I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Staten måste med i metrofinansiering", där Maija Anttilas syn på behovet av ökad statlig finansiering av metron något förtydligas. (Se "Helsingfors har inte råd. Den 17 december 2008".) I artikeln noteras det att staten bidrar med 30 % i kollektrafikbyggande som går över kommungränser. Anttila vill öka den andelen. Att dra Sibbometron genom nuvarande Vanda kunde vara ett sätt att få statlig finansiering, men risken är stor att Vanda och Helsingfors sammanslås till en kommun innan en metrolinje skulle vara aktuell. Anttila talar även om metro till Söderkulla, men det alternativet ströks ur generalplanen för Sibbo 2025, där det bara talas om kollektivtrafikförbindelse längs riksväg 170.
I dagens Bbl ingår även ett helt uppslag med artiklar om Sibbo storskog. Rubrikerna är "'Storskogen för liten för att bli en nationalpark'", "Nationalpark eller bostäder?", "Välkommet initiativ" och "Ministeriet funderar ännu".
I mitt inlägg blogginlägg "Politiserat rättsväsende. Den 16 december 2008" skrev jag om att stadsstyrelsen i Helsingfors på sitt möte den 8 december tagit ett beslut om en ändring av indelningen i stadsdelar gällande inkorporeringsområdet. Jag hade då endast tillgång till Helsingfors stadsplaneringskontors kartor över förslaget till indelning från den 30 november. Nu har jag kommit över kartbilagorna till föredragningslistan för stadsstyrelsens möte den 8 december. Kartan ovan visar en detalj ur en av kartbilagorna. På kartan syns att en del av nuvarande Vanda har anslutits till Nordsjö, liksom på kartorna från november. Det finns emellertid skillnader mellan kartorna från stadsstyrelsens föredragningslista och stadsplaneringskontorets kartor. På de nya kartorna har Kärr norr om Borgåvägen enligt invånarnas anmärkningar och önskemål anslutits till stadsdelen Östersundom istället för till Sundberg. Den intressanta skillnaden är emellertid att gränsen för stadsdelen Sundberg nu går norr om Österledens nuvarande sträckning vid avtaget till Ring III.
Gränsen på den nya kartan är inte ett misstag. Istället baserar sig den nya gränsen på två styckningar av registerenheter. Den enormt stora fastigheten Westerkulla (410-18-0) har av latmäteriverket den 12 juli i år styckats i Westerkulla (410-18-0) och Labbacka (410-18-3). Dessutom har en ny registerenhet för allmän väg (895-2-43) registrerats den 23 september. Styckningarna har gjorts med tanke på beslutet om ändringen kommunindelningen, emedan enligt lagen en fastighet inte kan höra till två olika kommuner. Den nya indelningen i registerenheter följer emellertid inte statsrådets beslut till gränsdragning, utan istället den nya sträckningen av Österleden. (Se "Total förvirring. Den 15 december 2008".)
Statsrådets beslut är visserligen något oklart, då en felaktig karta bifogades till inrikesministeriets promemoria. Enligt HFD:s beslut stämmer emellertid beslutet eller uppräkningen över fastigheter i beslutet överens med lantmäteriverkets karta, som varit framlagd i beredningsskedet. Enligt lantmäteriverkets karta följer gränsen emellertid Österledens gamla sträckning eller registerenheten 92-895-2-8. I inrikesministeriets utlåtande till HFD säges det att någon karta inte ingår i beslutet och att statsrådets beslut inte avviker till någon del från Nylands lantmäteribyrås tolkning av kommunindelningsutredarens karta. Till sitt utlåtande till HFD bifogade inrikesministeriet även en detaljerad karta, enligt vilken gränsen följer Österledens gamla sträckning. Längs den gamla vägen går gränsen även i Helsingfors stads kartor frånsett de kator som publicerats de allra senaste veckorna. Se t.e.x stadsplaneringskontorets karta "Liitosalueen rajat" från augusti.
Jag har idag på eftermiddagen fått det bekräftat att "man", enligt Nylands lantmäteribyrå, beslutit att korrigera gränsdragningen, så att inkorporeringsområdets areal avviker med ca 10 hektar från statsrådets beslut! Jag frågar med vilken rätt "man" (formellt lantmäteriverket) kan göra ett dylikt beslut. Angående beslutet har inte anvisats möjligheter att söka ändring eller ens erbjudits möjligheter att göra anmärkningar. Allmänheten har inte ens informerats om beslutet. Motiveringen till lantmäteribyråns korrigering av gränsdragningen är inte att statsrådets beslut kan tolkas i enlighet med korrigeringen. Tvärtom säger Nylands lantmäteribyrå i ett brev till Vanda stad uttryckligen att man i beredningen och beslutet om en ändring i kommunindelningen inte tagit i beaktande att landsväg 170 flyttat och att korrigeringen avviker från statsrådets beslut. Lantmäteribyrån motiverar istället korrigeringen med funktionalitet. Samtidigt medger man indirekt att utredningsmannens förslag och statsrådets beslut inte uppfyller lagens krav på att en kommun skall bestå av en funktionell helhet. Korrigeringen kunde ha gjorts i normal laglig ordning, men även här har man valt att göra ett undantag, kanske för att försöka dölja brister i beredningen av statsrådets beslut.
Fastigheten Labbacka registrerades av lantmäteriverket redan den 12 juli. Ifall korrigeringen av kommungränsen var planerad, bör beslutet om ett avvikande från statsrådets beslut ha tagits före juli. Alternativet är att lantmäteriverket beslutit om en avvikande gränsdragning för att dölja en fatal miss i styckningen av fastigheten Westerkulla, som kanske kunde förklaras av otydligheten i statsrådets beslut. Om beslutet tagits före juli, borde lantmäteriverket rimligen ha informerat Helsingfors stad före hösten. Ändå ritade Helsingfors stadplaneringskontor ännu i slutet av november gränsen enligt statsrådets beslut längs den gamla vägsträckningen. Vanda stad lär ha informerats om lantmäteriverkets beslut i oktober.
Lantmäteriverket kunde tidigare, i så väl utlåtandet över Helsingfors ursprungliga förslag som i utlåtandet över Pekka Myllyniemis förslag, ha föreslagit eller tolkat förslaget så att gränsen tagit hänsyn till flyttningen av Österleden. Lantmäteriverket gjorde ju stora ändringar i Myllyniemis förslag, så att kommungränsen skulle motsvara fastighetsgränserna. Några andra funktionella faktorer torde lantmäteriverket inte heller ha mandat att ta i beaktande. Att lantmäteriverket nu efter statsrådets beslut på eget initiativ avsiktligt skulle ändra gränsdragningen är inte trovärdigt.
Fallet Sibbo
I dagens Bbl ingår även ett helt uppslag med artiklar om Sibbo storskog. Rubrikerna är "'Storskogen för liten för att bli en nationalpark'", "Nationalpark eller bostäder?", "Välkommet initiativ" och "Ministeriet funderar ännu".
I mitt inlägg blogginlägg "Politiserat rättsväsende. Den 16 december 2008" skrev jag om att stadsstyrelsen i Helsingfors på sitt möte den 8 december tagit ett beslut om en ändring av indelningen i stadsdelar gällande inkorporeringsområdet. Jag hade då endast tillgång till Helsingfors stadsplaneringskontors kartor över förslaget till indelning från den 30 november. Nu har jag kommit över kartbilagorna till föredragningslistan för stadsstyrelsens möte den 8 december. Kartan ovan visar en detalj ur en av kartbilagorna. På kartan syns att en del av nuvarande Vanda har anslutits till Nordsjö, liksom på kartorna från november. Det finns emellertid skillnader mellan kartorna från stadsstyrelsens föredragningslista och stadsplaneringskontorets kartor. På de nya kartorna har Kärr norr om Borgåvägen enligt invånarnas anmärkningar och önskemål anslutits till stadsdelen Östersundom istället för till Sundberg. Den intressanta skillnaden är emellertid att gränsen för stadsdelen Sundberg nu går norr om Österledens nuvarande sträckning vid avtaget till Ring III.
Gränsen på den nya kartan är inte ett misstag. Istället baserar sig den nya gränsen på två styckningar av registerenheter. Den enormt stora fastigheten Westerkulla (410-18-0) har av latmäteriverket den 12 juli i år styckats i Westerkulla (410-18-0) och Labbacka (410-18-3). Dessutom har en ny registerenhet för allmän väg (895-2-43) registrerats den 23 september. Styckningarna har gjorts med tanke på beslutet om ändringen kommunindelningen, emedan enligt lagen en fastighet inte kan höra till två olika kommuner. Den nya indelningen i registerenheter följer emellertid inte statsrådets beslut till gränsdragning, utan istället den nya sträckningen av Österleden. (Se "Total förvirring. Den 15 december 2008".)
Statsrådets beslut är visserligen något oklart, då en felaktig karta bifogades till inrikesministeriets promemoria. Enligt HFD:s beslut stämmer emellertid beslutet eller uppräkningen över fastigheter i beslutet överens med lantmäteriverkets karta, som varit framlagd i beredningsskedet. Enligt lantmäteriverkets karta följer gränsen emellertid Österledens gamla sträckning eller registerenheten 92-895-2-8. I inrikesministeriets utlåtande till HFD säges det att någon karta inte ingår i beslutet och att statsrådets beslut inte avviker till någon del från Nylands lantmäteribyrås tolkning av kommunindelningsutredarens karta. Till sitt utlåtande till HFD bifogade inrikesministeriet även en detaljerad karta, enligt vilken gränsen följer Österledens gamla sträckning. Längs den gamla vägen går gränsen även i Helsingfors stads kartor frånsett de kator som publicerats de allra senaste veckorna. Se t.e.x stadsplaneringskontorets karta "Liitosalueen rajat" från augusti.
Jag har idag på eftermiddagen fått det bekräftat att "man", enligt Nylands lantmäteribyrå, beslutit att korrigera gränsdragningen, så att inkorporeringsområdets areal avviker med ca 10 hektar från statsrådets beslut! Jag frågar med vilken rätt "man" (formellt lantmäteriverket) kan göra ett dylikt beslut. Angående beslutet har inte anvisats möjligheter att söka ändring eller ens erbjudits möjligheter att göra anmärkningar. Allmänheten har inte ens informerats om beslutet. Motiveringen till lantmäteribyråns korrigering av gränsdragningen är inte att statsrådets beslut kan tolkas i enlighet med korrigeringen. Tvärtom säger Nylands lantmäteribyrå i ett brev till Vanda stad uttryckligen att man i beredningen och beslutet om en ändring i kommunindelningen inte tagit i beaktande att landsväg 170 flyttat och att korrigeringen avviker från statsrådets beslut. Lantmäteribyrån motiverar istället korrigeringen med funktionalitet. Samtidigt medger man indirekt att utredningsmannens förslag och statsrådets beslut inte uppfyller lagens krav på att en kommun skall bestå av en funktionell helhet. Korrigeringen kunde ha gjorts i normal laglig ordning, men även här har man valt att göra ett undantag, kanske för att försöka dölja brister i beredningen av statsrådets beslut.
Fastigheten Labbacka registrerades av lantmäteriverket redan den 12 juli. Ifall korrigeringen av kommungränsen var planerad, bör beslutet om ett avvikande från statsrådets beslut ha tagits före juli. Alternativet är att lantmäteriverket beslutit om en avvikande gränsdragning för att dölja en fatal miss i styckningen av fastigheten Westerkulla, som kanske kunde förklaras av otydligheten i statsrådets beslut. Om beslutet tagits före juli, borde lantmäteriverket rimligen ha informerat Helsingfors stad före hösten. Ändå ritade Helsingfors stadplaneringskontor ännu i slutet av november gränsen enligt statsrådets beslut längs den gamla vägsträckningen. Vanda stad lär ha informerats om lantmäteriverkets beslut i oktober.
Lantmäteriverket kunde tidigare, i så väl utlåtandet över Helsingfors ursprungliga förslag som i utlåtandet över Pekka Myllyniemis förslag, ha föreslagit eller tolkat förslaget så att gränsen tagit hänsyn till flyttningen av Österleden. Lantmäteriverket gjorde ju stora ändringar i Myllyniemis förslag, så att kommungränsen skulle motsvara fastighetsgränserna. Några andra funktionella faktorer torde lantmäteriverket inte heller ha mandat att ta i beaktande. Att lantmäteriverket nu efter statsrådets beslut på eget initiativ avsiktligt skulle ändra gränsdragningen är inte trovärdigt.
Fallet Sibbo
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar