Frid. Den 14 mars 2011

Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Korven rauha säilyy kansallispuistossa".

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en text med rubriken "Kunnat apuun rahoituksessa".


Anniina Kostilainen skrev den 22 februari ett blogginlägg med rubriken "Mitä ihmettä tapahtuu Östersundomissa?" Inläggetöverfördes för några dagar sedan till en ny webbplats.

Kostnaderna för metro till Majvik. Den 13 mars 2011

Jag har inte på denna blogg inte ännu kommenterat utredningen "Majvikin metron esiselvitys", fastän utredningen publicerades redan för tre veckor sedan. En förklaring är naturligtvis det stora antalet utredningar och rapporter som staplaneringskontoret i Helsingfors publicerade samtidigt samt senaste tidens stora utbud på nyheter relaterade till Östersundomprojektet. En annan orsak är att det i metroutredningen inte förefaller finnas så mycket nytt som inte redan finns med i rapporten "Majvik: Maankayttosuunnitelma" (se "Majvik Maankäyttösuunnitelma. Den 20 februari 2011"). Den intressantaste detaljen som jag hittat i metroutredningen är kostnadsberäkningarna.



I utredningen rekommenderar styrgruppen metrolinjen VEA1, bl.a. eftersom den skulle vara billigare att bygga än alternativet VEA2. Metrolinjen VEA1 motsvarar alternativet A1 ("Rantapuisto") i planerna för markanvändning i Majvik. I själva verket är det styrgruppen för metroutredningen som dikterat valet av plan för markanvändningen i Majvik.



Att alternativet VEA1 är billigare än alternativet VEA2 förklaras av att metrostationen i det förstnämnda alternativet är placerad längre västerut. I övrigt är linjerna nästan identiska. Kostnadsbesparingen går dock förlorad, ifall linjen senare förlängs österut, i enlighet med reservationen som finns med i ritningarna.


Alternativet VEA1 betyder en dyrare station, eftersom stationen här är placerad i en tunnel under jorden. Priset för stationen är beräknad till 25 miljoner euro, vilket är märkligt med tanke på att stationen ovan jord i alternativet VEA2 är beräknad till ett endast 3 miljoner lägre pris. Tydligen har man inkluderat brokonstruktioner i priset för stationen ovan jord. Kostnaderna för alternativen VEA1 och VEA2 är alltså 172 milj. € respektive 234 milj. €. Priset 172 miljober euro är över 60 miljoner euro lägre än priset för det aktuella alternativet, men priset är lika väl mycket högt. Senaste höst uppgavs i offentligheten de beräknade kostnaderna för en förlängning av metron från Östersundom (Zachrisbacken) till Majvik vara 100 miljoner euro.


I Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen om Helsingfors eget förslag till ändring i kommunindelningen från november 2006 uppger Helsingfors kostndasberäkningen
"Metron rakentamiskustannukset (6,3 km /4 asemaa) ovat alustavan arvion mukaan noin 140–150 milj. euroa." (Kostnadsberäkningen finns även med i Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris opublicerade utredningen "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors sände till inrikesministeriet den 18 oktober 2006 och som utredningsman Pekka Myllyniemi plagierade i sin rapport.) I sitt utlåtande (och i Ratasvuoris utredning) säger Helsingfors vidare att "Helsinki kykenee toteuttamaan metron siirrettäväksi esitetylle alueelle mutta Sipoolla ei sen sijaan ole siihen taloudellisia mahdollisuuksia". Detta var en av de officiella motiveringarna till inkorporeringen.

I sin utredning ger kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi egentligen endast ett enda argument för varför det inte räcker med att inkorporera ett mindre område. Argumentet lyder enligt följande:

För att förverkliga metron krävs i varje fall samarbete mellan Helsingfors och Vanda samt att staten går in som medfinansiär. Om det dessutom skulle krävas samarbete med Sibbo för att förverkliga metron, kan beslutsprocessen bli långdragen och komplicerad.

Nu är det uttryckligen Helsingfors som vill ha med Sibbo i beslutsprocessen. Utredningen om metrolinjen till Majvik har dock varit i Helsingfors händer. Det är Helsingfors stadsplaneringsnämnd som har beställt utredningen och som dominerar styrgruppen. I utredningen omnämns Helsingfors stadsplaneringskontor (Helsingin kaupungisuunnitteluvirasto) som KSV. Det förväntas vara självklart att det här syftas på Helsingfors stadsplaneringskontor.

Holland. Den 12 mars 2011

För licensvillkor, se Fotopedia.

För att kunna bygga småskaligt och samtidigt tätt i Östersundom har stadsplaneringskontoret i Helsingfors sökt modeller från Holland. I rapporten "Östersundom ja kaupunkipientalot" nämns Holland och holländskt ett tiotal gånger. Speciellt när det gäller Husö står Holland modell även på ett annat sätt.



Enligt utkastet till generalplan planerar man en lång och bred kanal i Husö. Parallellerna till Holland tar dock inte slut här. I Hösö har man hittat ett relativt stort landområde, som enligt utredningarna befinner sig under havsnivå. Jag citerar ur rapporten "Östersundomin yhteinen yleiskaava: Teknistaloudellinen selvitys":

Lisäksi alueella on alavia laidunkäytössä olevia pelto- ja niittyalueita, joiden korkeusasema on osittain merenpinnan alapuolella. Kyseisiä alueita pidetään kuivana pumppauksen avulla.

I ovannämnda rapport finns ett par kartor som visar en depression, som till ytan är större än Torpviken.



Av någon anledning har det extremt lågbelägna området färglagts med samma färg som havsområdena.



I den ovannämnda rapporten kan man om det aktuella området läsa att "Mm. vesiaiheen rakentaminen näille alueille onnistuu verrattain helposti." Det tycks det gå att göra, åtminstone på pappret. I "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja" hittar man utkastet nedan, där den havsblåa färgen har utnyttjats för havsnära boende och strandpromenader, utan att man har behövt göra det minsta lilla ingrepp på det aktuella området. Däremot har man grävt kanaler norr och nordväst om området som färdigt är markerat i lämplig blå färg.

Oro. Den 11 mars 2011

Borgåbladet publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Östersundomplan vållar oro". Hur redogörs bl.a. för följande:

Det första utkastet behandlades på onsdag i planläggningssektionen och går därefter till styrelsen. Planen ska läggas till påseende och invånarträffar räknar man med att i bästa fall ordna ännu i vår, men senast från och med augusti. Men fullmäktige kommer att få det slutliga förslaget först om cirka två år.

På paradsidan i dagens tidning kan man läsa att "Allt förändras med ny plan."



Artikeln inne i tidningen har rubriken "Storstilade planer uppskattas inte".




En faktaruta redogör för vilken plan det hela handlar om.



På samma sida som den ovannämnda artikeln hittar man dessutom en text med rubriken "Utvecklingschefen manar till lugn". Artikeln avslutas med ett citat av utvecklingschef Mikko Aho, Sibbos representant i Östersundomkommittén:

-Vi har ett gott samarbete och vi talar om gemensamma intressen. Det kommer inte att uppstå nogon konflikt mellan Sibbo och grannkommunerna.

Vilka gemansamma intressen? Först lurar man Sibboborna att att tro att Sibbo måste växa för att Helsingfors inte skall ta mera av kommunen. Sen ställer man upp för Helsingfors då det gäller en gemensam generalplan, vars syfte är att låta Helsingfors köra över landskapsförbundet (och speciellt Esbopolitikerna). Om det finns några gemensamma intressen, så är det väl närmast de tre medlemmarna i Östersunkommittén som har gemensamma intressen.




Yle publicerade igår en text med rubriken "Trehundratusen blir drygt fyrahundratusen på 25 år", som baserar sig på Nylands förbunds pressmeddelande. Jag citerar ur texten:

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom.

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Östersundomin viherkäytäviä laajennettava".

En annan text i samma tidning har rubriken "'Hyvä alku kehittämiselle'".


Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Vastuu Helsingin seudun tie- ja raideinvestoinneista seudun kunnille". I inlägget påpekar Soininvaara att "Helsinki miettisi Östersundomin kaavaa uudestaan, jos Kehä III:n tukkiminen ei olisi kaupungille ilmaista." Det var ett intressant medgivande.

Simstrand och brygga. Den 10 mars 2011

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Ja till simstrand och brygga på Husö". I artikeln noteras det att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte i måndags sade ja till idrottsverkets ansökan om att bygga en servicebrygga och rusta upp en simstrand på Husö genom att förorda ett positivt beslut i sitt utlåtande till ELY-centralen. Det är skäl att notera att staden genom beslutet inte har beviljat något lov för byggnadsprojektet, som inleddes senaste sommar. Illustrationen torde Borgåbladet ha hittat i "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja". Bron på bilden har i sig ingenting med den tänkta simstranden och bryggan att göra, men bilden illustrerar sambandet med stadens planer för Husö.



I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kasvu nojaa kiskoihin". Rubriken på paradsidan lyder "Junalla Lohjalle tai Loviisaan". Här omnämns även Östersundom. Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en karta, ur vilken kartan ovan är utklippt. Här finn tre alternativa linjer för en järnväg österut genom Sibbo. De tre alternativen har lyfts fram på en karta på tidningens paradsida. Här kan man även läsa ett tvivelaktigt påstående av planläggningschef Merja Vikman-Kanerva:

Ennen jos katsoi karttaa, niin se oli epätasapainossa. Pääkaupunkiseutu on kasvanut voimakkaasti länteen. Nyt esimerkiski Östesundom on merkittävä avaus itäänpäin.

Påståendet är som taget ur Pekka Myllyniemis plagierade utredning. Dess värre bor enligt mina beräkningar redan nu tre fjärdedelar av huvudstadens befolkning i regionens östra halva. (Se "Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007".) I varje fall stämmer inte påståendena om obalans, vilket jag har visat i bl.a. inläggen "Balans. Den 27 november 2006", "Perspektiv. Den 2 december 2006", "'Huvudstadsregionen kan inte utvidgas söderut'. Den 18 februari 2007", "Väderstreck. Den 13 mars 2007", "Haltande logik. Den 30 juli 2007" och "Obalans. Den 12 december 2007".

Det borde vara självklart att Östersundomområdet planeras utgående från valet av järnvägslinje. Just när det gäller Östersundom vill Helsingfors dock förbigå landskapsplanen och helhetsplaneringen. Landskapsstyrelsen behandlar ärendet "Uudenmaan maakuntakaavan uudistaminen (2.vaihemaakuntakaava) kaavaluonnoksen esittely" på sitt möte den 14 mars. I föredragningslistan kan man läsa följande:

Idänsuunnan raideyhteydelle osoitetaan vaihtoehtoisina linjauksina nykyisissä maakuntakaavoissa esitetty Heli-radan varaus sekä lentoaseman nykyisen terminaalin ja Viinikkalan terminaalin kautta kulkevat vaihtoehdot. Nämä suuntautuvat Tuusulan, Keravan ja Sipoon kautta Porvooseen, jossa ne yhtyvät eteläiseen Heli-vaihtoehtoon. ...

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia.

430 000 nya invånare. Den 9 mars 2011

Nylands förbund har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Nyland förbereder sig på 430 000 nya invånare före år 2035" ("Uusimaa varautuu 430 000 asukkaan kasvuun vuoteen 2035 mennessä"). I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Utkastet till landskapsplan för Nyland möjliggör 430 000 nya invånare under de följande tjugo åren. För närvarande bor 1,5 miljoner människor i området.

I Helsingforstrakten styrs tillväxten till de östra delarna. Man håller på att få strukturen i balans nu när man för första gången har kunnat planera metropollandskapets pendlingsområde som en helhet sedan landskapen Nyland och Östra Nyland gick samman vid årsskiftet.

Den nya befolkningsökningen styrs i första hand till goda kollektivtrafikförbindelser. Stationstrakter invid järnvägarna samt tätorter utmed goda bussförbindelser förtätas.

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom och Hista.

Påståendet att "man håller på att få strukturen i balans" är komiskt och torde bygga på de falska påståendena om "obalans" i samhällsstrukturen som flitigt upprepades i samband med Sibbofrågan. I verkligheten finns redan nu en oproportionerligt stor andel av befolkningen i Helsingfors- och huvudstadsregionen i områdets östra eller nordöstra del. De massiva planerna för Östersundomområdet har föga med sammanslagningen av landskapsförbunden att göra. Tvärtom är syftet med den gemensamma generalplanen i hög grad att förbigå landskapsförbundet och landskapsplanen. Påståendet att tillväxten i Helsingforstrakten styrs till de östra delarna stämmer dåligt överens med påståendena om förtätning av stationstrakter invid järnvägarna. Å andra sidan torde de nya järnvägskorridorerna inkluderar utvecklingskorridoren mellan Helsingfors och Borgå, eftersom Östersundom nämns som ett exempel på en tätort med spårförbindelse eller metro, som placeras invid en ny järnvägskorridor.


Utgående från det ovannämnda pressmeddelandet har Yle idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Uudenmaan asukasmäärä räjähtää ". Jag citerar:

Helsinkiin vuonna 2009 liitetylle Östersundomin alueelle rakennetaan asuntoja 65 000 - 75 000 asukkaalle. Merellisen pientalokaupungin vahvuuksiin kuuluvat toimiva joukkoliikenne sekä luonnonläheisyys.

Sipoon Sibbesborg varautuu asuttamaan jopa yli 100 000 uutta asukasta.

Molemmat suunnitelmat vaativat raideliikenteen toteutumista alueille. Asukkaita varten tulee siis joko metro- tai junayhteys tai pikaraitiovaunu.

Arbetsmaterial. Den 8 mars 2011

Planläggningssektionen i Sibbo har op föredragningslistan för sitt möte i morgon onsdag ett ärende med rubriken "Utkast över Östersundom gemensam generalplan". Mätnings- och fastighetschefen föreslår naturligtvis att planläggningssektionen föreslår kommunstyrelsen att den förordar Östersundom-kommittén att utkastet till den gemensamma generalplan eller "arbetsmaterialet" läggs fram till påseende. Enligt den finska versionen skall sektionen "esittää kunnanhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti."


Nästa måndag skall stadsplaneringsnämnden i Vanda behandla motsvarande ärende. Enligt föredragarens förslag skall nämnden "esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti."




Helsingfors stadsplaneringsnämnd beslöt på sitt möte senaste torsdag "esittää kaupunginhallitukselle, että se puoltaisi Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmisteluaineiston asettamista nähtäville maankäyttö- ja rakennuslain 62 §:n ja maankäyttö- ja rakennusasetuksen 30 §:n mukaisesti." (Se "Framåt. Den 4 mars 2011".)