Kommundirektörens blogg. Den 28 oktober 2011

http://www.sipoo.fi/se/beslutsfattande/kommundirektoren/kommundirektorens_blogg

På Sibbo kommuns webbplats dök det igår upp två bloggar, "Kommundirektörens blogg" och "Kunnanjohtajan blogi". De första inläggen har rubrikerna "Sibbo och kommunreformen" respektive "Sipoo ja kuntarakenneuudistus". Till den finskspråkiga "bloggen" (http://www.sipoo.fi/fi/paatoksenteko/kunnanjohtaja/kunnanjohtajan_blogi) saknas det ännu en länk från sidan "Kunnanjohtaja", medan sen svenska sidan hittas via Beslutsfattande / Kommundirektören / Kommundirektörens blogg. I blogginläggen omnämner kommundirektör Mikael Grannas kommundirektörens Twitterkonton (SibboKD och SipooKJ), men han har inte på Twitter ännu tipsat om bloggen på kommunens webbplats. Innehållet i det finska blogginlägget är identiskt med det svenskspråkiga. I blogginlägget skriver Grannas bl.a. följande:

I Helsingin Sanomat publicerades 24 september en karta med ett förslag om hur kommunfältet kunde struktureras om inom Nyland. Kartan utgick från 8 kommuner och det dramatiska för Sibbos del var att kommunen i denna modell hade delats mellan Helsingfors och en kombination av Kervo, Träskända och Tusby. Detta var startskottet för en lokal mediastorm och efter det har debatten runt olika kommunstrukturspekulationer gått på övervarv.

Jag vill här reflektera över denna reform och föreställer mig hur den kommer att fortsätta för Sibbos del. Detta baserar sig på de erfarenheter jag haft av kommunsammanslagningsprocessen i Åboland och på de planer som framkommit till dags dato. Tiden får visa huruvida detta stämmer.

Hbl 28.10 2011 s 5

Grannas blogginlägg har noterats i dagens nummer av Hufvudstadsbladet i en text med rubriken "'Självständigt Sibbo kan trygga servicen'" och dårraden "Direktörsbloggare". På Hbl:s webbplats publicerades artikeln senare på morgonen under rubriken "'Bara ett självständigt Sibbo kan trygga servicen'" .

TV-nytt 26.10 2011

I onsdagens sändning av TV-nytt ingick ett inslag om Sibbo storskogs nationalpark. Själv besökte jag igår Sibbo storskog med terrängcykel. Jag tog några bilder med mobilen, bl.a. bilden nedan. På webbplatsen Sports Tracker hittar man flera bilder från min runda.

Storhetsvansinne. Den 27 oktober 2011

Rubriken på gårdagens ledare i Uusimaa är "Kuntauuditajiin iski vauhtisokeus". Jag citerar ur ledaren:

Kuntauudistajiin on ilmiselvästi iskenyt suuruudenhulluus. Hyvä esimerki tästä on Helsingin kaupunginjohtajan Jusi Pajusen ajatus Sipoon, Keravan, Vantaan, Espoon, Kauniaisten ja Kirkkonummen liittämisestä Helsinkiin (HS 22.10.). Tällainen idea voi syntyä siksi, että Pajunen on ajanut seinään pyrkiessään saamaan Espoon ja Kauniaisen osaksi Helsinkiä. Kun tämä ei onnistu, pitää saada edes jotakin. Olkoon se sitten Sipoo tai Kerava.

Här träffar Uusimaas ledarskribent mitt i prick. Så mycket realist torde Jussi Pajunen vara att han inser att det är osannolikt att Esbo kommer att gå samman med Helsingfors i samband med den nya kommunreformen. Kommunminister Henna Virkkunen har ju redan låtit förstå att så inte kommer att ske. Frågan är om inte även kommunministern bereder sig på möjligheten att kompensera Helsingfors med Sibbo.

Uusimaa 26.10 2011 s 2

Även i samband med den föregående kommunreformen KSSR krävde man i Helsingfors en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Dåvarande kommunminister Hannes Manninen hade rent principiella motiv till att inte driva igenom den (av Helsingforspolitikerna) önskade fusionen. I Helsingfors insåg man i god tid att kräva så väl en sammanslagning av huvudstadsregionens fyra städer som ett anslutande av sydvästra Sibbo till "huvudstadsregionen". Av förekommen anledning valde Manninen att erbjuda sydvästra Sibbo, med vars hjälp Helsingfors skulle kunna tävla med Esbo om goda skattebetalare. Det märkliga är att medierna så totalt missade detta samband mellan kommunreformen och Sibbofrågan.

Bbl 27.10 2011 s 4

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo bröstar målmedvetet upp sig". Det är med tanke på regeringens hot om kommunsammanslagningar som Sibbo nu skall bevisa att kommunen klarar sig som en stark primärkommun. I artikeln kan man läsa att Sibbo skall övertyga regeringen, grannkommuner och framför allt Helsinfors. Varför skulle Sibbo behöva övertyga Helsingfors, om man med Helsingfors menar Helsingfors stad? I artikeln kan man vidare läsa att mycket handlar om att få fram en ny bild, som inte belastas av Sibbos rykte från några år tillbaka, då kommunens markplanering ännu stod stilla. Visst användes kommunens stagnerade markplanering som ett argument för inkorporeringen, men om regeringen i samband med den nya kommunreformen föreslår tvångssammanslagningar för Sibbos del, så kommer argumenten knappast denna gång att handla om markplanering. För tillfället tjänar väl markplaneringen i Sibbo mest till att göra södra Sibbo till ett attraktivt bete för Helsingfors.

Treriksröse. Den 26 oktober 2011

I mitt inlägg "Församlingar. Den 21 oktober 2011" noterar jag att kommunreformen även berör den Evangelisk-lutherska kyrkan. Förändringar i kommunstrukturen och kommunindelningen berör kyrkan speciellt i fall då kommuner splittras eller delar av kommuner inkorporeras med andra kommuner, eftersom en församling inte kan verka innanför flera olika kommuner. i senaste nummer av Informationsblad för Sibbo svenska församling S:t Sigfrids Kingörelser 5/11 ingår en artikel av kyrkoherde Helene Liljeström med rubriken "Treriksröset?" Rubriken torde vara speciellt inspirerad av Chritel Liljeströms motförslag till delning av Sibbo, eftersom den gemensamma gränsen mellan tre kommuner enligt denna modell skulle ligga ungefär där Sibbo nya (och gamla) kyrka ligger.

Istället för att vara "mitt i byn" skulle kyrkan ligga i den yttersta utkanten av de tre kommuner som de olika delarna av Sibbo skulle inkorporeras med. I praktiken är det här inte så stor skillnad om Sibbo delas mellan två eller tre kommuner, men metaforen "treriksröse" är mycket träffande.

Jag citerar ur artikeln:

Vad blir av detta, när staten tumlar om i kommunstrukturerna och flyttar gränser och organisation? Knappt har vi repat oss från storstadens enväldiga beslut att svälla ut och uppsluka  Östersundom  och  införliva  levande  och  t.o.m. döda med huvudstaden (vi gav ju upp både kyrka och begravningsplats), så fortsätter puzzlandet med kommunerna till allt större enheter. I våra stora dagstidningar ritas upp kartor och gränser, och känslor sätts i svall igen en gång. Debatt och oro över  identitet och  framtid. Vad  är viktigt för  sibboborna? Att  vara  del  av  ett  sammanhang  som  är gripbart och överskådligt, eller att höra ihop med den centralort där mjölken och brödet är lättast att köpa in. Skall vi kämpa för vår självständighet eller snegla mot det centrum som ligger närmast vårt hem? Skall vi bevara vår identitet, men som del i ett större organisatoriskt sammanhang? Vad betyder rötter och grund, tradition och hembygd?

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Työssäkäyntialueella asuu täällä yli miljoona ihmistä". Jag citerar ur artikeln:

Helsingin seudulla voidaan jo sanoa, että Helsingin työssäkäyntialue on puoli Uuttamaata. Pitäisikö silloin Helsingin seudun 14 kuntaa lyödä yhdeksi kunnaksi?

Tämä kärjistys tuli mieleen, kun luki lauantain lehdestä Helsingin kaupunginjohtajan Jussi Pajusen haastattelua, jossa hän oli sulauttamassa yhteen jo seitsemää pääkaupunkiseudun kuntaa: Helsinkiä, Espoota, Vantaata, Kauniaisia, Kirkkonummea, Sipoota ja Keravaa (HS 22. 10.). Näin laajassa kunnassa olisi jo paljon yli miljoona asukasta.

Oletettavasti Pajusen heitto on seudun kehitykseen turhautuneen kaupunginjohtajan provokaatio.

Pajunen on koko kaupunginjohtajanuransa ajanut pääkaupunkiseudun neljän ydinkaupungin yhdistämistä. Hänen perusteensa ovat alueen kärjistyvät sosiaaliset erot ja peruspalveluiden turvaaminen. ...

Pajusen lausunto saattoi olla turhautumisen osoitus myös oman puolueen kokoomuksen kuntaministerille Henna Virkkuselle, joka kertoi Yleisradion haastattelussa kannattavansa Espoon ja Kauniaisten yhdistämistä. Käytännössä tämä tarkoittaisi pääkaupunkiseudun jakamista kahteen suurkuntaan: Suur-Espooseen ja Helsinki-Vantaaseen. ...

Seurauksena olisi juuri se, mitä vastaan esimerkiksi Jussi Pajunen on puhunut: pääkaupunkiseudun sosiaalinen jakolinja vain vahvistuisi. Sellainen jako olisi pääkaupunkiseudulle huono ratkaisu.

Lex Grankulla. Den 25 oktober 2011

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund tog igår ett beslut att satsa på utvecklingen av Helsingforsregionen som en del av Sankt Petersburg metropolområde. Östbanan skall i första hand betjäna passagerartrafiken mellan Sankt Petersburg och flygstationen.

Det finns dock andra skäl till beslutet att dra östbanan via flygplatsen. I mitt inlägg "Östbanan kolliderar med östmetron. Den 18 maj 2008" noterar jag att inkorporeringen och planeringen av Östersundom utgör hinder för Heli-banan. För övrigt hävdade jag redan år 2006 i en anmärkning mot Helsingfors framställning om en ändring i kommunindelningen att planerna på en metrolinje till Östersundom utgör ett hinder för Heli-banan.  (Se "Metron hotar den ekologiska korridoren. Den 22 november 2006".) Lite intressant är det även att man så här strax efter sammanslagningen av de nyländska landskapsförbunden väljer att köra över Borgå och östra Nyland.

Ur kartan, som Nylands förbund publicerade igår, framgår att även tågtrafiken från stambanan från Tavastehus och den nya banan från Lahtis skall kunna ledas via flygstationen. I själva verket är väl det mest realistiska sceneriet att "östbanan" i framtiden går via Lahtis. Reserveringen av en linje via Kullo i Borgå lär väl mera handla om att man med hjälp av järnvägslinjen försöker flytta flygverksamheten från Malm till Kullo.

I mitt inlägg "Grankulla. Den 18 oktober 2011" noterar jag att det dras paralleller mellan fallet Grankulla och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. I ledarartikeln "Tre kommuner?" i Västra Nyland den 19 oktoberdras följande parallell:

Grankulla är ett störande element i den planerade nya strukturen för huvudstadsregionen. Men vilka argument tänker Inrikesministeriet använda för att göra slut på Grankullas självständighet, tvångsfusioner sägs ju vara uteslutna? Blir det en Lex Grankulla, enligt samma mönster som annekteringen av en del av Sibbo?

Det är möjligt att regeringen kommer att ge ett lagförslag om flera kommunsammanslagningar och ändringar i kommunindelningen eller ett lagförslag som specifikt gäller en sammanslagning av Grankulla och Esbo. Riksdagens kan genom att stifta lagar bestämma om dylika tvångssammanslagningar, utan att behöva ändra kommunindelningslagen. I kommunindeningslagen som trädde i kraft år 2009 i 1§ moment 2 heter det att "I fråga om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller, enligt vad som bestäms i denna lag, genom beslut av statsrådet eller finansministeriet, nedan ministeriet." Varken statsrådet eller ministeriet kan bestämma om en tvångssammanslagning, om så väl fullmäktige som majoriteten av invånarna är emot en sammanslagning, men riksdagen kan göra det. Och regeringen kan bereda en dylik lag, t.ex. "Lex Grankulla". Denna möjlighet har funnits förut, vilket jag noterat bl.a. i inlägget "Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009". I den tidigare kommunindelningslagen hette det att "Om ändring i kommunindelningen bestäms genom lag eller beslut därom fattas av statsrådet eller ministeriet, enligt vad som bestäms nedan."

Det är möjligt att man kan se ett "mönster", men riksdagen stiftade aldrig någon "Lex Sibbo". I princip hade det varit fullt möjligt att stifta en lag om att Östersundom inkorporeras med Helsingfors. Genom en dylik lag hade man kunnat undvika att Sibbo skulle bli ett prejudikat. Genom en "Lex Sibbo" hade man även undvikit kontroversen kring lagligheten i inkorporeringsbeslutet. Det hotades visserligen med en lag, ifall HFD ogiltigförklarade statsrådets Sibbobeslut, men i verkligheten var det aldrig aktuellt med en lag för den specifika ändringen i kommunindelningen. I själva verket är det föga troligt att en lag om en inkorporering av sydvästra Sibbo hade godkänts av riksdagen. Inkorporeringen var en följd av att ett begränsat antal beslutsfattare i det fördolda kom överens om en inkorporeringen. Helst hade man velat ta beslutet inom ministeriet medan Hannes Manninen var kommunminister, utan att behöva föra framställningen till statsrådet.

Liten maktelit. Den 24 oktober 2011

Vartti Itä-Uusimaa 23.10 2011 s 7

I gårdagen nummer av Vartti Itä-Uusimaa ingår en insändarartikel med rubriken "Sipoota ei pilkota!" En längre version av artikeln, som är skriven av kommunfullmäktigeledamot Monika Hämäläinen (YSI), ingår i söndagens nummer av Uusimaa. Rubriken är här den samma som i Vartti. En ännu längre version av artikeln publicerades under rubriken "Sipoon pilkkominen mahdoton ajatus" i torsdagens nummer av Sipoon Sanomat.

Sipoon Sanomat 20.10 2011 s 2

I insändarartikeln kritiserar Hämäläinen starkt Svenska folkpartiet och kommunstyrelseordförande Christel Liljeström. Hämäläinen skriver bl.a. att "Ihmettelen, kuinka on mahdollista, että kunnanvaltuuston puheenjohtaja, jonka asemansa puplesta tulisi ehdottomasti pitää kaikkien kuntalaisten puolia viimeiseen asti, on ensimmäinen joukossa luopumassa kotikunnastaan." Hämäläinen misstolkar Liljeström så grovt att artikeln närmast ger ett intryck av att vara ett tidigt inslag i valkampanjen inför kommunalvalet nästa år. Dylika debattinlägg hör till det politiska spelet och är i sig ingen större orsak att bli upprörd över. Baklaglig finner jag däremot inledningen i den längsta versionen av artikeln i Sipoon Sanomat, där Hämäläinen skyller förlusten av sydvästra Sibbo på Sfp i allmänhet och Liljeström i synnerhet:

Vuoden 2008 kunnalisvaalien yhteydessä varoittelin tässä lehdessä sipoolaisia pienestä valtaeliitistä, joka on sekä jarrutuspolitiikallaan että kielipolitiikallaan aiheuttanut monien vuosien pysähtyneisyyden kunnassamme. Seuraukset ovat kaikkien tideossa.

Yksi niistä oli Lounai-Sipoon menetys Helsingille, josta sipoolaiset maksavat kovan hinnan.

Den "lilla makteliten", som Hämäläinen varnat för, representeras huvudsakligen av Christel Liljeström. Det kan finnas skäl att förhålla sig kritisk till Liljeströms dominerande roll inom Sfp och Sfp:s tidigare dominerande roll i Sibbo, men att skylla annekteringen på Sfp eller Liljeström är inte berättigat. En starkt bidragande orsak till att allmänheten inte har förstått bakgrunden till inkorporeringen - och kanske rentav till att inkorporeringen var möjlig - är att man inom vissa politiska kratsar varit så ivriga att skylla förlusten av Östersundom på Svenska folkpartiets traditionella politik.

Hämäläinens artikel handlar dock inte om inkorporeringen av sydvästra Sibbo, utan om den föreslagna delningen av Sibbo. (Se t.ex. "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Hämäläinen kritiserar Liljeström för att i offentligheten ha diskuterat olika möjligheter att dela kommunen. På webbplatsen Mirule finns emellertid en enkät, där över 200 sibbobor tagit ställning till hur kommunen borde delas, ifall det är nödvändigt.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kommunenkat

Svarsalternativen i enkäten utgår från tre olika tänkta situationer: I regeringen offentliggör sin kommunreformplan men meddelar samtidigt att staten på inte kommer att kräva tvångssammanslagningar, II regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo inte kommer att kunna fortsätta som självständig kommun men sammanslagningsbeslutet ska göras på basen av en folkomröstning, och III regeringen offentliggör sin kommunreformplan och meddelar samtidigt att Sibbo kommer att delas i delar som annekteras med gränskommunerna. Liljeströms förslag till delning av kommunen utgår uttryckligen från att någondera av de två senare tänkta situationerna föreligger och att alternativet att hela Sibbo sammanslås med Borgå inte är möjligt. Av resultaten från enkäten (då 219 svarat) framgår det att en relativt stor del av Sibboborna helst ser att den egna delen av kommunen sammanslås med Borgå, ifall en splittring av kommunen är nödvändig.

http://www.mirule.org/sipoo-kunta/kuntakysely?action=view

Borgåbladet publicerade igår på tidningens webbplats en notis med rubriken "Pajunen drömmer om sju kommuners fusion".

Tallmo. Den 23 oktober 2011

Keski-Uusimaa 21.10 2011 s 3

Liksom jag noterar i gårdagens blogginlägg "En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011" hade Helsingin Sanomat på paradsid en nyhet med rubriken "Helsinki kärkkyy jo Keravaa". Där en del Helsingforspolitiker vill ansluta Kervo till Helsingfors, vill en del Kervopolitiker i sin tur inkorporera delar av Kervos grannkommuner. I mitt inlägg "Inkompetens. Den 16 oktober 2011" noterar jag att Kervo stadsfullmäktigeordförande Eero Lehti (saml) i en kolumn i Sipoon Sanomat uppmanar sibboborna att göra motstånd mot planerna att spjälka Sibbo. I följande inlägg, "Kervo. Den 17 oktober 2011" noterar jag att
Liljeström i en kopia på Facebook av mitt blogginlägg  kommenterat Lehtis kolumn och hävdar att Lehti själv "i korridorerna" i riksdagen talat för att delar av Sibbo skall införlivas med Kervo. Nu är Lehtis förslag inte längre bara korridorsnack.

I fredagens nummer nummer av Keski-Uusimaa, som via Suomen lehtiyhtymä ägs av Lehti, finns på paradsidan en nyhet med rubriken "Keravan valtuutetut pilkkoivat Tuusulaa". Det var inte bara Tuusby som spälktes. Istället skriver tidningen att "Itsenäiseen Keravaan kaavailtiin mukaan myös Sipoon Talman."

Keski-Uusimaa 21.10 2011 s 4

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Keravan valtuutetut väläyttivät Hyrylän ja Talman nappaamista".

Av artikeln framgår det att Lehti inte stöder en inkorporering av Korso. (Det kan betecknas som realism, eftersom Vanda stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen (saml) bor i Korso.) Inte heller vill Lehti slå samman Träskända och (hela) Tusby med Kervo. Istället säger han att "Keravan kannattaa tehdä mieluummin karttaharjoituksia, joissa Sipoon alueita liitettäisin meihin." Lehti för här stöd av partikamraten Juhani Koivusaari.

På Keski-Uusimaas webbplats har en kort version av texten publicerats under rubriken "Keravan seminaaripuheet pilkkoivat jo Tuusulaa".

Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas har på Twitter reagerat på drömmarna om ett Suur-Helsinki. Grannas noterar bl.a. att Östersundom bara var en förrätt. I samma väva gör han en intressant iakttagelse om framtidens pendlingsströmmar.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Naapurit hylkivät suurkuntaa".

HS 23.10 2011 s A 16

En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011

HS 22.10 2011 s 3

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Helsinki kärkkyy jo Keravaa". Förutom en bild av Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen i mittpunkten av ett tänkt Stor-Helsingfors finns här en karta över "Pajunens Helsingfors".

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Pajunen haluaa Suur-Helsingin".

HS 22.10 2011 s A15

På tidningens webbplats "Oma kaupunki" har en kort verion av artikeln publicerats under rubriken "Helsinkiläispoliitikot haaveilevat jo Kirkkonummesta, Keravasta ja Sipoosta". I artikeln talas det inte bara om en sammanslagning av sju kommuner (Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Vanda, Kervo och Sibbo), utan även andra lösningar nämns. Pajunen säger att "Keskeisempää on kuitenkin yhdistää Helsinki, Espoo, Kauniainen ja Vantaa yhdeksi kaupungiksi", medan enligt stadsstyrelseordförande Risto Rautava en "lämplig helhet" skulle bestå av Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo.

Rubriken "Pajunen haluaa Suur-Helsingin" klingar storhetsvansinne, men det är en relativt ödmjuk stadsdirektör som denna gång lägger fram stadens anspråk. (Jämför "Segregering. Den 15 juli 2011 och "Slumområdet Helsingfors. Den 11 september 2011".) I artikeln i Helsingin Sanomat talas det inte om Helsingfors betydelse för hela landet, utan istället heter det att "Eriarvoistumisen torjuminen on tärkein syy helsinkiläispäättäjien kuntaliitosvimmaan." Pajunen framhåller att "On suuri vaara, että eriydytään hyväosaisten ja huono-osaisten kaupunkeihin". Slutligen lyfter man fram den höga andelen invånare med invandrabakgrund i Helsingfors:

Pajunen perää erityisesti Espoolta ja Kauniaisilta vastuunkantoa tulevaisuuden ongelmista. Hänen mukaansa ne eivät voi rakentaa omaa onnelaansa ja jättää ikäviä ilmiöitä muiden hoidettavaksi.

Pajunen kantaa huolta etenkin työttömänä olevien maahanmuuttajien suuresta määrästä Helsingissä. Kaupunki ei ole suoraan tilastoinut työttömien maahanmuuttajien määrää, mutta vuonna 2009 joka viides äidinkielenään muuta kuin suomea tai ruotsia puhuva helsinkiläinen oli työtön.

Pajunen arvioi, että kymmenen vuoden päästä joka viides helsinkiläinen on maahanmuuttajataustainen. Nyt luku on 11 prosenttia.

"Jos jätämme maahanmuuttajien työllistämisen hoitamatta, olemme tulevaisuudessa suurissa ongelmissa. Silloin ongelmista maksavat nekin, jotka luulevat hyötyvänsä nykytilasta."

Budskapet stämmer överens med "Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering", där "metropolpolitiken" intar en synnerligen anspråkslös ställning. Även här har man tonat ner den hybriska metropolretoriken och lyfter istället fram problemen med segregation:

Metropolpolitiken fortskrider och befästs med målet att den internationella konkurrenskraften och enbalanserad utveckling i regionen förbättras för att främja en gynnsam utveckling i hela landet och för att lindra de särskilda utmaningarna i metropolregionen. Förfarandet med avsiktsförklaringar ska stärkas och göras mer bindande. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förhindra en regional segregation och utveckla nya handlingsplaner i syfte att främja integrationen och sysselsättningen av invånaremed invandrarbakgrund.

Att Sibbo finns med i Pajunens Storhelsingfors förklaras inte av att man i Helsingfors skulle vara så intresserade av Sibbo i sig. Snarare finns Sibbo med med tanke på att en sammanslagning med Esbo kanske inte blir av heller i samband med den nya kommunreformen. Då är plan B att staden ytterligare växer längs kusten österut.



Iltasanomat publicerade den 17 oktober FNB:s notis med rubriken "Hallinto-oikeus torppasi Espoon Histan osayleiskaavan". I notisen kan man läsa följande:

Yleiskaavan joukkoliikenneratkaisu perustuu suunnitteilla olevaan Espoo-Lohja-Salo-oikorataan.

Ratayhteydestä Histan alueelle ei kuitenkaan ole sitovaa päätöstä.

Hallinto-oikeuden mukaan kaavaan ei sisälly määräyksiä, joilla varmistettaisiin, että alueen toteuttaminen ja toimivien joukkoliikenneyhteyksien saaminen käyvät aikataulullisesti yhteen.

Förvaltningsdomstolens beslut kan komma ha en avgörande betydelse för planeringen av Östersundom, som i utkastet till landskapsplan för Nyland i likhet med Hista är betecknat som "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik". Om Hsta versus Östersundom se även "Gnabb. Den 6 april 2010 och "Västbanan och östmetron. Den 17 december 2010".


Ledarartikeln i dagens nummer av Borggåbladet har rubriken "Ryck ned makten till rätt nivå". Regeringens regeringens kommunfusionspolitik betecknas här som en "slakta-Centern-iver". Isjälva verket finns det två inofficiella agendor bakom den nya kommunreformen: Centerslakten och Storhelsingfors. För kommunministern torde det vara lättareatt köra över Centern än Esbo.