Vapaavuoris roll har överdrivits. Den 31 maj 2007

I tisdagens Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Kuuden kartanon kierros pyörän satulassa". I artikeln tar Jarmo Färdig läsarna med på en cykeltur till Degerö. På öns högsta topp 30 m över havet kan man se stamstaden, men Färdig får enn känsla av att vara i ödemarken. Jag citarar:

Samoilla tienoilla tulee väkisin mieleen ylipormestari Jussi Pajusen ja asuntoministeri Jan Vapaavuoren ajama hanke. Mihin ihmeeseen Helsinki tarvitsee lisämaata Sipoosta, kun omaa lääniäkin on yllin kyllin.

Frågan är i vilken mån annekteringen egentligen är Pajunens och Vapaavuoris projekt. Vapaavuori har medvetet hållit en hög profil i Sibbofrågan. Vapaavuori torde ha dragit nytta av Sibbofrågan i riksdagsvalet, liksom gjorde hans goda vän och gode fiende Christel Liljeström. Men jag tror inte på att annekteringen är hans eget projekt. Även om det officiellt var Pajunen, Vapaavuori och Rakel Hiltunen som för ett år sedan förhandlade med staten (eller vissa ledande ministrarar) och med Vanda, så tror jag att Vapaavuoris roll kraftigt överdrivits. Förutom fullmäktigeordförande Hiltunen torde Maija Anttila, Kai Kalima och Pekka Korpinen bland socialdemokraterna starkt ha drivit på en annektering, liksom Centern i Helsingfors. De som främst torde ha dikterat storleken på Helsingfors förslag till inkorporering är emellertid Osmo Soininvaara och Otto Lehtipuu. Därmed torde det även komma att visa sig att det var de gröna som stjälpte hela projektet genom att förutsätta orimliga krav.

Pajunen och Vapaavuori har profilerat sig som hårda pådrivare i Sibbofrågan specielt genom sina påstådda hot eller utpressningsförsök. I utfrågningen av kommundirektör Markku Luoma och kommunstyrelseordförande Christel Liljeström i augusti framkom det att Pajunen och Vapaavuori hade haft konfidentiella sammankomster med Luoma och Liljeström. Då förhörsprotokollet läckte ut till medierna, tolkade speciellt Helsingin Sanomat Pajunens och Vapaavuoris agerande som utpressning. Pajunen och Vapaavuori skulle ha hotat med att Helsingfors tar ett större område, ifall Sibbo inte frivilligt avstår från ett mindre område på 28 kvadratkilometer.

I verkligheten hade Pajunen och Vapaavuori inte mandat att förhandla med Sibbo, vilket de i september fick stark kritik för av Helsingfors stadsstyrelse. (Se artikeln "Helsingin johto tiukkasi sääntöjä neuvottelutapoihin" i HS den 19 september.) Genom att informera Luoma och Liljeström om Helsingfors avsikter gav Helsingfors samlingspartistiska ledning inte bara Sibbo möjlighet att bland två onda alternativ välja det mindre onda, utan Pajunen och Vapaavuori gav även Sibbo möjlighet att förbereda sig för en attack.

Redan i mars torde Vapaavuori och Pajunen ha vetat att de gröna förutsatte att Helsingfors föreslog att gränsen mellan Helsingfors och Sibbo skulle dras vid Sibbo å. Av någon anledning, som ännu delvis är oklar för mig, förberedde Helsingfors lika väl inte ett förslag på ett 50 kvadratkilometer stort område. När det sedan gällde att snabbt plocka fram ett förslag veckan före midsommar blev resultatet ett katastrofalt hastverk. Det tänkta förslaget på 28 kvadratkilometer, som i det stora hela motsvarar utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, hade stöd hos ledande ministrar. Helsingfors aktuella förslag på 50 kvadratkilometer saknade däremot förankring i regeringen. Även av denna anledning behövdes det en utredningsman som föreslog det som man ursprungligen hade kommit överens om. Myllyniemi - eller eventuellt Hannes Manninen själv - tolkade dock Matti Vanhanens uttalanden så att Granö, till vissa Helsingforspolitikers förtret, lämnades bort i utredningsmannens förslag.

Metropolpolitiken går trögt. Den 30 maj 2007

Yle Internytt Östnyland publicerade igår på eftermiddagen en notis med rubriken "Invånare tycker till om sammanslagning". Notisen handlar om enkäten "Kommunen i förändring - berätta om din hemkommun och den pågående situationen i Sibbo", som görs av Svenska litteratursällskapets folkkulturarkiv.

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Hyvästi hallituksen metropolipolitiikka?". Oksanens passimism bygger på att det ser ut som om statens finansiering av så väl västmetron som Ringbanan blir fördröjd. Det betyder att det kommer att dröja länge innan det finns pengar för någon östmetro. Och att Vanda inte får utlovad ersättning för Westerkullaområdet. I artikeln "YTV arvostelee kehäradan ja metron lykkäystä" heter det att Hannu Penttilä på SAD konstaterar "että, jos pääkaupunkiseudun liikennesuunnitelman kahden kärkihankkeen aloittamista myöhennetään, se ei koske vain näitä kahta hanketta vaan siirtää samalla myös muita sovittuja kohteita ja vaarantaa yksimielisyyden, joka pääkaupunkiseudun liikenteen kehittämisestä on saavutettu."

Fem ministrar från Helsingfors garanterar ingen "metropolpolitik". Tvärtom är regeringsansvar en bra medicin mot populism. Speciellt har Jan Vapaavuori all anlening att mjuka upp sin profil, vilket han även gjort genom att låta sig fotograferas i ett härbärge för bostadslösa. Vapaavuoris fräna stil och tuffa image skulle vara problematisk för vilken minister som helst, men är speciellt besvärlig för Vapaavuori med tanke på hans långa brottsregister. Nu ser det ut som om Vapaavuori även skulle bli nordisk samarbetsminister. Förhoppningsvis skall det hjälpa Vapaavuori, som till hälften är vattusvensk, att övervinna sina svedupellekomplex och sluta beskylla Sfp för att bedriva språkpolitik i Sibbofrågan.

Upprepningar. Den 29 maj 2007

Sent igår kväll publicerade Christel Liljeström ett blogginlägg där hon berättar att landsskapsstyrelsen för Östra Nylands föbund på sitt möte igår tog bort den direkta hänvisningen till en metrolinje genom Östersundom.

På grund av det varma och vackra sommarvädret har min blogg haft färre besökare än vanligt. Därför är det kanske lämpligt att dra favoriter i repris. Jag har på denna blogg uppmärksammat hur texter och formuleringar återanvänds. Speciellt har jag uppmärksammat de bevingade orden om hur Helsingfors bara kunnat växa i två väderstreck. En som okritiskt och tokigt upprepat orden om två väderstreck är Mari Kiviniemi. I blogginlägget "Minister med lantiskomplex. Den 18 april 2007" noterade jag att Kiviniemi på sin egen hemsida gjort ändringar i sitt pressmeddelande "Sipoon alueiden liittäminen Helsinkiin vietävä maaliin" från den 2 december. Speciellt hade hon ändrat på följande stycke:

Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä.

Den nya ordalydelsen är följande:

Tähän saakka Helsingin metropolialue on voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalikasvun esteenä.

Jag har antagit att Kiviniemi formulerade sitt pressmeddelande i hast och senare ångrade den galna formuleringen. Jag har dock misstagit mig. Redan den 9 september publicerades på Centerns webbtidning Apila en notis med rubriken "Kiviniemi: Sipoon liitos vielä tämän hallituksen aikana" där följande stycke ingår:

Maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet normaalin kasvun esteenä, toteaa Kiviniemi.

I Suomenmaa ingick den 12 september en text med rubriken "Kiviniemi vaatii Sipoon kunnan osaliitosta". Här är ordalydelsen följande:

Kiviniemen mukaan maailmassa tuskin on toista metropolia, joka on tähän saakka voinut kasvaa vain kahteen ilmansuuntaan. Etelässä meri ja idässä poliittinen ja kielimuuri ovat olleet merkittävä kasvun hidaste.

Mattis dagbok. Den 28 maj 2007

Detta är det första blogginlägget som jag skriver på min nya handdator eller smartphone Nokia E61, som jag genom ett 3G abonemang fått mycket förmånligt. Handdatorn fungerar även med WLAN, vilket gör användningen förmånlig. Jag har trådlös förbindelse så väl på balkongen i Nordsjö som i trädgården i Sibbo. Detta inlägg skriver jag på balkongen i starkt solsken. Det skulle inte fungera med min vanliga bärbara dator, men denna telefon har en fantastisk display. Så värst mycket kommer jag dock inte att hinna sitta vare sig på balkongen eller i trädgården. En del läsare av denna blogg kanske tror att jag är en sysslolös filosof, men jag kan avslöja att jag jobbar dubbelt. Just nu tar jag ut semster från mitt kvällsjobb, men istället studerar jag i princip på heltid. Nästa vecka börjar min semester från lärarjobbet, men då är jag tillbaka på kvällsjobbet.

Jag är inte den enda bloggaren som kämpar med tidsbrist. Många riksdagskandidater skrev blogg under valkampanjen, då tidsbristen torde ha varit som värst. Riksdagskandidaternas bloggar har för mig varit en viktig informationskälla, men efter valet är det få som fortsatt skriva. Matti Vanhanen har efter valet skrivit endat tre inlägg i sin nätdagbok. Ännu förra veckan refererade jag till hans hemsida, men nu är den stängd. Istället har "Matti" fått en egen plats på Centerns webbplats. Hit har även Mattis dagbok flyttat.

För ett par veckor sedan sade statsministern att han tar ställning till sitt eventuella jäv i Sibbofrågan först när alla papper finns på bordet. Jag tvivlar på att papprena någonsin kommer att landa på statsrådets bord. Ifall Sibbofrågan tas till behandling i statsrådet, torde frågan om Vanhanens jäv vara klar. Även Mattis dagboksinlägg från den 22 juni och den 2 december, där Vanghanen tar ställning för Helsingfors respektive Pekka Myllyniemis förslag, finns nu på Centerns webbplats. En repetition kan vara på sin plats. I sitt blogginlägg den 22 juni skrev Vanhanen bl.a. följande:

Helsingin hakemus saada maa-alueita Vantaalta ja Sipoolta on perusteltu. Olen puoltanut hanketta odotuksella, että kaupunki on sitten valmis kaavoittamaan ja rakentamaan kunnallistekniikkaa runsaasti. Erityisesti omakotitonttitarjontaa on lisättävä runsaasti. Pitää saada uskottava tuhansien tonttien tarjontanäkymä aikaan ja se pitää kyetä tekemään nyt taloudellisesti. Aluesiirtohanke tulee aikanaa valtioneuvostoon ja silloin selvinnevät täsmälliset liitoksen rajat ja eiköhän siihen mennessä selviä, millä aikataululla Helsinki myös toteuttaa kaavoitushankkeensa. Pelkän maareservin takia tällaista suurta ja vaikeaa päätöstä ei tehdä. Lähtökohtana pitää olla välitön toiminta.

Pääkaupunkiseudun ihmisillä pitää olla oikeus saada kohtuuhinnalla asunto. Tämän tavoitteen kannalta rakennusoikeuksien markkinoille saattaminen on olennaisin asia mihin yhteiskunta voi vaikuttaa. Siksi alueliitos on tärkeä. Helsingillä on voimavaroja toteuttaa merkittävää yhdyskuntarakentamista ilman että on pelkoa kunnan talouden vaikeuksista kasvun kanssa.

Det går kanappast att vara tydligare i ett ställningstagande. Det är dock inte statsrådets uppgift att ta ställning till huruvidan en föreslagen gränsjustering är motiverad eller inte. Ministrarnas uppgift är istället att bedöma huruvida förslaget uppfyller de i lagen givna kriterierna. De motiveringar för en inkorporering som Vanhanen anger på sin blogg har i detta sammanhang föga relevans. I sitt inlägg den 2 december skrev Vanhanen bla. följande:

Myllyniemi esittää huomattavasti suppeampaa aluetta kuin Helsinki aikanaan anoi ja keskittyy enemmän yhdyskuntarakentamiseen soveltuviin alueisiin. Alkuperäisessä esityksessähän oli jostain syystä laaja saaristo ja asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita.

Kesän asuntomessuillahan kannustin keskittymään jatkovalmistelusa yhdyskuntarakentamiseen kelpaavaan maahan.

Vanhanen har alltså inte bara sagt sin åsikt, utan även gett kommunindelningsutredaren möjlighet att anpassa sitt förslag till statsministerns uttalade uppfattning.

Dunkla motiv. Den 27 maj 2007

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ges Helsingfors stadsstyrelses förslag från den 2 maj att flytta Malms flygfält till Sibbo stort utrymme. Sipoon Sanomat spekulerar speciellt i om Helsingfors förväxlat Savijärvi med (norra) Box, som tidigare varit aktuellt för ett flygfält men visat sig vara för nära Sköldvik. Det förefaller som om även Sipoon Sanomat missat att Helsingfors stadsstyrelse i sitt utlåtande om utkastet till generalplan för Sibbo faktiskt inte nämner Savijärvi. Enligt mötesprotokollet föreslår Helsingfors i en helt lösryckt sats att "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot tulisi esittää suunnitelmassa." Det var i stadsdirektörens förslag som Savijärvi omnäms. I föredragningslistan lyder förslaget enligt följande: "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot esim. Savijärvelle tulisi esittää suunnitelmassa."

Omnämnandet av Savijärvi i förslaget till utlåtande tyder på att hela förslaget var synnerligen dåligt berett. Helsingfors hade plockat fram gammal skåpmat med önskemål, som man tidigare låtit Nylands förbund framföra. Anmärkningen att Sibbo borde anvisa en plats för ett flygfält verkar i högsta grad oproffessionellt, då det inte är Sibbos sak att utreda alternativ till Malm. Eller så har Kommunikationsministeriet läckt konfidentiell iformation till Helsingfors stadskontor. Jag frågar mig vilka motiv Helsingfors hade att än en gång komma med fräcka förslag. Frågan är om Helsingfors bara i farten passade på att utnyttja Sibbos pressade situation eller om man ville provocera Sibbo att visa "samarbetsovilja" och inre splittring. Knappast hade Helsingfors stadsstyrelse låtet satsen om flygfält till Sibbo slinka igenom, om Sibbofrågan redan varit avgjord.

Ringbanan. Den 26 maj 2007

På onsdag kväll klarnade det att Ringbanan i Vanda försenas med åtminstone ett år. Finansminister Jyrki Katanen (saml) angav som motivering överhettningen i byggbranschen. (Se HS 24.5.) Överhettningen i byggbranschen kan ses som en god nyhet för Sibbo. Då högkonjukturen i byggbranschen är en av de främsta orsakerna till de höga bostadspriserna, är statsminister Matti Vanhanens "tomtkrig" minsann inte den rätta lösningen. Förseningen av Ringbanan kan även i sig ses som ett gott tecken.

Enligt artikeln "Kehäradan rahoituksen lykkäys herätti Vantaalla epävarmuutta" ("Vantaalla huolestuttiin Kehäradan rahoituksen lykkäyksestä") i gårdagens utgåva av Helsingin Sanomat anser Katainen att regeringen inte sviker, eftersom man inte tidigare angett någon exakt tidtabell för Ringbanan. Enligt samma artikel uttryckte Vandas nuvarande stadsfullmäktigeordförande och tidigare stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen överraskande sin tillfrädställelse över statsrådets beslut, emedan "hän piti sitä hallituksen sitoutumisena aikatauluun, jossa kehäradan rakentaminen alkaa vuonna 2009". Tidigare hade Mäkinen i hårde och ohövliga ordalag beskyllt handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) för "pekkarointi", då han i ett tal i mellersta Finland före Valborg framlagt möjligheten att Ringbanan fördröjs med ett år. Mäkinens krav på att regeringen bör hålla sina löften har även publicerats på Nylands förbunds webbplats under rubriken "Tapani Mäkinen: Kehäratapäätöstä ei voi siirtää". Till saken hör att Katainen enligt Yle Internytts artikel "Regeringen enades om budgetramarna" från i torsdags sade att det kan "bli aktuellt att ytterligare senarelägga byggandet av ringbanan om ekonomin fortfarande går på högvarv år 2009". Anklagelserna om "pekkarointi" torde ha haft fel adress.

Det lär ha varit Rakel Hiltunen (sdp) som först lyfte fram eller reagerade på Pekkarinens uttalande om Ringbanan. Hon torde ha haft all anledning att stöda Ringbanan, vilket jag noterat i blogginlägget "Pekkarinen gillar inte regeringens linje. Den 11 maj 2007". I blogginlägget citerar jag ur protokollet (MS Word) från Vanda stadsstyrelses möte i Köpenhamn den 20 - 21 juni. Jag citerar här på nytt:

Saadun informaation perusteella Vantaan kaupunginhallitus suhtautuu myönteisesti Helsingin kaupungin esitykseen, joka mahdollistaa seudullisesti ja myös valtakunnallisesti merkittävän asuntorakentamisen lisäämisen Sipoon suunnalla. Esitys parantaa myös Vantaan kaakkoisosien kehittämismahdollisuuksia.

Vantaan kaupunginhallitus edellyttää, että samassa yhteydessä on ratkaistava myös valtakunnallisesti merkittävät liikennehankkeet: Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti.

Ett utdrag av protokollet finns översatt till svenska i protokollet (MS Word) Vanda stadsfullmäktiges möte den 11 december. Jag citerar citeringen:

Stadsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 20.6.2006 att på basis av den inkomna förhandsinformationen om Helsingfors stads förslag till kommunindelning konstatera, att

"Vanda stadsstyrelse anser det vara viktigt att Helsingfors metropolområde utvecklas på ett mångsidigt sätt.

Utgående från den information man fått förhåller sig Vanda stadsstyrelse positivt till Helsingfors stads förslag som möjliggör ett ökat bostadsbyggande i riktning mot Sibbo, vilket är av betydelse både regionalt och på riksplanet. Förslaget medför även förbättrade möjligheter att utveckla de sydöstra delarna av Vanda.

Vanda stadsstyrelse ställer som villkor, att beslut samtidigt fattas om trafikprojekt som är av betydelse även på riksplanet: byggandet av Ringbanan och förbättrandet av Ring III. Med tanke på regionens bostadspolitiska lösningar bör man få igång byggandet av Ringbanan så fort som möjligt. ..."

Ett pikant inslag i sammanhanget är att "den inkomna förhandsinformationen" var felaktig. (Se "Klagomål till justitiekanslern. Den 13 april 2007" och "Beslut utgående från felaktig information. Den 12 april 2007". Efter stadsstyrelsemötet den 20 - 21 juni har Vanda flera gånger upprepat kravet på ett stöd av Ringbanan i samband med Sibbofrågan. I Helsingin Sanomat ingick den 28 augusti en artikel med rubriken "Vantaan valtuutetut vaativat korvausta Vesterkullasta". Enligt artikeln krävde Vandapolitiker ersättning för "Vesterkulla" i form av stöd för Marja-Vanda och Ringbanan. Jag citerar ur artikeln:

Suuri osa Vantaan kaupunginvaltuutetuista ei hyväksy Vesterkullan kiilan luovuttamista Helsingin kaupungille ainakaan ilman jonkinlaista korvausta. Asia tuli ilmi Hämeenkylän kartanossa torstaina pidetyssä Vantaan valtuustoseminaarissa.

Minimikorvauksena valtuutetut vaativat Helsingin ja valtiovallan täyttä tukea Marja-Vantaalle ja Kehäradan toteuttamista nopeasti pääkaupunkiseudun ykkösratahankkeena. Vantaalaisvaltuutettujen mielestä Helsingin kaupungin Sipoota koskeva alueliitosvaatimus on asia, joka ei sisältynyt kaupunginvaltuustojen kesäkuun suurkokouksen Finlandia-talossa hyväksyttyyn yhteistyösopimukseen.

Efter att inte ha lyckats enas om ett utlåtande på det spektakulära mötet den 20 november gav Vanda - då utredningsmannens förslag redan framlagts - slutligen ett utlåtande den 11 december. Jag citerar ur utlåtandet (MS Word), som ingår som bilaga till mötesprotokollet:

Vantaan kaupunki katsoo kuitenkin, että metropolialueen kehittäminen edellyttää kuntajakoratkaisujen lisäksi myös valtakunnallisesti merkittävien liikennehankkeiden toteuttamista. Tällaisia hankkeita ovat esimerkiksi Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti ja Kehä III:n pikaparannustoimenpiteet tulee suorittaa viipymättä.

I Vandas utlåtande (MS Word) om utredningsman Pekka Myllyniemis förslag, som stadsfullmäktige gav den 5 mars, heter det bl.a. att "Maan hallituksen talouspoliittisen ministerivaliokunnan päätös Kehä-radan rakentamisneuvotteluiden aloittamisesta sekä saavutettu neuvottelutulos kustannusten jaosta valtion ja Vantaan kaupungin välillä on tuonut Marja-Vantaan uuden kaupunginosan rakentamisen askelta lähemmäksi." Eventuellt hade Hiltunen lyckats övertyga finansminister Eero Heinäluoma (sdp) om nödvändigheten eller möjligheten av att staten finansierar hela Ringbanan med undantag av stationerna, som Vanda bekostar. I så fall har Vanda redan fått eller garanterats ersättning för Westerkullaområdet. Hiltunens och Mäkinens hätska utfall med anledning av av Pekkarinens påstådda "pekkarointi" antyder dock att statens finansiering var självklar och ersättningen till Vanda snarare handlade om tidtabellen för finansieringen. I varje fall finns det anledning att misstänka att alla ministrar som deltagit i beslutsfattandet om statens finansiering av Ringabanan är jäviga i Sibbofrågan. Jag frågar mig om inte en försening av Ringbanan kunde tolkas som ett tecken på att det inte finns några skäl att ersätta Vanda.

Christel Liljeström har sent igår kväll i ett blogginlägg kommenterat Högsta förvaltningsdomstolens beslut att förkastat Sibbo kommuns krav på att upphäva Helsingfors annekteringsbeslut. I samma inlägg avslöjar Liljeström att en metrolinje till Sibbo finns inritad på förslaget till landskapsplan för Östra Nyland, som skall behandlas i måndag! Jag ifrågasätter mig trovärdigheten i att Sfp:s fullmäktigegrupp i Sibbo anger hotet om att Malms flygfält flyttas till Sibbo som ett argument för att Sibbo förblir medlem Östra Nylands förbund samtidigt som förbundet ger efter för Helsingfors krav och ritar in en metrolinje.

Bristfälliga motiveringar. Den 25 maj 2007

I dagens Hbl ingår angående gårdagens nyhet i Sibbofrågan endast FNB:s ynkliga notis "HFD förkastade Sibbo-besvär". Kanske var HFD:s beslut inte mera betyddelsefullt än så, men i dagens nummer av Borgåbladet ingår förutom ledaren med rubriken "Sibbo förlorade klart första omgången" och artikeln med rubriken "HDF förkastade alla besvär mot Helsingfors planer för Sibbo" även en artikel med rubriken "Sibbo tror ännu på seger i gränstvisten" samt en kortare text med rubriken "Väntat beslut gläder Pajunen".

Yle Östnyland har publicerat en notis med rubriken "För Sibbo överraskad av HFD beslutet". Själv är jag inte speciellt överaskad över Högsta förvaltningsdomstolens beslut i sig, men nog över den mycke knappa motiveringen till beslutet. I sitt beslut om att förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut hänvisar HFD till motiveringarna i förvaltningsdomstolens beslut från den 14 december. Då det gäller grunderna för att annekteringbeslutet den 21 juni gjordes i brådskande ordning accepterade Helsingfors förvaltningsdomstol okritiskt Helsingfors stadsstyrelses fiktiva motiveringar. Enligt min egen uppfattning gjordes beslutet i brådskande ordning för att "ledande ministrar" måste kunna uttala sitt stöd för annekteringen innan kommunminister Hannes Manninens strukturgrupp kunde uppnå enighet. (Se Ärade fru fullmäktigeordförande. Den 27 mars 2007.)

HFD:s beslut att även förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 januari saknar enligt min uppfattning betydelse, då man en gång beslöt att förkasta besvären mot det tidigare beslutet. Även om Helsingfors beslut inte upphävs torde de inte ha någon betydelse, eftersom utredningsman Pekka Myllyniemis förslag är betydligt mera realistiskt än Helsingfors eget förslag. Om HFD hade beslutat att upphäva Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut, skulle beslutet att utse en utredningsman uppenbart ha varit förhastat, men beslutet att utse en utredningsman före Helsingfors stadsfullmäktiges förnyade och kompleterande förslag från den 29 noverber är lika väl högst tvivelaktigt. Om statsrådet mot förmodan tar ställning för en annektering, kommer HFD att ta ställning till lagligheten i utnämnandet av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. Då kommer ett tungt bevismaterial att ligga på HFD:s bord. En del av detta bevismaterial finns redan på inrikesministeriet för den beredande ministern att ta del av.

HFD förkastade inkorporeringsbesvären. Den 24 maj 2007

Högsta förvaltningsdomstolen har igår förkastat Sibbo kommuns besvär mot Helsingfors annekteringsbeslut. Se Yles notis "HFD förkastade Sibbos besvär" och "KHO hylkäsi Sipoon valitukset", FNB/HS:s notis "KHO hylkäsi Sipoon valituksen alueliitosasiassa" samt FNB/Hbl:s notis "HFD förkastade Sibbo-besvär". Notisen "KHO hylkäsi Sipoon valituksen alueliitosasiassa" har i en lite längre verion publicertas på MTV3:s webbplats.

Lyssna på Vegas ljudklipp "Sibbo kommunstyrelses ordförande Christel Liljeström tycker att det är ett tråkigt beslut, även om det inte var helt oväntat" och "Helsingfors överborgmästare Jussi Pajunen säger att beslutet var självklart från början". Se även meddelandet "Högsta förvaltningsdomstolen förkastade inkorporeringsbesvären" ("Korkein hallinto-oikeus hylkäsi alueliitosvalitukset") på Sibbo kommuns webbplats.

Sibbo kommun har på sin webbplats även publicerat HFD:s två beslut. Det handlar alltså om två skilda beslut: Det första beslutet (pdf) gäller besväret till Högsta förvaltningsdomstolen den 15 januari gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 14 december angående Sibbos besvär mot Helsingfors beslut från den 21 juni. Det andra beslutet (pdf) gäller besväret till Högsta förvaltningsdomstolen den 23 mars gällande Helsingfors förvaltningsdomstols beslut från den 15 februari angående Sibbos besvär mot Helsingfors beslut från den 29 november.

HFD: beslut att förkasta Sibbos besvär torde i sig inte ha någon avgörande betydelse, eftersom det närmast torde vara Pekka Myllyniemis förslag som är aktuellt. Helsingfors beslut gällde formellt endast ett förslag. I princip kunde väl Helsingfors fullmäktigeledamöter i eget namn ha lämna in ett förslag utan något officiellt beslut. HDF:s beslut rättfärdigar inte Helingfors agerande i Sibbofrågan. Allt som är lagligt är inte acceptabelt. Domstolen tar naturligtvis inte ställning till etiska frågor. HFD har med gårdagens beslut inte heller tagit ställning till om Helsingfors beslut eller förlag var en tillräcklig grund för kommunministern att utse en utredningsman, än mindre om det finns lagliga grunder för en annektering. HFD:s beslut var dock ingalunde så självklart som Jussi Pajunen säger till Radio Vega. Det torde just ha varit tvivlet på lagligheten i beslutet från den 21 juni som föranledde Pajunen att föreslå en omtagning av beslutet den 29 november.

I morgondagens Borgåblad torde ingå en artikel med rubriken "HDF förkastade alla besvär mot Helsingfors planer för Sibbo". Ledaren i Bbl har rubriken "Sibbo förlorade klart första omgången".

Sibbo storskog. Den 23 maj 2007

Till skillnad från vissa lokala tidningar i Helsingfors har jag inte möjlighet att sitta på stadsfullmäktigemöten. Istället får jag vänta tills Helsingfors publicerat diskussionsprotokollen från fullmäktigemötena. Det senaste diskussionsprotokollet av relevans för Sibbofrågan är från mötet den 14 mars. Protokollet har funnits en tid på nätet, men vad jag minns har jag inte tidigare refererat till detta diskussionsprotokoll. Däremot citerade jag beslutsmeddelandet fån stadsfullmäktigemötet redan i blogginlägget "Relationerna till Helsingfors. Den 15 mars 2007". På mötet behandlades Otto Lehtipuus (grön) motion från den 30 augusti om skyddande av Sibbo storskog (Sipoonkorpi).

Fullmäktigemötet den 30 augusti var det första efter sommarpausen. Mycket tyder på att den gröna fullmäktigegruppens ordförande veckan före midsommaren hade kontaktat de gröna i Vanda och förmedlat det glada budskapet att nu finns det alla möjligheter att förverkliga en nationalpark i Sibbo storskog. Det gällde bara att stöda Helsingfors förslag till ny gränsindelning. Paradoxalt nog förutsatte planerna i praktiken att en stor del av Storskogen skulle förvandlas till tätort. För att dölja denna tråkiga baksida valde Helsingfors att ansöka om ett betydligt större område än vad Helsingfors egentligen var ute efter och torde ha lovats. Där de gröna velat jämföra Storskogen med Noux, förefaller man på samlingspartistiskt håll att betrakta skogen som en ostlig centralpark. Om det vittnar åtminstone benämningen Eastern Central Park, som stadsstyrelseordförandens make använt i sin kolumn i tidningen Töölöläinen.

På fullmäktigemötet uttalade sig endast Otto Lehtipuu och Kai Kalima om Lehtipuus motion. Sin stil trogen kom Kalima med osaklig kritik mot Sibbo. Kritiken hade ingenting med ärendet att göra. Lehtipuus inlägg är däremot upplysande. Så länge det inte finns några garantier på en inkorporering är Helsingforspolitikerna ovilliga att freda en del av sin skogsegendom. Varför skulle man ge bort sin egendom utan garantier på kompensation? Inför Helsingfors stadsfullmäktige gällde det för Lehtipuu plötsligt att intyga åhörarna om att initiativet till en nationalpark inte alls förhindrar att Helsingfors bygger en satellitstad i södra delarna av Sibbo storskog. Jag citerar ur Lehtipuus anförande:

Olen hyvin tyytyväinen, kun huomasin, että lautakuntien vastaukset tähän aloitteeseen ovat voittopuolisen myönteisiä. Niissä tunnustetaan Sipoonkorven merkitys ja todetaan, että ajatus tässä aloitteessa on paikallaan, mutta tämä alueliitoshanke on kesken ja kun tämä iso asia on ratkaisematta, niin myöskään tässä suojelukysymyksessä ei voitaisi edetä. ...

Ja jotta ei kenellekään salissa jää epäselvyyttä, korostan vielä sitä, että nämä Helsingin kaupungin omistukset, joita tämä aloite koskee, sijaitsevat sillä puolella tulevaa liitosalueen rajausta, joka tulee myös jäämään Sipooseen, hyväksyttiin mikä tahansa vaihtoehto alueliitokseksi. Eli kysymyksessä ovat ne meidän kiinteistöomistuksessamme, jotka ovat nimenomaan virkistyskäyttöön sopivia alueita. Ne rajautuvat näihin valtion jo suojelemiin alueisiin.

Som en en kompletering till mina två föregående blogginlägg "Valbidrag. Den 21 maj 2007" och "Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Den 22 maj 2007" noterar jag att A-studion i kvällens sändning lyfte fram ett prov på kreativ valfinansiering. Samlingspartiet i Helsingfors säljer via Helsingin Elinkeinoelämän Kunnallispalvelu Oy annonsplatser till sin tidning, huvudsakligen till byggbolag. A-studion noterade att bostadsminister Jan Vapaavuoris specielmedarbetare Tatu Rauhamäki är VD för bolaget, vars huvudsakliga verksamhet är att arrangera seminarier. Rauhamäki, som varit viceordförande i stadsplaneringsnämnden, är även chefredaktör för den ovannämnda tidningen. Varför månne just platserna i stadsplaneringsnämnden är så åtrådda?

Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Den 22 maj 2007

Bostadsminister Jan Vapaavuoris specialmedarbetare Tatu Rauhamäki är Samlingspartiets kandidat för posten som styrelseordförande för SAD. Det betyder att Rauhamäki med största sannolikhet blir Suvi Rihtniemis (saml) efterträdare på denna post. Rihtniemi lämnar uppdraget, eftersom hon valts till Vapaavuoris efterträdare som stadsstyrelseordförande. Rauhamäki var tidigare viceordförande för stadsplaneringsnämnden. Risto Rautava, som är stadsstyrelsens representant i stadsplaneringsnämnden, har redan valts till Rihtniemis efterträdare som gruppordförande i stadsfullmäktige. Till skillnad från Vapaavuori, Rihtniemi och Rautava har Rauhamäki hållit låg profil i Sibbofrågan, men hans uppfattning i frågan torde vara klar. Åtminstone har han informerat medlemmarna i Samlingspartiets ungdomsorganistaion om Helsingfors planer i sydvästra Sibbo.

Ordförande för stadsplaneringsnämnden är Maja Anttila (SDP), som ännu ifjol var gruppordförande. Medlemskap i stadsplaneringsnämnden är speciellt eftertraktat, vilket förklarar att så många tunga namn har anknytningar just till denna nämnd. Därför är det anmärkningsvärt att den före detta SFP:aren Michael Sandbacka (saml) inte bara fått en plats i nämnden, utan nu även utsetts till ny viceordförande. Att så många ledande Helsingforspolitiker varit medlemmar just i stadsplaneringsnämnden torde åtminstone delvis förklara varför Helsingfors stadsfullmäktige varit så enigt i Sibbofrågan. Centern representeras i stadsplaneringsnämnden av Laura Kolbe, medan Sfp saknar plats i nämnden.

Då Tatu Rauhamäki lämnat stadsplaneringsnämnden har Samlingspartiet i Helsingfors utsett Jere Lahti till ny medlem. Om Lahti uttalat sig i Sibbofrågan vet jag inte, men han har skrivit under adressen för bevarandet av Malms flygfält. Inför riksdagsvalet sade Lahti på webbplatsen för Malmin lentoaseman ystävät att "Olen jo tähän mennessä ehtinyt puolustaa Malmin lentokenttää mm. kaupunginvaltuustokäsittelyjen yhteydessä niin valtuustossa kuin Kokoomuksen ryhmässäkin." På samma sida säger den nyblivna samlingspartisten, före detta riksdagsledamoten och nuvarande stadsfullmäktigemedlemmen Hannele Luukkainen att "Sipoon lounaisosien liittäminen Helsinkiin pelastaa Malmin lentokentän" medan Sari Sarkamo (saml), som numera är undervisningsminister, säger följande:

Kannatan Helsinki-Malmin lentoaseman säilyttämistä ilmailukäytössä. Sataman alta vapautuvat alueet sekä mahdolliset ja toivottavat Sipoon alueet mahdollistavat kipeästi kaivatun lisärakentamisen.

Kimmo Oksanen blogginlägg "Vihdoin järjen ääntä myös Sipoosta" på Helsingin Sanomats webbplats har gett upphov till en livlig diskussion. Idag har orfdöranden för Malmin lentoaseman ystävät Tero Auranen skrivit en kommentar där han påpekar att Malm och Sibbo inte bör kopplas samman. Jag citerar:

Päinvastoin, yhdistys on siltä julkisuudessa kysyttäessä nimenomaan painottanut, että Sipoo-kysymys ja Malmin lentoaseman kohtalo ovat erillisiä asioita, eikä niitä tulisi millään muotoa sitoa yhteen tai sekoittaa toisiinsa. Yhdistys ei ole ottanut millään muotoa kantaa Sipoo-asiaan vaan keskittyy vain ja ainoastaan Malmin lentoaseman puolustamiseen.

Liksom ovan framgår har dock flera politiker kopplat samman frågan om Malms bevarande med Sibbofrågan. Speciellt har Matti Vanhanen och Centern i Helsingfors angett bevarandet av Malm som ett argument för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Vanhanen har även en länk till Malmin lentoaseman ystävät ry på sin hemsida.

Valbidrag. Den 21 maj 2007

Kimmo Oksanen har idag på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Vihdoin järjen ääntä myös Sipoosta". Valet av rubrik avslöjar en hel del om Oksanens inställning. Även om Oksanens texter om "metropolen" är blogginlägg, är det anmärkningsvärt att Helsingin Sanomats journalist på tidningens webbplats skriver så propagandistiskt. Oksanens senaste inlägg handlar om en insändare i tidningen Sipoon Sanomat senaste onsdag. Susanna Taipale-Vuorinen (saml), som är viceordförande för kommunstyrelsen i Sibbo, publicerade i tidningen en insändare med rubriken "Lentokenttä mahdollisuus Sipoolle?". Jag tycker liksom Oksanen att Taipale-Vuorinen framför vettiga åsikter i sin insändare. Jag har själv framfört liknane åsikter. Hon skriver bl.a. att "Malmin lentokentän vapautuminen rakentamiselle vähentää rakentamisen painen Sipoon kunnalta." I sak kan jag hålla med Taipale-Vuorinen. En annan sak är att Helsingfors stadsstyrelses motiv till det dåligt beredda förslaget på att flytta Malms flygfält till Sibbo kan ifrågasättas.

Det stora diskussionsämnet igår och idag har varit redovisningen för valbidrag. Jag har en viss förståelse för möjligheten för bidragsgivare att få förbli anonyma, men samtidigt ger den bristande genomskinligheten skäl att misstro politikernas oberoende. Jag har på denna blogg berört ämnet i några inlägg. Speciellt har jag framfört misstankar om att en viss ministers "tomtkrig" i första hand handlat om finansiering av valkampanjen. Se "Politiska domare. Den 27 januari 2007", "Det genomskinliga samhället. Den 28 januari 2007" och "Riksdagskandidater. Den 5 mars 2007". Inför riksdagsvalet år 2003 tvättades bidragen till Matti Vanhanens kampanj av föreningarna Uudenmaan Suunta ry och ES-Innovaatio ry. I det senaste valet var bidragsgivarna flera. Riksdagsmännen och supleanterna måste redogöra för donatorer som understött dem med mera än 1700 €, men dumt är det att begära om understöd som överskrider den gränsen. Matti Taneli Vanhanen har idag deklalerat bl.a. att fjorton bolag donerat 800 € var. Intressantare än att veta vilka dessa bolag är vore det att veta vilka branscher de representerar.

Funktionalism. Den 20 maj 2007

I snart tio månader har jag varje dag skrivit om fallet Sibbo på min blogg. Det har ibland varit krävande. Tidsbristen har varit en stor utmaning, men utmanande har det även varit att hålla mig till ämnet. Jag började ursprungligen skriva blogg mest för att avreagera mig och bespara min närmaste omgivning från mina synpunkter. Titeln på min blogg är fortfarande "Politiskt inkorrekt". Senaste höst skapade jag en skild sida för Sibbotexter på adressen www.wadenstrom.net/sibbo eller egentligen www.wadenstrom.net/sibbo.htm. Förutom att jag dagligen uppdaterar denna sida har jag även utvecklat sida. I praktiken har dock varje bloggartikel sedan september ifjol handlat om fallet Sibbo eller relaterade ämnen. De flesta läsare av min blogg har även surfat direkt in på min blogg på adressen 360.yahoo.com/wadenstrom. I något skede kommer jag på min blogg igen att skriva om sådant som inte berör Sibbofrågan. Fastän man blir avtrubbad med åren, finns det mycket som upprör och förargar mig.

Jag har varit upprörd över hur den föregående regeringen och Helsingforspolitiker nonchalerat lagen och god förvaltningssed då det gäller Sibbofrågan, men jag är även allmänt upprörd över hur politiker är beredda att flytta gränser och upplösa gamla socknar och städer. Idag ser vi med förakt på hur man i funktionalismens namn på 1960-talet rev gamla traditionsrika och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I framtiden kommer man kanske att förundra sig över hur vi under vårt årtionde med funktionella argument flyttade kommungränser och därmed förstörde förutsättningarna för hembygdskänsla och lokalhistoria.

Alanens förslag. Den 19 maj 2007

Bristen på tid gör att jag inte kan undersöka alla bakgrundfaktorer i fallet Sibbo. En mycket väsentlig faktor som jag endast i förbigående omnämnt är Hannes Manninens (c) förslag till ny lag för samarbetet i huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Inför beredningen av en ny lag för regionen utnämnde Manninen i juni 2003 Jussi-Pekka Alanen till utredningsman för att bl.a. utreda beslutsfattandet i regionen. Alanens rapport, som fick titeln "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" (pdf), publicerades den 2 mars 2004 . I rapporten föreslår Alanen bl.a. att "Perustetaan Helsingin seudun kehittämisen poliittinen neuvotteluryhmä, jonka puheenjohtajana on alue- ja kuntaministeri sekä jäseninä ainakin liikenne- ja viestintäministeri, opetusministeri, sosiaali- ja terveysministeri, valtiovarainministeri, ja ympäristöministeri sekä (5-6) Helsingin seudulta nimettyä poliittista edustajaa, kehyskunnat huomioon ottaen" och att "Pääkaupunkiseudulle (kuusi kuntaa) perustetaan lakisääteinen pääkaupunkiseudun yhteistyöhallitus, joka koostuu kuntien johtavista poliitikoista." (De föreslagna sex kommunerna inbegriper, så som ur kartan ovan framgår, fötrutom de nuvarande SAD-städerna även Sibbo och Kyrkslätt.)

Bakgrunden till Alanens förslag och utkastet till ny lag för huvudstadsregionen var det bristande regionala samarbetet och den låga bostadsproduktionen i förhållandet till efterfrågan i synnerhet. Kommunminister Manninen - eller var det kanske bostadsminister Manninen - med statsminister Matti Vanhanen i bakgrunden hade för avsikt att ta till "hårda medel" för att få upp bostadsproduktionen. Krav ställdes även på Helsingfors, samtidigt som statsministern saboterade Helsingfors planer genom sina uttalanden om Malm.

Utgående från Alanens förslag började inrikesministeriet bereda ett lagförslag som motsvarade Alanens förslag. Städerna i huvudstadsregionen motsatte sig förslagen, trots att ordet metropolipolitiikka upprepas 9 gånger och ordet metropolialue upprepas hela 64 gånger i Alanens rapport. Speciellt hårt var motståndet från samlingspartistiskt håll. Det av Helsingforspolitikerna prisade "frivilliga" samarbetet, samarbetsmötet och samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen är ett försök att förhindra skapandet av en mellanstegsförvaltning och statlig styrning. (Alanen föreslog ingen ny nivå av mellanstegsförvaltning, men nog att det inrättas en lagstadgad samarbetsstyrelse. Dessutom föreslog han att det regionala beslutsfattandet och regionala uppgifter i huvudstads- och Helsingforsregionen skulle föreskrivas genom lag.) Planerna på att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors kan även i högsta grad ses som ett motdrag till Alanens förslag, eller den lagberedning som Alanens rapport ansluter till. Genom annekteringen skulle huvudstaden kunna uppfylla de krav som staten eller regeringen ställde på bostadsproduktion i Helsingfors samtidigt som de övriga städerna i huvudstadsregionen kunde förbli självständiga kommuner.

Alanen räknar i sin rapport upp flera olägenheter i Helsingforsregionen. Jag skall här återge två:

- Helsingin seutu on Euroopan hajaantuneimpia miljoonakaupunkeja; miten kaupunki- ja yhdyskuntarakennetta hallitaan
- Kuka johtaa poliittisesti ja operatiivisesti pääkaupungin miljoonakaupunkia ja Helsingin seutua; tällä hetkellä ei kukaan

Det politiska tomrummet i Helsingforsregionen har gett Helsingfors och Samlingspartiet i Helsingfors en makt som inte bygger på ett politiskt mandat. Huvudstadregionens dokumenterade stöd för en anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen är ett resultat av de möjligheter som det politiska tomrummet har erbjudit Helsingforspolitikerna.

I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" avdramatiserar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi huvudstadsregionens motdrag till Alanens förslag. Jag citerar ur rapporten:

Inrikesministeriet tillsatte i juni 2003 ett projekt för att utveckla samarbetet i Helsingforsregionen. Utredningsman för projektet var Jussi-Pekka Alanen, vars förslag offentliggjordes i mars 2004. Utgående från utredningsmannens förslag och utlåtandena om dem beredde inrikesministeriet ett lagutkast angående utvecklande av samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen.

Med anledning av Alanens utredning begärdes av kommunerna och landskapsförbunden i Helsingforsregionen före utgången av mars 2005 utredningar om vilket sätt de ämnar främja heltäckande samarbete mellan kommunerna i Helsingforsregionen vilket omfattar städerna i SAD-området och deras kranskommuner.

I samtliga utlåtanden understöddes utvecklandet av frivilligt och stegvist samarbete. I sammandraget konstaterades att det frivilliga samarbetet mellan kommunerna i Helsingforsregionen fördjupats på ett betydande sätt i huvudstadsregionen och mellersta Nyland och även mellan dessa.

Myllyniemi refererar till Alanens rapport under rubriken "Förslag till lösningar på problemen med samhällsstrukturen", men Myllyniemi refererar i sin rapport inte till Alanens syn på Sibbo. I sin rapport skriver Alanen följande:

Helsingin läheisyydestä huolimatta Sipoo on ollut vähän suorassa vuorovaikutuksessa Helsingin suuntaan. Yhteistyötä on tehty, mutta vain tapauskohtaisesti. Sipoossa on pelätty Helsingin puuttumista kunnan päätöksentekoon, missä yhtenä syynä on ollut Helsingin laajat maanomistukset Sipoossa. Joissakin puheenvuoroissa on Sipoon merkitystä aika ajoin myös korostettu tavalla, jossa kunnan luonnetta ja perinnettä ei ole otettu huomioon. Asenteet eivät ole sopineet yhteen.

Sipoon tulevaisuus kytkeytyy Helsingin suuntaan. On tärkeää, että Sipoo olisi mukana niissä tarkasteluissa ja suunnitelmissa, joilla Helsingin itäpuolta kehitetään. Selvää myös on, että tässä yhteistyössä Sipoo on itsenäinen toimija, joka päättää oman kuntansa tekemisistä. Sipoon luonnonmaisemat ja kulttuuriympäristö ovat koko seudulle yhtä tärkeitä kuin sipoolaisillekin. Sipoolaisten taholta on esitetty selkeitä varauksia yhteistyön tiivistämisestä pääkaupunkiseudun suuntaan. Edessä olevat haasteet, kuitenkin selkeästi puoltavat tällaista kehitystä.

Kysymyksessä ei ole kuntien yhdistäminen tai päätäntävallan rajoittaminen. Tavoitteena on saada Sipoo mukaan vaikuttamaan pääkaupunkiseudun yhteiseen päätöksentekoon ja kehitystyöhön, jonka osa Sipoo on. Tämä ei rajoita Sipoon perinteellisten kulttuuriyhteyksien säilymistä Itä-Uudellamaalla.

Problemet är att det i huvudstadregionen inte finns ett gemensamt beslutsfattande och att Helsingforts inte vill ha ett sådant. Trots att Alanen talar för ett bevarande av Sibbos traditionella kulturella band till Östnyland, föreslår Alanen i sin rapport även en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands förbund.

Medborgarjournalistik. Den 18 maj 2007

Med anledning av min blogg har jag fått en inbjudan att hålla ett anförande om medborgarjournalistik vid Publicistförbundets seminarium i Hangö i juni. Idag har jag fått lite närmare information om seminariet. Mitt bloggande handlar väl om medborgarjournalistik så till vida att jag varken är utbildad journalist eller får betalt för mitt skrivande. Dessutom är min journalistiska verksamhet tillfällig, fastän jag har bevakat Sibbofrågan i över tio månader. Visst har jag vissa journalistiska ambitioner så som att vara källkritisk och objektiv samt att komma först ut med nyheter, men egentligen är jag mera amatörhistoriker än amatörjournalist. Liksom historiker är jag helt beroende av skriftliga dokment. Jag kan inte ringa upp politiker eller ministerier och presentera mig som redaktör Wadenström från Sibbo-bloggen. Det förblir de professionella journalisternas uppgift att fråga ut politiker.

Min syn på medborgarjournalistikens möjligheter har jag tidigare presenterat i blogginlägget "Topeliusdagen. Den 14 januari 2007 ".

Ett känsligt ärende. Den 17 maj 2007

Med spänning har jag väntat på besked om vilken minister som skall bereda Sibbofrågan. Svenska Yle avslöjade redan i lördags att Astrid Thors är aktuell som Mari Kiviniemis ersättare, men nyheten har inte noterats av övriga medier. Det är märkligt. Idag har i alla fall Christel Liljeström kommenterat frågan på sinn blogg. Jag citerar:

Veckans nyhet var ju att Europa- och integrationsminister Astrid Thors är den minister som troligen skall bereda Sibbo-frågan. Jag har försökt få bekräftelse för tilltänkta tidtabellen för detta, men inte lyckats. Ärendet är så känsligt (och motbjudande?) att ingen riktigt vill säga någonting.

Helsingfors utnyttjar fördröjning av beslutet? Den 15 maj 2007

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår den snart två veckor gamla nyheten att Sfp i Sibbo inte godkänner ett flygfält i Sibbo. Helsingin Sanomat publicerade samma nyhet på tidningens webbplats den 10 maj efter att Sipoon Sanomat hade publicerat en insändare av Bengt Wiik och Kaj Lindqvist om fullmäktigegruppens åsikt. Samma insändare ingick Borgåbladet redan lördagen den 5 maj.

Radio Vega Östnyland ringde upp mig kvart i sju på morgonen med anledning av min blogg. I nyhetssändningen där innan hade kommunstyrelseordförande Christel Liljeström (sfp) kritiserat minister Mauri Pekkarinen (c) för hans ovilja att bereda Sibbofrågan inför statsrådet. Se notisen "Liljeström: Pekkarinen feg" samt audioklippet "Kritik mot Pekkarinen ifall av jäv i Sibbofrågan". (Yles webbsidor har haft probblem med nätattack. Notisen finns även på det ersättande domännamnet tvnytt.) Liljeströms uttalande är i linje med vad hon skrev på sin blogg fredagen den 11 maj.

I dagens Hufvudstadsblad ingår en notis med rubriken "Överskottsjord förs till Sibbo?". Enligt notisen stadsplaneringsverket i huvudstaden vill undersöka om Gumböle och Hältingsträsk (sic) är områden som lämpar sig för jordmassor. Förslaget förefaller stå i konflikt med de planer som Helsingfors presenterats i samband med inkorporeringsplanerna. Helsingfors har uttryckt önskan om ett snabbt beslut i Sibbofrågan, men i själva verket kan Helsingfors dra fördel av att beslutet dröjer. Mauri Pekkarinens ovilja att föredra ärendet kan leda till att beslutet ytterligare dröjer. Den rådenade situationen ger huvudstaden en unik möjlighet att framföra sina önskemål gällande Sibbo. Om Sibbo säger nej till förslagen, så får Helsingfors besvis på kommunens "samarbetsovilja". Jag frågar mig om Helsingfors förslag till platser för flygfält och överskottsjord alls bör tas på allvar.

Jävighet. Den 14 maj 2007

Nylands miljöcentral, som står under miljöministeriet, har på morgonen publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Sibbo generalplan ger goda förutsättningar för byggande invid spårtrafik" (Sipoon yleiskaavassa hyvät edellytykset raideliikenteeseen perustuvaan rakentamiseen). Jag citerar ur pressmeddelandet:

De landskapsmässiga karaktärsdragen och terrängförhållandena i Sibbo tillåter ett byggande med egen prägel som alternativ till det mer effektiva byggandet i metropolområdet. Byggandet bör dock ske med hänsyn till värdefulla kulturmiljöer, fornminnen, naturskydd, grundvattenområden, service- och trafiknät samt rekreationsområden.

Radio Vega Östnylands sändning imorgon tisdag 6:40 torde ta upp Sibbofrågan. Det är lätt att gissa att det speciellt är ministrarnas eventuella jävighet som behandlas. Sedan kommunminister Mari Kiviniemi den 3 maj meddelade att hon jävar sig i Sibbofrågan har nästan alla mina blogginlägg handlat om jävighet. Svenska Yle har nästan dagligen levererat nyheter i ämnet. Jag är ingalunda sakkunnig, men jag vill ändå ännu en gång förklara min syn på ministrarnas jäv i Sibofrågan.

Det finns många frågor där politiker för säkerhets skull bör jäva sig. T.ex. borde Jussi Pajunen ha jävat sig då Helsingfors stad för några år sedan i behandlingen av generalplanen behandlade stadsdelen Malm. Eftersom Pajunen hade ekonomiska intressen i Malm, ansåg förvaltningsdomstolen att han varit jävig, varför generalplanen ogiltigförklarades för Malms del. Däremot var det naturligtvis för övriga stadsfullmäktigemedlemmar fritt fram att på förhand yttra sig om utkastet till generalplan. Det kan rent av anses vara önskvärt att beslutsfattare uttrycker sin åsikt i ett ärende innan beslut fattas. Det hör till den demokratiska beslutsprocessen. Det finns dock undantag där politiker agerar domare och tar ställning till de lagliga förutsättningarna för ett förslag. Åtminstone i dylika fall binds ministrarna av domareden.

Det är en viktig princip att en domare inte tar ställning i en partikulär juridisk fråga innan alla parter har hörts och det är dags att fatta beslut. När det gäller fallet Sibbo är det uppenbart att Pekka Myllyniemi i sitt förslag tagit hänsyn till åsiktsyttringar som statsminister Matti Vanhanen hade gjort före utredningen. Helsingfors förslag till ny kommunindelning gjordes igen direkt på uppmaning av "ledande ministrar". I detta sammanhang är det av mindre betydelse att vissa nuvarande ministrar innan de blev regeringsmedlemmar tagit ställning i Sibbofrågan.

Viktigare än att domarna inte har yttrat sig i ett mål torde vara att det inte föreligger misstankar om att domarna fattar beslut under påtryckning. En domare förväntas naturligvis vara opartisk. Där till bör medborgarna även ha tillit till domarnas opartiskhet. I princip räcker det med att förtoendet för en domares opartiskhet riskeras för att domaren skall anses vara jävig eller skyldig att jäva sig. I fallet Sibbo föreligger det allmänna misstankar om en överenskommelse som binder centerministrar att stöda en annektering.

Opartisk domare? Den 13 maj 2007

Dagens tidningar har inte uppmärksammat nyheten om att Astrid Thors (sfp) är aktuell som föredragare i Sibbofrågan ifall Mauri Pekkarinen inte ställer upp. Inte ens Kimmo Oksanen har på sin blogg noterat nyheten. I ansluning till sitt blogginlägg från idag "Suorat haukut Vantaan kaupunginjohtajalle" återger Oksanen istället ett brev av Tapani Mäkinen, där Mäkinen beskyller Pekkarinen för "pekkarointia" angående Ringbanan i Vanda. Mäkinen har orsak att reagera, eftersom han lurat Vandapolitikerna att satsa på "metropolen" och sålt Vandas havsstrand mot Helsingfors stöd för Ringbanan. (Se Pekkarinen gillar inte regeringens linje. Den 11 maj 2007.)

Själv noterade jag att Pekkarinen var eller hade varit aktuell som Mari Kiviniemis ersättare först då Pekkarinen i torsdags via svenska Yle meddelade att han överväger att jäva sig i Sibbofrågan. Sipoon Sanomat, som talat med Arto Sulonen vid irikesministeriet, skrev dock redan i ledaren i torsdagens tidning att "Mauri Pekkarinen (kesk) on jäävin kuntaministeri ensimmäinen varanimi, mutta Pekkarisenkaan sopivuus ei kuulema ole vielä varmaa."

Mäkinens starka reaktion på Pekkarens uttalande om en eventuell fördröjning av statens finansiering av Ringbanan är ett av många tecken på att det finns en överenskommelse om att Helsingfors skall få inkorporera sydvästra Sibbo. Att Pekkarinen i något sammanhang antytt att han inte stöder en annektering ger inte i sig anledning att ifrågasätta hans opartiskhet. Däremot kan misstankarna om att Centern eller Centerns partiordföranden kommit överens om en annektering äventyra Pekkarinens opartiskhet. Om Pekkarinen efter uttalad åsikt trots allt förordade en annekttering, skulle det finnas starka misstankar om partiskhet. En domare bör ju döma med förbundna ögon och inte se till vad några partiledare eller pressade f.d. ministerkolleger har lovat.

Får Thors föredra Sibbofrågan? Den 12 maj 2007

Gårdagens nyhet om att Pekkarinen överväger jävfrågan pånytt har inte fått någon publicitet i dagens tidningar. I dagens Hbl ingår en liten notis med rubriken "Tarasti skeptisk till Pekkarinens Sibbo-jäv". I notisen citeras Lauri Tarasti, som menar att handels- och industriminister Mauri Pekkarinens motiveringar till jäv inte håller. Pekkarinens egen förklaring till att han inte vill bereda Sibbo-frågan omnämns dock inte.

Igår sade Tarasti, som är före detta medlem i HDF, till svenska Yle att det att en politiker har sagt sina åsikter inte gör honom jävig" och att Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat detta flera gånger tidigare. Nu vet jag inte i hurdana frågor HFD konstaterat att ett politiskt uttalande inte gör någon jävig. Naturligtvis är det så i de flesta fall. I regel är det så som Tarasti säger att politiker måste få säga sina åsikter. Även då det gäller kommunindelningslagen måste politiker i allmänna ordalag få säga sin åsikt om lagen utan att göra sig jäviga att tolka rådande kommunindelningslag. Då regeringen utövar sin verkställande makt måste den alltid följa lagsen, men vanligtvis finns det ett stort rörelserum för politiska beslut. I fråga om förslag till ändring i kommunindelning är statrådets uppgift dock att ta ställning till om framförda förslag till ändring uppfyller de kriterier som lagen definierar. Just i denna typ av fråga fungerar ministarna som domare och därmed är kravet på opartiskhet här mycket större än då det gäller rena politiska beslut. Principen om ministrarnas domarroll tycks vara svår att förstå även för politiker. Jag tycker att Tarasti genom sitt uttalande till Yle sprider dimridåer. Därmed inte sagt att Pekkarinen nödvändigtvis skulle vara jävig att bereda eller föredra Sibbofrågan.

I sig är det bra att frågan om ministrarnas jäv diskuteras. Tarasti själv är en pensionerad domare, som inte behöver bekymra sig över om han skapar jävighetsproblem genom sina uttalanden. Hans trovärdighet i den aktuella frågan påverkas lika väl av att han tidigare tagit ställning för avskaffande av juridiska hinder för planläggning och fungerat som utredningsman i bl.a. bostadsfrågor.

Skälet för en minister att jäva sig är framför allt att inte riskera att beslutet inte ogiltigförklaras på grund av hans eller hennes jäv. Kravet på att en minister i egenskap av domare skall vara opartisk handlar naturligtvis om medborgarnas rättssäkerhet, men även om regeringens anseende och medborgarnas förtroende för statsmakten. Hannes Manninen och Matti Vanhanen har redan genom sina ställningstaganden skadat statsrådet trovärdighet. Det föreligger starka misstankar om att dessa centerministrar varit pressade att lova stöda en annektering. Däremot har Pekkarinens åsikt i Sibbofrågan fram till igår varit okänd åtminstone för mig.

Det är väl inte omöjligt att Pekkarin inte bara "ogillar" de framförda förslagen, utan även har insett att förslagen saknar lagliga förutsättningar. Enligt vad jag förstår kan den beredande ministern förkasta ett förslag till ändring av kommunindelning, så att ärendet inte alls förts till statsrådet för behandling. Åtminstone står det på Inrikesministeriets hemsidor under rubriken "Statsrådets och inrikesministeriets befogenheter" att "ministeriet kan också förkasta en framställning om ändring ifall fullmäktige i någon av de berörda kommunerna motsatt sig den." Tanken är åtminstone lockande, speciellt om det blir Astrid Thors (sfp) som får bereda Sibbofrågan. Alternativet skulle väl vara irikesminister Anne Holmlund (saml), ifall Pekkarinen håller fast vid sitt jäv eller sin ovilja.

Yle Internytt har 14:35 publicerat en notis med rubriken "Thors får föredra Sibbofrågan?". Yle skriver att "enligt vad TV-nytt erfar blir det migrations- och Europaminister Astrid Thors (sfp) som föredrar Sibbofrågan för regeringen om handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) håller fast vid sitt jäv."

17:10
TV-nytt har förmedlat den ovannämnda nyheten även i TV.

Kimmo Oksanen har på kvällen på Helsingin Sanomats webbplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Pekkarisen ei syytä jäävätä itseään". Igen refererar Oksanen till Hufvudstadsbladet, fastän det är svenska Yle som släppt nyheterna kring Pekkarinens eventuella jäv.

Pekkarinen gillar inte regeringens linje. Den 11 maj 2007

Gårdagens nyhet att även Pekkarinen jävar sig har inte fått någon större uppmärksamhet i dagens tidningar. I Hufvudstadsbladet ingår FNB:s korta notis "Pekkarinen anmäler jäv i Sibbofrågan". Helsingin Sanomat har uppmärksammat nyheten endast i Kimmo Oksanens blogginlägg "Helsinki ja Espoo heti Vantaan tueksi!". Jag citerar ur Oksanens blogg:

Päivän Hufvudstadsbladet kertoi Pekkarisen jääväävän itsensä Sipoon rajansiirtohankkeen hallituskäsittelystä. Hänen piti olla itsensä jo aiemmin jäävänneen saman puolueen hallinto- ja kuntaministerin Mari Kiviniemen varamies. Lässähtääkö lounais-Sipoon liitoskin kepun velttoiluun asiassa? Pääministeri Matti Vanhasenkin (kesk) lausunnot asiassa ovat viime aikoina olleet saamattomissa. Näinkö ne poppanat kääntyvät?

Oksanen tar omvägen via Hbl och FNB, fastän det var Yle som släppte nyheten igår. Blogginlägget handlar i övrigt om Pekkarens uttalande enligt vilket statens finansiering av Ringbanan i Vandas kan dröja. Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hilunen har reagerat kraftigt på Pekkarinens uttalande. Det var konsekvent, eftersom Vanda lovat avstå från Westerkullakilen och stöda en annektering av sydvästra Sibbo mot att Helsingfors stöder Ringbanan. Jag citerar ur Jag citerar ur protokollet från Vanda stadsstyrelses möte i Köpenhamn den 20 - 21 juni:

Saadun informaation perusteella Vantaan kaupunginhallitus suhtautuu myönteisesti Helsingin kaupungin esitykseen, joka mahdollistaa seudullisesti ja myös valtakunnallisesti merkittävän asuntorakentamisen lisäämisen Sipoon suunnalla. Esitys parantaa myös Vantaan kaakkoisosien kehittämismahdollisuuksia.

Vantaan kaupunginhallitus edellyttää, että samassa yhteydessä on ratkaistava myös valtakunnallisesti merkittävät liikennehankkeet: Kehäradan rakentaminen ja Kehä III:n parantaminen. Seudun asuntopolitiikan ratkaisujen kannalta Kehäradan rakentaminen tulee saada liikkeelle pikaisesti. Kehä III:n pikaparannustoimenpiteet tulee sisällyttää valtion syksyn lisätalousarvioon.

Yle Internytt har vid tretiden publicerat en nyhet med rubriken "Pekkarinens jäv ifrågasätts". Yle berättar att förvaltningsrådet Lauri Tarasti anser att handels- och industriminister Mauri Pekkarinens förklaring om jäv i Sibbofrågan inte håller. Lyssna till audioklippet "Förvaltningsrådet Lauri Tarasti säger att argumentet inte håller".

17:00
I Radio Vegas nyhetssändning avslöjar Mauri Pekkarinen det egentliga motivet till att jäva sig i Sibbofrågan: Han ogillar förslaget på en annektering! Yle Internytt har publicerat en uppdaterad artikel med rubriken "Pekkarinen överväger jäv på nytt". Jag citerar de inledande och avslutande raderna:

Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) överväger att dra tillbaka sitt beslut om jäv i Sibbofrågan. Samtidigt framkommer det varför han inte ville bereda ärendet – statsministern var av annan åsikt.
...
- Jag tycker inte att regeringens linje i den här frågan är bra. Jag har alltid varit emot sådana åtgärder där regeringen fattar beslut utan att lyssna på vad kommunen i fråga vill.
- Det är orsaken till varför jag inte ville bereda den här saken, uppger Pekkarinen till svenska YLE.

Att Pekkarinen backar hänger samman med att Lauri Tarasti, som är tidigare medlem av Högsta förvaltningsdomstolen, säger till att Pekkarinens förklaringarna till sitt jäv är ohållbara. Tarasti säger till svenska Yle att justitiekanslern eller biträdande justitiekanslern varit för försiktig i frågan om jäv. Man kan fråga sig hur opartisk Tarasti själv är eller åtminstone ifrågasätta hans motiv att uttala sig. Tarastis åsikt i själva Sibbofrågan torde vara klar. Redan i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses extraordinära möte morgonen den 21 juni refereras till utredningsman Lauri Tatasti. I Helsingfors stadsstyrelses förklaring till förvaltningsdomstolen från den 19 september citeras Tavasti eller tomtutbudsarbetsgruppens betänkande. Jag citerar vidare den svenska översättningen från protokollet från styrelsemötet den 18 september:

I syfte att bostadsbyggandet bättre än nu skulle motsvara efterfrågan av bostäder i framtiden och möjliggöra boende till överkomligt pris i den växande stadsregionen är det skäl att försöka avlägsna alla begränsningar för bostadsbyggande. Tomtutbudet är ett av de troliga begränsningarna och ansvaret för att påverka utbudet ligger tydligt hos den offentliga makten. Utbudet av tomtmark är inte enbart förbundet med priset på boende utan inverkar centralt också på enhetligheten i stadsregionernas samhällsstruktur och på hur stort det område är där invånarna har sin arbetsplats. Om bostäder inte finns på områden där hushållen i första hand önskar bo, skaffar invånarna bostäder längre bort från det bästa alternativet. Det leder till att regionens struktur blir utspridd och hushållens vardag försvåras när resorna till arbetet och andra resor blir längre.

Artikeln på finska Yle gar rubriken "Pekkarinen pyörtämässä jääviyttään Sipoo-kiistassa". Se videoklippet "Pekkarinen på kollisionskurs med Vanhanen" med inslaget i TV-nytt. Om Sibbofrågan tas till behandling i statsrådet, så kan man hoppas att det är Pekkarinen som bereder ärendet.

Kommunstyrelseordföranden Christel Liljeström har kommenterat dagens nyhet i ett blogginlägg med rubriken "Inkompetens i Sibbo frågan". Märkligt nog jämför hon Sibbofrågan med Natofrågan, fastän ett förvaltningsbeslut i Sibbofrågan vore av ett helt annat slag än ett beslut i Natofrågan. Inte heller förhåller jag mig okritiskt till Liljeströms förslag till lösning i Sibbofrågan då hon föreslår att att "bostadsminister Vapaavuori och kommun- och förvaltningsminister Kiviniemi följer upp ärendet så att de krav som ställs på Helsingforsregionen gällande boende, trafik och markanvändning konkretiseras."

Även Pekkarinen jävar sig. Den 10 maj 2007

Yle Internett har fyratiden publicerat en notis med rubriken "Pekkarinen jävig i Sibbofrågan". Motsvarande notis på finska "Pekkarinenkin jääväsi itsensä Sipoo-kiistassa" publicerades en timme senare. Enligt Yle menar handels- och industriminister Mauri Pekkarinen (c) att han under riksdagsvalet uttryckt tydliga åsikter om tvisten mellan Helsingfors och Sibbo och att han därför inte kan bereda frågan inför statsrådet. Se ett videoklippet "Det var meningen att Pekkarinen skulle bereda ärendet" med TV-nytts inslag. Lyssna även på audioklippet "Statsministern får avgöra vilken minister som ska bereda ärendet", där förutom Pekkarinen även Mari Kiviniemi och Matti Vanhanen uttalar sig. Kiviniemi säger här att hon inte känner till någon tidtabell. Vanhanen säger för sin del att han inte tar ställning till sin eventuella jävighet förrän dokumenten finns på bordet. Jag undrar om dokumenten överhuvudtaget kommer att läggas på bordet.

FNB/Hbl har publicerat en notis med rubriken "Pekkarinen anmäler jäv i Sibbofrågan".

Genom att jäva sig medger Pekkarinen indirekt att Hannes Manninen (c) hade varit jävig att bereda Sibbofrågan inför statsrådet. Samtidigt medger han att centerministrarna hade en helt felaktig syn på regeringens roll i det aktuella ärendet då de i juni i fjol lovade stöda en annektering av sydvästra Sibbo. Man kan för övrigt fråga sig varför Pekkarinen under riksdagsvalet uttryckte åsikter i frågan, trots att han var minister och vid det laget bör ha insett sin domarroll. Själv har jag helt missat Pekkarinens ställningstaganden. Jag har endast noterat att Pekkarinen i egenskap av handels- och industriminister har haft skäl att verka för småhubebyggelse i trä. (Se "Småhusområde invid metron. Den 11 februari 2007".)

Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats publicerat en notis med rubriken "Sipoon Rkp ei hyväksy lentokenttää". Kimmo Oksanen har i ett blogginlägg med rubriken "Sipoo ja Espoo eivät halua tutkia" kommenterat "nyheten". I notisen berättas att Bengt Wiik och Kaj Lindqvist i dagens Sipoonsanomat meddelar fullmäktigegruppens åsikt om förslaget till ett flygfält i Sibbo. I en insändare noterar de att stadsstyrelsen i Helsingfors i ett utlåtande uppmanat Sibbo att reservera plats för ett flygfält, t.ex. i Savijärvi och säger att Svenska folkpartiet inte kommer att godkänna några "dylika" förslaf. Samma insändare ingick i lördagens Borgåblad, dagen efter att Sibbo kommun genom kommundirektör Markku Luoma i ett pressmeddelande (pdf) hade meddelat att Sibbo är redo att diskutera flygfältsfrågan.

Det ser ut som om kommunikationen i Sibbo inte fungerat. Fullmäktigegruppens ställningstagande verkar inte taktiskt rationell. Min gissning är att insändarna har sändts till så väl Sipoon Sanomat som Borgåbladet innan pressmeddelandet publicerades. Målgrupperna är helt olika. Pressmeddelandet riktar sig till regeringen, medan insändaren riktar sig till Sibbobor. Man kunde tänka sig att Sfp:s fullmäktigegrupp har kommunalvalet i tankarna, men snarare handlar ställningstagandet i insändaren om att övertyga Sibboborna om fördelen med att kommunen hör till Nylands förbund. Själv ser jag det som viktigare att medlemskapet i Östra Nylands förbund skyddar Sibbo mot metron än mot flygfält eller förvaringsplatser för överskottsjord.

Ja och nej till fusioner. Den 9 maj 2007

Esbos utlåtande om sammanförande av lanskapen Nyland och Östra Nyland, som är identiskt med Vandas motsvarande utlåtande (se Helsingforshatt. Den 8 maj 2007) har inte fått någon större medieuppmärksamhet. I Hufvudstadsbladet ingår en liten notis med rubriken "Esbo vill ha ett landskap i Nyland". I notisen berättas att Carl Haglund (sfp) motsatte sig fussionsförslaget. I en notis med rubriken "Esbo negativ till fusioner" noterar Yle Mellannyland att att stadsstyrelsen i Esbo anser att "Nylands och Östra nylands förbund gott kunde sammanslås". Rubriken för notisen bygger på ett pressmeddelande med rubriken "Espoon kaupunginhallitus kannattaa vapaaehtoista yhteistyötä pääkaupunkiseudulla", som stadsstyrelsen i Esbo publicerade igår kväll.

I pressmeddelandet heter det inledelsevis att "Pääkaupunkiseudun kilpailukykyä ja asukkaiden palveluja parannetaan parhaiten syventämällä vapaaehtoista verkostomaista yhteistyötä Pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan ja kaupunkien valtuustojen hyväksymien sopimusten ja periaatteiden mukaisesti, todetaan Espoon kaupunginhallituksen 8.5.2007 yksimielisesti hyväksymässä kannanotossa." Något dylikt ställningstagande har jag inte hittat i protokollet från gårdagens stadsstyrelsemöte, men i utlåtandet om utlåtande om sammanförande av lanskapen Nyland och Östra Nyland heter det, liksom i Vandas motsvarande utlåtande, att "Helsingin seudulla kuntien keskinäinen yhteistyö on edennyt sopimuspohjaisesti."

Pressmeddelandet synliggör motiven bakom Esbos (och Vandas) utlåtanden om ett föreslaget sammanförande av de nyländska landskapsförbunden. Liknande motiv torde förklara varför Esbs godkännande ställningstagandet för en anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen, som samarbetsmötet för huvudstadsregionen gjorde ifjol. Esbo måste bevisa sin samarbetsvilja för att trygga sin ställning som en självständig stad. Allmänt gäller att det i Helsingforsregionens samarbetsorgan inte ha annan åsikt än Helsingfors, men speciellt Esbo är för tillfället piskat att bevisa sin vilja till "frivilligt samarbete".

Liksom Pekka Myllyniemis "utredning" och de förespråkande utlåtandena som gjorts om förslagen till en annektering av sydvästra Sibbo representerar utlåtandena om förslaget till en sammanslagning av landskapsförbunden ett otroligt hyckleri. Eftesom man torde ha insett att en annektering av sydvästra Sibbo inte är möjlig, torde bl.a. Mari Kiviniemi (c) nu köra hårt för en sammanslagning av landskapsförbunden. Yle Internytt har på förmiddagen publicerat en notis med rubriken "Landskapssammanslagningar oundvikliga". Det är kanslichefen vid inrikesministeriet Ritva Viljanen som står för åsikten om de "oundvikliga" sammanslagningarna. Enligt Yles notis står en sammanslagning av Östra Nylands och Nylands landskap först på agendan.

Helsingfors (och utredningsman Pekka Myllyniemis) motiveringar till varför en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden är nödvändig har jag redogjort många gånger tidigare på denna blogg. Det huvudsakliga "problemet" är att Sibbo hör till ett annat förbund än huvudstadsregionen. Helsingfors vill ha större kontroll över planläggningen i sydvästra Sibbo. I övrigt torde huvudstadsregionens städer inte bry sig om till vilket förbund Östnyland hör. Med landskapsstyrelseordförande Tapani Mäkinens eget uttryck har Nylands förbund blivit ett "metropolförbund". Därför vore det vettigt att "Helsingfors metropolområde" (SAD-kommunerna) bildade ett eget landskapsförbund, vilket jag även föreslog i blogginlägget "Besvär till Högsta förvaltningsdomstolen. Den 15 januari 2007". Nu är representanterna för övriga kommuner tvungna att så som Pekka Myllyniemi agera springpojke för Helsingfors för att få sin egen kommuns intressen uppmärksammade.

Intressant nog föreslog Jan Vapaavuori (Helsingfors) tillsammans med Tapani Mäkinen (Vanda) och Hanna-Leena Hemming (Esbo) den 13 december 2003 i ett ställningstagande att huvudstadsregionen skulle bilda ett eget landskapsförbund. I ställningstagandet, som har rubriken "Pääkaupunkiseudusta oma maakuntaliitto, johon YTV yhdistetää", säges det bl.a. följande:

Päätavoitteena tulee olla pääkaupunkiseudun neljän ydinkunnan (Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen) yhteistyön tiivistäminen. Tämän tueksi tarvitaan myös uusia pääkaupunkiseudun ja kehyskuntien välistä kanssakäymistä edistäviä järjestelyjä.

Nykyisen Uudenmaan liiton ja Itä-Uudenmaan muodostama alue tulisi jakaa pääkaupunkiseudun kunnista muodostettavaan Suur-Helsingin liittoon ja muun Uudenmaan käsittävään (uuteen) Uudenmaan liittoon. Pääkaupunkiseudun yhteistyövaltuuskunta YTV tulisi tämän jälkeen yhdistää Suur-Helsingin liittoon. Lopputuloksena olisi riittävän vahva ja laaja-alainen maakuntaliitto, jonka puitteissa voitaisiin mielekkäällä tavalla toteuttaa kaikki mm. Alasen selvitystyön yhdyskuntarakentamista, kaavoitusta, asumista, liikennettä ja alueen markkinointia koskevat ehdotukset.

Yle Uudenmaan uutiset har publicerat en notis med rubriken "Maakuntien yhdistämiset käynnistyvät todennäköisesti Uudeltamaalta".

21:00
Helsingin Sanomat har publicerat en artikel med rubriken "Espoon johto: Puheet kaupunkien yhdistämisestä vastoin sopimuksia".

Helsingforshatt. Den 8 maj 2007

Ledaren i dagens utgåva av Borgåblader har rubriken "Kan Vapaavuori ta av sig Helsingforshatten" och handlar bl.a. om bostadspriser och jäv i anslutning till Sibbofrågan. Jag citerar ur ledaren:

Kungstanken bakom Helsingfors anspråk på delar av Sibbo är att ett större tomtutbud är ägnar att sänka tompriserna och därmed byggnadskostnaderna. Också statsminster Matti Vanhanen har uttryckt sådana tankegångar. Men problemet är inte så enkelt.

I tidningen ingår utöver ledaren FNB:s intervju med bostadsministern. I intervjun, som har getts rubriken "Bostadsproblemen reflekteras i konkurrenskraften", säger Jan Vapaavuori bl.a. att nya bostadsområden bör planeras nära stadskärnorna och i anslutning till goda kollektivtrafikförbindelser och att Sibbo i det här avseendet är helt överlägset i huvudstadsregionen. Vapaavuori säger vidare att Sibbofrågan "tas upp till behandling i regeringen inom en snar framtid". FNB:s intrvju ingår även i dagens nummer av Uutislehti 100, men raderna där Sibbo omnämns finns inte med här.

Paradoxalt kan Vapaavuori nu även som minister komma med ställningstaganden som anknyter till Sibbofrågan just för att hans jäv redan har fastslagits. Visserligen säger Vapaavuori i intervjun inte vem som skall bygga i Sibbo, men hans åsikt är minsann känd från förut. Vapaavuoris påstående om Sibbos överlägsenhet som bostadsområde visar att Vapaavuori åtminstone inte ännu tagit av sig "Helsingforshatten". Kravet på opartiskhet bör gälla alla ministrar, även de som jävar sig då Sibbofrågan eventuellt behandlas i statsrådet. Ur hela huvudstadsregionens och Helsingforsregionens synvinkel skulle det finnas lämpligare orter att bygga på än i sydvästra Sibbo, men dess värre talar hela regionen med Helsingfors röst. Detta torde även gälla ställningstagandena för en sammanslagning av Nylands och Östra Nylands landskapsförbund. Huvudstadsregionens städer är tvingade till "frivilligt" samarbete och då är utlåtanden enligt Helsingfors önskemål en liten eftergift jämfört med t.ex. västmetron eller Westerkullakilen.

Esbo stadsstyrelse har idag enligt FNB:s notis, som på Helsingin Sanomats webbplats publicerats under rubriken "Espoo kannattaa maakuntien yhdistämistä", tagit ställning för en sammanslagning av de nyländska landskapsförbunden. Vanda statsstyrelse gjorde ett liknande beslut igår. (Se FNB:s notis "Vantaan kaupunginhallitus yhdistäisi maakunnat" på Kuntalehtis webbplats.) Intressant är att förslagen till utlåtanden är så gott som identiska. Jag frågar mig vem som dikterat utlåtandet. Jag citerar först förslaget till Vandas utlåtande, som ingår i föredragningslistan (MS Word) för gårdagens stadsstyrelsemöte:

Maankäytön, asuntotuotannon ja liikenteen seudullinen kehittäminen edellyttää Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä, jota valta-osa seudun kunnista ovat esittäneet Helsingin seudun kehittämishankkeen ja kunta- ja palvelurakenneuudistuksen yhteydessä. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta on todennut 14.2.2006 kaupunkien yhteisessä vastauksessa sisäasianministeriölle kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeeseen, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot tulee yhdistää. Vain tällä tavoin toimien maan ainoa metropolialueen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu. Helsingin seudun yhteistyökokouksen 13 kaupunkia ja kuntaa (Sipoon kunnan antaessa oman kannanoton osana Itä-Uudenmaan liiton kannanmuodostusta) hyväksyi 7.2.2006 kannanoton, jossa myös todetaan liitto-jen yhdistämisen tarve.

Helsingin seudulla kuntien keskinäinen yhteistyö on edennyt sopimuspohjaisesti. Maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelutyötä (MAL) tehdään sekä pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan että Helsingin seudun 14 kunnan yhteistyönä. Maakuntaliiton alueiden käytön ja kehittämisen suunnittelutyön tulee tukea myös näitä prosesseja seudun kilpailukyvyn edistämiseksi.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liitot tulee yhdistää erityisesti maakuntakaavoituksen järkiperäistämiseksi. Helsingin seudun yhdyskuntarakenteen johdonmukainen kehittäminen on maakuntakaavoituksen perustehtävä. Siihen kuuluu asutuksen, työpaikkojen, liikenteen, virkistyksen kuin myös ympäristönsuojelun tarpeiden yhteensovittaminen. Erillään toimivilla liitoilla ei ole yhteisiä lähtökohtia eikä strategisia tavoitteita.

Maakuntaohjelman ja toteuttamissuunnitelman vahvistunut rooli alueellisten voimavarojen ohjaajana, aluekehittämisrahojen täysimääräinen hyväksikäyttö ja yhteensopivuus valtionhallinnon aluejakoihin (TE-keskus, ympäristökeskus, tiepiiri) puoltavat myös maakuntaliittojen yhdistämistä.

Vantaan kaupunki on esittänyt Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä jo useissa aiemmissa lausunnoissaan, mm. lausunnoissaan sisäasiainministeriölle Helsingin seudun yhteistyön kehittämishankkeesta (2003), Uudenmaan maakuntasuunnitelma 2030 -luonnoksesta (2005), Itä-Uudenmaan maakuntasuunnitelma 2035-luonnoksesta (2005) ja Uudenmaan maakuntaohjelma -luonnoksesta (2006).

Förslaget till Esbos utlåtande lyder enligt föredragningslistan för dagens stadsstyrelsemöte enligt följande:

Maankäytön, asuntotuotannon ja liikenteen seudullinen kehittäminen edellyttää Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä, jota valtaosa seudun kunnista ovat esittäneet Helsingin seudun kehittämishankkeen ja kunta- ja palvelurakenneuudistuksen yhteydessä. Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta on todennut 14.2.2006 kaupunkien yhteisessä vastauksessa sisäasianministeriölle kunta- ja palvelurakenneuudistushankkeeseen, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot tulee yhdistää. Vain tällä tavoin toimien maan ainoa metropolialueen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu. Helsingin seudun yhteistyökokouksen 13 kaupunkia ja kuntaa (Sipoon kunnan antaessa oman kannanoton osana Itä-Uudenmaan liiton kannanmuodostusta) hyväksyi 7.2.2006 kannanoton, jossa myös todetaan liittojen yhdistämisen tarve.

Helsingin seudulla kuntien keskinäinen yhteistyö on edennyt sopimuspohjaisesti. Maankäytön, asumisen ja liikenteen suunnittelutyötä (MAL) tehdään sekä pääkaupunkiseudun neuvottelukunnan että Helsingin seudun 14 kunnan yhteistyönä. Maakuntaliiton alueiden käytön ja kehittämisen suunnittelutyön tulee tukea myös näitä prosesseja seudun kilpailukyvyn edistämiseksi.

Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liitot tulee yhdistää erityisesti maakuntakaavoituksen järkiperäistämiseksi. Maakuntaohjelman ja toteuttamissuunnitelman vahvistunut rooli alueellisten voimavarojen ohjaajana, aluekehittämisrahojen täysimääräinen hyväksikäyttö ja yhteensopivuus valtionhallinnon aluejakoihin (TE-keskus, ympäristökeskus, tiepiiri) puoltavat myös maakuntaliittojen yhdistämistä.

Espoon kaupunki on jo aiemmin eri yhteyksissä esittänyt Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliittojen yhdistämistä.

De två utlåtandena skiljer sig från varandra, frånsett det sista stycket där Vanda är mera detaljerad om sina egna tidigare ställningstaganden, endast så tillvida att tre satser i det tredje stycket i Vandas utlåtande saknas i Esbos utlåtande. Just det tredje stycket citeras i FNB:s notis, som publicerats på Kuntalehtis webbplats.

Även kommunstyrelsen i Sibbo har idag på sitt möte gett ett utlåtande om sammanförande av lanskapen Nyland och Östra Nyland. I förslaget till utlåtande betonas bl.a. att "en eventuell sammanslagning av landskapen bör grundas på opartiska utredningar" och att "en sammanslagning bör genomföras endast på basis av frivilliga avtal". Christel Liljeström har kommenterat styrelsens behandling av ärendet på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Principer och politik".

Ärlig och uprichtig Domare? Den 7 maj 2007

Pressmeddelandet "Sibbo är redo att även diskutera flygfältsfrågan" (Sipoo valmis keskustelemaan lentokentästäkin) från den 4 maj finns nu även på Sibbos webbplats. Betecknande är att pressmeddelandet publicerats under kategorin "Helsingfors-Sibbo-frågan".

Kimmo Oksanen har på eftermiddagen på sin blogg "Suurkaupungin hai" på Helsingin Sanomats bloggplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Sipoo rakennettava tavallisille veronmaksajille". Oksanen är okritiskt positivt inställd till en annektering av sydvästra Sibbo, men han lyfter i sitt blogginlägg fram en motstridighet i argumenten för en inkorporering. Två centrala motiv för en inkorporering är att få billigare bostäder och att ge Helsingfors goda skattebetalare. Dessa två målsättningar torde vara oförenliga.

Astrid Thors redogjorde igår på sin blogg varför hon inte svor "ministereden" när hon blev minister. Svaret är att hon redan svurit domareden. På Statsrådets webbplats står det att "Ministrarna skall innan de tar emot sina uppgifter avlägga tjänste- och domared eller avge motsvarande försäkran om de inte tidigare gjort det." Försäkran är ett sekulärt alternativ till eden. Jag citerar domareden nedan:

Jag Matti Taneli Vanhanen lofvar och svär, vid Gud och hans heliga Evangelium, at jag vil och skal, efter mitt bästa förstånd och samvete, i alla domar rätt giöra, ej mindre then fattiga, än then rika, och döma efter Guds och Finlands Lag, och laga stadgar: aldrig lag vränga, eller orätt främja, för skyldskap, svågerskap, vänskap, afvund och illvilja, eller räddhoga: ej eller för mutor och gåfvor, eller annan orsak, under hvad sken thet vara må, och ej then saker giöra, som saklös är, eller then saklös, som saker är. Jag skal ock hvarken förr, än domen afsäges, eller sedan, uppenbara them, som til Rätta gå, eller androm, the rådslag, som Rätten inom lyckta dörrar håller. Thetta alt vil och skal jag, som en ärlig och uprichtig Domare, troliga hålla, utan arga list och påfund, så sant mig Gud hielpe til lif och siäl.

Detta som en påminnelse till statsministern och andra ministrar som redan för fyra år sedan, vid Gud och hans heliga Evangelium, lofvade och svor domareden. Kravet på ministrarnas opartiskhet då statsrådet fungerar som domstol borde inte ha kommit som någon överraskning för Vanhanen och Manninen då de i juni - för vänskap och skyldskap - uttalade sitt stöd för Helsingfors förslag till ny kommunindelning.

Diskussionen om jävighet fortsätter. Den 6 maj 2007

Ett ledarstick i dagens Helsingin Sanomat har rubriken "Ministerin esteellisyydellä rajansa". Jag citerar de inledande raderna:

Helsingin Sipooseen kohdistuva alueliitosesitys on poikinut uuden ongelman. Nyt pohditaan, kuinka moni nykyisen hallituksen ministeri on estynyt osallistumaan päätöksentekoon. Kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk), asuntoministeri Jan Vapaavuori (kok), oikeusministeri Tuija Brax (vihr) ja opetusministeri Sari Sarkomaa (kok) ovat Helsingin kaupunginvaltuutettuina olleet päättämässä rajansiirtoesityksestä ja ovat siksi jäävänneet itsensä.

Tarkkaan ottaen hallintolaissa ei ole pykälää, joka velvoittaisi ministerit pidättäytymään päätöksenteosta asiassa, josta he ovat olleet aikaisemmassa luottamustehtävässään päättämässä. Laissa on yleislauseke, jonka mukaan virkamies tai ministeri on esteellinen, jos luottamus hänen puolueettomuuteensa vaarantuu.

Oikeuskansleri Paavo Nikula kehotti edellisen hallituksen ministereitä pidättäytymään julkisista kannanotoista etukäteen juuri jääväysuhan vuoksi. Nikulan jälkeen apulaisoikeuskansleri Jaakko Jonkka on pohtinut jääviysasiaa, mutta lopullista kantaansa hän ei vielä ole valmis esittämään.

Helsingin Sanomat förhåller sig kritiskt till att risken för jäv begränsar politikernas möjlighet att uttala sig och att frågam om jäv i grunden handlar om yttrandefrihet. Jag håller inte riktigt med Helsingin Sanomats ledarskribent. Det kommer alltid att finnas yrkesgrupper vars yttrandefrihet beskärs. Det är en grundläggande princip att domare inte skall ta ställning i en fråga innan den behandlas i domstol. Ett förslag till ändring i kommunindelningen är eller borde inte vara en politisk fråga. Regeringens uppgift är inte här att göra ett politiskt beslut, utan att bedöma huruvida ett förslag till gränsjustering uppfyller de kriterier som lagen förutsäger.

Helsingfors (eller Myllyniemis) förslag till ny kommunindelning är en fråga där politikernas åsikter egentligen inte borde ha relevans. När det gäller fallet Sibbo utgick man från första början från en felaktig uppfattning om kommunindelningslagen och om regeringens roll och befogenheter. Då statsministern indirekt lovade stöda en annektering riskerade han omedelbart att förlora sin trovärdighet som en opartisk domare. Även om det inte skulle gå att bevisa att Hannes Manninen och Matti Vanhanen lovade sitt stöd för en annektering i utbyte mot politiska gentjänster, föreligger det starka misstankar härom. (Det handlar främst om KSSR.) Det är mera än tillräckligt för att Vanhanen skall anses vara jävig. Efter statsminister och partiordförande Vanhanens uttalanden i gränsfrågan kan dess värre alla centerministrars opartiskhet ifrågasättas. Det betyder inte att de skulle vara jäviga, men misstron visar vilket stort misstag statsministern gjort sig skyldig till genom sina uttalanden i Sibbofrågan.

I fredagens blogginlägg skrev jag att det var den 1 december som justitiekansler Paavo Nikulas uppfattning om ministrarnas domarroll först uppmärksammades, men i själva verket skrev f.d. justitieombudsman Jacob Söderman i en insändare i Hufvudstadsbladet redan den 31 oktober att "Enligt gällande lag om kommunindelning kan förhandsbesked inte ges av vare sig ministern eller ministeriet." Samma dag kunde man i ledaren i Uutislehti Demari läsa följande:

Valtioneuvostolla on asiassa toiminta- ja päätösvalta, joita sen ei pidä enempää kiirehtiä kuin lykätä. Tuntuu olevan kovin heikosti tiedossa, että valtioneuvosto toimii alueliitoksissa kuin tuomioistuin. Käsittelyyn ei saa kuulua ratkaisun spekulointi julkisuudessa. Siksi on lapsellista yrittää haastaa asiassa ministereitä ennakoimaan kantojaan.

Ironiskt nog hade Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) två dagar tidigare (den 29 oktober) sagt att "Kokoomuksen on jo korkea aika kertoa oma kantansa Sipoo-kysymykseen." (Se Sdp:s webbplats.) Samlingspartiet var vid den tidpunkten visserligen inte regeringsparti, men Hiltunens uttalande tyder på att hon ännu inte då hade noterat att "valtioneuvosto toimii alueliitoksissa kuin tuomioistuin". Om Hiltunen redan i juni ifjol hade förstått ministrarnas domarroll, så hade Sdp kanske aldrig godtagit Manninens kompromissförslag för kommun- och servicestrukturreformen.

I Helsingin Sanomat den 25 januari gjorde för övrigt Jyrki Katainen i artikeln "Sipoota ei auta enää mikään" på Samlingspartiets vägnar ett ställningstagande i Sibbofrågan. Jag citerar:

Jos valtio vaalien jälkeen onkin demarien ja kepun sijasta demarit ja kokoomus tai kepu ja kokoomus, linja ei muutu.

Kokoomus ilmoittaa, että sen kanta on sama: "Tässä asiassa jatketaan Sdp:n ja Keskustapuolueen viitoittamalla tiellä", kokoomuksen puoluejohtaja Jyrki Katainen sanoi keskiviikkona, kun kysyin häneltä asiasta.

Katainen: "Kohtuuhintainen asuminen, ympäristöystävällinen liikenne ja pääkaupunkiseudun kilpailukyky ovat tämän alueen tärkeät ratkaistavat ongelmat."

"Liitoksesta vallitsee pääkaupunkiseudulla laaja poliittinen yhteisymmärrys. Kaikki ovat sen takana paitsi Rkp."

Katainen sade ungefär det samma i Hufvudstadsbladet samma dag (den 25 januari). Jag citerar:

– Det råder ju en bred politisk enighet, alla partier i regeringen utom sfp är för gränsjusteringen, säger Katainen.
Ifall det drar ytterligare ut på tiden och en ny regering hinner tillsättas där han själv sitter tror Katainen inte att beslutet blir annorlunda.
– Hur ledsamt det än är att kommunerna inte kunnat komma överens, skulle jag nog besluta på samma sätt som minister.

Yle Mellannyland har klockan 17 idag publicerat en notis med rubriken "Sfp-ministrar utreder jäv i Sibbofrågan".