Blogg om planläggning. Den 18 augusti 2011

Pilvi Nummi-Sund, som är planläggare i Sibbo, har sedan början av juli skrivit en blogg med titeln "Julkisesti nähtävillä". Den 16 augusti skrev hon ett inlägg med rubriken "Kaavoitusblogit, onko niitä?" Här föreslår Nummi-Sund att "Östersundomin osayleiskaavan blogi", alltså webbplatsen "Yhteinen Östersundom", är en dylik "planläggningsblogg". Frågan är naturligtvis om den aktuella webbplatsen alls kan betraktas som en blogg, trots möjligheterna att kommentera stadsplaneringskontorets texter. I sitt inlägg efterlyser Nummi-Sund även  personliga planläggningsbloggar. På sätt och vis har min blogg om fallet Sibbo allt mera blivit en planläggningsblogg. Detta gäller åtminstone inläggen med etiketten "generalplam", som under senare tid har varit den överlägset vanligaste.

Någon planläggningsblogg av den modell som Nummi-Sund efterlyser är dock knappast min blogg. Jag kommer ju inte med några konstruktiva synpunkter, utan bara med kritik. Med tanke på bakgrunden till den gemensamma generalplanen för Östersundom är det åtminstone för mig inte möjligt att hitta någonting positivt att säga om den gemensamma generalplanen. Och jag skulle aldrig ha börjat blogga om planläggningen av Östersundom, om det inte varit för hut inkorporeringen gick till.

Egentligen har jag kanske låtit mig luras då jag så noga följt med processen för den gemensamma generalplanen. Ett förslag till generalplan som motsvarar utkastet till den gemensamma generalplanen kan knappast godkännas eller fastställas, än mindre förverkligas. Utkastet till landskapsplanen torde här ha större förutsättningar. Det största aktuella hotet mot Östersundom är kanske i själva verket etapplandskapsplan 2. För att lyfta fram landskapsplanen har jag på denna blogg nu lagt till etiketten "etapplandskapsplan" och tilldelat en del gamla inlägg denna etikett.

Förslaget till Borgå stads utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland har nu publicerats. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Borgå stad anser att det behövs ytterligare utredningar som stöd för besluten som gäller banor från Helsingfors österut, i vilka man granskar trafiksystemet som en helhet och kopplar banorna till markanvändningen. En fortsättning av östmetron till Östersundom gör området till en del av stadsstrukturen i Helsingfors och gör det möjligt att skapa täta stadsmiljöer i huvudstadens utvidgningsområden på södra sidan av motorvägen. Metro kan ändå inte användas för kollektivtrafiken på hela sträckan Helsingfors-Borgå (kapacitetsproblem, långsam, alltför långa restider, dyr osv.) utan det behövs också annan spårtrafik. Borgå stad betonar att det på lång sikt behövs en bana för regionaltåg mellan Helsingfors och Borgå.

Den naturligaste lösningen är då regionaltåg på Helibanan från järnvägsstationen i Helsingfors via Mosabacka till Borgå. Denna lösning gör det möjligt att utveckla markanvändningen från södra Sibbo till Borgå. Helibanan kan bra användas också för fjärrtåg mot S:t Petersburg. Denna lösning minskar också på lång sikt kostnaderna för byggandet av banorna. Dessutom öppnas inte nya terrängkorridorer utan den nya banan placeras i närheten av den nuvarande motorvägen.

Förslaget till utlåtande behandlas av stadsutvecklingsnämnden i Borgå den 23 augusti.

More harmonious stop network. Den 17 augusti 2011

http://www.wspgroup.com/upload/documents/PDF/Finland/2011/PK_Ostersundom_ENG.pdf

 WSP, som gjorde snabbspårvägsutredningen, har av någon anledning under sommaren publicerat ett dokument med rubriken "Feasibility study of light rail connection to Östersundom". Här kan man bl.a. läsa att "Considering the city structure, the light rail with its shorter distances between the stops creates comparing to metro or train connection more harmonious stop network as well as more spacious and small-scale environment that are still coherent with public transport system."

Ny upplaga av "Länsimetsän luontokatsaus". Den 16 augusti 2011

Vanda stad öppnade igår nya webbsidor. På den förnyade webbplatsen finns även en förnyad sida med titeln eller rubriken "Östersundomin yhteinen yleiskaava". På sidan finns en länk till Vandas utredningar i samband med generalplanen 2007. En del av utredningarna har mera, andra mindre relevans för den gemensamma generalplanen för Östersundom. På sidan finns även en skild länk till utredningen "Länsisalmen Länsimetsän luontokatsaus". Utredningen är en ny upplaga av utredningen "Länsisalmen Länsimetsän luontokatsaus 2010", som jag skrivit om i inlägget "Länsimetsä. Den 1 mars 2010".

http://www.vantaa.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/vantaa/embeds/vantaawwwstructure/65522_lansimetsan_luonto.pdf

Den nya upplagan av utredningen har en ny layout, som motsvarar de den nya webbplatsen visuella profil. Det är uppenbart att Vanda vill lyfta fram utredningen över området, som till stor del ägs av Helsingfors stad (se "Fastigheten 410-0006-0059. Den 17 december 2009") och som Helsingfors stadsplaneringskontor vill exploatera för bebyggelse. Bilden nedan är ur utredningen.

Efter att i söndags ha förvirrat mig på svårframkomliga stiger (gjorde jag igår en ny cykeltur genom Sibbo storskog. Denna gång gjorde jag bättre vägval, men lyckades ändå i det hala föret åka omkull ett par gånger då jag inte i tid fick loss skorna från pedalerna. Jag tog igen vägen via dalen genom Västersundom och Gubbacka/Länsimetsä. I den gällande generalplanen är dalen betecknad som "yleiskaavan arvokas maisema-alue". (Se bilden nedan, som jag tog med mobilen under min cykeltur.)

Statens fina present till Helsingfors. Den 15 augusti 2011

Ett helt uppslag i dagens nummer av Hufvudstadsbladet fylls av en intervju med biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä. I intervjun, som har rubriken "Helsingfors skall byggas mot himlen", kan man man bl.a. läsa att "Helsingfors och Stockholm var lika stora till ytan före inkorporeringen av Östersundom, men Stockholm har 200 000 flera invånare och i genomsnitt tio kvadratmeter mera bostadsyta per person." Att Helsingfors skall "byggas mot himlen", betyder alltså att invånartätheten enligt Penttilä skall ökas genom att man bygger till på höjden. Därtill kommer, enligt Penttilä, så väl Malms flygfältsområde som kasernområdet på Sandhamn att tas i bostadsbruk. Om Östersundom säger Penttilä följande:

Östersundom, statens fina present till Helsingfors, är en verklig utmaning för stadsplaneringen fram till 2020-talet. Det vore oerhört viktigt att omvandla den gamla landsbygden till riktig stadsbebyggelse, men faran är att beslutsfattarna tappar modet och börjar bygga ett nytt Esbo inom Helsingfors. Men hittills ser det bra ut.

Jag har för mig att jag för igår planerade en cykeltur genom Sibbo storskog innan jag läste artikeln i Helsingin Sanomat om "korpi kaupungin kainalossa". (Se "Sipoonkorpi och Sipoonkorpi. Den 14 augusti 2011".) Däremot så påverkade kartan i Helsingin Sanomat mitt val av rutt. Dess värre följde jag inte till alla delar de stigar som ritats ut på Helsingin Sanomats karta, utan följde även skyltarna i terrängen. Jag förvillade mig bl.a. till en naturstig, som med rötter och branta backar inte lämpade sig så väl för cykling. Lika väl stötte jag på naturstigen på flera cyklister med terrängcyklar och en hel del människor som vandrade. Tydligen var detta något slag av Helsingin Sanomat-effekt, men antalet besökare i Sibbo storskog har även i övrigt ökat märkbart under den senaste tiden. Det är dock frapperande att stigarna på kartan och i terrängen nästan helt och hållet ligger utanför nationalparken Sibbo storskog eller mellan de områden som hör till nationalparken. I själva verket består nationalparken huvudsakligen av naturskyddsområden, som är skyddade från förut.

Helsingin Sanomats karta var faktiskt informativ, liksom utskriften av kartan  på Forsstyrelsens karttjänst utflyktskarta.fi. På den senare kartan, som baserar sig på grundkartan, saknades dock vissa i naturen utmärkta stigar. Jag hade faktiskt användning av mobiltelefonens kompass och gps. Fotografierna från min cykeltur syns inte på gadgeten ovan, utan endast Sports Trackers webbplats.

Jag har privilegiet att bo invid Svarta backen, varifrån det finns grönförbindelser till Sibbo storskog. (Jämför "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011".) Dessa grönförbindelser finns både på generalplanen för Vanda och på landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland. Dess värre finns grönförbindelserna inte kavar varken på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom eller på utkastet till landskapsplan för Nyland. Lite paradoxalt är det att förbindelserna kapas av just som nationalparken grundats och folk har upptäckt Sibbo storskog.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Nationalparken Sibbo storskog invigs".

Sipoonkorpi och Sipoonkorpi. Den 14 augusti 2011

På första sidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en rubrik som lyder "Sipoonkorpi odottaa retkeiliöitä", I avdelningen "Kaupunki" har en hel broadsheet-sida reserverats för en väl illustrerad artikel med rubriken "Korpi kaupungin kainalossa". På sidan hittar man en karta där den nya nationalparken "Sipoonkorpi" (Sibbo storskog) markerats i grönt. Det noteras här att "Sipoonkorpi koostuu useasta eri alueesta."

HS 14.8.2011 s A12

På översiktskartan uppe i vänstra hörnet av kartan har däremot Sibbo storskog (Sipoonkorpi) ritats ut enligt Forsstyrelsen definition. (Jämför "Skyddar inte. Den 3 november 2010".)

I artikeln noteras det bl.a. att "Yli 35 vuoden ja monen työryhmän toive toteutui" när Sibbo storskogs nationalpark blev Finlands 36. nationalpark. Vidare kan man bl.a. läsa följande:

Käyttöpaineet ovat kovat. Esimerkiksi Storträskin eteläpuolelle nousee lähivuosina Östersundomin uusi kaupunginosa, johon on kaavailtu jopa 70 000 asukasta. 

I artikeln noteras vidare att "Ulkoilukartta on myyty loppuun ajat sitten", men på webbsidan "Sibbo storskogs nationalpark" på Forsstyrelsens webbplats utinaturen.fi finns en länk till forsstyrelsens utmärkta karttjänst utflyktskarta.fi.

http://www.retkikartta.fi/retkikartta.php?lang=se&id=39334

Bågskytte. Den 13 augusti 2011

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunkisuunnittelulautakunta/Suomi/Esitys/2011/Ksv_2011-02-24_Kslk_05_El/AD497F4B-3A9C-4394-AAB8-ADE2A94B126E/yhteinen_yleiskaava_luonnos_print.pdf

Helsingfors stadsplaneringskontor planerar att omvandla friluftsområden till bostadsområden i Husö eller stadsdelarna Husö och Sundberg. Husö är känt för ridverksamheten vid Husö gård, men även friluftsområdet i den nya "stadsdelen" Sundberg används för olika formera av idrott och rekreation. En inte helt obetydlig verksamhet är bågskyttet vid föreningen Wilhelm Tells bågskyttecenter. Här utövas bågskytte både på bana och i terrängen. Ersättande platser att utöva bågskytte är naturligtvis svårt att hitta, men i utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har bågskyttecentret markerats som bostadsområde och en väg dragits rakt över bågskyttebanorna.

http://www.wilhelmtell.fi/seuran_esittely/harjoituspaikat/

Bilderna nedan har jag tagit med mobiltelefonen under en cykeltur tidigare under sommaren.

Eget område. Den 12 augusti 2011

I dokumentet "Gemensam generalplan för Östersundom: Program för deltagande och bedömning" kan man om förslaget till gemensam generalplan för Östersundom läsa att "Planförslaget föreläggs inte kommittén förrän varje kommunfullmäktige tillstyrker det till de delar som gäller deras eget område." Före Östersundomkommittén formellt godkänner förslaget till gemensam generalplan skall alltså stads- och kommunfulmäktige i de tre berörda kommunerna godkänna förslaget till den del som det gäller den egna kommunens område. Jag antar att man i samband med fullmäktigebesluten inte kommer att definiera vilken del av området för den gemensamma generalplanen som hör till respektive kommun. Kommungränserna förväntas definiera vilket område som är kommunens "eget område". När det gäller gränsen mellan Helsingfors och Vanda vid Österleden är kommungränsen emellertid oklar. Det är dock - åtminstone för mig - oklart vilken juridisk betydelse de enskilda kommunfullmäktigebesluten om det egna området har. Den gemensamma generalplanen gör det kanske möjligt att skjuta upp frågan var gränsen går.

Kartan nedan över området för en gemensam generalplan publicerades av Helsingfors stdsplaneringskontor för ett par år sedan. (Se "Karhusaari. Den 9 november 2009".) Här följer gränsen mellan Helsingfors och Vandas "eget område" Österledens gamla sträckning i enlighet med inrikesministeriets tolkning av statsrådets gränsbeslut. Det kan noteras att Långmosseberget i Vanda norr om avtaget från motorvägen till Ring III här inte tagits med.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/6df6ca004f5ef370a649b62a58018ed9/Karhusaari_ilta_10_02_2009.pdf?MOD=AJPERES