Redogörelse för metropolpolitiken. Den 9 november 2010

Riksdagen har idag diskuterat "metropolpolitiken" utgående från "Statrådets redogörelse för metropolpolitiken". I den aktuella redogörelse kan man bl.a. läsa följande:

Därtill genomfördes år 2009 en särskild kommundelssammanslagning mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors som grundar sig på kommunindelningsutredningen, för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur.

Med tanke på bakgrunden till den ovannämnda kommunindelningsutredningen är det lite komiskt att man talar om "kuntajakoselvitykseen pohjautuen osaliitos Sipoon, Vantaan ja Helsingin välillä!". I verkligheten baserade sig utredningen på en färdig överenskommelse om en kommundelssammanslagning. I varje fall är inkorporeringen ett resultat av "metropolpolitiken".


En viktig bakgrund till inkorporeringen är Jussi-Pekka Alanens utredning eller rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" från 2004. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".) Genom utredningen blev förhållandena mellan kommunminister Hannes Manninen och den samlingspartistiska ledningen i Helsingfors ansträngd. Alanens utredning har likheter med den nu publicerade redogörelsen, men reaktionerna var mycket annorlunda år 2004. Speciellt på samlingspartistiskt håll var man upprörd över Alanens förslag. Problemet var kanske delvis att Alanen föreslog en statlig inblandning i förvaltningen av Helsingforsregionen, men den stora skillnaden torde vara att Samligspartiet och Jan Vapaavuori inte satt i regeringen år 2004. Vapaavuori har de senaste dagarna uttryckt en överaskande positiv inställning till en ny nivå inom förvaltningen. För ett par år sedan dög ingenting annat än kommunsammanslagningar.


I bilaga ett till statrådest redogörelse hittar man några intressanta diagram. Ett diagram visar att befolkningstillväxten varit relativt låg i Sibbo under tidsperioden 1975-2008. Tillväxten har dock varit högre i Sibbo än i Helsingfors. (Se bilden nedan.)

Kommer fram i tö. Den 8 november 2010

På Helsingfors stads webbsida "Stadens investerar i nya områden" ("Kaupunki investoi uusiin alueisiin") på webbplatsen "Budget 2011 och ekonomiplan 2011-2013" kan man läsa om hur Helsingfors investerar i nya området. Östersundom finns inte med i tabellen över hur mycket som investeras i de nya områdena, men det nämns skilt att Björnsövägen i Östersundom byggs om till "stadsgata". I bildtexten kan man dessutom läsa följande:

I Landbo i Östersundom byggs det en näridrottsplats. Till gårdsmiljön på Husö hör en stenbrygga. Idrottsverket planerar en badplats på Husöspetsen och upprustning av den gamla stenbryggan till småbåtsbrygga.

"Näridrottsplatsen" i Landbo existerar redan från förut och det behövs knappast några större investeringar här. Planerarna på en badplats på Husöspetsen är desto intressantare. I mitt inlägg "57-2026-10-C. Den 25 oktober 2010" noterade jag att Helsingfors stads planer på en "tillfällig" badstrand och en båtbrygga på Husö finns markerat som byggnadslov i ansökningsskedet på stadens digitala karta. Nu har byggnadslov 57-2026-10-C emellertid tagits bort från kartan. (Se kartan nedan.) Jag undrar om idrottsverket tagit tillbaka ansökan, eller om man av andra orsaker gömt undan den pinsamma ansökan. Det finns kanske inga behov av en badplats längre, då "räddningsvägen", som saknar tillstånd, redan är klar.



För en dryg vecka sedan gjorde jag en cykeltur till "Husöspetsen" och tog några bilder. (Se nedan.) Byggarbetet är definitivt avslutat för i år, men i nuvarande skick kan man inte lämna Husöspetsen. Det skall bli intressant att se vad man skall göra åt byggarbetet nästa vår. En del av ingreppen ser lite bättre ut när de täckts med löv. Snart torde det falla snö som döljer framfarten även på vändningsplatsen. Men det som göms i snö kommer fram i tö. Så även stadens olagliga byggnadsarbete.

Tasapainoisen kehityksen takalukkoja. Den 7 november 2010

De senaste dagarna har det diskuterats mycket om så väl en sammanslagning av Helsingfors och Vanda som om förvaltningsmodeller för Helsingforsregionen eller "metropolområdet". Helsingin Sanomat publicerade igår en ledare med rubriken "Helsinki ja Vantaa ovat avainasemassa", där tidningen uttryckte sin linje. I ledaren kan man bl.a. läsa följande:

Kaikille asioita avoimin silmin seuraaville ihmisille on jo käynyt selväksi, että pääkaupunkiseudun metropolialueen rakenteelle ja yhteistyökuvioille on tehtävä jotain – muuten seurauksena on alueen kehitystä vinouttavia ja jopa uhkaavia ongelmia. ...

jos kevään hallitusneuvotteluissakin otetaan metropolialueen rakenteiden kehittäminen vakavasti, saadaan ehkä vihdoin aikaan riittävä voima purkamaan pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen takalukkoja.

Resonemanget låter bekant. Var inte regeringen för några år sedan skyldig att bryta "baklåset" eller "språkmuren" i öster för att råda bot på snedvridningen av utvecklingen i huvudstadsregionen? I verkligheten handlade snedvridningen redan då om en socioekonomisk obalans och inte alls om att huvudstaden bara kunnat växa i "två väderstreck". Det som nu gör det uppenbart att man måste göra någonting är att Helsingfors skattesats redan är högre än skattesatsen i Esbo. (Se "Esbo är problemet. Den 28 februari 2007" och "Helsingfors och Esbo. Den 31 maj 2009".) Det är bara en tidsfråga när stadens ekonomi inte längre kan balanseras med hjälp av (de skattefria) inkomsterna från Helsingfors energi. Då kommer skillnaden i skattesats mellan Esbo och Helsingfors att bli markant och Esbo få en stor konkurrensfördel. Genom strukturella lösningar vill man i Helsingfors dels styra planeringen så att man motverkar utflyttningen av goda skattebetalare och ökar andelen socialt boende i Esbo och kranskommunerna. Dels vill man garantera att Esbo inte får en konkurrensfördel i form av lägre skattesats.




Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var tänkt som en liten dellösning på de strukturella problemen. Helsingfors skulle i Östersundom få sitt eget Westend, eller åtminstone ett småhusområde för goda skattebetalare. När Hannes Manninen i samband med kommunreformen inte gick med på att slå ihop städerna i huvudstadsregionen, måste Helsingforspolitikerna få en liten kompensation. Östersundom projektet har dock mera kommit att handla om att politiskt tränga ut Esbo.


Utredningen om fördelar och nackdelar med en sammanslagning av Helsingfors och Vanda är inte speciellt meningsfull. Den enda relevanta fördelen med en sammanslagning är ur Helsingfors synvinkel att den skulle tvinga även Esbo till en fusion. En sammanslagning av Helsingfors och Vanda skulle ge den nya staden en så stor politisk tyngd att Esbo, enligt Helsingfors fromma förhoppningar, skulle kunna tvingas på knä. Det är därför Helsingfors och Vanda är i en nyckelposition.


Redan nu försöker Helsingfors att tillsammans med Vanda - och Sibbo - styra den statliga finansieringen österut. Det huvudsakliga motivet till östmetron och hela utvecklingskorridoren Helsingfors-Borgå är kanske att hota Esbo med att styra pengarna österut, ifall Esbo inte går med på samarbete. Ett smakprov på denna politik fick vi redan då förlängningen av Ring II ställdes mot östmetron. (Se "540 miljoner euro. Den 23 augusti 2010" och Helsingin Sanomats artikel "Itämetro jättää Espoon kauas taakseen?".) Även den gemensamma generalplanen för Helsingfors, Vanda och Sibbo är riktad mot Esbo. I Sibbo verkar man inte inse att kommunen bara är en liten spelknapp i konkurrensen mellan Helsingfors och Vanda. Den dag Helsingfors och Esbo fusioneras har huvudstaden inga intressen av att tillsammans med Sibbo planera "Sibbesborg", Majvik eller ens Östersundom.

Ota tai jätä. Den 6 november 2010

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo tar mera lån". I artikeln noteras det bl.a. att Sibbo i år torde förlorade sju miljoner i skatteintäkter som en följd av inkorporeringen och att kommunen för att balansera ekonomin höjde skattesatsen för de sibbobor som blev kvar.




De gröna fullmäktigegruppernas förslag för planeringen av Östersundom (se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010") förefaller att stå starkt i konfliktemed Helsingfors sytadsplaneringskontors visioner. Det framgår bl.a. ur kartan (nedan) där naturskyddsorganisationerna ritat ut det aktuella metroalternativet på kartan med förslaget till grönområden (nationalpark och ekologiska korridorer).




Hade Otto Lehtipuu inte varit stadsfullmäktigeordförande, utan fortfarande ordförande för den gröna fullmäktigegruppen, hade vi knappast fått se något gemensamt förslag från fullmäktigegrupperna. De gröna fullmäktigegrupperna i Helsingfors, Vanda och torde även ha en helt annan syn på utvecklingen av Östersundom än de grönas medlem i Helsingfors stadsplaneringskontor (och Lehtipuus beskyddare) Osmo Soininvaara. Fulmäktigegruppernas åsikt har kanske ändå inte så stor betydelse. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 6 oktober noterade Soininvaara angående den föreslagna gemensamma generalplanen att "Meillä on kuitenkin kaupunkisuunnittelulautakunnassa aika hyvä henki virkamiesten kanssa", men stadsfullmäktiges roll betecknade han som en gummistämpel. Jag citerar ur diskussionsprotokollet:

Tällainen kuntien välinen yhteistyö kaavoituksessa on aina hirvittävän hankalaa, ja se on väkisin jonkin verran epädemokraattista, koska ei ole mitään sellaista demokraattista elintä, joka voi ratkaista sen kokonaisuuden. Silloin jossakin vaiheessa kaupunkisuunnittelulautakunnalle tulee ”ota tai jätä” -tilanne, jossa virkamiehet ovat keskenään päätyneet tähän ratkaisuun ja sitten tätä ei voi muuttaa, koska tästä on sopimus kaikkien kolmen kunnan kesken. Meillä on kuitenkin kaupunkisuunnittelulautakunnassa aika hyvä henki virkamiesten kanssa, että ehkä se ei ihan näin mene, mutta valtuusto-parkaa tässä käy sääliksi, koska eihän sille jää tässä mitään muuta kuin kumileimasimen osa. Samanlaisia tilanteitahan meillä on ollut näissä kuntien yhteisissä päätöksissä aikaisemminkin.

On sinänsä perusteltua, että tässä tehdään yhteistä yleiskaavaa eikä kierretä tätä maakuntakaavan kautta. Vaikka nyt itse olen maakuntaliiton hallintoelimissä, niin kovin kimurantiksi tämä tilanne menisi, jos siitä vielä pitäisi Espoon kanssa neuvotella, että saako tällaisen rakentaa ja mitä myönnytyksiä Espoolle pitää tehdä, että tänne saa rakentaa tällaisen jne

För övrigt noterar jag att Centern i Helsingfors har nominerat Mika Rossi till riksdagskandidat.

Instrument. Den 5 november 2010

I gårdagens nummer av Sipoon sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoo mukaan Östersundom-toimikuntaan". Det var i måndags som kommunfullmäktige i Sibbo beslöt att tacka ja till helsingfors initiativ till en gemensam generalplan och en östersundomkommitté. I artikeln säger Sibbos utvecklingsdirektör och föreslagna representant i Östersundomkommittén Mikko Aho att "Yhteinenin yleiskaava on instrumenntti, jolla voidaan poiketa maakuntakaavoista". Det är närmast Helsingfors som har intresse av att avvika från landskapsplanerna och kunna besluta om planeringen utan att behöva förhandla med Esbo.




Kommunstyrelsen i Sibbo skall på sitt möte dem 9 november behandla ärendet "Planeringsprinciper för Majvik och Granö". Sin bilaga till föredragningslistan finns några intressanta dokument, bl.a. forskningsplanen för utredningen "Omavaraisuus maankäytönsuunnittelun lähtökohtana - Esimerkkinä Granön saari Sipoossa" och "Suunnittelualueiden rajaukset". Kartan ovan är ur det senarenämnda dokunmentet.



I det senaste numret av Sipoon Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Sipoonkorven lakiehdotus lähti lausunnolle".




Protokollet från Vanda stadsstyrelses senaste möte har nu publicerats på Internet. Ur protokollet framgår att stadsfullmäktige i Vanda skall behandla förslaget till en gemensam generalplan den 15 november.




De gröna i Helsingfors (grönområdeskommittén) har idag (eller senaste natt) publicerat ett blogginlägg med rubriken "Pääkaupunkiseudun vihreät linjasivat Östersundomin luontoarvojen puolesta". I inlägget länkar man till naturskyddsförbundets sidor för Sibbo storskog och inkorporeringsområdet.

Den gröna riksdagsledamoten Timo Juurikkala publicerade i onsdags ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorven puisto etenee!" Jag citerar ur inlägget:

Puistoesitys näyttää siis kokonaisuutena katsoen melko hyvältä, joskin rannikon Natura-alueiden jättäminen pois kokonaisuudesta on omituista. Niiden liittäminen puistoon lisäisi sen monipuolisuutta ja merkittävyyttä eikä olisi keneltäkään pois: ne on joka tapauksessa jo rajattu pois muulta maankäytöltä.

Etenkin opetus- ja retkeilykäytön näkökulmasta rannikkoalueiden kuuluminen kansallispuistoon olisi erittäin perusteltua. No, ehkäpä ne tulevaisuudessa vielä liitetään kokonaisuuteen. Teksteissä ei ole mainittu niitä lainkaan; positiivisesti tulkiten siis "ovi on raollaan".

Puistoesityksen suppeutta perustellaan sillä, että Helsingin ym liitosmaita ei ehdittäisi neuvotella valmiiksi tämän hallituskauden aikana. Siksi on parempi perustaa nyt nopeasti suppeampi puisto, jota voidaan jatkossa laajentaa.

Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010

De gröna i Helsingfors har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Vihreät: Östersundom on rakennettava luonnon ehdoilla". Underrubriken lyder "Helsingin, Vantaan ja Sipoon vihreiden valtuustoryhmien yhteinen ehdotus Östersundomista". Det handlar alltså om de gröna fullmäktigegruppernas gemensamma förslag. Jag återger här en del av meddelandet:

Vihreät ovat tehneet ehdotuksen siitä, mille alueille Östersundomissa voidaan rakentaa ja mitä pitää jättää luonnontilaiseksi.

- Ekologiset yhteydet Sipoonkorven ja ranta-alueiden välillä on säilytettävä ehjinä, toteaa Helsingin vihreän valtuustoryhmän puheenjohtaja Mari Puoskari.

- Rakentaminen on keskitettävä tiiviisti raideliikenteen asemien ympärille Gumböleen, Salmenkallioon ja varsinaisen Östersundomin alueille. Karhusaaren asutusta on tiivistettävä ja myös Ribbingöhön voidaan rakentaa, Puoskari täydentää. ...

Vantaan puolella Länsisalmen kylää ympäröivän metsän ja kallioalueen rakentaminen ei ole mahdollista, koska alue muodostaa Sipoonkorvesta Mustavuoreen ulottuvan metsäisen alueen, joka on vihreiden mielestä pidettävä luonnontilaisena. ...

Vihreät kannattavat Sipoonkorven kansallispuiston laajinta rajausta, johon sisällytetään rannikon Natura-alueet. Alueen luonnonläheisyys ja erinomaiset virkistysalueet ovat sen tärkein houkutin myös uusia alueita suunnitellessa. Helsinkiä ympäröivä viherkehä, joka muodostuu seudun luonnonsuojelu- ja virkistysalueista, on säilytettävä jatkossakin ehjänä.

De gröna i Helsingfors har tillsammans med sitt pressmeddelande publicerat en karta med de grönas förslag på vilka områden som kan bebyggas och vilka som bör skyddas. Jag noterar bl.a. att man anser att Husö bör förbli obebyggt. Det torde finnas skäl att återkomma.



De grönas förslag och kartan som publicerats med det ovannämnda pressmeddelandet bygger direkt på naturskyddsförbundets förslag till nationalpark och ekologiska korridorer. (Se ovan samt "Undergrävda ekologiska korridorer. Den 3 oktober 2010" och "Ei vielä nimeä. Den 16 oktober 2010".




Vihreä lanka har idag på tidningens webbplats publicerat en skild artikel med rubriken "Vihreät: Östersundomiin mahtuu vain 30 000 helsinkiläistä". Jag återger valda bitar:

Vihreiden mallissa jätettään ekologiset käytävät Sipoonkorpeen perustettavan kansallispuiston ja rannikon Natura-alueiden välille. Tärkeänä pidetään muun muassa sitä, että pääkaupunkiseutua ympäröivä viherkehä pysyy yhtenäisenä. ...

Puoskari kiittelee Sipoota siitä, että alueen yhteinen suunnittelu on saatu hyvää vauhtiin, vaikka liitosasia tulehdutti välit muutama vuosi sitten. ...

Kolmen kunnan yhteinen yleiskaava pyritään saamaan valmiiksi ensi vuoden aikana.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Utredningsman för Helsingfors-Vanda?". Finska Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Tuusula peittosi naapurinsa Ristikytö-kiistassa". Yle berättar att högsta förvaltningsdomstolen förkastat besvären mot finansministeriets beslut att inte inkorporera "Ristikytö" i Tusby med Kervo och Träskända. Beslutet är föga överaskande, men själva fallet är intressant. Samtidigt med inkorporeringen av Östersundom försökte Kervo och Träskända göra beslag på en del av Tusby. Jag har på denna blogg behandlat fallet Ristinkytö bl.a. i inlägget "En mera omfattande lösning. Den 19 juni 2009".

Skyddar inte. Den 3 november 2010

Forsstyrelsen lade i februari fram tre alternativ för en nationalpark i Sibbo storskog. Enligt alternativ ett skulle nationalparken bestå av endast områden som ägs av staten. Enligt det lagförslag som miljeministeriet nu har gett skulle nationalparken förverkligas närmast enligt alternativ 1. Till skillnad från forsstyrelsens minsta förslag ingår de av staten ägda Natura-områdena eller fågelvatten som finns söder om motorvägen inte i miljöministeriets förslag till nationalpark. Skyddet av de ekologiska korridorerna lämnas även öppet i ministeriets proposition. Miljöministeriet drar definitivt gränsen för nationalparken vid motorvägen, men i praktiken går gränsen vid inkorporeringsområdets norra gräns. Nationalparken skulle alltså inte alls skydda det området som hotas som en följd av inkorporeringen.



Å andra sidan är miljöministeriets förslag till nationalpark större eller åtminstone sydligare än det område som Helsingfors förespråkar i sitt utlåtande. Helsingfors vill ännu mellan inkorporeringsområdets norra gräns och nationalparken ha ett "friluftsonmråde". (Se "Två delar. Den 16 april 2010".) Man kan fråga sig om förslaget på allvar var syftat att spara en del av Sibbo storskog för framtida exploatering, eller om förslaget framlades av förhandlingstaktiska skäl.


I sin utredning kom Forsstyrelsen att utvidga begreppet "Sipoonkopi" till att omfatta även ekologiska korridorer och Natura-områden söder om motorvägen och Nya Borgåvägen.



Genom att Forsstyrelsens definition av Sipoonkorpi eller Sibbo storskog visats på kartor i medierna har man fått upp ögonen för inkorporeringsområdets naurvärden. I sig är tanken på att Östersundom fågelvatten hänger samma med Sibbo storskog inte ny. Miljöskyddorganisationerna och De gröna har länge betraktat största delen av inkorporeringsområdet som en del av en grön zon. Bilden nedan visar Sibbo storskog på Helsingin sanomats karta.