Svårbegripligt avgörande. Den 31 mars 2012

http://www.kulturfonden.fi/sv/om/aktuellt/article-14960-14095-vem-ser-till-att-ratt-ar-ratt

Keskisuomalinen publicerade igår på tidningens webbplats FNB:s notis med rubriken "Ranskalainen tulee tarkastamaan Suomen kuntauudistusta". I notisen kan man läsa att "Euroopan neuvosto epäilee, ettei Suomen valmisteilla oleva kuntajakouudistus ole Euroopan paikallisen itsehallinnon peruskirjan mukainen, kirjoittaa Keskisuomalainen." Det var alltså Keskisuomalainen själv som kunde berätta att Europarådet misstänker att kommunreformen strider mot europeiska stadgan om lokalt självstyre. Det är möjligt att kommunreformen även strider mot Finlands grundlag, men det lär vi aldrig få veta eftersom Finland saknar en författnings- eller grundlagsdomstol. De tolkningar av grundlagen som görs av riksdagens grundlagsutskott är ofta politiskt betingade.

Det har även hävdats att inkorporeringen av sydvästra Sibbo strider mot såväl europeiska stadgan om lokalt självstyre som Finlands grundlag. Efter HFD:s avgörande i fallet Sibbo hävdade professor Kaarlo Tuori att HFD:s beslut kränker Sibbobornas grundlagsenliga rättigheter, eftersom den kommunala självstyrelsen hör till invånarnas grundrättigheter. HFD hävdar för sin del i sitt beslut att inkorporeringen inte strider mot den kommunala självstyrelsen och hänvisar till ett ställningstagande av grundlagsutskottet från år 1998. I sin artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanmat den 16 februari 2008 låter Tuori förstå att fallet Sibbo blottlägger behovet av en författningsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".)

I mitt inlägg "Behov av författningsdomstol. Den 29 mars 2012" har jag noterat diskussionen om behovet av en förvaltningsdomstol vid Svenska kulturfondens seminarium, som ordnades i anslutning till Paulina Tallroths utredning "Vem vakar över våra rättigheter?" (Thors uttalande om HFD:s avgörande i fallet Sibbo motsvarar för övrigt det hon gjorde i sitt blogginlägg "Dagen dominerad av musik" den 16 januari 2009.) I utredningen "Vem vakar över våra rättigheter? De finska institutionerna och diskussionen om en författningsdomstol" omnämns även fallet Sibbo. Jag citerar:

Tanken på en författningsdomstol tilltalar i synnerhet medborgare och organisationer. Även sådana rättslärda som principiellt motsätter sig en författningsdomstol i Finland konstaterar att de "i svaga ögonblick har saknat en författningsdomstol". Sådana ögonblick uppstår då de institutioner som man i regel är nöjd med fattar juridiskt tvivelaktiga beslut.

Ett exempel på ett juridiskt svårbegripligt avgörande är statsrådets och senare förvaltningsdomstolens beslut i det så kallade Sibbofallet, som gällde ändringen i kommunindelningen så att delar av Sibbo anslöts till Helsingfors. Statsrådets beslut ansågs i debatten problematiskt med tanke på kommuninvånarnas grundtryggade självstyrelse när Sibbo kommun motsatte sig ändringen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att statsrådets beslut inte var lagstridigt, eftersom det fanns dels sådana allmänna juridiska förutsättningar, dels sådana särskilt vägande skäl som avses i kommunindelningslagen.

Det är eventuellt så att Tuori i allmänhet inte efterlyser en förvaltningsdomstol, utan att HFD:s avgörande i fallet Sibbo föranledde ett "svagt ögonblick". Åtminstone refererar Tallroth i det aktuella sammanhanget till Tuori. Själv skulle jag efterlysa en förvaltningsdomstol, men jag är inte helt säker på att en förvaltningsdomstol hade ansett att inkorporeringen av sydvästra Sibbo strider mot grundlagens bestämmelse om kommunalt självstyre. Vad som skulle behövas och vad som skulle ha behövts i samband med fallet Sibbo är i första hand en politiskt oberoende och okorrumperad domstol, till vilken man kunde överklaga statsrådets beslut. En närmare analys av HFD:s beslut i fallet Sibbo visar inte bara att argumentationen är kontroversiell, utan att HFD i sitt avgörande negligerar och förringar påståenden om formella fel i samband med beredningen och beslutet om ändringen i kommunindelningen. Någon större skillnad är det inte om institutionen kallas förvaltningsdomstol eller författningsdomstol, så länge institutionen är regeringens förlängda arm och dess domare har ett beroendeförhållande till den verkställande makten.

Om beslutet om en inkorporering av sydvästra Sibbo tagits genom lagstiftning av riksdagen, hade det inte gått att besvära sig mot beslutet, eftersom Finland saknar en förvaltningsdomstol. Enda utvägen att föra ärendet vidare hade då varit att vända sig till europeisk instans. Från Sibbos sida hävdade man dock just att beslutet om en inkorporering borde ha tagits av riksdagen, eftersom regeringen saknade laglig rätt till det aktuella beslutet. Nu när beslutet togs som ett förvaltningsbeslut av regeringen gick det att besvära sig över beslutet till högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen visade sig dock i det aktuella fallet vara värdelös som en rättsinstans.

Jos haluaa. Den 30 mars 2012

I tisdags publicerade Borgå stad stadsdirekrörens förslag till Borgås utlåtande till finansministeriet angående kommunreformen. Borgå föreslår här att en ny kommun skulle bestå av nuvarande Borgå, Lovisa. Askola, Mörskom, Lappträsk, Borgnäs, Pukkila och Sibbo. Speciellt framhålls det att "Sibbo kommun borde vara med i den nya kommunen, och då skulle de språkliga rättigheterna hos Sibbos nuvarande invånare kunna tryggas på samma nivå som hittills." Förslaget torde gillas av Sfp:are i Sibbo, men man vågar knappast uttala sitt stöd, då Sibbos linje är att kommunen skall förbli självständig. Med tanke på Sibbos möjligheter att förbli en självständig kommun kan det ändå vara bra att Borgås förslag utreds. I Helsingfors torde man föredra ett självständigt Sibbo framom att Sibbo går samman med Borgå.

HS 29.3 2012 s A 16

Helsingfors stadsfullmäktige behandlade motsvarande ärende på sitt möte i onsdags. Något förslag till utlåtande har ännu inte publicerats, men Helsingin Sanomat publicerade igår en nyhet med rubriken "Helsingin valtuutetut suitsuttivat metropolia", där det kort refereras från diskussionen i fullmäktige. Här kan man bl.a. läsa följande:

Kokoomuksen mielestä ainakin neljän kunnan - Helsingin, Espoon, Vantaan ja Kauniaisten - yhdistymistä pitää alkaa selvittää.

Valtiovarainministeriön kuntarakennetyöryhmä on esittänyt, että myös Sipoo kuuluisi selvitysalueeseen.

"Näemme, että vähintään näiden neljän yhdistyminen pitäisi selvittää. Sipoo voi olla mukana, jos haluaa", muotoili kokoomusryhmän puheenjohtaja Tatu Rauhamäki.

De grönas gruppanförande i ärendet kan läsas på Osmo Soininvaaras blogg.

I gårdagens avsnitt av programmet Hullu juttu ingår ett inslag om (tvångs)inlösning. I inslaget medverkar Leena Liipola, som inte frivilligt säljer sin tomt i Östersundom till Helsingfors stad. Se avsnittet på Yle Arenan, 14:10 - 16:13.

Behov av författningsdomstol. Den 29 mars 2012

Som väntat beslöt planläggningssektionen i Sibbo på sitt möte igår att sälja mark i Östersundom på smammanlagt 45 hektar till Helsingfors. Yle har publicerat en nyhet med rubriken "Sibbo säljer fastigheter till Helsingfors".

Sibbo kommun publicerade i förrgår ett meddelande med rubriken "Minskade skatteintäkter och det förlorade Östersundom –området leder till ett negativt bokslut för Sibbo år 2011". I meddelandet kan man läsa att Sibbo kommuns bokslut för år 2011 visar ett underskott på 3 miljoner och att resultatet påverkas av en extraordinarie avskrivning på 1,7 milj. euro som måste göras på grund av gränsjusteringen i sydvästra Sibbo."

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades på måndagen ett meddelande med rubriken "Vantaan kaupunginhallitus hyväksyi luonnoksen 26. maaliskuuta". I meddelandet kan man läsa att "Östersundomin yhteinen yleiskaavaluonnos hyväksyttiin pienin muutoksin Vantaan kaupunginhallituksen kokouksessa 26.3.2012." Den "lilla ändringen" är satsen "Kaavassa tulee selvittää pikaraitiotien rakentamisen mahdollisuus". Tillägget godkändes med rösterna 9-8.

Östersundomkommittén (Helsingfors stadsplaneringskontor) har mjukat upp sin linje när det gäller snabbspårväg i Östersundom. Snabbspårvägslinjer kompletterar rent av metrolinjen i alternativet B, som stadsstyrelsen i Vanda förordar Östersundomkommittén att godkänna. Bl.a. går en snabbspårvägslinje här längs Nya Borgåvägen. Eftersom byggandet av snabbspårväg redan har utretts, har jag svårt att se att tillägget i stadsstyrelsens beslut skulle ha någon större betydelse. Vad man i Vanda torde ha syftat på är att snabbspårvägslinjen ytterligare borde utredas som ett alternativ (inte komplement) till metrolinjen.

I gårdagens blogginlägg "En politisk dom. Den 28 mars 2012" uppmärksammar jag artikeln "Thors i frågasätter HFD:s Sibbobeslut". Hbl publicerade på tidningens webbplats redan på tisdag kväll en artikel med rubriken "Minoritetsrättigheter måste bevakas bättre" om det aktuella seminariet, där Astrid Thors kom med sitt uttalande. Artikeln fokuserar på behovet av en förvaltningsdomstol, men även fallet Sibbo lyfts fram. Jag citerar:

Thors kritiserade också högsta förvaltningsdomstolens beslut i annekteringen av Sibbo.
–Trots att man röstat om frågan och flera sakkunniga varit med i beredningen gick det så här. I ett sådant här fall kunde en författningsdomstol behövas.

I artikeln som publicerades i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet säger Thors att hon tycker "att det är juridiskt förvånande att HFD använde statsrådets beslut år 2000, där man hänvisar till att Helsingforsregionen har en särställning, för att välsigna inkorporeringen." I högsta förvaltningsdomstolens beslut i fallet Sibbo kan man i kapitel 4. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande, avsnitt 4.3. Avgörandet i huvudsaken / 4.3.2. Särskild motivering / 4.3.2.2. Juridiska förutsättningar för att ändra kommunindelningen / 4.3.2.2.3. Särdrag hos det område som anslutningen gäller läsa följande:

När lagenligheten av statsrådets beslut avgörs, måste man beakta att det är fråga om ett särskilt område, som hör till den ovan i stycket 4.3.2.2.2. definierade Helsingforsregionen och som skiljer sig från övriga kommunala indelningar. Detta framgår bland annat av att statsrådet i de riksomfattande mål som statsrådet 2000 med stöd av markanvändnings- och bygglagen fastställde för områdesanvändningen gav Helsingforsregionen en särställning jämfört med de övriga områdena i landet. Med hänsyn till det anslutna områdets läge och betydelse för en behärskad och harmonisk utveckling av samhällsstrukturen i Helsingforsregionen, samt de möjligheter till bättre bostadsbyggande och trafikförbindelser i Helsingforsregionen som anslutningen medför i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen, finns det i 3 § i kommunindelningslagen nämnda allmänna förutsättningar för ändringen i kommunindelningen, vilka även är vägande så som avses i 5 § 2 mom. i kommunindelningslagen.

I ett inslag om seminariet i anslutning till Paulina Tallroths utredning "Vem vakar över våra rättigheter?" i Yles svenska nyheter i tisdags nämndes "Helsingfors tvångsannektering av Sibbo" som exempel på fall där "myndigheterna varit nära att köra över de svenskspråkigas rättigheter".

En politisk dom. Den 28 mars 2012

Hbl 28.3 2012 s 13

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Thors i frågasätter HFD:s Sibbobeslut". På Svenska kulturfondens seminarium igår har Astrid Thors, enligt Hbl, påpekat att "det politiska trycket på HFD var väldigt starkt efter att regeringen fattat sitt beslut". Hbl citerar Thors enligt följande:

- Nu när jag är en riksdagsledamot i leden kan jag säga det. Jag tycker att det är juridiskt förvånande att HFD använde statsrådets beslut år 2000, där man hänvisar till att Helsingforsregionen har en särställning, för att välsigna inkorporeringen. Det här vägde tyngre än lagstiftningen om den kommunala självstyrelsen och det visar att förvaltningsdomstolen inte är lika självständiga som de allmänna domstolarna.

På seminariet igår kommenterade Thors, som är jurist till utbildningen, en utredning om grundlagsstadgade rättigheter. På seminariet lyfte man även fram behovet av en författningsdomstol. Hbl noterar att bl.a. justitieminister Anna-Maja Henriksson (sfp) har efterlyst en författningsdomstol. På denna blogg har jag noterat att även Henrik Lax (sfp) i samband med Sibbofrågan efterlyst en författningsdomstol. (Se "Den överkörda medborgarens halmstrå. Den 21 april 2008".) I november 2009 lyfte Mikaela Nylander i ett pressmeddelande fram behovet av en förvaltningsdomstol. (Se "Förvaltningsråd för viss tid. Den 17 november 2009" och "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010".) Även professor Kaarlo Tuori har i samband med diskussionen om fallet Sibbo lyft frambehovet av en konstitutions- eller grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".)

Direktiv för fortsatt planering. Den 27 mars 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunkisuunnittelulautakunta/Suomi/Paatoshistoria/2012/Ksv_2012-03-20_Kslk_10_El/D463C1AA-F509-4C64-AFBE-7B2DCAC20394/Ostersundomin_yhteinen_yleiskaavaluonnos_%28a-asia%29.html

Stadsstyrelsen i Vanda hade på föredragslistan för sitt möte igår utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Ärendet bordlades senaste gång. Vad men beslöt i Vanda igår vet jag inte.

Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors tog sitt beslut i det aktuella ärendet den 20 mars. Följande dag skrev Mari Holopainen, som är grön medlem i stadsplaneringsnämnden, ett blogginlägg med rubriken "Östersundom-kaava tyydyttävä kompromisssi". I inlägget säger Holopainen följande:

Vihreiden aloitteesta rakentamista saatiin vähennettyä kolmella luontoarvoiltaan tärkeällä alueella: Porvoonväylän pohjoispuolella Landbon lähellä, Talosaaressa sekä Salmenkallion eteläkärjessä olevalla Kantarnäsin niemellä.

Det var en intressant tolkning av de direktiv eller "anvisningar", som jag återgav i gårdagens blogginlägg "Kantarnäs. Den 26 mars 2012".

För övrigt kan det noteras att Holopainen formellt varken föreslog eller understödde direktiven för fortsatt planering. Vid statsplaneringsnämndens möte den 13 mars, då ärendet bordlades för andra gången, var det den samlingspartistiska ordföranden Lasse Männistö som lade fram direktiven i form av ett motförslag, medan de grönas andra representant i stadsplaneringsnämnden Osmo Soininvaara understödde Männistös förslag. Vid mötet den 20 mars var det Soininvaara som föreslog direktiven, medan Männistö understödde förslaget. (Se den uppdaterade nyheten "Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi luonnoksen 20. maaliskuuta" på webbplatsen Yhteinen Östersundom.)

Kantarnäs. Den 26 mars 2012

Som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 20 mars ingår en beslutshistoria, ur vilket framgår att "anvisningarna", som nämnden fogade till sitt beslut om utkast till gemensam generalplan för Östersundom, föreslogs (som motförslag) redan vid mötet den 13 mars. (Förslaget syns inte i mötesprotokollet.) Tydligen behövdes ytterligare förhandlingar innan nämnden var redo att ta beslutet. Troligen har man förhandlat tillräckligt för att stadsstyrelsen skall kunna anta stadsplaneringsnämndens beslutsförslag (inklusive anvisningarna) som sådant. Eftersom "anvisningarna" alltså finns officiellt dokumenterade, passar jag på att citerade dem (en gång till):

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Borgåbladet tolkar i artikeln "Tredje gången gillt för Östersundomplan" "Helsingin nykykäytäntö" så att stränderna lämnas för allmänt bruk. I nuläge är stränderna vid Kantarnäs dock inte i allmänt bruk, utan hela udden är avstängd med stängsel, vilket formellt motiveras av odlingar. Udden ägs och bebos av släkten Fazer. Släkten Fazer var i tiden en stark motståndare till planerna på en hamn i Nordsjö. Släkten Fazer (Marina Fazer, Majlen Fazer, Jan Fazer och Karl Fazer) besvärade sig till högsta förvaltningsdomstolen även över statsrådets beslut i fallet Sibbo. Nu planerar Helsingfors att ta i bruk udden Kantarnäs, som på båda sidorna gränsar till Natura 2000-områden, som ett tättbebyggt bostadsområde. Planerna för Kantarnäs framgår ur planutkastet B (ovan), samt ur illustrationen (nedan).

Krävande ekvation. Den 25 mars 2012

Bbl 24.3 2012 s 7

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo köper och säljer mark". I artikeln kan man läsa att planläggningssektionen i Sibbo skall behandla de aktuella affärerna på sitt möte i onsdag.

På föredragningslistan för planläggningssektionens möte finns bl.a. ett ärende med rubriken "Försäljning av fast egendom/Fastigheter som Sibbo kommun äger i Helsingfors". Som bilagor till föredragningslistan finn kartor över de aktuella fastigheterna. Kartorna över fastigheterna som Sibbo kommun skal sälja visar den rådande detaljplanen, som godkänts före inkorporeringen. Fastigheten invid motorvägsavtaget har en byggnadsrätt på 89003 kvadratmeter, medan fastigheten på Björnsö är ett friluftsområde. Helsingfors har ingalunda för avsikt att bevara området som friluftsområde.

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121354-13-12890.PDF

På Helsingin Sanomats webbplats publicerades igår en artikel med rubriken "Östersundomia rakennetaan 30 vuotta". Artikeln är den samma som den 21 mars publicerades i gratistidningen Vartti under rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla" 21 mars. (Se "Anvisningar. Den 23 mars 2012".) I artikeln kan man läsa följande:

- Pientalot ja ranta ovat se oleellinen juttu. On yritetty luoda pientalokaupunkia metrolla, mikä on vaativa yhtälö. Ei haluta sellaista kerrostalolähiötä, joka jatkaisi Itä-Helsingin normaalia rakennetta, Visanti kuvailee tulevaa Östersundomia.

Rakentaminen tapahtuu vaiheittain. Helsingin osalta Visanti arvelee, että alue olisi valmis ehkä noin 30 vuoden kuluttua. 

Pätkämetro. Den 24 mars 2012

HS 23.3 2012 s A 12

Problemet med automatiseringen av metron i Helsingfors har varit i rubrikerna den senaste tiden. Automatiseringen av metron hänger så till vida samman med fallet Sibbo att beslutet om en automatiserad metro togs väldigt bråttom år 2006, då det av förekommen anledning fanns förutsättningar att pressa Esbo att ta beslutet att bygga västmetron. Beslutet att automatisera metron har nu visat sig vara förhastat. Än mer fatalt är beslutet att bygga västmetron för korta metrotåg, vilket en automatisering skulle möjliggöra.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän matkustajat eivät mahdu pätkämetroon". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Ongelmia alkaa tulla, jos ja kun Östersundomin uudet asuinalueet rakennetaan metron jatkeen varaan. Silloin Itä-Helsingin matkustajat eivät enää mahdu juniin. HKL:stä arvioidaan, että kapasiteetti riittäisi reilun puolentoista minuutin vuorovälillä, mutta sitä varten vaadittaisiin jälleen uusi kulunvalvontajärjestelmä.

I torsdags publicerade Helsingin Sanomat en insändarartikel med rubriken "Länsimetron lyhyet asemat heikentävät olennaisesti koko metron kuljetuskykyä". I artikeln kan man läsa följande:

Uusi maakuntakaava esittää metron jatkamista itään Östersundomiin ja Söderkullaan, ja myöhemmin raideyhteys saattaa kytkeytyä idässä Porvooseen ja lännessä Kirkkonummelle. Tulevaisuudessa metroon voi liittyä vielä nopeita pitkien asemavälien linjoja ja kevyempiä alueellisia raidereittejä. ...

Mutta jossain on mennyt vikaan. Helsingissä jokaisen 17 metroaseman laiturit ovat 135-metrisiä, ja niille mahtuu pysähtymään kuusivaunuinen metro, mutta länsimetron asemista on tulossa kolmanneksen verran lyhyempiä, 90-metrisiä. Tyhmempikin ymmärtää, että kolmanneksen lyhyemmälle asemalle mahtuu pysähtymään kolmanneksen lyhyempi juna.

Koska metrovuorot ajavat radan päästä päähän, myös Helsingin liikenteessä joudutaan tulevaisuudessa tyytymään lyhyempiin juniin. Jotta kuljetuskyky pysyisi edes entisellään, metron vuoroväliä on tihennettävä neljästä minuutista radikaalisti kahteen ja puoleen.

Det är väl ganska uppenbart att metrons kapacitet inte räcker till, ifall de aktuella visionerna för Östersundom och södra Sibbo förverkligas.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Santahamina-aloitteelle laimea vastaanotto". I artikeln kan man läsa följande:

Helsingin kiinteistölautakunta ei innostunut Santahaminan asuntorakentamista kiirehtivästä valtuustoaloitteesta. Lausunnossaan lautakunta pysytteli huolellisesti vallitsevan nykytilanteen kannalla. ...

Ainoan riitasoinnun aiheutti Malmin lentokenttää koskeva maininta. Siinä arvioitiin Santahaminan rakennuspaineiden mahdollisesti lisääntyvän, mikäli Malmin lentokentän muutos asuntokäyttöön viivästyy. ...

Puheenjohtaja Paalimäki korostaa, että Helsingillä ei ole pikaista tarvetta ratkaista Santahaminan käytötarkoitusta.

"Asuinrakentamisen suunnitelmia pitää kuitenkin tehdä pitkällä tähtäimellä. Östersundomin alueen ansiosta tilanne ei ole akuutti. Lisäksi toivon että kuntien yhdistymistä. Silloin näitä suunnitelmia tehtäisiin aivan toiselta pohjalta", Paalimäki sanoi.

Jag har på denna blogg skrivit om motionen om Sandhamn inlägget "Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011".

Anvisningar. Den 23 mars 2012

Bbl 22.3 2012

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tredje gången gillt för Östersundomplan". Artikeln handlar om Helsingfors stadsplaneringsnämnds beslut om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Beslutet togs efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger. I artikeln noteras det att beslutsförslaget kompletterades med anvisningar för hur planläggningen bör gå vidare. Bl.a. noteras det att nämnden anser att byggandet inte får börja på de södra delarna av Husö eller Sundsberg. Jag har skrivit om beslutet i inlägget "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".

Vartti 21.3 2012 s 5

I senaste Nummer av (Vartti Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla".

Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte igår att köpa en fastighet på 4 680 m² till ett kvadratmeterpris på 23 euro.

Ei. Den 22 mars 2012

Igår avslutades regionrundan för den nya kommunreformen med att representanter för de 28 kommunerna i Nyland samlades i Helsingfors för att hålla ett anförande på fyra minuter var. Christel Liljeström, som höll Sibbos anförande, sjöng polkan "Sibboborna huttar och klunkar" med nya ord, som man kan läsa i Liljeströms blogginlägg "Metropoli-kuuleminen/Metropolens hörande". Polkan fick en viss medieuppmarksamhet. Bl.a. publicerade Helsingin Sanomat igår en artikel med rubriken "Sipoo puolusti itsenäisyyttään polkkarallatuksella".

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas refererade och summerade kommunernas anföranden på Twitter. Bland annat noterade han att Jussi Pajunen inte nämnde Sibbo i en utredning för huvudstadsregionen. Även Christel Liljeström kommenterade kommunrundan på Twitter. I ett satiriskt inlägg skriver hon följande:

Arto Penttinen (kok): onko tähän valmisteluun annettu poliittista ohjausta ja miten hallitusohjelman kirjaus on tulkittavissa? Fniss!

Anförandena kan man även ta del av på GoodMood ("Kuntauudistuksen akuekierros: Uusimaa, osa 1" och "Kuntauudistuksen aluekierros: Uusimaa, osa 2").

Finansministeriet publicerade igår ett pressmeddelande medrubriken "Till Nyland föreslås nio särskilda kommunindelningsutredningsområden". Tillsammans med meddelandet publicerades ett pdf-dokument med rubriken "Förslag från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur: Nyland".

Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012

Keski-Uusimaa 20.3 2012 s 3

På paradsidan i gårdagens nummer av Keski-Uusimaa finns en rubrik som lyder "Kuntaliitosten perusteluista paljastuu Helsingin etu". Texten på paradsidan kan även läsas på tidningens webbplats. Här kan man inledelsevis läsa att "Kuntauudistuksen perusteluiksi esitetyt tutkimukset osoittavat, että metropolialueella uudistuksessa on ennen muuta kysymys Helsingin edusta.". Artikeln inne i tidningen har rubriken "Metropolialueella kuntauudistus hyödyttäisi eniten Helsinkiä". Artikeln börjar medsatsen "Metropolialueella kuntauudistus tehdään Helsingin kurjistuvan talouden takia."  Texten återspeglar tidningens redaktionella linje, men man träffar rätt: Initiativet till den nya kommunreformen kommer från Helsingfors.

Keski-Uusimaa 20.3 2012 s 5

Statdsplaneringsnämnden i Helsingfors behandlade efter två bordläggningar på sitt möte igår för tredje gången planutkasten för Östersundom. I beslutsmeddelandet kan man läsa följande:

Varapuheenjohtaja Soininvaara teki puheenjohtaja Männistön kannattamana seuraavan esityksen:
Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.
Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.
Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.
Lautakunta hyväksyi asian ehdotuksen mukaisesti lisättynä yksimielisesti hyväksytyillä jatkosuunnitteluohjeilla.

Samma direktiv kan man läsa i Osmo Soininvaaras blogginlägg "Kaupunkisuunnittelulautakunta 20.3.2012". Det sistnämnda direktivet, att byggandet inte får börja i Husö och Sundberg finner jag speciellt intressant. Man kan läsa det som en bekräftelse för vad jag hela tiden misstänkt, nämligen att man planerat inleda byggandet av Östersundom just med ett havsnära villaområde i Husö.



Östersundom och spåret till Husö (genom Sundsberg) finns för övrigt nu med på Helsingfors karta med skidspår. Ännu igår gick det bra att skida ända till Torpviken, fastän det fanns vatten på åkern invid Husö gård. (Se Sports Tracker.) Att spåret var i skick framgår även ur karttjänsten mSki. Tyvärr har man inte i utkasten till gemensam generalplan för Östersundom tagit i beaktande den populära skidleden mellan Svarta Backen och Husö friluftsområde.

Itämetro. Den 20 mars 2012

Uusimaa 19.3 2012

I mitt inlägg "Behov av trafikförbindelse. Den 18 mars 2012" noterar jag att Uusimaa har publicerat texter med rubrikerna "Itämetron jatko Sipoosta Porvooseen jää avoimeksi" och ."Itämetron jatko jää auki". Ledaren i gårdagens nummer av tidningen fortsätter att behandla frågan om en metrolinje som skulle fortsätta från Söderkulla till Borgå, fast från Borgåperspektiv är riktningen den motsatta. Rubriken på ledaren är "Itämetrolla huristellen Porvoosta Helsinkiin". I ledaren ifrågasätts det huruvida en metrolinje till Borgå skulle fungera.

Ledren förefaller något naiv, så förslaget på en metrolinje tas på allvar. Artikeln innehåller även några sakfel. Bl.a. hävdas det att östmetron har fått ett starkt stöd i Helsingfors och Vanda. I Vanda stöder man i verkligheten inte alls det aktuella förslaget till en förlängning av metrolinjen. I bildtexten talas det omen metolinje som skulle fortsätta från Nordsjö till Majvik. Detta alternativ är dock inte aktuellt. Det aktuella förslaget är en fortsättning på metrlonjen till Mellungsbacka. I Helsingfors vill man uttryckligen att östmetron skall fortsätta från Mellungsbacka, så att man i den gemensamma generalplanen skall kunna rita ut en metrostation i Västersundom, där Helsingfors äger mycket mark.


Osmo Soininvaara publicerade igår ett blogginlägg med runbriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 20.3.2012". I inlägget skriver Soininvaara bl.a. följande:

Östersundomin osayleiskaavaluonnos

Viimeksi pöydälle pantu esitys pannaan nyt läpi varmaankin pienten rakentamista vähäisesti karsivien ohjeiden kanssa. Lopullisen kannan tässä vaiheessa sanoo kaupunginhallitus. Valtuustoon asia tulee, kun esitys on lopullinen. Tämä on siis vain luonnos.

HS 19.3 2012 s A 11

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Puolueilla vankka marssijärjestys". I artikeln kan man läsa följande:

Toinen esiin nouseva asia on Östersundom. Sipoosta Helsinkiin liitetylle alueelle tehdään nyt yleiskaavaa, jonka hyväksymisen jälkeen alkaa tarkempi kaavoitus.

"Seuraavalla valtuustokaudella toivottavasti päästään tekemään itämetron laajentamispäätös", Rauhamäki sanoo.

Samaa toivoo vihreiden Ville Ylikahri.

"Meille on tärkeää, että rakennetaan luonnoksen mukainen pikaratikka tai metro ja että aluetta aletaan rakentaa keskiosasta eikä tehdä ensin omakotitaloja rannoille. Lähtökohta on rakentaa nimenomaan tiivistä ja matalaa townhousea", Ylikahri sanoo.

"Ja pitää varmistaa, että kaava varmasti täyttää Natura-rajoitteet."

Östersundom överkryssat. Den 19 mars 2012

http://www.uudenmaanliitto.fi/dynastia32/kokous/2012465-3-23857.PDF

Styrelsen för Nylands förbund har på föredragningslistan för sitt möte idag ett ärende med rubriken "Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotus". Till föredragningsliran finns det flera bilagor, bl.a. förslaget till landskapsplan och en karta med beteckningar som upphävs. På kartan kan man läsa "På det område som överförts från Sibbo till Helsingfors genom statsrådets beslut 28.6.2007 upphävs alla gällande beteckningar i Östra Nylands etappregionplaner 1, 2, 3 och 4 samt Landskapsplan 2000". Det här är ett tvivelaktigt förslag. Skulle Östersundom ha blivit en del av landskapet Nyland endast som en följd av inkorporeringen, skulle förfarandet ännu på något sätt vara begripligt. Eftersom Nylands förbund och Östra Nylands förbund har gått samman, skulle Östersundom höra till landskapet Nyland även utan inkorporeringen. Att bara dra ett kryss över inkorporeringsområdet är ett allt för lättvindigt och brutalt sätt att försöka upphäva gällande landskapsplan. Även Heli-banan föreslås strykas, fastän det inte finns några förslag till ersättande spårvägsförbindelse för lokaltrafikens del.

På mötet skall det inte tas några större beslut. Beslutsförslaget lyder "Maakuntahallitus päättää merkitä Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan kaava-asiakirjat ja valmistelutilanteen tiedoksi."

I föredragningslistan kan man även läsa att målsättningen är att landskapsstyrelsen godkänner förslaget till landskapsplan den 2 april.

Tavoitteena on, että kokouksessa 19.32012 maakuntahallitus merkitsee tiedoksi valmistelutilanteen ja kaava-asiakirjat. Maakuntahallituksella ja -valtuustolla on yhteinen seminaari 22.3.2012, jossa kaavaehdotusta ja ratkaisun perusteluja esitellään tarkemmin. Tavoitteena on, että maakuntahallitus voisi hyväksyä kaavaehdotuksen kokouksessaan 2.4.2012 ja päättäisi asettaa sen julkisesti nähtäville ja pyytäisi siitä jäsenkuntien ja muiden sidosryhmien lausunnot. Syksyllä 2012 maakuntahallitus hyväksyy lausuntoihin ja muistutuksiin laadittavat vastineet, niiden pohjalta mahdollisesti tehtävät tarkistukset ja päättää tämän jälkeen esittää maakuntavaltuustolle kaavaehdotuksen hyväksymistä. Tavoitteena on edelleen, että maakuntavaltuusto voisi hyväksyä Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan joulukuussa 2012.

Behov av trafikförbindelse. Den 18 mars 2012

Uusimaa 16.3 2012 s 3

I mitt inlägg "Kamp kring Östersundom. Den 16 mars 2012 ironiserar jag diskret över Hufvudstadsbladets karta där det står "Metro till Söderkulla, senare till Borgå". Samma karta ingår i gårdagens nummer av Borgåbledet. Hufvudstadsbaldet är inte ensamt om att ta förslaget på en metrolinje från Helsingfors ända till Borgå på allvar. Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i Uuismaa 16.3 2012 "Itämetron jatko Sipoosta Porvooseen jää avoimeksi". Texten på paradsidan har publicerats under samma rubrik på tidningens webbplats. Rubriken på artikeln inne i tidningen är "Itämetron jatko jää auki". Det är faktiskt fortsättningen från Söderkulla till Borgå som man syftar på.

Uusimaa 16.3 2012 s 4

Uusimaas text baserar sig på det förslag till landskapsplan som Nylands förbund publicerade och presenterade för medierna i torsdags. Här har östmetron dragits till Söderkulla, varifrån det med pil markerats ett "behov av trafikförbindelse". En likadan beteckning används för den tänkta broförbindelsen mellan Ribbingö och Granö. Man kan fråga sig varför man ritat ut en metrolinje ända till Söderkulla, ifall det från Söderkulla finns behov av förbindelse österut. En metrolinje ända till Borgå kommer aldrig att bli aktuell, inte ens på kartan. Av förslaget till landskapsplan framgår dock varför metrolinjen är så viktig (på pappret): I förslaget har just de områden som Helsingfors stad äger i Västersundom och Östersundom markerats som "område för tätortsfunktioner som skall förtätas".

Hackad tabell. Den 17 mars 2012

I torsdagens blogginlägg "Beräkningar. Den 15 mars 2012" noterar jag att exceltabellen eller kalkylbladet, som Finansministeriet publicerade den 11 mars, uppdaterats. Reden i onsdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Ministeriön taulukossa oli virhe - tarjosi tietoa myös keksityistä kunnista", som förklarar varför tabellen uppdaterades. I den gamla tabellen kunde man få värden även för fritt påhittade kommuner. Svenska kommunnamn ger i den gamla tabellen resultat, men i många fall helt felaktiga.

Senaste torsdag publicerade Yle en artikel med rubriken "Suljetut kuntalaskelmat kummastuttavat - suojaukset avattavissa". I artikeln noteras det att exceltabellen är låst eller till vissa delar lösenordsskyddad, så att kalkylerna bakom värdena i tabellen inte framgår. Yle publicerade emellertid på Google Docs en excelfil, där lösenordet knäckts. Själv hittar jag i tabellen endast triviala kalkyler, som i praktiken även framgår ur den stängda tabellen. Grunderna för finansministeriets beräkningar förblir okända även efter att excelfilen hackats.

Nurmijärven Uutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Vanhanen haluaa kansanliikkeen puolustamaan Nurmijärveä". Tankarna går naturligtvis till fallet Sibbo, där Matti Vanhanen själv var initiativtagare till en tvångssammanslagning. I artikeln säger även Vanhanen att "Yksittäisiä kyliä on siirretty pakolla, mutta neljänkymmenentuhannen ihmisen kunnan osalta poliittinen realismi tulee vastaan." Vanhanen borde tala om by i singularis. I modern tid har en enda hel by tvångsinkorporerats.

Kamp kring Östersundom. Den 16 mars 2012

Bbl 16.3 2012 s 5

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades på torsdag nyheter med rubrikerna "Sipoon kunnanhallitus hyväksyi luonnoksen 13. maaliskuuta" och "Kaavaluonnos pöydälle Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunnassa 13. maaliskuuta". Samma information kan man ta dela av i mitt inlägg "Stadsplaneringsnämnden vägrar. Den 14 mars 2012". I dagens nummer av "Kamp in i det sista om Östersundom". Borgåbladet har talat med Osmo Soininvaara (grön), som är viceordförande i Helsingfors stadsplaneringsnämnd. I artikeln säger Soininvaara bl.a. att "Diskussioner förs inom statsstyrelsen [sic] och mellan gruppordförandena". Det är stadsstyrelsen slutligen som tar stadens beslut att för att förorda Östersundomkommittén att godkänna generalplaneutkastet enligt alternativ B. I artikeln kan man vidare läsa att "De gröna kämpar in i det sista för små justeringar".

Hbl 16.3 2012 s 12

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nyland växer österut med tåg och metro". Artikeln handlar inte i första hand om den gemensamma generalplanen för Östersundom, utan om landskapsplanen för Nyland. Nylands förbund publicerade i onsdags föredragningslistan för landskapsstyrelsens möte den 19 mars.I föredragningslistan ingår ett ärende med rubriken "Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotus". Enligt Hbl presenterade landskapsförbundet igår "den nya landskapsplanen med agenda för utvecklingen i regionen". Med artikeln har Hbl publicerat en bild av "tunneln som ska ta tåget till Helsingfors-Vanda flygplats". I bildtexten kan man läsa att "Planen är att kunna fortsätta banan till Borgå." Den aktuella tunneln torde vara en del av Ringbanan och den kommer helt säkert inte att fortsätta till Borgå.

Det kan även ifrågasätas huruvida den nya "östbanan" någonsin kommer att gå via Borgå. (Se "Spår. Den 23 februari 2012".) Knappast heller kommer metron någonsin att fortsätta "senare till Borgå" eller ens till Söderkulla. (På Hbl:s karta har så väl flygplatsen som Söderkulla fel placering, medan metrolinjen går aldeles för rakt längs Österleden / Nya Borgåvägen.) För att Nylandsförbund skall ta ställning för en spårvägsförbindelse till regionen krävs det nog att man samarbetar med Helsingfors. Det visste Pekka Myllyniemi, som när han var kommunindelningsutredare var Lojo (och Elsa-banans) representant ilandskapsstyrelsen. (Se bl.a. "Sipoo sulle, rautatie mulle. Den 22 januari 2007" och "Järnväg till Lojo. Den 21 november 2007".)

Beräkningar. Den 15 mars 2012

Beredningen av kommunreformen möter allt starkare kritik. Senaste vecka anklagades finansministeriet för att lagstridigt hemlighålla beräkningarna för framtidsutsikterna för de enskilda kommunernas ekonomi. Finansministeriet publicerade (enligt dateringen 11.3.2012) senaste söndag (!) ett meddelande med rubriken "Kunnallishallinnon rakennetyöryhmän taloustarkastelu ja sen tiedot". I meddelandet uppges Eero Laesteräs och Tuomas Hanhelas utredning "Kuntien talouden kehittyminen 1997-2024" vara källan. Som bilaga till meddelandet publicerade finansministeriet en Exceltabell med uppgifter för varje enskild kommun. Finansministeriet hann inte översätta meddelandet till svenska. Att det varit bråttom framgår även av att man under veckan uppdaterat Exceltabellen när det gäller tekniska egenskaper. Den övre bilden visar hur tabellen såg ut i början av veckan; bilden nedan hur den ser ut nu.

Som en följd av publiceringen av finansministeriets beräkningar publicerade Borgåbladet på tisdag en nyhetstext med rubriken "Svagt fusionstryck i Östnyland". Motsvarande längre artikel ingår i onsdagens tidning. Ur finansministeriets beräkningar framgår att t.ex. Sibbo i framtiden ser ut att klara sig bra som en självständig kommun. Dess värre utgår kommunreformen inte från de enskilda kommuners förutsättningar. Finansministeriets bisarra kriterier på starka och svaga kommuner har föga med kommunernas ekonomiska förutsättningar att skaffa.

Stadsplaneringsnämnden vägrar. Den 14 mars 2012

Kommunstyrelsen i Sibbo beslöt på sitt möte igår att förorda Östersundomkommittén att godkänna generalplaneutkastet enligt alternativ B, daterat den 9 februari 2012, som utgångspunkt för generalplaneförslaget för Östersundom. Yle har idag på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo stöder alternativ B för Östersundom". Sibbos "stöd" är dock en formalitet, som man kommit överens om. Det är Östersundomkommittén som själv föreslagit att beslutsfattarna i Sibbo, Vanda och Helsingfors förordar Östersundomkommittén att godkänna det aktuella förslaget.

Dess värre tvekar stadsplaneringsnämnden i Helsingfors. Stadsplaneringsnämnden bordlade på sitt möte igår för andra gången i rad det aktuella ärendet. Stadsplaneringsnämnden är den enda nämnd som tar ställning till generalplaneutkastet. I princip kan stadsstyrelsen ta ett beslut i ärendet utan att följa stadsplaneringsnämndens förslag till beslut.

http://www.hel.fi/hki/ksv/fi/P__t_ksenteko/P__t_stiedote

Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunta 13.3.2012". I inlägget kan man läsa följande:

Östersundomin yhteinen yleiskaavaluonnos
Tästä on käyty hankalia neuvotteluja. Katsottiin aiheelliseksi panna vielä pöydälle Varmaankin lopullinen ratkaisu Helsingin osalta tehdään kaupunginhallituksessa.

Townhouserakentaminen
Lautakunta päätti lisätä lauseen ”Tulisi Helsingin rakennuslautakunnan asettamaa valtakunnallisten esteettömyysmääräysten tulkintaohjetta täydentää townhouse-tyyppisten pientalojen kohdalla siten, että se joustavammin ottaa huomioon vaihtelevien maasto-olosuhteiden, asuntokannan monipuolisuuden ja asukkaiden yksityisyyden asettamat tarpeet.” Esittelijä olisi esittänyt asiaa vain selvitettäväksi. Katsotaan, mitä apulaiskaupunginjohtaja tekee.
Jos tätä rakentamismuotoa tulee Östersundomiin paljon, siitä pitäisi tehdä teollinen prosessi ja siihen liittyvä logistiikka.

Invånarnas åsikt. Den 13 mars 2012

I gårdagens blogginlägg "Tyrmäys. Den 12 mars 2012" berättar jag omHelsingin Sanomats gallupundersökning, enligt vilken under en tredje del av invånarna i huvudstadsregionen stöder en sammanslagning av huvudstadsregionens städer (och Sibbo). Senare igår publicerade Helsingin Uutiset på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Rautava: Asukkaiden mielipide ei yhdistymistä kaada". Uttalandet av Risto Rautava var kanske inte så smart.

Länsiväylä publicerade igår en notis med rubriken "HS: Vain joka kuudes espoolainen lämpenee kuntaliitokselle". I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Espoo käy viivytystaistelua". Stadsdirektören i Esbo Jukka Mäkelä presenteras här som "kuntaliitoksia vastustava kapinakenraali, jonka harteille pienten kuntien johtajat sovittelevat pelastajan viittaa". Dess värre torde en sammanslagning av Sibbo med Helsingfors vara aktuell just för att motsåndet mot sammanslagningar i Esbo är så stort.

Rubriken på huvudnyheten i på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Kalla handen för fusioner i Östnyland".


Idag är det dags för fastighetsnämnden i Helsingfors att på nytt behandla utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Samma ärende finns på föredragningslistan för Sibbo kommunstyrelses möte idag.

Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lista 13.3.2012". I inlägget kan man läsa följande:

Östersundomin osayleiskaavaluonnos

Tästä on enemmän tai vähemmän hyvällä menestyksellä yritetty jauhaa kompromissia. Nyt kyse on siitä, pitääkö luonnosta muuttaa vai hyväksytäänkö jatkoponsia siitä, miten lopullista yleiskaavaa tulee muuttaa suhteessa luonnokseen.

Månne kommunstyrelsen i Sibbo väntar med sitt beslut till fastighetsnämnden i Helsingfors har tagit sitt?

Tyrmäys. Den 12 mars 2012

HS 12.3 2012 s A 3

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat lyder "Suur-Helsinki ei saa suosiota ". Rubriken på texten inne i tidningen lyder "Naisilta tyrmäys kuntaliitokselle". På webben har Helsingin Sanomat publicerat en artikel med rubriken "HS-Gallup: Alle kolmannes asukkaista yhdistäisi pääkaupunkiseudun kunnat". Helsingin anomat har alltså låtit göra en gallupundersökning om inställningen till kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen.

HS 12.3 2012 s A 5

Yle har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Få invånare vill ha ett Storhelsingfors".

Hufvudstadsbladet har för sin del, enadst på tidningens webbplats, publicerat resultaten från läsarnas förslag till kommunreform. Alternativet att inte slå ihop kommuner fanns här inte med, men av de som inkluderat Sibbo i en sammanslagning har de flesta föreslagit att Sibbo går samman med Borgå. Det alternativet finns inte med i finansministeriets förslag.

Bland de tidningsläsare som tagit med Borgå i en sammanslagning har de flesta slagit ihop Borgå med Sibbo. Det alternativet torde inte vara realistiskt, eftersom en sammanslagning av Sibbo och Borgå skulle försvåra en framtida utvidgning av Helsingfors österut. I Helsingfors torde man föredra ett "svagt" självständigt Sibbo som granne framför ett betydligt "starkare" Borgå. När Esbo inte vill ingå i ett Storhelsingfor gäller det att bevara möjligheterna för en expansion österut.

Mirandavarning. Den 11 mars 2012

Den 21 mars skall Sibbo höras i samband med kommunreformen. Kommundirektör Mikael Grannas har kommenterat hörandet

Kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström har för sin del kommenterat Grannas twitterinlägg.

I mitt blogginlägg "Det svaga Sibbo. Den 8 mars 2012" noterar jag att Leena Harkimos kolumn "Kutauudistus vaatii aktiivisuutta" i Sipoon Sanomat 1.3 2012. I kolumnen säger Harkimo att Sibbo hör till Finlands "svagaste" kommuner och att det är i Sibbos intresse att gå samman med städerna i huvudstadsregionen. I senaste nummer av Sipoon Sanomat kommer kommunstyrelseordförande Ari Oksanens (saml) svar på Harkimos kolumn. Oksanen anser naturligtvis att det inte är i Sibbos intresse att kommunen går samman med Helsingfors. Rubriken på Oksanens text är "Kuntauudistuksen pitäisi mahdollistaa uudistumisen".

Sipoon Sanomat 8.3 2012 s 4

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår texter med rubrikerna "Helsinki ja Sipo sopimassa isoista maakaupoista" och "Östersudmomin kaavaehdotus etenee".

Sipoon Sanomat 8.3 2012 s 6