Brister. Den 19 september 2011

Sipoon Sanomat 15.9 2011 s 3

Jag har tidigare på denna blogg i inlägget "Halvfärdiga byggnadsprojekt. Den 29 juni 2011" uppmärksammat Sibbo skärgårdsdelegations utlåtande om och kritik av utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Skärgårdsdelegation har även gett ett utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Saaristovaltuuskunta huolissaan maakuntakaavan puutteesta". Skärgårdsdelegationen noterar bl.a. att man ur utkastet till landskapsplan lämnat bort farleden norr om Granö. Denna brist är speciellt betydelsefull med tanke på att man i utkastet till generalplan har ritat ut en bro över sundet mellan Granö och Ribbingö.

Blogger har förnyat visningen av bilderna i blogginläggen. Alla bilder i ett inlägg visas nu i något som liknar ett album då man klickar på en bild. En nackdel är att det inte direkt går att förstora bilderna, om man t.ex. vill läsa texten i en bild av en tidningsartikel. Nere till vänster om bilden finns det dock en länk till själva bilden eller bildfilen. Via denna länk kan man alltså öppna och zooma in bilden.

Is i magen. Den 18 september 2011

På denna blogg har jag i flera blogginlägg noterat hur Helsingfors stad och Helsingfors hamn på olika sätt och med olika motiveringar försökt komma över ön Tobben, som fortfarande efter inkorporeringen hör till Sibbo. (Se t.ex.  "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008".) Sedan Helsingfors stad genom byteshandel med staten kom över Tobben och ön därefter våren 2009 överfördes från fastighetsnämnden till Helsingfors hamn har det varit tyst om Tobben. Igår gjorde jag en paddlingstur från Stora Kallviken till Tobben och tillbaka. Det ser ut som om man låter byggnaderna förfalla. Spår av någon verksamhet på ön kunde jag inte se.

Ett av de centrala argumenten för så väl inkorporeringen som exploatering av Östersundom är att om man inte bygger för 50 000 - 70 000 invånare i Östersundom, så kommer folk av samma antal att flytta till kranskommunerna, där man bygger med undantagslov. Påståendet kan ifrågasättas. Det finns gott om  folk som inte vill bo i tätorter eller ens i detaljplanerade områden. Helsingin Sanomat publicerade den 9 september en artikel med rubriken "Vihreästä laaksosta näkee kauas" och underrubriken eller ingressen "Kaupunkiekologi Jari Niemelä haluaa, että kaavoituksessa pannaan jäitä hattuun." Jag citerar ur artikeln:

Kaupunkiekologia on Suomessa tuore, mutta ajankohtainen tutkimusala. Erityisesti metropolialueella, jonne rakennetaan suuria asuinalueita esimerkiksi Östersundomiin ja Marja-Vantaalle.

"Pitäisi panna jäitä hattuun. Ei välttämättä voida rakentaa niin tiiviisti kuin on ajateltu, koska silloin häviää viheralueita ja ekosysteemipalveluita, joita ihmiset haluavat. Sitten he muuttavat kauemmas pääkaupunkiseudulta."

Motståndare till sammanslagning. Den 17 september 2011

HS 16.9.2011 s A13

I gårdagens blogginlägg "Fallet Peltomäki. Den 16 september 2011" skriver jag angående Vandas stadsdirektör Jukka Peltomäkis (sdp) avgång att "Helsingin Sanomats och Samlingspartiet i Helsingfors har igen en gång demostraterat sin makt." Utöver Helsingin Sanomat hade Vantaan Sanomat en central roll i klappjakten på Peltomäki, speciellt när det gäller skvaller och rykten om Peltomäkis privatliv. När det redan var kört för Peltomäki Publicerade Vantaan Sanomat en artikel med rubriken "Manchesterissä matkailtiin eläkkeellelähdön kunniaksi", där man delvis tar tillbaka anklagelserna mot Peltomäki. Jag citerar ur artikeln:

Vantaan Sanomat kertoi viime viikolla, että Peltomäki asui ystävättärensä kanssa eri hotellissa kuin muu seurue, eikä kaupunginjohtaja osallistunut kaikkiin matkan ohjelmaosuuksiin.

Peltomäen osallistumattomuudelle on etsitty muitakin syitä kuin ystävättären mukanaolo. Itse matka ei nimittäin ollut tiivisohjelmainen ”kaupunkitason vierailu”, jossa kaupunginjohtajaa olisi tarvittu virka-asemansa puolesta.

Ohjelmaan kuului muun muassa Everton-Liverpool -jalkapallo-ottelun seuranta ja muita viihteellisiä ohjelmaosuuksia. Matkalaiskertomusten mukaan myös alkoholia nautittiin ”sopivasti”. Peltomäki ei ollut jalkapallo-ottelussa, eikä hän nauti alkoholia.

Det är kanske nykteristen Peltomäkis till heder att han inte deltog i hela programmet under resan till Manchester. Vill man hitta någonting att anmärka mot Peltomäkis resa, så är det snarare att även den samlingspartistiska medlemmen i Vanda stadsplaneringsnämnd Suvi Sammalisto(-Kemppainen) deltog i det officiella programmet.

Jag har på denna blogg tidigare hävdat att klappjakten på Peltomäki kan förklaras av att han varit ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda. Här har jag kanske överdrivit betydelsen av att Peltomäki bromsat planeringen av Östersundomområdet. Helsingin Sanomat lyfte igår i en kommenterande artikel med rubriken "Liitostaistelu nosti Peltomäen johtoon" fram betydelsen av att Peltomäki motsatt sig en sammanslagning av Helsingfors och (hela) Vanda. Jag citerar:

Voi sanoa, että Peltomäestä tuli kaupunginjohtaja tammikuussa 2011. Silloin Vantaan valtuusto päätti lopettaa Helsingin kanssa suunnitellun kuntaliitoksen selvittämisen.

Maankäytön apulaiskaupunginjohtajana toiminut Peltomäki oli ahkerasti jarrutellut kuntaliitosaikeita. Hänen kilpailijaansa, kokoomuslaista Martti Lipposta, sen sijaan pidettiin kuntaliitoksen kannattajana. 

Det var kanske framför allt Peltomäkis linje i frågan om sammanslagningen som möjliggjorde valet av Peltomäki till stadsdirektör och som samtidigt blev Peltomäkis fall. Lika väl kan Peltoniemis uttalanden om planerna för Östersundom ha varit avgörande för klappjakten på honom.

Som en kuriosotet kan nämnas att Peltomäki var projektchef för den senaste kommunreformen KSSR (Paras) 2005-2006.

I TV-nytt igår motiverade Mari Kiviniemi Centerns interpellation om den nya kommunreformen, som lämnades in igår. Cenetern vill att kommunerna skall bestämma själv och kritiserar regeringen för att den vill ha tvångssammanslagningar och vill diktera från Helsingfors hurudana kommungränserna är i Finland. Budskapet klingar minst sagt en aning falskt när det uttalas av Kiviniemi.

Fallet Peltomäki. Den 16 september 2011

http://www.hs.fi/keskustelu/aihealue/Kotimaa/ketju/6170770/?viesti=6173070

I mitt inlägg "Tähän palataan. Den 30 juni 2011" noterar jag att Vandas stadsdirektör Jukka Peltomäki (sdp) uppfattas som ett problem för det av Samlingspartiet styrda samarbetet mellan Helsingfors och Vanda och att Peltomäki redan som biträdande stadsdirektör med ansvar för markanvändningen hade bromsat Helsingfors planer för Östersundom. Igår var det dags för Peltomäki att lämna in sin avskedsansökan. Helsingin Sanomats och Samlingspartiet i Helsingfors har igen en gång demostraterat sin makt.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Anthomyiidae_sp._1_%28aka%29.jpg

Hufvudstadsbladet skrev igår kväll i en artikel med rubriken "Peltomäki säger upp sig" att Peltomäki på den omtalade tjänsteresan till Manchester i augusti satsade tiden på en kvinnlig partikamrat. Den kvinnliga "partikamraten" är dess värre inte från Peltomäkis parti Sdp, utan istället, samlingspartist, vilket gör saken så mycket allvarligare. Då Peltoniemi valdes till stadsdirektör gick Samlingspartiet i Vanda inte bara miste om stadsdirektörsposten, utan förlorade även kontrollen över en medlem i stadsplaneringsnämnden. Genom ryktesspridning om Peltomäkis privatliv har man nu slagit två flugor i en smäll, då både Peltoniemi och hans väninna igår meddelade att de lämnar sina respektive uppdrag i Vanda.

Vantaan Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Taistelu Peltomäen seuraajasta alkoi". Ur artikeln framgår det att kampen om stadsdirektörsposten pågått redan ett tag. Då socialdemokraterna inte gått med på att avstå från stadsdirektörsposten, har stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen och Samlingspartiet krävt att samlingspartisiten Mika Savolainen, som saknar erfarenhet av markanvändningsfrågor, väljs till biträdande stadsdirektör med ansvar för markanvändningen. Artikeln avslutas med den eventuellt något ironiska kommentaren att "Savolainen ja vihreiden valtuutettu, tilakeskuksen lautakunnan jäsen, eli Savolaisen ”esimies”, Maria Saarivuo olivat edellinen kunnallispoliittisen seurustelun juorulähde, kunnes muuttivat yhteen ja julkistivat suhteensa." För övrigt hade åtminstone Peltoniemis väninna lämnat in ansökan om skilsmässa, men det nya förhållandet hann tydligen inte bli offentligt i tid.


Igår skapades en adress på Adressit.com en adress dör skuggplanen för Östersundom med rubriken "Östersundomin varjokaavan puolesta".


Kommunförbundets roll i den nya kommunreformen kommer att bli intressant. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Liljeström i kommungrupp". Christel Liljeström är en av 30 medlemmar i Kommunförbundets grupp. I notisen förklarar Liljeström varför hon inte undertecknat adressen eller uppropet som gruppen Kuntakapina står för.

Bbl 16.9.2011 s 6

Kuntakapina. Den 15 september 2011

I gårdagens inlägg "Östersundom-sivusto. Den 14 september 2011"  noterade jag att det förefaller som om Kommunförbundet, som i samband med föregående kommunreform bedrivit ett intimt samarbete med ministeriet, nu har hamnat i opposition. Åtminstone ifrågasätter man regeringens planer på tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Samtidigt anklagas Kommunförbundet för att stå regeringsmakten allt för nära. I MTV:s nyheter ingick igår ett inslag med rubriken "Kuntien kapina kasvaa". I inslaget berättades det att hälften av alla kommuner redan gått med i  kommunupproret. Vidare berättades det att Kommunförbundet kritiserades för "färbrödning" med regeringsmakten och att en del kommuner hotat med att lämna kommunförbundet.

Den nya kommunreformen har innan den kommit igång förorsakat kaos. Det framgår även ur nyheten "Valtion poukkoilu seisauttaa kuntien yhteistyösuunnitelmia", som finska Yle publicerade igår. Yle publicerade igår även en nyhet med rubriken "'Kommunreformen kan vara ett hot'". Här gäller hotet ett hot mot svenskan.

Det är oklart vad den nya kommunreformen kommer att föra med sig. På finlandssvenskt håll torde man dock försöka gardera sig mot statlig styrning som strider mot svenska intressen genom att "se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss". (Se "Ännu ett utlåtande om etapplandskapsplanen. Den 13 september 2011".) Därför torde Sfp igen stöda sammanslagningar av svenska eller tvåspråkiga kommuner. För Sibbos del torde Sfp efter inkorporeringen dock inte våga stöda en sammanslagning med Borgå, än mindre en delsammanslagning. Det är intressant att notera att vissa fria tänkare på Sfp-håll före inkorporeringen blev aktuell faktiskt förespråkade en sammanslagning med Borgå utan kommunens västligaste delar. I debattinlägget "Ingen rädder för (Sibbo)vargen där"  i Vasabladet 29.7.06 skriver Thomas Rosenberg följande:

I själva verket tycker jag delvis ... att Sibbo och det svenska Östnyland kanske bäst kunde räddas av ett kirurgiskt ingrepp i dess västra flank ... . Problemet är bara att hela frågan i kommunreformens kölvatten fått en helt annan politisk tyngd och innebörd, och det därför gäller att manövrera klokt. Om man styckar Sibbo på det sätt som nu planeras (även Kervo gör ju, därtill uppmuntrad av Hfors fräckhet, öppet anspråk på delar av Sibbos territorium) uppstår omedelbart ett prejudikat som får hela kommunreformen att urarta i ett biljardparti av huggsexor runtom i landet. Eller som Kevin formulerar det: ”Regeringen Vanhanen kommer med ett ja till en delannektering av Sibbo att dra bottenproppen ur principerna för en sund samhällsutveckling”.

Att Sfp motsatte sig "selannekteringen" handlade delvis om att man var rädd för ett prejudikat. Statsmakten lyckades dock, på juridiskt synnerligen tvivelaktiga grunder, göra Sibbo till ett specialfall, som inte skulle gå att kopieras på annat håll. Vilken roll delsammanslagningarna kommer att ha i den nya kommunreformen är än så länge en öppen fråga. En orsak till de orättvisa och osakliga bebeskyllningarna mot Sibbo var kanske just att man från Centerns och Kommunförbundets sida ville göra Sibbo till ett unikt fall, som inte kunde göras till ett prejudikat.

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en kolumn av Ralf Sundberg med rubriken "Hemortsrätten består". Sundberg förmedlar här okritiskt de officiella argumenten för den nya kommunreformen och påstår därtill att reformen inte påverkar hemortsidentiteten och att hemortsidentiteten inte försvinner någonstans bara för att kommungränserna nedmonteras. Sundberg gissar att vi i framtiden har fem av sex kommuner i Nyland. Helsingfors, Esbo och Vanda skulle bestå och där utöver skulle det finnas en kommun kring Raseborg, en kring Borgå och eventuellt en kommun norr om Vanda.

Denna vecka frågar Yle Östnyland sina lyssnare hur många kommuner det i framtiden borde finnas i Östnyland. När 60 svar har getts anser en klar majoritet att det behövs flera än två kommuner.

Östersundom-sivusto. Den 14 september 2011

http://www.hel.fi/hki/ksv/fi/P__t_ksenteko

Helsingfors stadsplaneringskontor har inte sedan april uppdaterat webbplatsen för projektområdet eller det "aktuella" området Östersundom. Sedan juni har man inte heller uppdaterat webbplatsen "Yhteinen Östersundom". På stadsplaneringskontorets webbsida "Päätöksenteko" finns en länk till beslutsdokumenten på webbsidan för Östersundom, men den aktuella sidan för Östersundomkommittén existerar inte.

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Centern: Allt står stilla i kommunerna", där man kan läsa att "Skillnaden mellan lagen om kommun- och servicestrukturreform (den s.k. Paras-ramlagen) och regeringens planer är enligt Centern den att Parasprojektet bereddes noga, medan den nu aktuella reformen leds av några få maktpolitiker." I beredningen av Paras-ramlagen hade Kommunförbundet och strukturgruppen, där även oppositionen var representerade, en central roll. I Kommunförbundets styrelse och i strukturgruppen var Helsingfors överrepresenterat, vilken är en delorsak till att Helsingforspolitikerna i samband med reformen kunde förhandla sig till inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Det förefaller som om Kommunförbundet, som i samband med föregående kommunreform bedrivit ett intimt samarbete med ministeriet, nu har hamnat i opposition. I måndags publicerade kommunförbundet ett pressmeddelande med rubriken "Kuntauudistus toteutettava vapaaehtoisesti". Det torde ha varit speciellt för att värna om frivilligheten i sammanslagningen av (hela) kommuner, som Kommunförbundet (inofficiellt) stödde tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo.

Ännu ett utlåtande om etapplandskapsplanen. Den 13 september 2011

Finlands naturskyddsförbund / Nylands miljövårdsdistrikt gav den den 31 augusti sitt utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan för Nyland, "Lausunto Uudenmaan 2. vaihekaavan luonnoksesta". Jag citerar nedan ur utlåtandet:

Helsinki-Sipoo-Vantaa Östersundom

Alueelta on esitetty laajasti "raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi". Huomattavat osat näistä alueista, kuten Karhusaari, Långören, Talosaari, Ribbingö ja Kasavuoren eteläosa, kuten Porvoonväylän pohjoispuoliset Hältingträsketin ja Puroniityntien alueet eivät voi olla raideliikenteeseen tukeutuvia taajaama-alueita, koska niiden etäisyys metroon olisi liian suuri. Lisäksi Granön saareen ei vie kaavassakaan tie eikä rata, kun taas mantereeseen on 600 metriä merta. Edellä mainituista kohteista osa on luonto- ja virkistysarvojensa vuoksi taajamarakenteeseen sopimattomia: Långören, Talosaari, Ribbingö, Kasaberget, Hältingträsk (huomattava myös vesilain pilaamiskiellot) ja Granö (myös saavutettavuus mahdoton, MU-merkintä säilytettävä koko saaressa).

Östersundomin alueen viheryhteydet ovat kartalla pääosin oikeilla paikoilla, mutta aivan liian kapeita. Lisäksi maakunnallisen tason viheryhteydeksi pitää lisätä Sipoonkorven SW-osasta Hältingträskin kautta itään kulkeva ekologinen yhteys sekä Talosaaresta Kasabergetiin Porvarinlahden pohjoispuolitse kulkeva yhteys.

Den nya kommunreformen är ett av de stora diskussionsämnena just nu. Yle har idag publicerat en text med rubriken "Stora kommuner bättre eller sämre?", där man bl.a. kan läsa följande:

Det handlar också om makt.
- Om de nuvarande planerna skulle fullföljas så skulle en massa kommuner med Centermajoritet försvinna. Samlingspartiet, Socialdemokraterna och de Gröna skulle få en starkare position på det lokala planet om reformen verkställs. 

Centerns maktintressen var den huvudsakliga orsaken till att Centern i samband med den senaste kommunreformen KSSR var beredd att offra Sibbo i förhandlingar med Samlingspartiet, Socialdemokraterna och De gröna.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Fussionsdidkussioner gror i Östnyland". I artikeln föritspår Benny Engård att "Esbo tar västra Nyland och Vanda östra."

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det två insändarartiklar som kommureformen och kommunsammanslagningar. Den ena är skriven av Stefan Wallin, som under rubriken "Svenskfinland ska avgöra sin egen framtid" bl.a. säger följande:

I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss. Så var det i samband med KSSR och så ska vi också agera också i denna reform.

I mitt inlägg "Slaktbänken. Den 10 september 2011" citerar jag ur en artikel i Hbl med rubriken "Wallin: Svenskfinland undkommer inte kommunreformen", där Wallin säger att "I Svenskfinland brukar vi se om vårt eget hus innan någon annan gör det för oss, så ska vi också agera också i denna reform". Den tidigare texten i Hbl bygger på ett pressmeddelande från den 9 september.