionen. Vad man åstadkom den gången var vissa eftergifter från Esbos sida och inkorporeringen av sydvästra Sibbo, som formelt inte hörde till KSSR.



Fastighetsnämnden i Helsingfors skall för sin del idag ge ett utlåtande om förslaget att grunda ett naturskyddsområde vid Bäckängsvägen. Enligt förslaget till utlåtandebör möjligheterna att grunda ett naturskyddsområde utredas i samband med planeriongen av Östersundom. Initiativet till naturskyddsområdet torde dock just handla om att skydda området innan planeringen kommit igång. Det är ju själva stadsplaneringen som är hotet mot naturen. Även miljönämnden behandlar ärendet på sitt möte idag. Enligt föredragningslistan förespråkar miljönämnden en fridlysning av det aktuella området.


Undermåligt domararbete. Den 8 mars 2010


I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en debattartikel med rubriken "Undermåligt domararbete av HFD". Artikeln, som är undertecknad av Thomas Rosenberg och Kim Wahlroos, berör i sig inte fallet Sibbo. Den bild Rosenberg och Wahlroos ger av ett inkonsekvent beslut taget av högsta förvaltningsdomstolen stämmer dock väl överens med "domstolens" avgörande i fallet Sibbo. HFD:s existens snarare försvagar än stärker medborgarnas rättssäkerhet. Tack vare HFD kan regeringen och ministerier gömma sig bakom HFD när det gäller tvivelaktiga lagtolkningar. Kanske skulle rättssamhället fungera bättre om det såg ut som på bilden nedan.



Eftersom HFD:s politiska oberoende inte är att lita på, har jag ansett att fallet Sibbo borde föras vidare till europeisk instans. Dess värre är inte heller de europeiska rättsinstanserna alltid att lite på, fastän de naturligtvis inte är involverade i någon Sibbo-konspiration. Ett intressant dokument i sammanhanget är Europaparlamentets utredning "Selvitys tiedonhankintamatkasta Suomeen 24.–26. maaliskuuta 2004". Ur dokumentet framgår även intressanta kopplingar mellan Nordsjö hamn och fallet Sibbo, inte minst när det gäller Helsingfors planer på att exploatera Natura 2000-områden i Östersundom. Intressant är även Astrid Thors roll i sammanhanget. De gröna i Helsingfors var emot hamprojektet, men Thors engagemang för Natura-områdena kan ändå ha skapat irritation inom vissa kretsar i Helsingfors och kanske rent av ha bidragit till förväxlingen mellan den ekologisk korridoren och den påstådda "språkmuren".