Helsingin henki. Den 30 november 2008

I dagens Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Helsinki ostaa Sipoolta terveyspalveluja liitosalueen asukkaille". Enligt notisen köper Helsingfors hälsovårdstjänster av Sibbo för 200 000 €, vilket räcker till för att betjäna upp till 800 invånare.

Sipoon Sanomat har enligt vad jag upplevt en Sfp-kritisk linje, inte minst då det gäller den aktuella inkorporeringen. I det senaste numret tar man dock Sfp i Sibbo i fösvar med anledning av fördelningarna av förtroendemannaposter, som trängde ut partiet. Jag citerar valda bitar ur cheredaktör Riitta Ketolas kolumn "Yhteiseksi hyväksi vai omaksi parhaaksi?":

>>Ruotsalaisen kansanpuolueen edustajat saivat hiekkaa silmille, kun viikonlopun aikana selvisi, etta heidän selkänsä takana oli pelattu aikamoista peliä. Sen lopputuloksenasuurinpuolue Rkp sysättiin osittain sivuraiteelle, kunin- useimmatnvähemmistöön jääneistä puolueista löysivät yhteisen sävelen.

Rkp:lle ei olla antamassa muuta kuin valtuuston puheenjohtajuus, joka toki on tärkeä pesti. Kuitenkin, jos olisi noudatettu pelkästään matemaattista laskentaa, puolueelle olisi tullut tarjolle muutakin. Nyt heille on tarjottu "almuna" yhden lautakunnan puheenjohtajuutta, mutta sillä edellytyksellä, että puolue luopuu yhdestä paikasta kaavoitusjaostossa. Pirullinen tarjous, sillä kaavoitus on yksi tärkeimmistä asioista tulevalla valtuustokaudella. Siksi yaihtokauppa tuskin kiinnostaa. ...

Yhteimn Sipoomme oli vaalien jälkeen kysytty puoiue. ... Monia kiinnostaa a myös nähdä syntyykö Ysin sisälla kinaa vai pysyvätkö lelut riitelemättä ojennuksessä. Kokoomus taitaa nyt myhäilla tyytyväisimpänä, koska sai tässä leikissä haalittua eniten leluja itselleen.<<

I samma tidning ingår en insändarartikel av Rauno Haapaniemi, som är styrelsemedlem och fullmäktigeledamot för De gröna i Sibbo. Haapaniemi beskriver det ovannämnda fula spelet under den träffande rubriken "Helsingin henki asettui Sipooseenkin". Jag återger här en del av artikeln:

>>Viime simnuntain neuvottelussa kaikki ryhmät (paitsi Vihrreät) asettuivat RKP:tä vastaan tai, kuten Helsingin Sanomissa I ilmaistiin, "löysivät yhteistyön sävelen". Runollisesti sanottu raadollisesta ja epädemokraattisesta toiminnasta.

Ryhmittymällä on hallussaan 24 valtuuston 43:sta paikasta, siis niukka enemmistö. Tällä enemmistöllä ryhmittymä on ilmoittanut ottavansa kuudesta tärkeimmästä puheenjohtajuudesta viisi! Ja tarpeen tullen sen viimeisenkin!

Ylivoimaisesti suurin puoiue saisi vain valtuuston puheenjohtajan paikan, jolla on enemmän arvovaltaa kuin valtaa.

Tällaisen toiminnan käyttövoimana näen moraalittoman ahneuden ja lapsellisen kostonhalun. Tarkoitus on nöyryyttää RKP:tä ja syyttää puoluetta kaikesta pahasta. Kummallista on myös se, etta vaalien suurvoittajat ysi ja perussuomalaiset ovat toimillaan lisäämässä muiden eli vaalien häviäjien valtaa.

Erittäin surkeaa on nähdä tämäntyyppistä tahtotilaa juuri nyt, kun kuntaamme tulee yhdessa kehittää. Kehittämisen tulee perustual aajaan yhteistyöhön ja oman paikallisen kulttuurimme arvostamiseen.

Tällaisessa vainossa voin nähdä vanhojen sipoolaisten aliarviointia ja kieliriidan aineksiakin.<<

Sippon Sanomats nyhetsartikel om det ovanbeskrivna spelet har rubriken "Yhtenäinen koalitio sysäsi Rkp:n vallankahvasta". Ur artikeln framgår de formella skälen till en koalition, var syfte är att minimera Sfp:s och De grönas inflytande i Sibbo. Jag citerar:

>>Demarit ovat Ahon mukaan sitä mieltä, etta tämä on nimenomaan muutoksen paikka ja sitä haluttiin ajaa.

- Kaikilla on samanlainen näkemys koalitiossa. Rkp haluaa hitaamman kasvun politiikkaa, mutta emme halua sitä enää. Sipoolaiset ovat halunneet tätä ja tulevat saamaan muutoksen.<<

På Sipoon Sanomats webbplats finns en förkortad version av artikeln. Artikeln har även föranlett diskussionsinlägg eller kommentarer, av vilka jag här återger ett par:

Menikö itsenäisyys lopullisesti?
Tämä konspiraatio tarkoittanee että Sipoota hallitsee nyt Vapaavuori, Hiltunen ja Kiviniemi, puoluetovereidensa kautta ja YSI:n avustuksella!
28/11/2008 10:12 am, Vieras

On se ihme kuinka Vihreät itkevät koalition syntyä. Eihän Sipoossa ole ollut "oikeata" vihreätä puoluetta enään vuosiin, vaan he ovat olleet osa koalitiota: RKP. Ikävä kyllä Vihreiden tehtävänä on ollut toimia JEES-miehinä. Väitteen voi tarkistaa lukemalla Sipoon kunnan sivuilta valtuutettujen äänestyskäyttäytymisestä.
Toivottavasti uusi koalitio saa hommat toimimaan. RKP:n ja Vihreiden johtama hallitus luovutti ison siivun Etelä-Sipoota Helsingille. Todennäköisesti seuraavat neljä vuotta eivät mene ainakaan huonommin.
28/11/2008 3:18 pm, Vieras

Man kan fråga sig om det inte snarare är Sfp som följt De grönas linje än tvärtom när det gäller frågan som var formellt avgörande för beslutet om en inkorporering, utvecklingen av Östersundom. Här backades De gröna i Sibbo upp av naturskyddsorganisationerna och det egna moderpartiet. Hanne Ahos motivering till en koalition vars syfte är att tränga ut Sfp är även intressant med tanke på att politiken i Sibbo ändrades radikalt redan under år 2006 med Christel Liljeström (Sfp) kvar på styrelseordförandeposten. Det tycks dock vara en populär föreställning att det är Sfp tillsammans med De gröna som bär skulden till förlusten av Östesundom. Fastän den nya politiken, som går ut på en kraftig tillväxt, inte föhindrade en ändring i komunindelningen, används behovet av en ny politik som en motivering till att tränga ut Sfp.

Det tragiska är att man i Sibbo tycks tro på Helsingfors (och Pekka Myllyniemis) officiella motiveringar till inkorporeringen, kanske för att man inte förstått de bakomliggande orsakerna. Om det inte hade varit för förhandlingarna kring KSSR så hade Hannes Manninen och Matti Vanhanen aldrig gett sitt avgörande stöd för en inkorporering. Helsingfors huvudsakliga motiv handlar igen om konkurrens om skattebetalare. Sibbos egna sena planer på en kraftig utveckling av Östersundom skulle ur denna synvinkel inte ha varit en lösning på de strukturella problemen i huvudstadsregionen, utan tvärtom förvärrat situationen ur Helsingfors synvinkel. Enligt min bedömning är just det så kallade Sibbo-syndromet, eller en tillväxt med inriktning på goda skattebetalare, det största hotet mot Sibbo kommuns fortsatta existens. (Se "Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008".)

På tal om "Helsingin henki" som kommit till Sibbo, så välkomnas "Sibboborna" i senaste nummer av Helsingfors personaltidning Helsingin Henki.

Christel Liljeström har på kvällen i ett blogginlägg kommenterat min blogg.

Fallet Sibbo

Juridisk bedömning. Den 29 november 2008

Tarja Cronberg har meddelat att hon inte fortsätter som ordförande för De gröna efter partikongressen i maj. Samtidigt torde hon lämna regeringen. Cronberg, som inte invaldes i riksdagen, är en av de minisreae som röstade för en inkorporering av sydvsätra Sibbo. Samlingspartiet i Helsingfors må ha en stark position inom Samlingspartiet, men det är ingenting jämfört med den roll som de gröna i Helisngfors har inom De gröna. Cronberg var mera eller mindre tvungen att rösta för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Enligt vad jag hört hade partiet på förhand tagit ställning i frågan. Enligt Cronberg var det däremot justitiekanslern som beslöt att beslutet var lagligt! (Se "Fegt av Cronberg. Den 14 juli 2007".) Även de samlingspartistiska ministrarna röstade enligt partiets beslut. Detta finner jag högst anmärkningsvärt med tanke på att statminister Matti Vanhanen ännu vid presskonferensen efter beslutet framhöll att "pääpaino oli oikeudellisella arvioinnilla" och påpekade att justitiekanslern inte tagit ställning till huruvida förslaget till ändring i kommunindelningen har juridiska förutsättningar. Vanhanen förklarade Centerns splittring i frågan med att varje minister skilt för sig först i samband med statsrådets sammankomst tog ställning, fastän han för sin del hävdade att regeringens juridiska bedömning baserade sig på tjänstemannaberedningen, som regeringen brukar förlita sig på. (Se "Osakliga grunder. Den 3 november 2007".) Vad statsministern inte noterade var att regeringen gjorde en juridisk bedömning i konflikt med den föredragande ministern. Det är synnerligen ovanligt.


Enligt min bedömning hade Vanhanen rätt och Cronberg fel. Det är märkligt att två ministrar kan ha så olika uppfattning om sin roll då statsrådet tar ett beslut. Men man kan spekulera om hur det hade gått om justitiekanslern klart hade gått in för en tolkning som hade gett grönt ljus för bindande partibeslut. Då borde väl även Centern ha tagit ett partibeslut. Enligt partisekreteraren Jarmo Korhonen röstade Vanhanen "enligt ministeransvarighetslagen och sitt samvete", fastän beslutet i sig stred mot partiets linje. (Se "Statsministerns samvete. Den 18 augusti 2007".) Ett partibeslut från Centerns sida kunde ha ändrat utgången i fallet Sibbo. För Vanhanens del skulle ett partibeslut mot en tvångsinkorporering ha varit synnerligen problematiskt med tanke på att han i juni 2006 (felaktigt) hävdade att Centern stöder en inkorporering.

Till skillnad från Cronberg meddelade Vanhanen härom dagen att han vill fortsätta som partiordförande och statsminister en period till. Frågan är om han fått fortsätta som statsminister om han inte stött ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors och Sibbo. Att beslutsfattare fattar beslut som gynnar deras politiska karriär hör till demokratins väsen. Däremot är det synnerligen problematiskt då den egna politiska nyttan - eller partiets Helsingforskrets - kräver att en minister gör en bestämd juridisk bedömning.



Fallet Sibbo

En samlingspartistisk kommun. Den 28 november 2008

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en insändare av Henrik Möller, som är ordförande för de gröna i Sibbo. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Slut på samarbetet?":

>>Viceordförande för Vårt gemensamma Sibbo, Caspar Berntzen, säger att man har sträckt ut en samarbetshand mot Sfp (Hbl 26.11). Uttalande är totalt struntprat! Eero Seppänen från Vårt gemensamma Sibbo har sagt att man kunde överväga att byta ordförandeposten i utskottet för teknik och miljö mot en av Sfp:s platser i planeringsnämnden . ...

Samlingspartiets och dess stödpartiers sätt att föra politik är helt befängt. De gröna i Sibbo fick en invitation till samarbetet men vi meddelade att vi inte vill vara med i ett samarbete som uteslutande har som mål att hämnas Sfp. ...

Vårt gemensamma Sibbo är definitivt med att genomföra en förändring i Sibbopolitiken. Nu är det tydligen slut på samarbetet i Sibbo. Personligen är jag rädd för hur det går för planeringen och minoritetsspråket i en samlingspartistisk kommun, men det har Vårt (nästa) gemensamma Sibbo säkert tänkt på?<<

Ordföranden för De gröna i Sibbo lär komma väl överens med Svenska folkpartiet inklusive Sfp:s starka kvinna i Sibbo, medan ordföranden för Vårt gemensamma Sibbo inte klarar av Christel Liljetröms fräna stil. Det politiska läge som råder i Sibbo idag kanske i grunden bottnar i personkemi, men den avgörande faktorn är ändå den misstro som riktats mot Sfp i allmänhet och mot Liljeström i synnerhet. Jag har i sig inget större intresse av att försvara Liljeström, vars rakt på sak-still sträffande beskrivs i Lars Stormboms blogginlägg "Äkta politiker?" Däremot vill jag försvara Liljeström då det gäller beskyllningarna som riktats mot henne och partiet i samband med annekteringen av Östersundom. Vårt gemensamma Sibbo har gjort en felaktig analys.

Enligt vad Liljeström skriver på sin blogg torde det för övrigt nu vara klart att det är hon som blir fullmäktigeordförande. Det skall bli intressant att se vem som kommer att beskydda det nya samlingspartistiska Sibbo, nu när Sfp förlorar makten i kommunen. Eero Seppänen från Vårt gemensamma Sibbo, som blir styrelseordförande från och med årsskiftet, har inget riksparti eller ens några partikamrater utanför kommunen att samarbeta med. Dessutom har han efter statsrådets Sibbobeslut brutit broarna till Jyrki Katainen. Den verkliga matutövaren Samlingspartiet i Sibbo kommer åtminstone under de två år som Seppänen svingar klubban att få det svårt att samarbeta med moderpartiet. Trots att Svenska folkpartiets muskler inte räckte till för att stoppa inkorporeringen är det ändå hittills regeringspartiet Sfp som utgjort en garant för att Sibbo kan bestå som en självständig kommun. Från samlingspartitiskt håll har man däremot öppet förespråkat en spjälkning och upplösning av kommunen.

I dagens Hbl ingår även en artikel med rubriken "Nya hamnen ger upp till 1 000 jobb i Kervo". I Kervo räknar man med med att Nordsjö hamn leder till tusen nya arbetsplatser tack vare den nya bangården i Savio. Norsdjö hamn var tillsammans med metron huvudargumneten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Även Sibbo har förberett sig för hamnen genom att planera en logistikcentral invid den nya bangården. Det aktuella området har med tanke på hamnen en större betydelse än Östersundom. Kartan ovan har publicerats i Kuntalehti 8/2003.

Helsingfors stads trafikverk har idag publicerat ett meddelande med rubriken "Helsingin liitosalueen bussilinjojen suunnitelmat valmistuivat". Hb, som har tagit del av informationen har publicerat en notis med rubriken "Buss 91 och 93 går till gamla Sibbo". I notisen heter det även att "I visionen för år 2030 går metron till Östersundom."

Borgåbladet har på kvällen publicerat en nyhet med rubriken "Östis stänger vid årsskiftet".

Fallet Sibbo

Fascinerande. Den 27 november 2008

Ledaren i gårdagens Hufvudstadsblad "Ett hårdare trängt sfp bör kunna rösta, men ändå hålla samman" tar i förbifarten upp det politiska läget i Sibbo:

>>I Sibbo har nu samlingspartiet, centern och socialdemokraterna inte tvekat att liera sig med sannfinländarna för att sätta sfp på plats. Till den här anti-sfp-fronten har fascinerande nog också obundna Vårt gemensamma Sibbo anslutit sig, trots sina bedyranden före valet om sin positiva inställning till svenskan. Bara de gröna vägrade delta i "hämndaktionen", vilket länder dem till heder.
Visst kan sfp i Sibbo ha orsak till självrannsakan, men den fräcka frontbildningen mot partiet är främmande för den kommunala demokratin.<<

Jag är själv fascinerad över Vårt gemensamma Sibbos anslutning till koalitionen. Gruppen har ju sina rötter i den partipolitiskt obundna föreningen För Sibbo. Före händelserna sommaren 2006 styrdes Sibbo långt av en koalition bestående av Sfp och De gröna. Därefter var det oppositionens politiska linje som gällde. Till Eeo Seppänens bestörtning räddade inte Sibbos nya politik kommunen från förlusten av Östersundom, varför han lämnade Samlingspartiet för att ansluta sig till Vårt gemensamma Sibbo. Nu är Seppänen plötsligt tillbaka som blivande styrelseordförande uppbackad av en koalition som leds av Samlingspartiet, fastän hans position främst baserar sig på röster som getts åt Caspar Berntzen och Clara Lindqvist.

Det förefaller som om den nya koalitionen vill göra Sfp och De gröna ansvariga för den aktuella inkorporeringen. Sibbos låga befolkningstäthet jämfört med t.ex. Nurnijärvi kan långt förklaras av Sfp:s politik under gångna årtioneden. Befolkningstätheten i Sibbo som helhet borde dock inte ha någon större relevans. Ändringen av kommunindelningen motiverades ju av utvecklingen av Östersundom, som rent av ansågs vara av ett nationellt intresse. Här är det inte huvudsakligen Sfp som byggt en påstådd politisk språkmur som förhindrat Helsingfors naturliga tillväxt i alla väderstreck. Skyddandet av Östersundom har framför allt pådrivits av naturskyddsföreningarna. Naturskyddsföreningarnas kamp för Östersundoms naturvärden är långt en fortsättning på kampen mot Nordsjö hamn, som Hbl skrev i artikeln "Gräl gav en bättre hamn" i gårdagens tidning. Jag citerar ur artikeln:

>>Hamnprojektet, grälet, rättskampen var vår högskola, säger Tapani Veistola vid Finlands naturskyddsförbund.
Han hör till de miljöaktivister som i åratal kämpade mot Nordsjö för att det fanns bättre alternativ för en storhamn. Han ville bevara och helst stärka lapptäcket av små skyddsområden kring Borgarstrandsviken och Östersundom.
– Vårt mål var att sy ihop lapptäcket till ett enhetligt större skyddsområde som dessutom skulle ges en direkt förbindelse till Storskogen, säger Tapani Veistola. Han anser fortfarande att alternativen till Nordsjö aldrig gavs en riktig chans. I Kyrkslätt utmanövrerades Pickala med markköp medanexisterande hamnar som Sköldvik aldrig ens utreddes.
Det finns fortfarande också outredda och förvånande drag i beslutsprocessen kring Nordsjö hamn. 1999 beslöt statsrådets majoritet att hamnen inte hotar närliggande Naturaområden. Beslutet överklagades till EU-kommissionen som två år senare meddelade att kommissionen inte tar ställning till hamnplanerna.
Samtidigt pågick arbetet med regionplanen som var förutsättningen för de tillstånd som hamnbygget behövde. Då miljöminister Satu Hassi (grön) år 2001 visste att regeringen godkänner hamnplanerna gick hon med på att hennes ersättare minister Suvi-Anne Siimes (vf) kan godkänna regionplanen medan hon befinner sig på tjänsteresa i Kina.<<

Från Helsingforshåll har man gärna antytt att Sibbo motarbetat även Nordsjö hamn. Det hade funnits all anledning, med tanke på att inkorporeringen nu motiveras med hamnen. Det stämmer att släkten Fazer, som besvärade sig mot hamnplanerna, fram till årskiftet är bosatt i Sibbo. Men hamnen motarbetades även av invånarna i Nordsjö, av naturskyddsföeningar och av De gröna i Helsingfors! Bolaget Nokia motarbetade indirekt planerna på en hamn i Nordsjö genom att backa upp alternativet Pickala. Pickala dög dock inte inte för Helsingfors, eftersom platsen ligger utanför Helsingfors gränser.

De gröna motsatte sig ännu i början av årtiondet Nordsjö hamn. Orsakerna till De grönas motstånd var delvis de samma som skälen till att naturskyddsorganisataionerna motsatt sig en metrolinje till Östersundom och en inkorporering av sydvästra Sibbo. Våren 2006 blev den ekologiska korridoren mellan Östersundom fågelvatten och Sibbo storskog dock plötsligt en språkmur. Sfp utpekades som skyldig till att Helsingfors inte kunnat växa i alla väderstreck.

Kartbilden ovan är från avsnittet "Naturaområden" i Helsingfors hamns publikation "Nordsjö hamnprojekt och miljön".

Fallet Sibbo

Hamnen rodd i hamn. Den 26 november 2008

I kolumnen "Pressklipp" citerar Borgåbladet idag ur ledaren i Vasabledet med rubriken "Och så föll svenskfästet Sibbo", som jag citerade i gårdagens blogginlägg. Jag citerar ur citatet:

Vid sidan av den svenska nedmontering som nu sker i Österbotten då det gäller den statliga regionförvaltningen är det värt att kasta en blick söderut, mot skeendet i Sibbo.
Det var ju här sfp kraftigt kämpade mot den tvångsannektering som Helsingfors hade tagit initiativ till, en kamp som ytterst handlade om principen om kommunal självstyrelse och därför i förlängningen också om de svenskspråkigas möjligheter att rå om sig själva.
Sfp:s kamp kom att bli ett kortståg mot väderkvarnar. Sfp förlorade både i regeringen och i högsta förvaltningsdomstolen.
Och inte bara det. Både annekteringen och sfp:s språkliga orientering i KSSR-frågan gav dessutom i höstens kommunalval upphov till en politisk utbrytning och ett röstspill till valmansföreningen vårt Sibbo.

Själv har jag reagerat på att så väl Borgåbladet som Hufvudstadsbladet behöll rubriken "För svenskan i Sibbo" på Clara Lindqvists och Caspar Berntzens insändare inför kommunalvalet. Jag tvivlar inte en sekund på att dessa representanterna för valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo uppriktigt vill verka för "svenskan i Sibbo", fastän jag inte tror på gruppens språkpolitiska linje. Däremot torde prioriteringen vara uppnebar: Sibbos bästa går före svenska språket. Denna prioritering torde Lindqvists och Berntzen dela med många av sina väljare. Jag har ingenting att anmärka mot denna prioritering. Jag skrev själv redan i mitt andra blogginlägg om fallet Sibbo "Mera om Sibbo. Den 12 juli 2006" följande:

Konflikten mellan Helsingfors och Sibbo handlar inte i första hand om en konflikt mellan språkgrupperna. Den handlar kanske i första hand om en konflikt mellan den stora nationella berättelsen om nationens utveckling och mindre lokalt förankrade historier. Personligen är jag villig att offra det svenska språkets ställning i Sibbo för att bevara den lokala identiteten och samhörigheten. Rör inte gränserna!

Jag har på denna blogg inte slagit vakt om de svenska strukturerna, utom om lagen, rätten och Sibbo. Ändå måste jag i ärlighetens namn medge att det inte minst är det starka svenska inslaget som får mitt hjärta att slå för Sibbo. Utbrytargruppen Vårt gemensamma Sibbo skiljer sig inte från andra utbrytargrupper i Svenskfinland när det i samband med KSSR gäller att prioritera kommuninvånarnas konkreta intressen framom de svenska strukturerna. Däremot gör gruppen någonting unikt då den ställer upp för en kokoomusledd koalition vars syfte är att helt och hållet tränga ut Sfp (och De gröna). På lång sikt behöver även svenskan i Sibbo de nationella svenska strukturerna, som helt är beroende av att Sfp och Fsd har ett tillräckligt stöd. Därför finner jag det oärligt av Vårt gemensamma Sibbo att inför valet säga sig stöda "svenskan i Sibbo". Eller är man bara naiva?

Hufvudstadsbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Gräl gav en bättre hamn". Jag återger här det sista stycket i artikeln:

Sibbo klart för tio år sedan
Naturskyddsförbundet håller fortfarande fast vid sin åsikt om att hamnen är felplacerad och den tvingats in på ett för litet område.
– Den belgiska hamnkonsulten Erik D´Hondt förutspådde för över tio år sedan att det blir trångt i Nordsjö och att staden därför kommer att försöka expandera österut. Då Helsingfors nu vid årsskiftet flyttar sina gränspålar österut är det inte någon stor överraskning för oss, säger Tapani Veistola.
Ett 5 000 hektar stort område i sydvästra Sibbo blir en del av Helsingfors.

Att den aktuella inkorporeringen sammanfaller med starten för Nordsjö hamn är knappast enbart ett rent sammanträffande. Redan i inlägget "Sibbo och Nordsjö hamn. Den 4 augusti 2006" spekulerade jag vid möjligheten att Helsingfors väntat med att driva på en ändring av kommunindelningen för att inte ytterligare försvåra planeringen av Nordsjö hamn. Istället för att hota med gränsjusteringar gav Helsingfors sibboborna falska löften om att hamnen i Nordsjö inte påverkar Sibbo. Att det skulle gå att utvidga hamnen österut har jag dock mycket svårt att tro, då hamnen gränsar till naturaområden genom vilka man dragit dyra tunnlar. Vad Helsingfors egentligen har för planer är dock svårt att veta, vilket fallet Tobben väl visar. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008", "Granö by. Den 18 juli 2008" och "Kontroversiell hamn. Den 22 juli 2008".) I en faktaruta i samband med artikeln i Hbl står det felaktigt att "Helsingfors stad inte ville att storhamnen skulle byggas inomför stadens gränser. Helsingfors stad ville uttryckligen att hamnen byggdes innanför stadens gränser. Det var därför alternativet Pickala inte dög. Artikeln i Hbl öppnar i övrigt så stora perspektiv att det finns skäl att återkomma i ett skilt blogginlägg.

Bilden ovan har jag tagit vid en kanottur i Borgarstrandsviken senaste sommar. På bilden syns en enorm jordvall som man byggt för att skydda Borgarstrandsviken från hamnen. Om hur hamnprojektet anpassats till miljön kan man läsa i Helsingfors hamns publikation "Nordsjö hamnprojekt och miljön". I publikationen finns en intressant kronologi, ur vilken jag citerar valda milstolpar:

1966 Nordsjö införlivas med Helsingfors, med motiveringen att området lämpar sig för hamnändamål.
1967 Nordsjö planeringskommittés betänkande: man föreslår att hamnen placeras på Bastö udden.
1975 Den första utredningsplanen för Nordsjö hamn. Hamnen planeras på området mellan Valmets varv och Borgarstrandsviken.
1982 Statsrådet fastställer det riksomfattande skyddsprogrammet för fågelvatten, i vilket Fågelområdena i Östersundom ingår.
1987 Beslut om att freda området Svarta backen – Borgarstrandsviken till ett naturskyddsområde.
1992 Nordsjö varvsområde reserveras för hamn i generalplanen för Helsingfors.
1996 Helsingfors stadsfullmäktige godkänner planen för att grunda Nordsjö hamn.
1998 Statsrådets Natura-beslut.
2002 Högsta förvaltningsdomstolen förkastar besvären som har anförts mot regionplanen och detaljplanen för Nordsjö hamn.
2003 Byggandet av Nordsjö hamn inleds.
2004 Generaldirektören för EU-kommissionens huvudavdelning för miljöärenden meddelar att kommissionen inte längre behandlar Nordsjö-klagomålen.
2009 Nordsjö hamn blir i full utsträckning färdig.

Fallet Sibbo

Svenskfästet Sibbo. Den 25 november 2008

Yle Mellannyland har publicerat en notis med rubriken "Hfors vill hyra Östis", medan Yle Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Helsingfors vill köpa Östis i Sibbo". I gårdagens Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Nuorisotila Östiksestä tuli pelinappula Helsingin ja Sipoon kiistaan". Rubriken är både vinklad och vilseledande. Både politiker och medier i Helsingfors har försökt hävda att Sibbo - och naturligtvis Sfp - försöker hämnas och göra eleverna i Östersundom till spelbrickor i konflikten om ersättning mellan Helsingfors och Sibbo. När det nu visar sig att man fått till stånd ett hyreskontrakt om skolor och daghem försöker man överföra föreställningen om spelknappar på Sibbo kommuns ovilja att hyra ut den gamla skolbyggnaden, som några år fungerat som ungdomsgård.

Ledaren i dagens nummer av Vasabladet handlar om den politiska kuppen i Sibbo, men artikeln tangerar även inkorporeringen och KSSR. Jag citerar valda bitar ur ledarartikeln, som har rubriken "Och så föll svenskfästet Sibbo":

>>Vid sidan av den svenska nedmontering som nu sker i Österbotten då det gäller den statliga regionförvaltningen är det värt att kasta en blick söderut, mot skeendet i Sibbo.
Det var ju här sfp kraftigt kämpade mot den tvångsannektering som Helsingfors hade tagit initiativ till, en kamp som ytterst handlade om principen om kommunal självstyrelse och därför i förlängningen också om de svenskspråkigas möjligheter att rå om sig själva.
Sfp:s kamp kom att bli ett kortståg mot väderkvarnar. Sfp förlorade både i regeringen och i högsta förvaltningsdomstolen.
Och inte bara det. Både annekteringen och sfp:s språkliga orientering i KSSR-frågan gav dessutom i höstens kommunalval upphov till en politisk utbrytning och ett röstspill till valmansföreningen vårt Sibbo.
Nu har till denna svenska domänförlust lagts till ytterligare en förlust: Genom ett hänsynslöst politiskt kulisspel har sfp:s mångåriga maktposition i Sibbo brutits. ...

Samarbetet mellan samlingspartiet, vårt gemensamma Sibbo, centern, sdp och sannfinländarna lär ha planerats i all hemlighet redan under flera veckor och med ett för det svenska i Finland förödande resultat. Alliansen kommer att lägga beslag på de flesta tunga poster, bland annat i de tre viktiga utskotten, utan att sfp kan lyfta ett finger för att förhindra det.
Vårt gemensamma Sibbo och samlingspartiet tar hand om ordförandeklubban i stadsstyrelsen för två år i stöten. Samlingspartiet tar hand om utbildningsutskottet, vårt Sibbo tar utskottet för teknik och miljö medan centern får social- och hälsovårdsutskottet.
Fullmäktige har den nybildade majoritetskoalitionen inga anspråk på, för dem kan sfp gott och väl fortfarande fortsätta som fullmäktigebas.
Den här eftergiften gör partierna naturligtvis väl medvetna om att det är kommunstyrelsen som sköter en operativa politiken i en kommun och att kommunfullmäktigebasen i en sådan konstellation är mer eller mindre en maktlös marionettfigur.
Den politiska situation som tonar fram i Sibbo har med andra ord vissa paralleller med den som har gällt i Vasa under de senaste åren.
De grönas ordförande Henrik Möller har säkert rätt då han i en kommentar i radion i går lät förstå att den oheliga alliansen i Sibbo har sin grund i ett gemensamt syfte att ge sfp på käften.
Uppenbarligen kan man till och med gå ett steg längre och se anti-sfp-alliansen som en strävan att ta död på ytterligare en svensk struktur i vårt land.
Detta är anmärkningsvärt, speciellt med tanke på det stora inslaget av finlandssvenskar i valmansföreningen vårt Sibbo.<<

I sin Sibboutredning beskriver kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi Raimo Ilaskivis förslag från 1989 på följande sätt:

>>Genom detta arrangemang tryggas Helsingfors stads bostadsproduktion och undviks kanske ett kraftigt tryck på utflyttning till Sibbo för de finskspråkigas del. Omvänt torde lösningen kunna trygga att Sibbo förblir svenskspråkigt.<<

Hade Sfp i Sibbo frivilligt avstått från den sydvästra delen av kommunen, hade partiet kunnat räkna med att helt förlora fötroendet i Sibbo. På Ilaskivis och Pekka Korpinens initiativ torde förre kommundirektören i Sibbo Viking Sundström inofficiellt ha diskuterat en ändring i kommunindelningen, men ingenting tyder på att man inom Sfp i Sibbo våren 2006 var villig att avstå från Östersundom. Kanske tolkar en del, med facit i hand, Sfp:s traditionella politik som ett uttryck för att man inte brydde sig om hotet mot Östersundom? Nu visar det sig att Sfp, som på nationell nivå var det enda partiet som koncekvent motsatte sig annekteringen, är den stora förloraren i Sibbo. Lite förenklat kunde man säga att Sfp:s nederlag i Sibbo är en följd av att ett par röstmagneter som ställde upp för valmanföreninge Vårt gemensamma Sibbo har trott på de officiella motiveringarna till inkorporeringen och därmed inte litar på Sfp.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Neuvottelu farssi". Inlägget har ingenting direkt med annekteringen att göra, men handlar desto mera om den politiska kuppen i Sibbo. Det kunde kanske tilläggas att något av en politisk kupp ägde rum redan sommaren 2006 som en följd av Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen. Sfp fick behålla styrelseordförandeposten, men det var långt Samlingspartiet, SDP och Centern som dikterade linjen. Det var denna nyvunna "enighet" som Vårt gemensanna Sibbo för några månader sedan sade sig vilja slå vakt om, fastän den nya tillväxtpolitiken inte räddade Sibbo från förlusten av Östersundom. Nu uppger emellertid Caspar Berntzen, tidigare galonsfigur för föreningen För Sibbo, att Vårt gemensamma Sibbo gick med i koallisationen mot Sfp för att garanatera en förändring. Liljeström hade på förhand meddelat att hon inte ställer upp som kandidat för styrelseordförandeposten, kanske för att inte vara Sfp till belastning vid förhandlingarna, kanske för att rädda sitt ansikte. Man nöjde sig dock inte med att bli av med Liljeström, utan gick in för att miniemera Sfp:s möjligheter till inflytande.

Fallet Sibbo

Politisk kupp. Den 24 november 2008

Helsingin Sanomat publicerade igår kväll en artikel med rubriken "Nuorisotila Östiksestä tuli pelinappula Helsingin ja Sipoon kiistaan". Jag har behandla Sibbo kommuns ovilja att hyra ut den gamla skolbyggnaden i Östersundom i mitt inlägg "Kapitulation. Den 19 november 2008". Artikeln ingår i dagens tidning. Helsingin sanomat har i natt publicerat en artikel med rubriken "Rkp:n satavuotinen valta Sipoossa on ohi". Jag har behandla Sibbo kommuns ovilja att hyra ut den gamla skolbyggnaden i Östersundom i mitt inlägg "Kapitulation. Den 19 november 2008". Även ledarartikeln "Yhdyskuntarakenteen eheys sai koko hallituksen tuen" i dagens Helsingin Sanomat tangerar fallet Sibbo. Ledarskribenten noterar angående HFD och de riksomfattande målen för områdesanvändningen att "Se käytti valtakunnallisia alueidenkäyttötavoitteita yhtenä perusteena myös hylätessään valitukset Sipoon osien liittämisestä Helsinkiin."

Av de tre ovannämnda artiklarna är artikeln om slutet på Sfp:s hundraåriga makt den som har minst direkt att göra med fallet Sibbo. Det är dock denna artikel som idag har satt blodet i omlopp. Den revolution som nu fullbordas i lokalpolitiken i Sibbo hade inte varit möjlig utan den aktuella inkorporeringen. Visserligen motsvarar den tänkta fördelningen av centrala poster inte alls resultatet i kommunalvalet, men Sfp:s nederlag är åtminstone delvis en följd av att man gett partiet och dess traditionella linje skulden för inkorporeringen. Själv undrar jag om Sfp i Sibbo inte borde ha lyft fram de verkliga orsakerna till regeringens stöd av en ändring i kommunindelningen. Kanske har Sfp gett Helsingfors ett lillfinger, men den konkreta orsaken till förre kommunministern Hannes Manninens och statsminister Matti Vanhanens avgörande stöd för inkorporeringen var ingalunda Sfp:s politik i Sibbo.

Fallet Sibbo

Regeringen är medveten. Den 23 november 2008

I oktober undertecknade Jacob Söderman (sdp) och tolv andra riksdagsmän ett skriftligt spörsmål (se "Sämre service. Den 20 oktober 2008" och "Grynders hotar Sibbo storskog. Den 21 oktober 2008"), där man ställde följande fråga:

>>Är regeringen medveten om att det massiva byggandet hotar att förstöra det nationellt värdefulla natur- och rekreationsområdet Sibbo storskog och
Ämnar regeringen i enlighet med regeringsprogrammet utreda möjligheterna att inrätta en nationalpark i området och vidta de åtgärder som behövs på grundval av detta?<<

Nu har miljöminister Paula Lehtomäki, som i oktober enligt Sipoon Sanomat meddelade att det inte blir någon nationalpark (se "Ingen nationalpark, ingen metro. Den 11 oktober 2008"), gett ett svar på frågan. Svaret inleds med följande sats:

>>Regeringen är medveten om att de sydvästra delarna av Sibbo kommun kommer att anslutas till Helsingfors stads administrativa område 2009.<<

Det var inte ett speciellt överraskande besked. Miljöministern bor numera själv i Östersundom, som enligt regeringens beslut kommer att anslutas till Helsingfors stads administrativa område 2009. I det skriftliga spörsmålet frågades dock inte om regeringen var medveten om själva inkorporeringen, utan om regeringen var medveten om att Helsingfors planer på ett massivt byggande hotar att förstöra det nationellt värdefulla natur- och rekreationsområdet Sibbo storskog. Lehtomäki drar dock den riktiga slutsatsen att inkorporeringen innebär ett hot mot Sibbo storskog. Sedan kommer ett lite mera kontroversiellt påstående:

>>Under Vanhanens andra regering har det bedrivits och bedrivs fortfarande målmedvetet arbete för att bevara naturvärdena i Sibbo storskog.<<

Nu var det ju, åtminstone enligt miljöministerns tolkning, regeringens målmedvetna beslut om en ändring i kommunindelningen som hotar naturvärdena i Sibbo stoskog. Men visst har regeringens Sibbobeslut även skapat vissa förutsättningar att skydda delar av storskogen. Jag citerar vidare ur miljöministerns svar:

>>Ministeriet fortsätter med hjälp av de omsättningstillgångar som reserverats för dess bruk att göra markbyten i Sibbo storskog i synnerhet med Helsingfors stad. Största delen av de områden i Vanda stad som kan införlivas med naturskyddsområdet i Sibbo storskog övergick i december 2007 i statens ägo. I och med detta utvidgades Sibbo storskogs naturskyddsområde med drygt 200 hektar och utgör för närvarande ca 1 700 hektar. <<

Efter statrådets beslut och HFD:s agörande i fallet Sibbo har även Helsingfors gått med på markbyten med staten. I själva verket har Helsingfors hela tiden velat byta bort sin mark i Sibbo storskog, men man pantade på marken tills Sibbofrågan var avgjord. På grund av denna Helsingfors politik har de Gröna i Helsingfors med Otto Lehtipuu i spätsen kunnat hävda att inkorporeringen skapar förutsättningar för en nationalpark. För de gröna i Helsingfors verkar en nationalpark vara viktigare än ett skyddande av skogens naturvärden. Miljöministern säger inte ett definitivt nej till en nationalpark i Sibbo storskog, fastän en nationalpark kunde hota skogens naturvärden. Ett problem är att storskogen redan nu är allt för liten. Bättre blir det ju inte av Helsingfors planer på kraftig bebyggelse i de södra delarna av storskogen. Jag återger här slutet på miljöministerns svar:

>>Nationalparksalternativet har inte heller i något skede uteslutits för Sibbo storskogs del. Fördelarna och nackdelarna med det kommer att granskas på samma sätt som andra skyddsalternativ.

Miljöministeriet är oroat över de uppgifter som förekommit om att besökarna i Noux under de livligaste dagarna är fler än vad naturens bärkraft eller tjänsterna hållbart kan klara av. En nationalpark är ett bra "bränd" och lockar förutom dem som normalt kopplar av i naturen även turister ända från utlandet till naturskyddsområdet. Arealen i Noux nationalpark, Natura-områdena och friluftsområdena är minst tredubbel jämfört med vad man i bästa fall kan uppnå i Sibbo storskog. Vi måste grundligt avväga om naturvärdena i Sibbo storskog klarar av mängden användare och turister som kommer i och med en eventuell nationalparksstatus utöver det ofrånkomligt ökande antalet rekreationsanvändare. <<

Fallet Sibbo

Harjulas roll. Den 22 november 2008

I gårdagens inlägg "Bajonett! Den 21 november 2008" uppmärksammade jag åter Hufvudstadsbladets artikel "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport" från den 8 december 2006. I artikeln skriver Ralf Sundberg felaktigt att "de kopierade formuleringarna finns inte med i utredningsmannens förslag" och tillägger att "De finns upptagna i den del av utredningen där Pekka Myllyniemi beskriver helheten och Helsingfors stads position." Det är visserligen sant att avsnitt 3, "Problem med samhällsstrukturen i huvudstadsregionen och framlagda förslag till utvecklande av strukturen" till största delen är ett plagiat av Jussi Pajunens och Eila Ratasvuoris 19 sidor långa utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men "kopierade formuleringar" finns minsann även i kapitel 5, "Kommunindelningsutredarens förslag jämte motivering". Varifrån hade Hbl fått informationen eller synpunkten att kapitel 3 i rapporten är "den del av utredningen där Pekka Myllyniemi beskriver helheten och Helsingfors stads position". Varifrån hade Hbl fått den felaktiga informationen att "de kopierade formuleringarna" inte finns med i utredningsmannens förslag"? Det är väl inte så sökt att anta att det är Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula som delgett informationen, eftersom Hbl talat med Harjula, som citeras i Hbl:s artikel. (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Harjula torde ha varit väl insatt i Myllyniemis utredning, eftersom hans förman och parhäst Kari Prättälä hade bistått och kompletterat Myllyniemi i Sibboutredningen med sina (nya) juridiska insikter.

I Hufvudstadsbladet den 8 december 2006 ingick även ett ledarstick av Johanna Westman med rubriken "Ministern inte bara politiker". Artikeln handlar huvudsakligen om justitiekansler Paavo Nikulas syn på ministrarnas domarroll i fallet Sibbo, men plagiatet i Myllyniemis rapport tas även upp:

Formellt finns det inget att säga om att utredningsmannen har klippt in Helsingfors stads formuleringar i sin rapport. Han föreslår, statsrådet beslutar. HFD avgör.
Men bra för Myllyniemis trovärdighet som opartisk utredare är det inte.

Varifrån hade Hbl fått den juridiska insikten att "det formellt sett inte är något problem att utredningsmannen har klippt in Helsingfors stads formuleringar i sin rapport"? I sitt svar på ett klagomål antydde biträdande och vikarierande justitiekanslern Jaakko Jonkka den 28 juni 2007 att det minsann vore ett problem om påståendena om plagiat stämmer, men tillade att JK inte haft möjlighet att mera noggrant jämföra Myllyniemis rapport med Helsingfors framställning, medan han noterade att "Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi detä." Inrikesministeriet gjorde dock sitt bästa för att dölja bristerna i Myllyniemis utredning.

Jag har själv frågat mig om det har någon betydelse om kommunindelningsutredaren är partisk. Ett förslag eller en framställan om en till ändring av kommunindelningen kan ju även göras av en berörd kommun. Nu baserade sig emellertid statsrådets beslut, åtminstone enligt statsminister Matti Vanhanen, direkt på inrikesministeriets beredning, som i sin tur baserade sig direkt på Myllyniemis utredning och motiveringar för en ändring i kommunindelningen. Att så är fallet visar bl.a. det faktum att det även i motiveringarna eller PM till statsrådets beslut fanns formuleringar som är identiska med formuleringar i Helsingfors utlåtande och Helsingfors egen utredning, som Myllyniemi plagierat utan att ange källa. (Se "Inrikesministeriet förtiger bristerna i Myllyniemis rapport. Den 8 juli 2007".) Statsrådet tog beslutet och HFD avgjorde fallet, men HFD borde ha tagit ställning till utredningsmannens och utredningens trovärdighet. Det gjorde man inte alls, HFD hävdar inte heller att plagiatet och partiskheten saknar formell betydelse. Istället kommer HFD endast med undanflykten att "beredningsmaterialet till statsrådets beslut har kompletterats med anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning." Vad har det för betydelse att beredningsmaterialet kompletterats med "anmärkningar och utlåtanden om kommunindelningsutredarens framställning", då den föredragande (?) tjänstemannen regeringsrådet Arto Sulonen, som ansvarade för beredningen, inte förmedlade kritiken och synpunkterna till statsrådet?

I sitt beslut i fallet Sibbo hävdar HFD vidare att "Det utredningsmaterial som har legat till grund för den juridiska bedömningen av statsrådets beslut har i enlighet med bestämmelserna om rättegångsförfarandet således under handläggningen kompletterats med besvär, utlåtanden och genmälen." I praktiken lär det dock huvudsaken vara föredragarna som läser igenom bilagorna till besvären, där de sakkunniga juristernas (och mitt eget) utlåtande till besvären ingick. Hur många av förvaltningsråden som deltog i juryn som avgjorde fallet Sibbo har i verkligheten under handläggningen tagit del av hela "utredningsmaterialet" samt hela kompletteringen i form av besvär, utlåtanden och genmälen? Till sitt förfogande hade man denna gång undantagsvis två föredraganden.

Själv är jag mycket intresserad av tillfälliga förvaltningsrådets Heikki Harjulas roll i handläggningen. Hur och på vilka grunder valdes Harjula till tillfällig domare vid HFD just för den period då domstolen skulle ta ställning till fallet Sibbo? Var det slupen lotten som avgjorde att Harjula valdes med i den jury som skulle avgöra fallet Sibbo, eller valdes Harjula på andra grunder? Vilken roll hade Harjula i praktiken under handläggningen?

Fallet Sibbo

Bajonett! Den 21 november 2008

Helsingin Sanomat har idag även i den tryckta tidningen publicerat en notis med rubiken "Sipoolaiset eivät valittaneet alueliitoksesta EU-tuomioistuimeen". Notisen är nästan identisk med notisen med samma rubrik som tidningen redan i onsdags publicerade på webben. En liten skillnad mellan de två notiserna är att det i den nya notisen heter att "Asiasta kertoi ensimmäisenä Yle Uudenmaan uutiset", medan det i den tidigare notisen hette att "Asiasta kertoi Yle Uudenmaan uutiset." Det är ju god journalistik att uppge källa eller ge äran åt rätt medium. I det aktuella fallet kom dock Svenska Yle ut med nyheten ett dygn före Yle Uudenmaan uutiset. I själva verket har vi här ett belysande exempel på hur nyheter blir till.

Vem som helst kunde för länge sedan ha kollat upp hur det går med föreningen För Sibbos besvär till EG-domstolen. I mitt blogginlägg "Bloggskrivare. Den 30 september 2008" försökte jag antyda för läsarna att det inte nödvändigvis är någon som för striden vidare, fastän jag fortsatt att skriva blogg om fallet Sibbo. Det intressanta med den aktuella nuheten är att den blev en nyhet efter att Vega Östnyland hade ett inslag där man intervjuade ordföranden för För Sibbo. Jag har noterat att finskspråkiga lokala nyheterna ofta förmedlar samma nyheter som de svenska lokala nyheterna. Helsingin Sanomat noterar i regel dock endast nyheter som förmedlas av Pääkaupunkiseudun uutiset och Uudenmaan uutiset/ Ylen aikainen. Borgåbladet tycks man inte notera på Helsingin Sanomat, men däremot läser man Hufvudstadsbladet. I samband med fallet Sibbo hände det flera gånger att Vegas nyheter via Yles finska lokala nyheter blev riksnyheter. Det var även på detta sätt som avslöjanden på min blogg nådde Helsingin Sanomats läsare. Tyvärr förmedlades inte alltid hela nyheten.

I Helsingin Sanomat ingick den 8 december en artikel med rubriken "Kopioiko Myllyniemi Helsingin Sipoo-esitystä". Matti Huhta, som skrev artikeln, ringde upp mig samma dag som som Radio Vega förmedlade nyheten om plagiat i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Helsingin Sanomat ringde även upp Myllyniemi, som enligt Huhtalas artikel sade att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Samma dag skrev Hufvudstadsbladet i en artikel med rubriken "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport" att "de kopierade formuleringarna finns inte med i utredningsmannens förslag". I artikeln överslätar dessutrom Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula, som senare fungerade som domare när HFD avgjorde fakllet Sibbo, påståendet om plagiat genom att säga att "I beskrivande delar av utredningar är det inte ovanligt med lånade formuleringar". (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Jag motsade Hbl:s (och Harjulas) påstående redan i inlägget "Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006" och Myllyniemis eget påstående i inlägget "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006". Att förslagsdelen är Myllyniemis egen och att Myllyniemis förslag avviker väsentligt från Helsingfors ursprungliga förslag förblev dock en officiell sanning, som statsminister Matti Vanhanen upprepade ännu den 28 juni 2007 vid presskonferensen efter statrådets Sibbobeslut.

Om Helsingin Sanomat och Hufvudstatdbladet hade förmedlat hela Radio Vegas nyhet, skulle Vanhanen vid presskonferansen knappast lika lätt ha kunnat svara på frågan om betydelsen av plagiatet i Myllyniemis rapport. I Yles nyhets text "Sibborapport = Helsingforsutlåtande?", som publicerades den 7 december 2006, kunde man faktiskt läsa följande:

Myllyniemi påpekar också att han har gjort sitt förslag om gränsjusteringen självständigt. Men också i rapportens avsnitt om förslaget återkommer text som först skrevs av Helsingfors ledning.

I blogginlägget "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008" har jag redogjort för vilka delar av "förslagsdelen" i Myllyniemis rapport som bevisligen är plagierat ur Jussi Pajunens och Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Här har jag där till argumenterat för att största delen av förslagsdelen är skriven av någon annan än Myllyniemi själv. Jag lägger rent av fram misstankar om att väsentliga delar skrivits av Harjulas förman på Kommunförbundet Kari Prättälä. Misstankarna bör vara värda att undersöka. Om texten mot all förmodan skrivits av Myllyniemi själv, så har den åtminstone skrivits under Prättäläs vägledning. Hur som helst har tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula i HFD:s avgörande i fallet Sibbo tagit ställning till och för sin egen förmans (nya) tolkning av kommunindelningslagens tillämpningsmöjligheter på Sibbofrågan.

I notisen i dagens Helsingin Sanomat säges det att "lakimiesten mukaan yhdistyksen olisi pitänyt lisäksi löytää valitukseen jokin uusi näkökulma". Om man inom föreningen För Sibbo brytt sig om att läsa min blogg torde man ha kunnat hitt nya infallsvinklar i överflöd. Enligt min uppfattning hade man inte ens behöft samla in pengar för att föra fallet vidare till EG-domstolen. Man kunde ha gått direkt till HFD och JK med krav på återbrytning av beslutet med anledning av Heikki Harjulas deltagande i avgörandet. Kanske det ännu inte är för sent att fälla bajonett istället för att ta till reträtt.

Fallet Sibbo

Grundlagen. Den 20 januari 2008

Lex Nokia aktualiserar problemet med att det är riksdagens grundlagsutskott som bedömer om en lag eller ett lagförslag stämmer överens med grundlagen. I sin artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanomat den 17 februari tog professor Kaarlo Tuori upp problemet. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) Jag återger här slutet på artikeln:

>>Korkein hallinto-oikeus viittaa päätöksessään kunnalliseen itsehallintoon, mutta ei pysähdy erittelemään sen merkitystä. Päätöksen perusteluissa vain mainitaan eduskunnan perustuslakivaliokunnan kymmenen vuoden takainen lyhyt ja niin ikään erittelemätön kanta, jonka mukaan kunnallinen itsehallinto ei suojaa kuntajaon muutoksilta.
Mutta ei tätä kantaa tietenkään tulisi tulkita niin, että perustuslaillisella oikeudella itsehallintoon ei olisi mitään merkitystä kuntajaosta päätettäessä. Kyllä sillä on: se on lain soveltamista ohjaava tulkintaperiaate, jonka painoarvon tulisi olla sitä suurempi, mitä yksimielisempi kunnan ja alueliitoksen tarkoittaman alueen asukkaiden vastustava kanta on. Voidaan kysyä, ovatko Sipoon kunta ja sen nykyiset asukkaat päässeet osallisiksi suojasta, jota perustuslain takaaman kunnallisen itsehallinnon ja perustuslain niin ikään edellyttämän suhteellisuusperiaatteen on määrä antaa. Voidaan myös kysyä, toteuttaako nykyinen tuomioistuinlaitoksemme sitä tehtävää perustuslaillisten oikeuksien valvonnassa, jota sille perusoikeusjärjestelmää uudistettaessa ja uutta perustuslakia säädettäessä hahmoteltiin.

Eduskunnan perustuslakivaliokunnankaan asema ei ole ongelmaton. Kuten kriisinhallintalain taannoinen käsittely osoitti, poliittisia intohimoja herättävissä asioissa on suuri houkutus ohjailla kansanedustaja-jäseniä ryhmäpäätöksin tai ministeritason ohjein. Tämä sopii huonosti sen kaltaiseen perustuslain valvontatehtävään, joka valiokunnalle on nykyisessä järjestelmässämme osoitettu. Olisiko perustuslakivalvonta syytä ottaa kokonaisuudessaan kriittiseen tarkasteluun?
Korkeimman hallinto-oikeuden Sipoo-päätökseen liittyy isoja kysymyksiä. Nakkikioskia paljon isompia.<<

122 §, moment 1 i Finlands grundlag lyder enligt följande:

>>Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare.<<

I grundlagens 122 § står det följande:

>>När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.
Bestämmelser om grunderna för kommunindelning utfärdas genom lag.<<

I språklagens 5 §, moment 5 står det följande:

>>Om kommunindelningen ändras, skall det samtidigt bestämmas vilken inverkan ändringen har på kommunernas språkliga status.<<

I statrådets Sibbobeslut heter det att statsrådet har tagit beslutet "med stöd av 11 § 1 mom. i kommunindelningslagen av den 19 december 1997 (1196/1997) och 5 § i språklagen av den 6 juni 2003 (423/2003)", vilket visar språklagens betydelse. I § 3 i kommunindelningslagen, som definierar de allmänna förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen, refereras det dock inte till språklagen, utan endast till grundlagen:

>>Bestämmelser om beaktande av befolkningens språkförhållanden finns i grundlagen.<<

I sin utredning förbigår utedningsman Pekka Myllyniemi helt befolkningens språkförhållanden. Det ovanciterade 2 momentet i kommunindelningslagen omnämns överhuvudtaget inte i raporten. Däremot skriver regeringsrådet Arto Sulonen i motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut följande:

>>I 3 § 2 mom. i kommunindelningslagen hänvisas till vad som föreskrivs om beaktande av befolkningens språkförhållanden i 17 och 122 § i Finlands grundlag. I 5 § 3 mom. i språklagen (423/2003) föreskrivs att om kommunindelningen ändras, skall det samtidigt bestämmas vilken inverkan ändringen har på kommunernas språkliga status. Eftersom Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad enligt 5 § i språklagen alla är tvåspråkiga kommuner, där majoritetens språk är finska, medför förslaget inga ändringar i kommunernas språkliga indelning eller rätten att få service på sitt eget språk för dem som bor på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors.<<

I själva verket förbigås även här grundlagens bestämmelser om att en indelning i sinsemellan förenliga områden bör eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. I sitt avgörande i fallet Sibbo tar HFD inte alls ställning till huruvida statrådets beslut stämmer överens med grundlagens 122 §. Kanske hade ingen besvärat sig över att beslutet bryter mot denna paragraf.

Huruvida man i förslaget och i beslutet om den den nya kommunindelningen eftersträvat en indelning som möjliggör att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder har inte alls utretts. Det torde dock vara uppenbart att man här inte alls tagit kraven i grundlagens 122 § i beaktande. Däremot har Helsingfors förutsättningar att betjäna sina nya invånare från Östersundom på svenska kraftigt ifrågasatts. Läkaren Lena Sjöberg-Tuominen, som i kommunalvalet ställde upp för De gröna i Helsingfors, har i sitt blogginlägg "Östra Helsingfors, före detta sydvästra Sibbo" från den 19n oktober noterat problemet. Jag citerar:

>>Är litet bekymrad över hur det ska bli med servicen i stadens nya hörn efter årsskiftet. Sibboborna är vana vid rätt snabb service (snabb hälsoservice åtminstone) jämlikt på båda språken. ...
Helsingforsare är vana vid att inte få service på svenska. Ska de nya invånarna finna sig i samma? Visserligen har många i sydvästra Sibbo använt sig av privatläkartjänster i Östra Centrum redan nu och gått till finskatalande läkare, men de som besökt hälsostationen i Söderkulla har alltid fått service på sitt eget modersmål.<<

Sjöberg-Tuominen har även uppmärksammat denna språkfråga i sin text "Sibbo-Sipoo" på De grönas webbplats :

Då diskussionen om att en del av Sibbo skulle införlivas med Helsingfors började, kunde jag inte tro att det var sant. Nu är det ett faktum att cirka 2000 sibbobor kommer att vara helsingforsare från och med årsskiftet. Själv känner jag ganska väl till hurudan hälsoservice Sibbo har kunnat erbjuda dessa personer och hoppas kunna inverka på att de framdeles får god service i Helsingfors. I Sibbo är de två inhemska språken helt jämställda, vilket inte kan sägas om Helsingfors. Här har vi verkligen en utmaning.

Fallet Sibbo

Kapitulation. Den 19 november 2008

Yle Uudenmaan uutiset har idag pubicerat en notis med rubriken "Sipoolaisaktiivit eivät valittaneet alueliitoksesta EU-tuomioistuimeen". Yle säger i notisen att "Sipoon puolesta -yhdistyksen taistelu Helsingin alueliitosta vastaan on nyt lopullisesti ohi." Helsingin Sanomat har på morgnen publicerat en notis med rubriken "Sipoolaiset eivät valittaneet alueliitoksesta EU-tuomioistuimeen", där man refererar till Uudenmaan uutiset. Verserna nedan är ur Fänrik Ståls sägner.

Då flög en viskning oss förbi,
Ett rykte söderfrån;
Det talte om förräderi,
Om våra vapens hån;
Från man till man, från trakt till trakt
Det möttes blott av stolt förrakt.

Ej glöms i tiders tid den dag,
Då denna sägn blev sann,
Då likt ett dystert tordönsslag
Det säkra bud oss hann,
Att landets sista hopp gått ner,
Att Sveaborg var svenskt ej mer.

Har havets bottenlösa svall
Det i sin avgrund sänkt,
Har himlens blixt, har åskans knall
Dess fasta murar sprängt?
Fanns ingen man på vallen kvar?
Det frågtes blott, det gavs ej svar.

Mut etelästä kuiskaillen
nyt huhu luikertaa,
se aseitamme häväisten
maanpetost' ilmoittaa;
se kaikkialla herättää
vain ylenkatsett' ylpeää.

Iäti päivä muistetaan,
milloinka varmuuden
tuo huhu sai ja kertomaan
käv' äänell' ukkosen:
maan viime pylväs kukistui,
jo Viapori antautui.

Sen kuiluunsako nielaissut
on syvyys pohjaton?
Ukonko nuoli murskannut
sen vahvat muurit on?
Ken valleilta sen miehet vei?
Kysyttiin, vastausta ei.

Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbo och H:fors en bit på väg", som handlar om förhandlingar om hyresavtal mellan Sibbo och Helsingfors. Christel Liljeström har på eftermiddagen kommenterat avtalet i ett blogginlägg med rubriken "Kommunstyrelsen". I blogginlägget ger Liljeström ett intressant skäl till varför Sibbo kommun inte bör hyra ut Östersindom gamla skolbyggnad: Marken som byggnaden står på är "så mycket värd att Sibbo inte kan ta risk att den vid ett domslut eventuellt skulle överföras till Helsingfors". Liljeström har idag även skrivit ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorpi". I inlägget berättar Liljeström om miljöminister Paula Lehtomäkis besök besök hos Sibbo kommun idag på förmiddagen. Jag citerar:

>>Ministeri Lehtomäki lähtee siitä, että ensimmäinen prioriteetti on vahvistaa tarvittavat alueet suojelun piiriin. Kartalla oli osoitettavissa valtion maanomistus, kuntien/kaupunkien maanomistus, Natura alueet sekä yksityisten maanomistajien kiinteistöt. Periaatteessa suurin osa tärkeimmät alueet ovat jo suojelun piirissä, mutta yksityistä maanomistusta on myös niiden keskuudessa. Ajatuksena siis ministeriön puolelta että nämä tulisi ensisijaisesti saada suojelun piiriin jotta suojeltu alue olisi yhtenäinen.

Kansallispuistoa ministeri ei vastustanut mutta ei myöskään kannattanut. Suojelun jälkeen kansallispuistoajatus voisi hänen mielestään nousta esiin. Argumentointi oli silti mielestäni nurinkurinen: ministeri totesi että kansallispuiston reitistön sekä muun tarvittavan infran rakentaminen tulee liian kalliiksi.<<

I inlägget uttrycker Liljeström även sin egen åsikt:

>>Itse en poissulje kansallispuisto ajatusta. Mielestäni tulevaisuuden tarpeet osoittavat että olisi parempi ohjata virkistyspaineita kun että niitä ei huomioitaisi. Jos ja kun Helsinki rakentaa Sipoon-korven laitaan 40 000 asukasta, niin ei kukaan voi uskoa että metsät säilyisivät. Jo nyt huhutaan suurista metsähakkuista Helsingin omistamilla kiinteistöillä aivan Sipoon-korven ja Natura alueiden tuntumaan.<<

Fallet Sibbo

Inget klagomål till EG-domstolen. Den 18 november 2008

Yle Östnyland har på för middagen publicerat en nyhetsartikel med rubriken "För Sibbos klagomål rann ut i sanden". Yle har även publicerat ett audioklipp med en intervju med föreningen För Sibbos ordförande Bambi Nyberg. Jag citerar ur texten:

>>Föreningen För Sibbo rf. lämnade aldrig in något klagomål till EG-domstolen om Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo. Föreningens resurser räckte inte till, säger ordförande Bambi Nyberg.

Då Högsta förvaltningsdomstolen kom med sitt beslut att Helsingfors får annektera en del av Sibbos markområde gick För Sibbo ut stort och sa att man tänkte överklaga beslutet. Adressen för överklagan var EG-domstolen.<<

Som en förklaring till föreningens bristande aktivitet uppger Nyberg bl.a. avhopp till den politiska gruppen "YSI", Vårt gemensamma Sibbo. Jag har en tid känt till och en längre tid anat att det inte blir något besvär till EG-domstolen från För Sibbos sida. Att så är fallet och att föredetta före detta galionsfigurer inom föreningen För Sibbo svikit antydde jag även i inlägget "Sämre kollektivtrafik. Den 22 oktober 2008". Samtidigt har jag gärna sett att ansvariga statliga tjänstemän, ministrar och förvaltningsråd sovit dåligt om nätterna. Man kunde kanskle säga att det viktigaste var att föreningen För Sibbo hotade med att föra fallet vidare innan HFD tog sitt beslut. Tyvärr räckte det inte till. Å andar sidan kan det ännu bli aktuellt att gå vidare med frågan om ersättning, ifall Helsingfors förvaltningsdomstol och HFD igen dömer till Sibbos nackdel.

Personligen är jag ändå besviken över att För Sibbo påstod sig sköta Sibbos sak men inte gjorde det. Kanske skulle någon annan ha gjort ett klagomål till EG-domstolen, ifall föreningen För Sibbo inte deklarerat att man gör det. Jag hävdade själv i inlägget "Överklagan till EU under arbete. Den 6 mars 2008" att För Sibbos överklagan var under arbete. Nyheten baserade sig på ett svar på föreningens webbplats. (Se ovan.) Den 1 maj sändes på TV ett dokumentärprogram om För Sibbo och Caspar Berntzen, där det hävdades att För Sibbo för vidare kampen till "EU:s domstol". (Se "Dokumentär på TV. Den 1 maj 2008".) Å andra sidan publicerade föreningen på sin hemsida i september följande komentar:

>>Helsingin edustajat ovat käydyissä julkisuuskampanjoissaan myös ilmoittaneet, ettei tämä ole ryöstö.
EY-tuomioistuimessa mitä ilmeisemmin ratkaiseva seikka tulee olemaan Helsingin maksamat korvaukset Sipoolle. Jos oikeudenmukaisia korvauksia ei tule, on EY:n kautta mahdollisuus niitä hakea ja samalla mittauttaa koko asian laittomuustaso.<<

Borgåbladet har på eftermiddagen publicerat en text med rubriken "Sibbo nära hyresavtal".

Fallet Sibbo

Tillbaka till 90-talet. Den 17 november 2008

Yle Västnylland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Flygfält till Lojo trots allt?". Yle skriver att "Malms flygfält ska bort från Helsingfors så Kommunikationsministeriet vill att Vägförvaltningen skall utreda andra alternativ." Ämnet tangerar vid Sibbofråagan så till vida att statsminister Matti Vanhanen sommaren 2006 uppmanade Helsingfors att bevara flygverksamheten i Malm och istället bygga betydligt billigare i sydvästra Sibbo. Nu fortsätter man trots allt från både statens och Helsingfors sida att driva på en flyttning av flygverksamheten. I Yles notis finns även en annan koppling till fallet Sibbo. Jag återger det sista stycket i notisen:

Sfp:s fullmäktigeledamot Monica Grönmark i Lojo är bekymrad över situationen. Hon tror nämligen inte att Lojo kan påverka situationen speciellt mycket och jämför med tvångsannekteringen av områden i Sibbo.

Då det gäller nationellt viktiga byggnadsprojekt typ kraftverk, hamnar och flygfält har staten möjlighet att köra över kommuners vilja, även om det är sällsynt att man gör det. När det gäller fallet Sibbo handlade det emellertid inte om ett nationellt intresse, utan om stadens Helsingfors intresse. Man försökte visserligen göra Sibbofrågan till en fråga av nationell betydelse, men rent juridiskt sett borde det påstådda nationella eller allmänna intresset inte ha haft någon större juridisk relevans, då statsrådets beslut baserade sig på kommunindelningslagen. HFD verkar dock i sitt beslut försöka hävda att Sibbo kommun stått i vägen för ett viktigt nationellt projekt, utvecklingen av Helsingforsregionen i alla väderstreck. Logiken haltar dock.

Det må vara sant att Sibbo försummat planläggningen av sydvästra Sibbo, men några konkreta initiativ från statens sida har man inte stått i vägen för. Däremot har man avvisat vissa initiativ från staden Helsingfors sida. I verkligheten torde Sibbo dock bakom kulisserna en längre tid åtminstone på tjänstemannanivå ha förhandlat och samarbetat med Helsingfors om utvecklingen av Östersundom, eventuellt rent av om en metrolinje. Personligen ogillade jag förslaget till ett massivt köpcentrum i Östersundom. När planerna var aktuella hade jag för mig att även Helsingfors var kraftigt emot planerna på ett köpcentrum, men dokument från denna tid tyder på att köpcentrumet passade väl in i Helsingfors planer. År 2001 hävdade t.ex. fatighetsnämnden i Helsingfors att köpcentrumet skulle skapa förutsättningar för en förlängning av metrolinjen från Mellungsabacka till Östersundom. (Se Yles notis "Sipoo toppuuttelee puheita metron jatkamisesta" från den 15 mars 2001.) I själva verket var det HFD som stoppade planerna på köpcentrumet och därmed fördröjde exploateringen av området. I sitt beslut från den 15 januari att förkasta alla besvär mot statsrådets beslut i Sibbofrågan hänvisar HFD till beslutet om planerna på ett köpcentrum i Östersundom, men i avsikt att påtala den bristfälliga planeringen.

Så väl utredningsmannen som Helsingfors har haft svårt att påvisa Sibbos påstådda ovilja till samarbete. Oviljan till samarbete har dock förekommit, men längre tillbaka i tiden. Helsingin sanomat publicerade den 6 maj 1993 en artikel som belyser situationen för femton år sedan. Jag återger här början av artikeln, som har rubriken "Itäsalmen rakentamisesta kiistaa Helsinki näkee Sipoon Östersundomin kartanon maat pientaloalueinaan":

-Sipoolaiset poliitikot kiistelevät Itäsalmen (Östersundom) keskustan kaavan toimisto- ja liiketalojen korkeuksista. Kunnanvaltuusto äänestää tänään torstaina "Forum Östersundomin" kerrosluvusta.
Kaavan vastustajien mielestä Porvoon moottoritien tuntumaan suunniteltu "pilvenpiirtäjä" tuhoaa Sipoon kauneimman maalaismaiseman. Liiketalon rakentamista kannattavat katsovat, että tiivis rakentaminen sopii moottoritien varteen.

Helsinki puolestaan vastustaa Itäsalmen keskustan liikekortteleita ylipäätään. Helsingin mielestä Östersundomin kartanon maat tarvitaan asuntorakentamiseen, kun kaupunki laajenee länteen.
Helsinki ei ole haudannut selvitysmies Raimo Ilaskiven suunnitelmia vuodelta 1989. Sipoolaisia muistutetaan, että matkaa Helsingin Itäkeskukseen on vain kahdeksan kilometriä. Itäsalmi on osa pääkaupunkiseutua ja tarjoaa Helsingin mielestä hyvät mahdollisuudet metroon tukeutuvien asuntoalueiden rakentamiseen.

Helsinki on tyytymätön siihen, että kaupungin omistamat maat on jätetty Itäsalmen kaavoituksen ulkopuolelle. Kaava-aluetta sivuavia Helsingin maita on aivan Itäsalmen keskustan ja Landbon alueen itäpuolella Porvoon moottoritien kupeessa. Helsinki ei suostu suojelemaan Sipoonkorvessa olevia maitaan, joita on hankittu puolustusvoimien tarpeisiin vaihtomaiksi.

Helsinkiläiset puhuvat Sipoon suunnittelusta kohteliain sanakääntein. Sipoo on suostunut ottamaan Helsingistä ampumaradan Kulloontien varteen ja lietteen kompostointialueen itärajalleen.

Silti apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen pitää huonona naapuripolitikointina sitä, että Helsingin omistamien Itäsalmen maiden käytöstä ei ole haluttu neuvotella.
Korpinen vakuuttaa, että alueliitoshankkeita ei ole tekeillä. "On kuitenkin selvää, ettei Helsinki hiljaa hyväksy omien maittensa kaavoittamista vain viheralueiksi ja suojelualueiksi."

Sipoon kaavoituspäällikkö Henrik Wickström pitää arvostelua kohtuuttomana. "Helsinki ei ole pyytänyt neuvotteluja. Viimeisin toivomus oli golfradan sijoittaminen Landbon kaava-alueen itäpuolelle. Siihen olemme omalta puoleltamme suostuneet, mutta Helsinki ei itse ole tehnyt päätöstä maan vuokraamisesta golfyhdistykselle."

Helsinki omistaa Sipoossa runsaat 1200 hehtaaria. Maita on hankittu 60-luvulta lähtien puolustusvoimille, joka ei nyt ole niistä kiinnostunut. Helsinki teki yleiskaavassaan periaatepäätöksen, että varuskunta säilyy Suomenlinnassa. Sipoon maita voidaan kuitenkin käyttää vaihtomaina valtion kanssa.

När försvarsmakten inte ville lämna Sandham - i artikeln ovan talas det felaktigt om Sveaborg - måste Helsingfors hitta på ny användning för den mark som man köpt upp i Sibbo. Kanske ville man ännu i början av 90-talet uppriktigt att Sibbo skulle planera Helsingforsägd mark för bostadsbebyggelse. Våren 2006 var man i Helsingfors dock inte längre intresserad av att Sibbo planerar Helingfors marker i sydvästra Sibbo för bostadsbebyggelse. Helsingfors ville inte samarbeta, men ville att Sibbo kommun skulle framstå som samarbetsovillig. Helsingfors ville uttryckligen planera själv och skaffa sig nya skattebetalare i Östersundom. Pratet om ett nationellt intresse är rent hyckleri.

Fallet Sibbo

Antydningar. Den 16 november 2008

I flera inlägg på denna blogg har jag skrivit om Jouko Tikkanens bok "Sipoon ryöstö", som utkom för ett år sedan. (Se t.ex. "Rånet av Sibbo. Den 29 november 2007", "Ekonomisk förlust. Den 5 december 2007", "Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007" och "Pääkaupunki. Den 7 december 2007".) Boken kan köåas i flera affärer i Sibbo, samt på Tukkutori på internet. Denna höst har boken sålts till det nedsatta priset 10 €. Marknadsföringen har skötts bl.a. med ett reklamblad. (Se bilden ovan.) I reklambladet återger några utlåtanden om boken. Bl.a. citeras Kristina Lyytikäinen (Sfp), som är kommunfullmäktigeordförande i Sibbo:

>>"Sipoon ryöstö" on kirja mikä jokaisen sipoolaisen tulisi lukea. Kirjasta saa erinomaisen kokonaiskuvan siitä, miten Sipoon ryöstö todella eteni ja tapahtui. Kirjaan on taitavasti sekoitettu tarua ja totta. Kannattaa lukea!

- Kristina Lyytikäinen -<<

Lyytikäinens påstående att boken ger en bra helhetsbild över rånet av Sibbo är anmärkningsvärt med tanke på att boken handlar om sexskandaler, utpressning, landsförräderi och mord. Boken är uttryckligen en blandning av saga och sanning; för läsaren är det svårt att veta vad som är fakta, vad som är spekulation och vad som är ren fiktion. I boken refererar Tikkanen från konfidentiella möten, som han själv deltagit i i egenskap av förtroendevald. Sfp och den politiska ledningen i Sibbo utsetts i boken av beskyllningar, som med tanke på blandningen av sanning och fiktion samt är svår att vare sig bekräfta eller dementera. Kritiken mot Sibbopolitiker är dock oförarglig jämfört med den bild Tikkanen målar upp av Jan Vapaavuoris och Matti Vanhanens roller i rånet av Sibbo. En polisanmälan om ärekränkande antydan skulle här kanske kunna leda till åtal, men ett åtal torde samtidigt innebära en brottsundersökning som ministrarna inte har råd med. Det verkliga händelseförloppet är allt för känsligt.

Helsingin Sanomat har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Kajaanilainen Juha Häkkänen sai tarpeekseen metropolipullistelusta".

Fallet Sibbo

Överkapellmästarens bedrövliga partitur. Den 15 november 2008

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick under rubriken "Pajusen Jussin torvisoittokunta" en insändarartikel av Leena Liipola. Jag återger här valda bitar ur texten, som handlar om överborgmästarens invånarafton i Östersundom:

>>Alunperin Helsingin kaupunginorkesterin jousikvartetin piti juhlistaa viimeviikkoisen ylipormestariJussi Pajusen Sakarinmäen koulun asukasillan alkua. Näin ainakin kaupungin kotisivuilla etukäteen luvattiin. Jousikvartettia ei tilaisuudessa kuultu. Sensijaan saimme nauttia kaupungin 40-henkisen "virkamiestorvisoittokunnan" esityksestä.
Ylikapellimestari Jussi Pajunen tosin tuntui hukanneen sekä nimensä, että tahdikkuutensa.
Itsensä hän huomasi esitellä vartin verran paasattuaan, tahdikkuus pysyi hukassa koko esityksen ajan. Esitystä olisi sietänyt hioa reippaasti. Partituuri oli surkea. Liikaa puhetta, liian vähän tietoa.

Illan varsinaisen torvisoolon esitti kuitenkin kaupunkisuunnitteluviraston Tuomas Rajajärvi, joka intoutui maalailemaan tehoasutusta ja metroa ihan Porvooseen asti. Hän ei hurmoksessaan huomannut lainkaan, että hänellä oli väärä yleisö. Rajajärvi puhui niille tuleville asukkaille, ei meille jo täällä oleville. ...

Meille kerrottiin, että palvelut paranevat kun asutusta tulee lisää. Kunhan metro tulee.
Käväisin äsken vilkaisemassa YTV:n sivuilta mitä metrolle kuuluu, eli milloin sitten mahdamme saada niitä paranevia palveluita. 27.8.2008 allekirjoitetussa aiesopimuksessa "Pääkaupunkiseudun joukkoliikenne 2007 " ei Sipoon metroa mainita lainkaan, ainakaan se ei ole kuuden kiireellisimmän kärkihankkeen joukossa. Siis saamme odottaa niitä paranevia palveluja ilmeisesti hyvin, hyvin kauan. Siihen asti saamme tyytyä heikkeneviin palveluihin. Saamme tyytyä myös epävarmuuteen ympäristöstämme ja tulevaisuudestamme. Hesan porukka ei edes vielä tiennyt missä se mahdollinen metro kulkisi! ...

Ei tule sinisiä busseja, mutta saamme lahjaksi yhdeksän euron matkakortin, kortin, joka ei käy kuin Porvoon Liikenteen U-busseihin. Kuljettajalta ei voi kuitenkaan ostaa kertalippua, eli on pakko olla se saamarin muoviläpyskä, jos aikoo hesalaisuudestaan edes jotain etua saada! ...

Helsinki on Pajusen aikaisempien puheiden mukaan käynnistänyt valmisteluja liitoksen käytännön toteuttamiseksi jo ennen KHO:n päätöstä Siis aikaa asioiden järjestämiseen luulisi olleen tarpeeksi. Ei näköjään ole ollut. Tai sitten on arveltu, että meitä on niin vähän, ettei meihin kannata satsata . Rajansiirrosta koituu hankaluuksia meille alueen asukkaille. Hyötyjä sensijaan on vaikea löytää. Yhdeksän euron matkakortti on naurettavan nolo yritys saada meidät uskomaan, että meistä välitetään. Taisivatkin nuo asukasillan puheet olla pelkkää viihdyttävää torvisoittoa.<<

Fallet Sibbo

Revidering av målen för områdesanvändningen. Den 14 november 2008 235

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en notis med rubriken "Järnvägsförbindelsen till S:t Petersburg via Borgå". Borgåbladet skriver att tågtrafiken till S:t Petersburg skall gå via Borgå enligt de riksomfattande målen för markanvändningen, som regeringen antog igår. Det skall bli intresant att se vilken roll man kommer att ge de riksomfattande målen efter att HFD i sitt avgörande i fallet Sibbo lyft fram beslutet om dessa mål som en grund för Sibbos och Helsingforsregionens särställning. (Se "Östersundoms fågelvatten. Den 1 juni 2008" och "Diskussion i riksdagen. Den 15 juni 2008".) Ledaren i dagens Borgåblad bygger vidare på nyheten. Jag citerar ur ledaren, som har rubriken "Äntligen syns det ljus i järnvägstunneln":

>>Det är alltså dags för Helsingfors att skrinlägga planerna på en metrolinje till västra Sibbo och i stället tillsammans med Östra Nylands förbund och dess motsvarighet i Kymmenedalen samarbeta för att främja järnvägen. En metro som slutar i Söderkulla bromsar bara järnvägsutvecklingen och ger ingen nytta till resten av sydkusten. Det är naturligt att tänka att en ordentlig järnväg österut också gagnar huvudstaden mycket mera än en dyr metro som byggs enbart för internt bruk.<<

I Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändingen från igår heter det att "Genom detta beslut reviderar statsrådet sitt beslut av den 30 november 2000 om de riksomfattande målen för områdesanvändningen beträffande kapitlen 4.2–4.7 samt 8 och 9." Därmed har miljöministeriet konkret makulerat det avsnitt i det gamla beslutet om områdesanvändningen som HFD hänvisar till i sitt Sibbobeslut. (Se bilden ovan.) De nya målen är dock inte i sig bättre är Sibbos synvinkel. Där det i de gamla målen för områdesanvändningen heter att "Alueidenkäytön suunnittelussa tulee varautua ... metron laajentamiseen" heter det i de nya målen att "Inom områdesanvändningen skall betingelserna för en utbyggnad av metronätverket västerut och österut säkerställas." Det torde vara omöjligt för Sibbo och Östra Nylands förbund att genom områdesanvändningen säkerställa betingelserna för utbyggnaden av metronätverket ända till Borgå. I notisen i Borgåbladet säges det att "regeringen anser att ett alternativ till en ny flygplats i huvudstadsregionen är att verksamheten i Malm hålls kvar och utvecklas". Själv har jag ur regeringens beslut dock svårt att finna stöd för denna synpunkt. Däremot heter det i beslutet att "Vid planeringen av områdesanvändningen skall en plats anvisas för Helsingforsregionens flygplats med stöd av utredningar och konsekvensbedömningar i anslutning till denna." Satsen är som tagen ur Helsingfors utlåtanden och besvär över Sibbos och Östra Nylands planläggning, men så är det även bostadsminister Jan Vapaavuori som ansvarar för de riksomfattande målen för markanvändningen.

Lite märkligt är det att miljöministeriet haft så brottom att makulera de delar av de gamla beslutet som revideras. Revideringen träder i kraft först den 1 mars. Revideringen förpliktar inte planförslag som har lagts fram till påseende före detta datum.

Fallet Sibbo

Risk för ekonomiska svårigheter. Den 13 november 2008

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon talous kestää vielä ensi vuonna". Jag citerar ur artikeln:

>>Sipoo selviää vielä ensi vuoden taloudestaan kuivin jaloin, mutta pakkoliitoksessa Helsingille menetettävät verotulot uhkaavat syöstä kunnan vaikeuksiin jo 2010.
"Lain mukaan tuloverot menevät sille kunnalle, jossa asukas on kirjoilla edellisen vuoden lopussa. Siksi kunta saa ensi vuonna noin kahdeksan miljoonaa euroa veroja niiltä lounaissipoolaisilta, jotka liitoksen vuoksi siirtyvät ensi vuoden alusta Helsinkiin", toteaa Sipoon kunnankamreeri Sture Lindqvist. ...

Lain mukaan menetetyn Lounais-Sipoon kiinteistö- ja yhteisöverotuotot menevät jo ensi vuonna Helsingille.
Sture Lindqvist ennakoikin, että 2010 kunta joutuu tekemään alijäämäisen budjetin.
Käytännössä kunta joutuu silloin ottamaan syömävelkaa, eli rahat eivät enää riitä toiminnan pyörittämiseen, investoinneista puhumattakaan.
Sipoon veroprosentti on jo nyt seudun korkein.<<

Att Sibbo har en relativt hög skatteprocent förklaras inte minst av den höga tillväxten. En ytterligare höjning av skatteöret torde bland en del av befolkningen leda till ett ökat intresse för sammangång med andra kommuner. Det torde dock ta ett par år innan frågan om ersättning för sydväsytra Sibbo är avgjord och man vet vilken kommunens ekonomiska situation i verkligheten är. I sitt besvär över statsrådets beslut hävdar Sibbo kommun att de ekonomiska förlusterna som inkorporeringen innebär äventyrar Sibbo kommuns framtid som självständig kommun. I sitt beslut vet HFD dock bättre: "Ändringen i kommunindelningen äventyrar inte i någon händelse Sibbo kommuns framtid som självständig kommun." Dess värre har man inom Samlingingspartiet i Helsingfors öppet deklarerat att man vill spjälka Sibbo, medan man på SDP-håll har förespråkat en inkorporering av hela kommunen med Helsingfors.

Fallet Sibbo

Ansikten istället för politiska processer. Den 12 november 2008

Angående av ordnandet av hälsovårdsservisen i sydvästra Sibbo har Bogåbladet idag publicerat artiklar med rubrikerna "Sibbo säljer hvc-tjänster til Helsingfors för 200 000 euro" och "Helsovårdscentralen i Östra centrum redo för nya klienter".

Yle Melannyland har publicerat en notis med rubriken "660 000 helsingforsare år 2040", där det berättas om en färsk befolkningsprognos, som Helsingfors stads faktacentral har sammanställt. Jag citerar ur notisen:

Befolkningsprognosen för år 2040 har justerats uppåt med 40 000 personer, jämfört med tidigare prognoser.
Som förklaring till det här anges annekteringen av sydvästra Sibbo som möjliggör befolkningsökningen. 

I Helsingfors informationscentrals meddelande från igår heter det emellertid att "Uusi ennuste on yli 40 000 henkeä edellistä korkeampi vuonna 2040, josta pääosa selittyy liitosalueen vaikutuksella, mutta sen lisäksi myös luonnollista väestönmuutosta ja muuttoliikettä koskevia oletuksia on korjattu väestönkasvua lisäävään suuntaan."

Idag sänds Helsingfors stadsfullmäktigemöte för första gången direkt via Helsingforskanalen, som hade premiär med överborgmästarens invånarafton i Östersundom den 4 november. Diskussionsprotokollen från Helsingfors stadssfullmäktigemöten har varit en viktig informationskälla för denna blogg. Tyvärr publiceras diskussionsprotokollen ofta flera månader i efterskott. Hufvudstadsbladet har en usel bevakning av dessa möten, som bäst bevakas av Helsingin Sanomat, Helsingin uutiset och Yle. Tyvärr försummar Hbl även i övrigt bevakningen av lokalpolitiken, som enligt min mening är dagstidningens viktigaste samhällsuppgift. I en insändare i Hbl från den 31 oktober skrev fullmäktigeledamot Birgitta Dahlberg (sfp) följande:

Tidningen har länge negligerat sitt deluppdrag som hufvudstadens (och regionens) lokaltidning. Läsarna vet inte vad som är på gång, ifall de inte läser Helsingin Sanomat, för på Hbl kollar man inte regelbundet nämndernas eller fullmäktiges föredragningslistor.
Fanns där något på listan som man borde skriva om är inte en fråga mina journalistkollegor borde ställa efter stadsstyrelsemötet. Hbl sänder alltför sällan en reporter till huvudstadens fullmäktige. Radio Mellannyland är alltid där. Skärpning behövs alltså.

Nyhetschefen Tommy Pohjola gav i sitt svar på insändarartikeln följande motivering till Hbl:s sätt att bevaka:

I vår bevakning av kommunalpolitiken utgår vi stadsbornas vardag. De listor och möten som Birgitta Dahlberg nämner är en viktig källa till uppslag. Vi vill beskriva hur läsarna påverkas snarare än hur debatten gått. Läsarundersökningar visar att vi är på rätt väg. Hbl:s upplaga har under flera års tid ökat.

Tyvärr är det för sent att reagera när beslut som möjliggjorts av mygel, kohandel och inkonsekvens redan påverkar "stadsbornas vardag".

I senaste numret av Medborgarbladet ingick en artikel eller intervju där Huvfudstadsbladets förre chefredaktör Max Arhippainen förklarar eller försvarar tidningens linje. Jag återger här de inledande raderna:

Då politiker upplever att media inte låter de viktiga frågorna få synlighet är det oftast fråga om ett missförstånd. Idag är media mycket intresserad av samhällsfrågor, men mindre av att direkt referera politiska processer, betänkanden och uttalanden. Man är mer angelägen att rapportera om hur slutresultatet av besluten berör människor och väljarna, ”slutkonsumenterna”.
– Man vill alltså ge relevanta sakfrågor ett ansikte som gör att läsaren eller media­konsumenten lättare kan ta åt sig innehållet. Omvänt betyder det förstås att politiker kanske får mindre direkt publicitet än vad de önskar, säger Arhippainen.

När det gäller fallet Sibbo stödde Hbl Sibbo i ledarartiklar och gav Sibbo och Sibbobor möjlighet att framföra sina synpunkter. Däremot bedrev tidningen ingen undersökande journalistik om den politiska processen bakom besluten, fastän man på redaktionen hade dokument som innehöll potentiella scoop. Frågan är om den journalistiska linjen här inte var ett svepskäl för att inte behöva undersöka centrala bakgrundsfaktorer. Huvfudstadsbiadet undvek till skillnad från Helsingin Sanomat att dra några egna slutsatser angående myglet i den politiska processen. Inför statsrådets beslut i juni 2007 erbjöd jag Hbl stoff som gällde den politiska processen, men den ansvarige nyhetschefen var uppenbart irriterad över mina tips. Medveten om Hbl linje hade jag en plan B, som gick ut på att ställa upp som en byfåne eller ett "ansikte" i en intervju med Sibbobloggaren. Min förhoppning var att grejen skulle ge större publicitet åt avslöjanden på min blogg. Hbl lovade publicera intervjun dagen före statsrådets sammanträde, men den publicerades först samma dag som regeringen tog beslutet i Sibbofrågan. Om jag vetat om fördröjningen, hade jag knappast ställt upp på intervjun. En helt annan sak hade det varit om Hbl i likhet med vissa andra medier bett om mina synpunkter för en artikel om den politiska processen.

Fallet Sibbo