Östersundomin Länsisalmi. Den 20 februari 2010

"Kansallispuisto voi vesittää Helsingin laajenemisen itään" lyder rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat. Helsingin Sanomat skriver här att beslutsfattarna i Västersundom i Östersdundom ("Östersundomin Länsisalmessa") måste välja mellan metro eller naturskydd. Det aktuella området, där Helsingfors äger den stora fastigheten 410-0006-0059, hör ellertid inte till stordistriktet Östersundom eller ens till Helsingfors, men nog till området som Helsingfors vill att skall ingå i en gemensam delgeneralplan mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo.

Att Helsingin Sanomat missat att Västersundom (eller den aktuella delen av Västersundom by) inte hör till Helsingfors framgår även ur bildtexten till en bild som publicerats i samband med artikeln "Reittejä eläimille vai asuntoja?" Här låter man förstå att berget i Gubbacka i Västersundom rentav hör till inkorporeringsområdet (liitosalue). (Jfr "Metro och bergsbestigning. Den 9 juli 2008" och "Genvägar. Den 10 juli 2008".)

På paradsidan säger projektchef Matti Visanti att "Metsähallituksen esitys vie pohjan pois kaikilta suunnitelmilta". I huvudartikeln säger Visanti att "Jos Metsähallituksen kaavailut toteutuvat, se merkitsee, että metroa on mahdotonta rakentaa Östersundomiin" och vidare:

Metsähallitus ei ole ollut meihin missään yhteydessä. Tuntuu käsittämättömältä, että siellä ei tiedetä meidän suunnitelmista yhtään mitään.

Helsingin Sanomat skriver vidare här att "Länsisalmeen on Visannin mukaan tarkoitus sijoittaa 10 000–12 000 asukkaan asunnot."

Rubriken "Reittejä eläimille vai asuntoja?" är milt sagt något vinklad. Det aktuella området i Vanda, där Visanti och Helsingfors stadsplaneringskontor vill planera för över 10 000 invånare är i så väl landskapsplanen för Nylands förbund som i generalplanen för Vanda markerad som grönzon, vilket betyder så väl ekologisk korridor som förbindelse för rekreationsbruk (för människor). Det är ironiskt att det nu är Nylands förbund, Vanda och De gröna som står i vägen för en förlängning av Mellungsbackametron. I samband med den aktuella artikeln har Helsingin Sanomat publicerat en karta med bl.a. en metrolinje.

Metrolinjen på den aktuella kartan stämmer relativt väl med metrolinjen som ingår i kartor som publicerats i samband med utredningen Helsinki-Porvoo kehyssuunnitelma.

Som källa till sin karta uppger Helsingin Sanomat Forsstyrelsen och Helsingfors stadsplaneringskontor, fastän tidningen för några dagar sedan skrev att "Selvityksiä esitellään kaupunkisuunnittelulautakunnalle parin kolmen viikon päästä, eikä virasto julkista linjakarttoja ennen kuin poliitikot ovat ne saaneet."En annan intressant detalj i Helsingin Sanomats karta är att man här ritat ut stora höghusområden i gult. Höghusområden har även ritats ut på Björnsö och vid Immersbyvägen i Sibbo.

I ovannämnda artikeln uttalar sig även Antti Below från Forsstyrelsen:

On tärkeää, että erillään toisistaan olevat Natura-alueet kytketään yhteen ekologisilla käytävillä. Vain sillä tavoin saadaan säilytettyä eliölajeja", Below perustelee.

Lajit eivät Belowin mukaan säily, jos alueiden välillä on "paksu Berliinin muuri".

Helsingin Sanomat har även publicerat en artikel med rubriken "Helsinki ei halua kansallispuiston osaomistajaksi". Dessutom har man på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Helsinki: Esitetyn laajuinen Sipoonkorpi estää itämetron jatkon". Artikeln kan som vanligt kommenteras av läsarna.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en kort notis med rubriken "Omröstning om Björnsö".

Christel Liljeström har idag skrivit ett blogginlägg under rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Hon har även intervjuats angående ärendet i Yles radionyheter Aktuellt kl 16. Jag citerar ur blogginlägget:

Seuraan mielenkiinnolla Helsingin kaavoittajien argumentointia nyt kun Metsähallitus antoi julki näkemyksensä alueen tulevasta käytöstä. Metsähallituksen mukaan Sipoon-korpi on arvokas ja tulee suojella, jopa kansallispuistona.

Sipoolta Helsinkiin liitettyyn Östersundomiin Helsinki aikoo rakentaa 20 000 – 40 000 asukkaan uuden kaupunginosa. Jo silloin kun alueliitoskeskustelu oli kuumimmillaan, niin Sipoo yritti osoittaa että alue ei kestä niin suurta rakentamista. Osoitimme Natura ja luonnonsuojelualueiden suuren osan maankäytöstä, osoitimme alueen rakennuspaikkojen haasteita kuten entisen meripohjan haasteet ja osoitimme tarpeen yhteen sovittaa monta eri asiaa alueen mitoituksen yhteydessä.

No nyt Helsinki miettii parhaillaan jatketaanko Mellunkylän metroasemalta metroa 8.3 kilometriä itään. Arviointi lasku olisi 400 miljoonaa euroa. Mutta sen hintainen metro vaatii tiheätä asumista. Vaikuttaa hieman siltä että Helsinki on sitoutunut metro-vaihtoehtoon ja sen tulee ohjata maankäyttöä.

Från inlandet till kusten. Den 19 februari 2010

Ordförande för Östra-Nylands landskapsstyrelse Christel Liljeström skrev igår ett blogginlägg där hon kommenterar (det begränsade) fastställandet av landskapsplanen. Liljeström antyder att miljöministeriet och bostadsminister Jan Vapaavuori pantat på fastställandet tills förhandlingarna och beslutet om en fusion av landskapsförbunden var klart. Jag citerar:

Att minister Vapaavuori inte fastställde hela landskapsplanen för Östra Nyland, var inte helt oväntat. Att den annekterade delen blev ofastställd förvånar inte mig. Med de planebeteckningarna skulle Helsingfors inte ha kunnat fortsätta med sina massiva planer på tillbyggnad i området. I förslaget till landskapsplan var skyddet för Storskogen noterat.

När Liljeström skrev sitt inlägg torde Forsstyrelsen inte ännu ha publicerat sitt pressmeddelande "Forststyrelsens utredning: Nationalpark ett bra alternativ för Sibbo storskog". Utöver pressmeddelandet publicerade Forsstyrelsen rapporten "Metsähallituksen selvitys Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä" och en sammanfattning (även på finska) "Nationalpark av Sibbo storskog? – områdets naturskydd och rekreationsbruk i framtiden". I rapporten ingår en karta som visar hur ett skydd av Sibbo storskog och ekologiska korridorer till kusten noterats i (den inte fasställda) lansskapsplanen. (Se kartan ovan.)

I sin rapport presenterar Forsstyrelsen tre olika alternativ för en nationalpark samt ett nollalternativ enligt vilken området beskyddas som separata områden. I samtliga alternativ är sträcker sig området som skall skyddas till så väl Kapellviken som Borgarstrandsviken och Svarta backen. Fågelvikarna presenteras rent av som en del av Sibbo storskog. I sammandraget kan man läsa att "Om nationalparken omfattade kommunernas skyddsområden ända till havet, skulle Sibbo storskogs nationalpark vara den enda nationalparken i vårt land som sträcker sig från inlandet till kusten."

Trots att Forststyrelsen har en inkluderande syn på Sibbo storskog publicerade Finlands naturskyddsförbund genast igår ett pressmeddelande med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto perustettava Metsähallituksen esitystä laajempana". Natur och miljö publicerade för sin del ett pressmeddelande med rubriken "Nationalparken Sibbo storskog bör bli större än Forststyrelsen föreslår". Riksdagsledamot Timo Juurikkala (grön) från Vanda gav igen ut ett pressmeddelande med ubriken "Östersundomin Natura-alueet mukaan perustettavaan Sipoonkorven kansallispuistoon". Jurrikkalas meddelande är intressant med tanke på att han var en central förhandlingspartner då De gröna i Vanda i juni 2006 lovade stöda Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen.

Ovannämnda pressmeddelande fick stor medieuppmärksamhet redan igår. Helsingin Sanomat publicerade en artikel med rubriken "Järjestöt vaativat lakia Sipoonkorven kansallispuistosta vielä tänä vuonna". Tillsammans med artikeln publicerade Helsingin Sanomat en karta som kanske inte är riktigt up to date. Yle publicerade en artikel med rubriken "Forststyrelsen vill att Sibbo storskog blir nationalpark" och en annan med rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto yhä lähempänä toteutumistaan". Hufvudstadsbladet publicerade en text med rubriken "Forststyrelsen för nationalpark i Sibbo". Borgåbladet publicerade en text med rubriken "Forststyrelsen för nationalpark".

Huvudartikeln i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Forststyrelsen för nationalpark i Storskogen".

Borgåbladet har ytterligare publicerat artiklar med rubrikerna "Fyra alternativ" och "'Planeringen måste starta genast'".

I Borgåbladet ingår ytterligare texter med rubrikerna "'Hätingträsk och Husö måste tas med'" och "'Beslutet brådskar'".

Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Trycket på Sibbo storskog ökar".

"Kansallispuisto maalta merelle" är rubriken på en helsidesartikel i dagens nummer av Helsingin Sanomat.

På paradsidan lyder rubriken "Sipoonkorven kansallispuisto etenee".

Med artikeln ingår en karta som motsvarar översiktskartan i Forsstyrelsens rapport.

Vuorovaikutusraportti. Den 18 februari 2010

Helsingfors stadsplaneringsnämnd har på föredragningslistan för mötet den 18 februari ett ärende med rubriken "Karhusaaren tarkistetut suunnitteluperiaatteet". Uppdateringen av planeringsprinciperna innebär i praktiken främst att man inte explicit ställer upp som mål att planera för 2500 – 4000invånare, vilket även Osmo Soininvaara noterat i ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 18.2.2010". Till föredragningslistan har bifogats dokument med titlarna "Karhusaaren tarkistut suunniteluperiaatteet" och "Karhusaaren suunnitteluperiaatteiden vuorovaikutusraportti". I rapporten återges invånarrespons av bl.a. Anni Laakso, vars synunketer jag även återger nedan:

Me kuntalaiset äänestimme lähes 100 prosenttisesti Helsingin Östersundomin valtaushanketta vastaan. Päätös loukkaa perusoikeuttamme osallistua päätöksentekoon itseämme koskevissa asioissa. Lisäksi hanke selkeästi sotii lakia kuntien itsemääräämisoikeutta vastaan sekä myös kuntajakolain tarkoittamaa poikkeusta asian kiireellisyyttä ja yleistä etua vastaan. Hanke on mielestämme laiton. Tekin siis työskentelette järjestelmän hyväksi, joka harjoittaa kansalaisten perusoikeuksien sivuuttamista Helsingin taloudellisten intressien hyväksi, piittaamatta yhteisöstä ja ympäristöstä.

Annonmsen ovan med fastigheten på Björnsö har funnits en tid på MTV3: hemsida.

Igårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Sopiiko laaja aurinkosähkökokeilu Östersundomiin?"

Forststyrelsen har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Forststyrelsens utredning: Nationalpark ett bra alternativ för Sibbo storskog" ("Metsähallituksen selvitys: Kansallispuisto on hyvä vaihtoehto Sipoonkorpeen"). Flera andra pressmeddelanden har publicerats i anslutning till Forststyrelsens meddelande.

Metro från Mellungsbacka eller snabbspårväg. Den 17 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Halpa vai nopea raide itään?" I artikeln berättas det att "Virasto on päätynyt rajaamaan reittivaihtoehdot kolmeen: Mellunmäestä jatkuvaan metrolinjaan tai yksi- tai kaksihaaraiseen pikaraitiotiehen." En förgrenad snabbspårväg skulle enligt tidigare information innebära en snabbspårvägslinje även till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. Om Snabbspårvägsaltenativet skriver Helsingin Sanomat dpock följande:

Raitiolinja alkaisi kummassakin vaihtoehdossa Itäkeskuksesta, missä se yhtyisi Raide-Jokeriin. Yksihaarainen vaihtoehto kulkisi Itäväylän ja Uuden Porvoontien suuntaisesti, kaksihaarainen raitiotie veisi pohjoisemmaksi.

Om den möjliga metrolinjen ger tidningen lite mera information, som dock motsvarar tidigare uppgifter:

Metrolinjalla olisi kaksi asemaa Vantaalla ja kolme Östersundomissa. Viimeinen asema olisi Sakarinmäen koulun tienoilla. Linjausta voisi myös jatkaa Sipoon puolelle Majvikiin asti.

Planerna på två metrostationer i Vanda gör att planeringen av hela Östersundom skulle dröja, ifall man gick in för metroalternativet. Enligt artikeln skulle en metrolinje kosta fyra gånger mera än en linje för snappspårväg, det vill säga 400 miljoner euro. Dess värre kan inte heller Helsingin Sanomat berätta så mycket mera om resultatet från utredningarna om spårvägsalternativ för Östersundom. Tidningen skriver att "Selvityksiä esitellään kaupunkisuunnittelulautakunnalle parin kolmen viikon päästä, eikä virasto julkista linjakarttoja ennen kuin poliitikot ovat ne saaneet." Helsingin Sanomat vet vidare att berätta att "Vaikka Östersundomin raideliikennevaihtoehtoja esitellään poliitikoille jo ensi kuussa, päätöksen tekeminen jäänee ensi kesään."

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en text med rubriken "Itä-Uusimaa sai viimeisen oman maakuntakaavansa".

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tunnel inte självklar lösning för järnvägen i Söderkulla". Texten ovan är ur artikeln. Miljöministeriet publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för Östra Nyland". Ur meddelandet framgår att landskapsplanen inte fastställde es för sydvästra Sibbos (Sipoon lounaisosaa) del. Motiveringen är intressant och tvivelaktig:

Miljöministeriet lämnade planen utan fastställelse till den del som gäller sydvästra Sibbo, eftersom området efter kommunsammanslagningen har hört till landskapet Nyland. Den nu fastställda planen gäller alltså inte heller området Östersundom.

Här till noteras vidare att "Besvären som gällde den inkorporerade delen av Sibbo avgjordes inte, eftersom området i sin helhet lämnades utan fastställelse." Det kan tilläggas att bostadsminister Jan Vapaavuoris roll i sammanhanget är synnerligen problematiskt. I meddelandet nämns även Sibbo storskog:

I planen har omfattande skogsområden som är av betydelse på landskapsnivå anvisats. Dessa utgör kärnområden med tanke på det ekologiska nätverket. Sibbo storskogs naturskyddsområde har beaktats. Det anges inte heller några områden för byggande i andra delar av Sibbo storskog.

Forststyrelsen publicerade i måndags ett pressmeddelande med rubiken "Yleisötilaisuudessa pohditaan Sipoonkorven alueen luonnonsuojelua ja virkistyskäyttöä tulevaisuudessa".

Tarkoituksena on. Den 16 februari 2010

Helsingfors stadplaneringskontor uppdaterade igår ett par sidor på webbplatsen för Östersundomprojketet. Första stycket på sidan "Kuntien yhteinen osayleiskaava" löd tidigare på följande vis:

Östersundomin osayleiskaavatyössä Helsingin ja Vantaan kaupungit sekä Sipoon kunta laativat yhteistyössä kuntien yhteisen osayleiskaavan ohjaamaan yleispiirteisesti alueen yhdyskuntarakennetta, liikenneverkkoa ja maankäyttöä.

Nu har stycket ändrats så det lyder enligt följande:

Östersundomin tuleva yhdyskuntarakenne, liikenneverkko ja maankäyttö määritellään osayleiskaavassa. Tarkoituksena on laatia kuntien yhteinen osayleiskaava yhteistyössä Helsingin ja Vantaan kaupunkien sekä Sipoon kunnan kanssa.

Några andra ändringar har inte gjorts. På ett motsvarande sätt har texten på sidan "Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet" uppdaterats. Den första satsen på sidan löd tidigare:

Vantaaseen ja Sipooseen kuuluvat alueet Länsisalmi, Länsimäki ja Granö eivät ole Helsinkiä, mutta kuuluvat yhteiseen osayleiskaava-alueeseen.

Nu lyder den första satsen:

Vantaan Länsisalmi ja Länsimäki sekä Sipoon Granö .

På den senare sidan kan man fortfarande läsa om behovet av en bro till Granö:

Virkistyskäyttöä voidaan merkittävästi lisätä, jos saari yhdistetään mantereeseen sillan välityksellä Talosaaresta tai Ribbibgöstä. Granössä on rantaviivaa noin 9 km ja siten mahdollisuudet kehittää Helsingin vanhoille kansanpuistosaarille ominaista vapaa-ajanviettoa. Tavoitteena on suunnitella Granö toiminnallisesti monipuoliseksi kansanpuistoksi.

Bekant visa. Den 15 februari 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Helsingin seutuun on investoitava". Visan är bekant från några år tillbaka i tiden:

Helsingin seutu on Suomen ainoa todellinen metropolialue, ja sen menestys ja hyvinvointi ovat riippuvaisia siitä, että alueelle pystytään rakentamaan toimiva ja kestävä joukkoliikennejärjestelmä.

Joukkoliikennejärjestelmä on kasvavalla ja kiinteytyvällä metropolialueella kuin verisuonisto. Ellei se toimi, tukkeutumat halvaannuttavat koko alueen. Myös muun Suomen kannalta metropolialueen toimivuus ja vetovoima ovat olennaisia asioita. ...

Joukkoliikennejärjestelmää kehitettäessä pitäisi tehdä kolme asiaa: metroverkkoa olisi jatkettava idässä Sipoon lounaisosiin, poikittaisliikennettä pitäisi kehittää, ja pääradan kuormitusta tulisi helpottaa.

Metron jatkaminen Mellunkylästä Östersundomiin liittyy Sipoon liitosalueen kaavoitukseen, mutta ratkaisulla on myös alueellinen ulottuvuutensa. Metron jatkeeksi sopisi hyvin junayhteys Porvooseen, joka myös tulee laskea Helsingin seudun kehyskuntiin.

Det skall bli intressant att ta del av utredningarna över de alternativa spårvägsbörbindelserna till Östersundom. Av någon anledning har de inte ännu publicerats.

Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010

Med anledning av grundlagsreformen och diskussionen om presidentens ställning föreslog Eero Heinäluoma tidigare i veckan att det grundas en grundlagsdomstol. Då Sfp via Mikaela Nylander i november lade fram ett förslag till en grundlagsdomstol väckte förslaget inte gehör bland övriga partier. Systemet med riksdagens grundlagsutskott ansågs fungerande. Finlandssvenskarna kan skatta sig lyckliga över att Kommo Sasi för närvarande är ordförande för grundlagsutskottet, fastän det är speciellt Sasis uttalanden som rätat upp president Tarja Halonen. I sin artikel "Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan" i Helsingin Sanomat den 17 februari 2008 hävdade Kaarlo Tuori att Sibbo-beslutet strider mot grundlagen och lade samtidigt för sin del fram ett förslag om en grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) I sitt avgörande i fallet Sibbo refererar högsta förvaltningsdomstolen till ett tidigare ställningstagande som gjorts av riksdagens grundlagsutskott. Här finns naturligtvis ett principiellt problem, men själv ser jag mycket större problem i HFD:s avgörande i fallet Sibbo.

HFD är ingen "högsta domstol", Supreme Court. Efter fallet Sibbo upplever jag det rent av som missvisande att benämna HFD domstol. Vad är det för en domstol som för ett aktuellt fall handplockar en representant för en intresseorganisation som tillfällig "domare"? Heikki Harjula hade före han valdes som tillfälligt förvaltningsråd i offentligheten uttalat sig om och förringat betydelsen av plagiat i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Dessutom tål HFD:s högst politiska avgörande i det aktuella fallet inte en närmare granskning.

Jag har länge fungerat över hur Harjula vågade låta bli att jäva sig i fallet Sibbo. Harjula är ledande jurist på Finlands Kommunförbund, som hade en central roll i kopplingen mellan kommunreformen och fallet Sibbo. Harjulas parhäst (se bl.a. "Harjulas roll. Den 22 november 2008") och förman på Kommunförbundet Kari Prättälä hade bistått Myllyniemi i Sibboutredningen och enligt min gissning skrivit centrala delar av Myllyniemis utredning. (Se "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Som jurister för kommunernas intresseorganisation och författare till boken "Kommunallagen" har Prättälä och Harjula fungerat som ledande uttolkare av lagar som gäller kommunal förvaltning. Att Harjula deltar i ett avgörande som gäller en kommunal tvist är därför i sig synnerligen problematiskt.

Det är möjligt att Harjula handplockades som tillfälligt förvaltningsråd just för att deltaga i avgörandet i fallet Sibbo. För detta talar det faktum att Harjula valdes till tillfälligt förvaltningsråd just för den tid då Sibbofrågan skulle avgöras och att hans mandatperiod förlängdes när det stod klart att HFD:s avgörande inte skulle bli färdigt så som planerat före årsskiftet 2007-2008. Alternativet är att Harjula bara råkade väljas som tillfälligt förvaltningsråd för den aktuella tiden. Om Harjula hade meddelat att han är jävig, hade det funnits en risk för att Prättäläs, Kommunförbundets och kommunreformens roll i fallet Sibbo hade uppmärksammats. Kanske var det därför han lät bli att jäva sig, eller valde han att deltaga i beslutet för att garantera att ärendet avgjordes just så som man hade kommit överens om?