Forsstyrelsen lade i februari fram tre alternativ för en nationalpark i Sibbo storskog. Enligt alternativ ett skulle nationalparken bestå av endast områden som ägs av staten. Enligt det lagförslag som miljeministeriet nu har gett skulle nationalparken förverkligas närmast enligt alternativ 1. Till skillnad från forsstyrelsens minsta förslag ingår de av staten ägda Natura-områdena eller fågelvatten som finns söder om motorvägen inte i miljöministeriets förslag till nationalpark. Skyddet av de ekologiska korridorerna lämnas även öppet i ministeriets proposition. Miljöministeriet drar definitivt gränsen för nationalparken vid motorvägen, men i praktiken går gränsen vid inkorporeringsområdets norra gräns. Nationalparken skulle alltså inte alls skydda det området som hotas som en följd av inkorporeringen.
Å andra sidan är miljöministeriets förslag till nationalpark större eller åtminstone sydligare än det område som Helsingfors förespråkar i sitt utlåtande. Helsingfors vill ännu mellan inkorporeringsområdets norra gräns och nationalparken ha ett "friluftsonmråde". (Se "Två delar. Den 16 april 2010".) Man kan fråga sig om förslaget på allvar var syftat att spara en del av Sibbo storskog för framtida exploatering, eller om förslaget framlades av förhandlingstaktiska skäl.
I sin utredning kom Forsstyrelsen att utvidga begreppet "Sipoonkopi" till att omfatta även ekologiska korridorer och Natura-områden söder om motorvägen och Nya Borgåvägen.
Genom att Forsstyrelsens definition av Sipoonkorpi eller Sibbo storskog visats på kartor i medierna har man fått upp ögonen för inkorporeringsområdets naurvärden. I sig är tanken på att Östersundom fågelvatten hänger samma med Sibbo storskog inte ny. Miljöskyddorganisationerna och De gröna har länge betraktat största delen av inkorporeringsområdet som en del av en grön zon. Bilden nedan visar Sibbo storskog på Helsingin sanomats karta.
Inlägg
