430 000 nya invånare. Den 9 mars 2011

Nylands förbund har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Nyland förbereder sig på 430 000 nya invånare före år 2035" ("Uusimaa varautuu 430 000 asukkaan kasvuun vuoteen 2035 mennessä"). I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Utkastet till landskapsplan för Nyland möjliggör 430 000 nya invånare under de följande tjugo åren. För närvarande bor 1,5 miljoner människor i området.

I Helsingforstrakten styrs tillväxten till de östra delarna. Man håller på att få strukturen i balans nu när man för första gången har kunnat planera metropollandskapets pendlingsområde som en helhet sedan landskapen Nyland och Östra Nyland gick samman vid årsskiftet.

Den nya befolkningsökningen styrs i första hand till goda kollektivtrafikförbindelser. Stationstrakter invid järnvägarna samt tätorter utmed goda bussförbindelser förtätas.

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom och Hista.

Påståendet att "man håller på att få strukturen i balans" är komiskt och torde bygga på de falska påståendena om "obalans" i samhällsstrukturen som flitigt upprepades i samband med Sibbofrågan. I verkligheten finns redan nu en oproportionerligt stor andel av befolkningen i Helsingfors- och huvudstadsregionen i områdets östra eller nordöstra del. De massiva planerna för Östersundomområdet har föga med sammanslagningen av landskapsförbunden att göra. Tvärtom är syftet med den gemensamma generalplanen i hög grad att förbigå landskapsförbundet och landskapsplanen. Påståendet att tillväxten i Helsingforstrakten styrs till de östra delarna stämmer dåligt överens med påståendena om förtätning av stationstrakter invid järnvägarna. Å andra sidan torde de nya järnvägskorridorerna inkluderar utvecklingskorridoren mellan Helsingfors och Borgå, eftersom Östersundom nämns som ett exempel på en tätort med spårförbindelse eller metro, som placeras invid en ny järnvägskorridor.


Utgående från det ovannämnda pressmeddelandet har Yle idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Uudenmaan asukasmäärä räjähtää ". Jag citerar:

Helsinkiin vuonna 2009 liitetylle Östersundomin alueelle rakennetaan asuntoja 65 000 - 75 000 asukkaalle. Merellisen pientalokaupungin vahvuuksiin kuuluvat toimiva joukkoliikenne sekä luonnonläheisyys.

Sipoon Sibbesborg varautuu asuttamaan jopa yli 100 000 uutta asukasta.

Molemmat suunnitelmat vaativat raideliikenteen toteutumista alueille. Asukkaita varten tulee siis joko metro- tai junayhteys tai pikaraitiovaunu.

Arbetsmaterial. Den 8 mars 2011

Planläggningssektionen i Sibbo har op föredragningslistan för sitt möte i morgon onsdag ett ärende med rubriken "Utkast över Östersundom gemensam generalplan". Mätnings- och fastighetschefen föreslår naturligtvis att planläggningssektionen föreslår kommunstyrelsen att den förordar Östersundom-kommittén att utkastet till den gemensamma generalplan eller "arbetsmaterialet" läggs fram till påseende. Enligt den finska versionen skall sektionen "esittää kunnanhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti."


Nästa måndag skall stadsplaneringsnämnden i Vanda behandla motsvarande ärende. Enligt föredragarens förslag skall nämnden "esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti."




Helsingfors stadsplaneringsnämnd beslöt på sitt möte senaste torsdag "esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti." (Se "Framåt. Den 4 mars 2011".)

Talosaaren rantojen suojelu. Den 7 mars 2011

Helsingfors stadsstyrelse har på sitt möte idag behandlat förslaget till utlåtande över den planerade "restaureringen" av "servicebryggan" på Husö, som bordlades vid senaste möte. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011", "Bordlades. Den 28 februari 2011" och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011".) Av beslutsmeddelandet framgår att Ville Ylikahri (grön) föreslog att ärendet returneras för ny beredning, så att "asiaan annetaan kielteinen lausunto". Stadsstyrelsen beslöt dock med rösterna 9 mot 6 att ge ett utlåtande i enlighet med föredragandens förslag.


I det antagna utlåtandet hävdas bl.a. att "Hanke edistää Husön kartanon kulttuurimaisemaan kuuluvan, 1860-luvulla rakennetun kivilaiturin maisemanhoitoa." Tyvärr kommer den aktuella bryggan inte längre att tillhöra kulturlandskapet vid Husö gård, när och om Husö bebyggs i enlighet med utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Och hur i fridens namn kan man påstå att projektet handlar om landskapsvård av stenbryggan, då planerna går ut på begrava den 150 år gamla stenbryggan under en helt ny brygga? För övrigt har projektet, som inleddes senaste sommar, påtagligt förfulat landskapsbilden.




På Facebook och Twitter betecknade Mari Pouskari (grön) inför föregående stadsstyrelsemöte det aktuella ärendet som en fråga om "Talosaaren rantojen suojelu". Frågan gäller inte bara en "servicebrygga".



För övrigt kan jag inte låta bli att notera att den första som på flygfältet skakade hand med USA:s vice president Joe Biden var statssekreterare Mika Rossi.

Bryggor och broar. Den 6 mars 2011

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte imorgon på nytt behandla förslaget till utlåtande angående "servicebryggan" på Husö. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) För läsarna av denna blogg torde det vara uppenbart att påståendena om att man på Husö bygger tillfälliga idrotts- och friluftsanläggningar för områdets nuvarande invånare är rena lögner. Det är ändå intressant att Helsingfors idrottsverk och stadsplanteringskontor tagit risken att ljuga och till och bryta mot lagen för att bygga en "räddningsväg" till en badstrand som inte existerar nu eller i framtiden. Exploateringen av Husö måste således ha en mycket hög prioritet.




En simstrand finns utritad på udden på Husö även på utkastet till generalplan för Östersundomområdet. Markeringen är dock på andra sidan av "servicebryggan". Här har man även ritat ut ett promenadstråk tvärs över Torpviken, från Sillholmen till simstranden på Husö.



I dokumentet "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja" hittar man flera utkast till badstrand, småbåtshamnar och broar på eller från udden på Husö.



På ett utkast går broförbindelsen till Granö rent av från Husö.





Tillsammans med den nya "räddningsvägen" drog man senaste sommar även vattenrör på Husö. Frågan är vad man behöver kommunalt vatten till på en "simstrand", som enligt de uppdaterade planerna kommer att sakna så väl WC som omklädningsskydd. Kanske är det en ren händelse, men den första dryga halva kilometern följer sträckningen för vattenrören exakt sträckningen enligt planerna i utredningen "Östersundomin osayleiskaava-alueen vesihuollon yleisjärjestely - vaihtoehdo".




Jarmo Nieminen har den 23 februari skrivit ett blogginlägg med rubriken "Mistä Helsinkiin 200 000 uutta asukasta?"

Hjärtesak. Den 5 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lehtomäki: Viherkäytävät unohtuivat Östersundomin kaavasta". Jag cierar ur artikeln:

Östersundomin yleiskaava ei turvaa tarpeeksi hyvin Sipoonkorven viherkäytäviä, sanoo ympäristöministeri Paula Lehtomäki (kesk).

"Toivomuksena on, että kun kaavoitusprosessi etenee, viherkäytävät otetaan laajemmin ja tarkemmin huomioon", Lehtomäki sanoi perjantaina toimittajatapaamisessa Helsingissä.

Viherkäytävät ovat rakentamattomina säilytettäviä yhdyskäytäviä, joita pitkin eläimet pääsevät kulkemaan.

Lehtomäen mukaan viherkäytävät ovat elimellinen osa tulevaa Sipoonkorven kansallispuistoa.

I samma tidning ingår en artikel med rubriken "Lasten ruoat kokataan ahtauden alhossa". Under rubriken eller ingressen lyder "Sipoo tarvitsee kiireellisesti uuden suurkeittiön. Helsinki vei vanhan." Jag cierar ur artikeln:

Ruokafarssin juuret valettiin kaksi vuotta sitten.

Siihen asti Etelä-Sipoon ruokahuolto nojasi uuden Sakarinmäen koulun keittiöön. Siellä voidaan valmistaa noin 1 500 annosta päivässä.

Sipoo menetti koulun Helsingille Östersundomin alueluovutuksen yhteydessä. Samalla ruokien tekovastuu levisi jäljellä oleviin sipoolaiskeittiöihin.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalparkerna blir inte fler". Rubriken på paradsidan lyder "Storskogen blev en hjärtesak".




Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskogen kan bli Sibbos varumärke".




En annan artikel eller intervju på samma sida har rubriken "Söderman fick nästan se sin dröm gå i uppfyllelse". Jacob Söderman säger att det varit lite si som så med den politiska uppslutningen kring skyddet av Sibbo stårskig. Speciellt noterar han de grönas bristande ointrässa och påpekar att Osmo Soininvara direkt motsatt sig ett skydd av Sibbo storskog.

Framåt. Den 4 mars 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundomin yleiskaava nytkähti eteenpäin". Nyheten gäller Helsingfors stadplaneringsnämnds beslut från igår att stöda förslaget att ställa det aktuella utkastet till generalplan för Östersundomområdet till påseende.


Helsingfors stadsplaneringsnämnd behandlade alltså på sitt möte igår ärendet om utkastet till generalplan för Östersundomområdet, som bordlades vid föregående möte. Osmo Soininvaara publicerade på kvällen ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 3.3.2011", där han berättar att han på den gröna gruppens vägnar lade fram förslag om att ärendet returneras. Förslaget röstades dock ned och nämnden godkände föredragandens förslag.

Soininvaara skrev senaste måndag ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 24.2.2011", där han redogör lite för diskussionerna från mötet den 24 februari.



Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Storskgen ska bevara karaktären av ödemark". På Borgåbladets karta över Sibbos storskog har gränserna för nationalparken inte ritats ut. För övrigt står det HBL på kartan. Helsingfors lär dessutom ha minskat sitt markinnehav sedan kartan ritades.




Rbriken på paradsidan lyder "Gröna korridorer måste breddas".

Nummer 36. Den 3 mars 2011

Forststyrelsens publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorvesta Suomen kolmaskymmeneskuudes kansallispuisto". Meddelandet publicerades bl.a. i form av en artikel på Forsstyrelsens webbplats Luontoon .fi. Även Sipoon Sanomat var igår snabb med att publicera en artikel med rubriken "Sipoonkorvesta Suomen 36. kansallispuisto". Här berättas det att det aktuella förslaget godkändes med rösterna 159-23. I Uudenmaan uutisets nyhetssändning igår kväll berättades det att Vänstersförbundet lade fram ett motförslag, enligt vilket Natura 2000-områdena vid stranden skulle anslutas till nationalparken via ekologiska korridorer. Förslaget röstades dock ner.



Ur protokollet framgår att Vänsterförbundets (Pentti Tiusanens) nedröstade motförslag löd enligt följande:

Eduskunta edellyttää Sipoonkorven kansallispuiston liittämisen toimivien ekologisten käytävien avulla Östersundomin Natura-alueisiin, vt 7/E18:n kulku ja Itäinen Rantarata-linjaus huomioiden. Tätä toteutettaessa ovat käytettävissä maakuntakaavan ja yleiskaavan kehittämiskeskustelut sekä Valtakunnallisten alueidenkäytöntavoitteet.

Det kan noteras att förutom Vänsterförbundets ledamöter även bl.a. Jacob Söderman (sdp) röstade mot det vinnande förslaget och därmed för det ovan citerade motförslaget.




Senaste vecka publicerade stadsplaneringskontoret i Helsingfors en rapport med rubriken
"Sipoonkorpi ja Östersundom:Suunnittelun lähtökohdat". I rapporten redogör det för intressekonflikter när det gäller skogen. Lite komiskt finner jag det att man refererar till statsrådets beslut med motiveringar.

Östersundomin suunnittelun perustana on valtioneuvoston päätös liittää Sipoon lounaisosa ja Vantaan ns. Västerkullan kiila Helsinkiin pääkaupunkiseudun tasapainoisen kasvun edistämiseksi.

I rapporten finns en karta där man ritat in Sibbo storskog, nationalparken, Natura-områdena och den av Helsingfors stad ägda marken tillsammans med utkastet till generalplanen för Östersundomområdet Rannikko 1.



Yle har idag på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Riksdagen sade ja till nationalpark i Sibbo storskog". Dessutom har Yle publicerat en artikel med rubriken "Sibbo har viktiga intressen att bevaka på Granö", som handlar om så väl Majvik som Granö.


Suomen luonnonsuojeluliitto publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkostolle". Jag återger här meddelandet i sin helhet:

Sipoonkorven kansallispuisto on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkostolle (2.3.2011)

Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan ympäristönsuojelupiiri on iloinen eduskunnan tänään hyväksymästä Sipoonkorven kansallispuistosta. Se on hyvä alku pääkaupunkiseudun itäosan suojelu- ja virkistysalueverkoston kehittämiselle. Nyt tulee turvata Sipoonkorven ja Mustavuori-Östersundomin ekologiset yhteydet eduskunnan ympäristövaliokunnan mietinnössään korostamalla tavalla.

Piiri pitää tärkeänä, että kansallispuistoon täydennetään mahdollisimman pian valtion Östersundomissa omistamalla luonnonsuojelualueilla. Kansallispuistoa tulee laajentaa pikaisesti myös Helsingin kanssa tehtävillä maanvaihdoilla ja muilla vapaaehtoisilla kaupoilla.

Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteisen Östersundomin yleiskaavan luonnosta pitää parantaa. Arvokkaiden luontokohteiden ja ekologisten yhteyksien päälle ei saa rakentaa. Lisäksi luonnonsuojelualueet tarvitsevat riittävät puskurivyöhykkeet.

Suomen luonnonsuojeluliitto sekä Natur och Miljö tekivät esityksen Sipoonkorven kansallispuistoksi vuonna 2006. Maassamme on nyt 35 kansallispuistoa. Sipoonkorvesta tulee nyt maamme 36:s kansallispuisto.

Lisätietoja- luonnonsuojeluasiantuntija Tapani Veistola, puhelin 0400 615 530- Ympäristövaliokunnan mietintö
http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/ymvm_20_2010_p.shtml- Sipoonkorpi-sivut http://www.sll.fi/uusimaa/sipoonkorpi