Fyrtio år. Den 13 december 2011

I Radio Vegas nyheter för Huvudstadsregionen ingick igår på morgonen ett inslag där det berättades att "företagare i huvudstadsregionens kranskommuner vill att Kervo, Tusby och Träskända går ihop". I nyheten hänvisas till en "ny utredning", som visar att "över 80 % av företagsledarna välkomnar färre och större kommuner i huvudstadsregionen". Helt dagsfärsk är varken nyheten eller utredningen. Enligt Yles egen datering publicerades en motsvarande nyhet under rubriken "Företagare vill ha storkommuner" på Yles svenska webbplats redan förra veckan. (Notera den föråldrade kommunkartan.) Helsingin seudun kauppakamari publicerade redan den 30 november en nyhet med rubriken "Yli 80 % Keski-Uudenmaan yrityksistä kannattaa kuntaliitoksia", där man redogör för resultaten från enkäten "Keski-Uudenmaan yritystoiminta - Alueen yritysten näkemykset alueen kuntien elinkei-nopolitiikasta ja kuntaliitoksista". Utredningen presenterades i Uudenmaan uutiset och Yles finska webbplats den 2 december i en text med rubriken "Kunnan koolla on merkitystä yrityksille". (Se "Storleken har betydelse. Den 3 december 2011".) I artikeln och i TV-nyheterna sade Ari Tulensalo från Helsingin seudun kauppakamarista förutom att Kervo, Tusby och Träskända kunde gå ihop även att Sibbo och Borgå kunde gå samman.

Det nya i Vegas regionala nyheter är närmast att man intervjuat VD:n för Helsingforsregionens handelskammare Heikki Perälä. Perälä kommer med intressanta motiveringar för kommunsammanslagningar. Perälä säger att det behövs starka kommuner för att man skall kunna utveckla trafikinfrastrukturen i regionen. Perälä noterar att det i Helsingforsregionen har tagit mycket lång tid att fatta viktiga beslut om stora trafikfrågor. Som exempel nämner han att det tog fyrtio år innan Nordsjö hamn kunde byggas.

Peräläs exempel är intressant. Varifrån har han tagit tiden fyrtio år? Hamnen i Nordsjö byggdes fyrtio år efter att Nordsjö inkorporerats av Helsingfors. Åtminstone inofficiellt motiverades inkorporeringen av Nordsjö på 1960-talet just med behovet av en ny hamn innanför Helsingfors stads gränser, fastän hamnen togs med i generalplanen först år 1992. (Se "Hamnen rodd i hamn. Den 26 november 2008".) I själva verket torde inkorporeringen av Nordsjö indirekt ha fördröjt bygget av en ny hamn i Helsingforsregionen. Det berättas att Helsingfors stad betalade ersättning för att privata aktörer skulle lägga ner planerna en storhamn i Kantvik i Kyrkslätt. Situationen är till vissa delar liknande för Östersundoms del. Utvecklingen av området fördröjs avsevärt av inkorporeringen, men för Helsingfors stads del är det viktiga att de nya villaområdena i Östersundom byggs innanför stadens gränser. Ur Helsingfors stads synvinkel handlar inkorporeringarna i första hand om att på lång sikt trygga stadens skattebas.

SipooKJ. Den 12 december 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sosiaalinen media ei kiinnosta" och underrubriken eller ingressen "Yksi poikkeuksista on Sipoon kuntapomo, jolle Twitter on uusi tiedotuskanava." Tillsammans med artikeln har tidningen publicerat en lista med exempel på inlägg på sociala medier. Rriken lyder "'Hesa haluaa . . ." och det första citerade inlägget är Mikael Grannas alias SipooKJs twitteruppdatering från den 22 oktober. Inlägget lyder "Hesa haluaa lopettaa kilpailun hyvistä veronmaksajista. Östersundom oli maukas eturuoka. Nyt halutaan siis pääruoka." Jag har noterat twitteruppdateringen i inlägget  "Tallmo. Den 23 oktober 2011". Grannas twitteruppdatering är en kommentar till artikeln "Pajunen haluaa Suur-Helsingin" i Helsingin Sanomat den 22 oktober. (Se "En ödmjuk Jussi Pajunen. Den 22 oktober 2011".)


Mikael Grannas twittar även på svenska under användarnamnet SibboKJ. Den 22 oktober publicerade SibboKJ ett inlägg med texten "Östersundom en bra förrätt. Hesa vill nu ha serverat huvudrätten:" och en länk till Helsingin Sanomats artikel "Helsinkiläispoliitikot haaveilevat jo Kirkkonummesta, Keravasta ja Sipoosta".

Grannas uppdateringar på Twitter kan följas även via denna blogg. Se "Sibbo på Twitter" i högra marginalen.Följ gärna även FalletSibbo på Twitter.

Kuntarajan poistoja ja rajojen ylityksiä. Den 11 december 2011

Eftersom inkorporeringen av sydvästra Sibbo är så unik har det skrivits ett flertal avhandlingar och akademiska artiklar om fallet. En artikel som jag hittills inte har uppmärksammat är Ilkka Pyys analys "Kuntarajan poistoja ja rajojen ylityksiä" i Maaseudun uusi aika 1/ 2009. Fallet Sibbo är ett centralt studieobjekt i artikeln, men även kommunreformen KSSR (Paras) behandlas. Artikeln är även aktuell med tanke på den nya kommunreformen. Jag återger här valda delar av artikeln:

Kuntien hallinto perustuu kansalaisten itsehallintoon, jota haastetaan monesta  suunnasta. Kaarlo Tuori (2008) kysyy, mikä on kunnallisen itsehallinnon painoarvo perustuslaillisesta näkökulmasta KHO:n Lounais-Sipoo-päätöksen  jälkeen. Kuntien  itsehallinto on vaikuttanut asiallisesti epämääräiseltä myös niissä kuntaliitoksissa,  joissa kuntien välille on valtiovarainministeriössä  jouduttu  luomaan yhdyskäytäviä  tai  joissa neuvoa antavan kansanäänestyksen tulosta ei ole noudatettu. Lisäksi suuri osa hallinnon ja politiikan eliittiä asettaa palvelut ja kuntien itsehallinnon vastakkain korostamalla palvelujen laatua ja saatavuutta tuottajan sijasta. ...

Lounais-Sipoon liitos Helsinkiin edustaa uudenlaista ajattelua. Siinä keskuskaupunki arvioi kasvutarpeitaan  ja  päättää  toimia. Toimiessaan Helsinki on voinut vedota  siihen, että kyseessä eivät ole  itsekkäät  syyt vaan kansallinen  etu  eli Suomen  ainoan  metropolialueen  kasvuedellytysten  turvaaminen osana koko maan kansainvälistä vetovoimaisuutta. Lounais-Sipoon tapaus edustaa myös uudenlaista hallinnollista käytäntöä, koska  liitokseen haettiin maan hallitus  toimijaksi. Päätös toteutui nopeasti, vaikka siinä oli monta vaihetta: selvitysmiehen työ, varjoselvitysmiehet, useita valituksia korkeimpaan hallintooikeuteen, neuvoa-antava kansanäänestys ja runsaasti aktivismia toreilla sekä mediassa. Helsingin toimintaa pidettiin röyhkeänä ja Sipoon omahyväisen piittaamattomana. Pakkoliitos  toteutui vuoden 2009 alussa, mutta Helsinki ja Sipoo jatkavat kiistelyä korvauksista.

Sipoon  lounaiskulma  on  pakkoliitoksenakin ääritapaus, joka vaatii pohtimaan hallinnon oikeutusta. Helsinki  on  perustellut metropolialueen  laajentamista itäsuuntaan Vuosaaren  sataman valmistumisella  ja luontevalla mahdollisuudella tukeutua olemassa olevaan raideliikenteeseen. Tätä  on  puolestaan  pidetty  etusijalla, jotta  kohtuuhintainen  asuntotuotanto  voidaan turvata  ja  huolehtia  sekä  ekologisen  kestävyyden  että  ilmastopäästöjen  vähentämisen  vaatimuksista. Siinä missä raideliikenteen ekotehokkuutta on ainakin pitkällä tähtäimellä alettu kyseenalaistaa, on Sipoon  lounaiskulman  tapauksessa heti esitetty epäilyjä kohtuuhintaisen asumisen toteutumisesta.

Metropolialueen kasvuun kansallisina ja paikallisina intresseinä näyttää  itse asiassa  liittyvän erityisen syvä sosiokulttuurinen railo. Se koskee kuntaliitoksille tavallista rajankäyntiä kaupunkimaisuuden  ja maaseutumaisuuden välillä, mutta Lounais-Sipoo on myös kiihdyttänyt keskustelua asumisen  todellisista  ja kuvitelluista  ihanteista. Syksyllä 2008 käytiin pääministeri Matti Vanhasen  (kesk.)  johdolla  debattia  siitä,  pitääkö  metropolialuetta rakentaa  asukasluvultaan isohkojen  ja  tiiviiden pien-  ja rivitalokaupunkien hajakeskitettynä saaristona vai ratojen varren kompakteina kerrostalovaltaisina kaupunginosina (Kortteinen–Vaattovaara 2008, Kuisma 2008, Soininvaara 2008). Näistä edellinen vetoaa suomalaisten enemmistön  identiteetti-  ja maisemakäsityksiin,  kun  taas  jälkimmäistä  puoltaa  olemassa oleva ja kenties tulevakin työpaikkojen ja palvelujen sijoittuminen.

Vaikka Lounais-Sipoo repii tavallaan suoma-laisuuden sisusta, ratkaisun korkean tason toteuttajat olettivat,  ettei  siitä kyseenalaisista piirteistään huolimatta tule kansalaisia suuresti jakavaa kysymystä. Liittämisasiaa ajaneiden keskuudessa haluttiin  luonnollisesti korostaa ratkaisun  luonnetta hallinnollisena yleisen ja erityisen edun kysymyksenä. Se oli omiaan hämärtämään sitä, että kyse on arvoista ja arvovallasta. Kiistassa asettuvat nimittäin vastakkain paikallisen itsehallinnon yhteisöllisyyteen ja läheisyyteen liittyvät arvot sekä toimintojen yhtenäisyyttä ja tasa-arvoista satavuutta  korostavat  hyvinvointivaltion  arvot.

Samalla kierrytään kohti  tulkintaa,  että paikallisen itsehallinnon ideaalin vastakohtana ovatkin valtion hallinnon intressit ja periaatteet. Lopulta kyseisessä  osaliitoksessa  koeteltiinkin  valtion  ja kuntien päätösvallan rajoja. Hiukan  paradoksaalisesti  pakko-osaliitosta  ajaneiden  keskuudesta  avautui myös  toivon  perspektiivi kuntajakoa koskevaan keskusteluun. Kolmen ministerin mielipidekirjoitus Helsingin Sanomissa 18.2.2008 koski Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten neuvoa-antavan kansanäänestyksen  järjestämistä  yhdistämisen  selvittämisestä. Braxin  (vihr.), Kiviniemen  (kesk.)  ja Vapaavuoren  (kok.)  esitystä  pidettiin   pääkaupunkiseudun  uusien  yhteistyönäkymien  kynnyksellä huonosti  ajoitettuna  ja  jopa demokratian  vastaisena. He  kuitenkin  osuivat  kuntaliitoskeskustelumme heikkoon kohtaan. Tähän asti asukkailla ei ole ollut mahdollisuutta vaikuttaa selvityksen aloittamiseen eikä edes selvityshenkilön valintaan. Kuntaliitosselvityksiä ovat tehneet muutamat  kokeneet  ja  arvostetut  asiantuntijat tai  emeritustoimijat. ...

Kuntien  rajat  eivät ole pelkästään hallintoteknisiä  ja oikeudellisia kysymyksiä, vaan myös poliittisia.  Tässä  kirjoituksessa  on  tuotu  esiin muutamia kunnallista  itsehallintoa kyseenalaistavia menettelyjä koskien Lounais-Sipoon pakkoliitosta ja kaupunkiseutujen rikkonaisia liitoksia. Käytössä olevaan neuvoa-antavaan  kansanäänestykseen  on myös  otettu  epäilevä  kanta. ...

Paras-hankkeen  alkuvaiheessa oli  esillä niin sanottu alue- ja lähikuntamalli, jota eritoten suuret kaupungit vieroksuivat. Se voisi kuitenkin olla malli, joka ottaa parhaiten huomioon kuntien kolmitahoisen roolin palvelujen järjestäjänä, elinkeinojen edistäjänä ja asukkaiden osallistumiskanavana sekä näihin rooleihin  liittyvät eritasoiset toiminnan skaalat.

Pyy är doktor i samhällsvetenskaper universitetslektor vid institutionen för historia och geografi vid Itä-Suomen yliopisto.

Temat för Maaseudun uusi aika 1/ 2009 är "kuntarakennemuutos". I tidningen ingår även en intervju med Mari Kiviniemi. Kiviniemi säger här att "Ainoastaan Sipoolle on myönnetty poikkeus tästä 20 000 asukkaan väestöpohjavaatimuksesta, mutta sielläkin raja tulee lähivuosina ylittymään."

Ljus framtid. Den 10 december 2011

Sipoon Sanomat 8.12 2011 s 3

Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas publicerade igår ett på kommunens förnyade webbplats ett blogginlägg med rubriken "Sibbos framtid ser ljus ut...". Motsvarande finska blogginlägg har rubriken "Sipoon tulevaisuus näyttää valoisalta...". Blogginlägget handlar om Sibbos, enligt komunens egen mening, goda förutsättningar att förbli en självständig kommun. Samma budskap presenteras i en artikel med rubriken "Sipoo vakuuttaa selviänsä itsenäisena jatkossakin". Artikeln är identisk med artikeln "Sipoo selviää omillaan" i måndagens nummer av Uusimaa. (Se "Kapitulera? Aldrig! Den 6 december 2011".)

Sipoon Sanomat 8.12 2011 s 4

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoolaiset itsenäisyyden juurilla". Artikeln är en längre version av texten "Sotien sankareita, taiteellisia esiintyjiä ja väkeviä puheita" på tidningens webbplats.

Yle publicerade igår en nyhet med rubrikerna "Jokerbanan är aktuell igen" och "Ruuhkaista jokerilinjaa ollaan taas hilaamassa kiskoille". Om spårjokern förverkligas, så finns det goda förutsättningar för en snabbspårvägsförbindelse från Östra centrum till Östersundom itsället för den i utkastet till gemensam generalplan utritade metrolinjen.

Tvåspråkigheten tryggar självständigt Sibbo. Den 9 december 2011

I mitt inlägg "Itäsalmen laillistettu ryöstö. Den 7 december 2011" refererade jag från kommundirektör Mikael Grannas tal "Kommundirektörens självständighetsdagens festtal". Sipoon Sanomat publicerade igår på tidningens webbplats en text med rubriken "Sotien sankareita, taiteellisia esiintyjiä ja väkeviä puheita". I texten omnämns inte Grannas kommentar om "rånet av Östersundom", men nog den nya kommunreformen.

På Sibbo kommuns nya webbplats publicerades den 2 december en text med rubriken "Sibbo är en stark primärkommun även i fortsättningen" om utredningen över Sibbo kommuns framtid utgående från finansministeriets 6 kriterier för starka primärkommuner. (Se "Helsingin metro automatisoidaan vuoteen 2012 mennessä. Den 4 december 2011".) Själva utredningen finns i en presentation med rubriken "Sipoo 2035-materialet".Argumenten för att Sibbo är en stark primärkommunäven i framtiden är delvis de samma som argumenten mot inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Speciellt förutspås en kraftig befolkningstillväxt i Sibbo. Ett viktigt argumument är emellertid svenska språkets ställning. En delsammanslagning med Kervo (eller Kervo-Träskända-Tusby) skulle kunna betyda att den del av Sibboborna blir invånare i en helfisnk kommun utan svenska tjänster. I den aktuella utredningen talas dock inte om tjänster eller ens om formell tvåsspråkighet. Istället lyfter man fram förutsättningarna för en fungerande tvåspråkighet (över 25 % svenskspråkiga) enligt Kjell Herberts. Endast ett självständigt Sibbo kan trygga en fungerande tvåspråkighet i framtiden (år 2035). Man kunde tillägga att även den kraftiga befolkningstillväxten i Sibbo är ett hot mot en fungerande tvåspråkighet.

Bbl 9.12 2011 s 9

I dagens nummer av Borg¨bladet ingår en artikel med rubriken "Självständigt Sibbo tryggar tvåspråkigheten". I artikeln presenteras den ovannämnda utredningen eller materialet, som sänts till kommunminister. I artikeln tar man, liksom av rubriken framgår, speciellt fasta på att tvåspråkigheten tryggas bäst om Sibbo bevaras självständigt. Frågan är om tvåspråkigheten tryggar självständigheten.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "De nya kommunkartorna kommer i februar".

I onsdagens nummer av tidningen Vuosaari ingår en insändare med rubriken "Kuntauudsitus ja Vuosaari", där det föreslås att Nordsjö skils från Helösingfors i samband med kommunreformen.

Vuosaari 7.12 2011 s 7

Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011

I mitt inlägg "Du är här. Den 2 oktober 2011" noterar jag att Helsingfors stads idrottsverks webbsida för Husö friluftsområde (Talosaari), som Helsingfors stadsplaneringskontor vill omvandla till ett "havsnära" bostadsområde, har uppdaterats med en länken till en guidekarta, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)". På kartan har man markerat en "huvudvandringsled", som är identisk med den "räddningsväg" eller "serviceväg" som Helsingfors idrottsverk för ett år sedan byggde utan lov. (Se bl.a. "Räddningsväg med havsutsikt. Den 26 augusti 20102 och "Bryggor och broar. Den 6 mars 2011.) På kartan har man även markerat den badstrand och servicebrygga, som Helsingfors stad har ansökt om lov för från ELY-centralen. (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Något lov har dess värre inte ännu beviljats och någon badplats eller någon servicebrygga existerar således inte. Däremot finns så väl badstranden som servicebryggan med i planerna för det nya bostadsområdet som är gjord av WSP Finland Oy i anslutning till beredningen av den gemensamma generalplanen för Östersundom.

Att den märkliga kartan hamnat på idrottsverkets webbplats föreföll vara ett misstag. Att kartan var skapad för att fungera som guidekarta framgår av att det på kartan finns en punkt som visar var betraktaren befinner sig, nämligen på parkeringsplatsen vid Husö gård. Någon karta vid parkeringsplatsen hittade jag dock ännu inte i november. Senaste vecka dök kartan plötsligt upp just där man på kartan markerat att "Du är här". Kartan är identisk med kartan på idrottsverkets webbplats, frånsett att beteckningen för några "friluftsstråk" har bytt färg.

Om det bara var för kartan, skulle man kunna täcka sig att servicebryggan och badplatsen kommit med på guidekartan i misstag, men man har även  placerat ut några vägskyltar invid parkeringsplatsen. En av idrottsverkets vägskyltar visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och "badplatsen".

Itäsalmen laillistettu ryöstö. Den 7 december 2011

Sibbo kommun öppnade nya webbsidor senaste vecka. Redan igår på dagen kunde man på på den förnyade webbplatsen hitta kommundirektörens Mikael Grannas tvåspråkiga tal vid Sibbo kommuns självständighetsfest "Kommundirektörens självständighetsdagens festtal". Talet handlar till väsentliga delar om det "legaliserade rånet" av Östersundom (Itäsalmi), som Grannas knyter samman med den nya kommunreformen. Jag återger här en del av talet:

Sipoo on jälleen suurten haasteiden edessä. Juuri kun olemme joutuneet läpikäymään Itäsalmen laillistetun ryöstön, uhkaa valtion uusi kuntauudistus koko Sipoon itsenäisyyttä. Sipoolla on erittäin vahva asema kuntakentällä. Verotulomme asukasta kohden ovat Suomen kunnista kuudenneksi parhaat. Sipoon kunnalliset palvelut ovat maamme huippuluokkaa ja herättävät runsasta kiinnostusta muissa kunnissa. Sipoo on nyt väestömäärältään 65. suurin kunta Suomessa, ja kasvu tulee jatkumaan vahvana. Väestörakenne säilyy tulevaisuudessakin terveenä ja uudet yritykset ovat kiinnostuneita sijoittumaan kuntaamme. Sipoolaiset ovat ylpeitä toimivasta kaksikielisyydestään ja identiteetistään.

Kuntaliitosten tarkoitus on mielestäni kuntalaisten palvelujen parantaminen, ja jollei tällaista parannusta ole meneillään olevan kuntauudistuksen kautta näkyvissä, itsenäinen Sipoo on tulevaisuudessakin paras tae sipoolaisten hyvinvoinnille.

Vuonna 2006 Christel Liljeström piti itsenäisyyspäivän juhlapuheen, jossa hän totesi mm. Itäsalmeen liittyen seuraavaa:

”I den juridiska delen skall vi mäta ut lagligheten i framförda förslag. Finland har en kommunindelningslag som stöder vår argumentering. Finland har en lag om kommunal förvaltning som stöder vår argumentering. I Finland finns även en rättspraxis om lika bemötande parter emellan. Och med lag skall land byggas.”

Ilmeni kuitenkin, että vaikka laki mielestämme oli selvästi puolellamme, niin valtio antoi Helsingille luvan ottaa Itäsalmen vastoin sipoolaisten tahtoa ja tämän lisäksi Helsingin tarvitsi maksaa korvauksena Sipoolle vain murto-osa ottamiensa kiinteistöjen arvosta.

Tämä näyttää, että poliittiset realiteetit ovat joskus toista kuin mitä laki ja ”maalaisjärki” sanovat. Isomman oikeus on edelleen käypä oikeus tämän päivän Suomessa. Siksi teemme parhaamme jo tässä vaiheessa vaikuttaaksemme valtion kuntarakenneuudistuksen valmisteluun tuomalla esille vahvuutemme ns. vahvana peruskuntana sekä nyt että tulevaisuudessa. Lähihistoria on tosin opettanut meille, ettei tällaisilla faktoilla ja näkemyksillä ole välttämättä merkitystä isomman oikeutta jaettaessa.

Christel Liljeströms tal, som Grannas citerar ur, finns på Liljeströms webbplats under rubriken  "Självständighetsdag Itsenäisyyspäivä 6.12.2006".