Skattesatsen. Den 29 december 2013

Hufvudstadsbladet publicerade den 16 december en artikel eller kolumn med rubriken "De eftertraktade invånarna flyr Esbo" ("Petra Miettinen: De eftertraktade invånarna flyr Esbo"). I artikeln säger Timo Elo följande:

Tidigare kom "de goda inflyttarna" till Esbo, medan Helsingfors fick ta hand om invandrare, arbetslösa och låginkomsttagare. Nu får Esbo för första gången vara med och dela på ansvaret för alla grupper av flyttare. På ett sätt blir Esbo mera likt Helsingfors

Önskan att kunna konkurrera om goda skattebetalare med Esbo har varit en central drivkraft bakom Helsingfors strävanden att ändra kommunindelningen. Om detta har jag skrivit bl.a. i inläggen "Esbo är problemet. Den 28 februari 2007" och "Obalans. Den 12 december 2007". Esbo har å andra sidan inte varit den enda problemet. Även kranskommunerna har ansetts vara gräddskummare. (Se t.ex. "Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008", "Kranskommuner. Den 29 juli 2008" och "Gräddskummarkommuner. Den 5 maj 2012".) Men även bilden av kranskommunerna som gräddskummare är föråldrad. (Se t.ex. "Fel form. Den 20 oktober 2013".) Det är ingalunda Kyrkslätt eller Vichtis som utmanar Esbo med låga skatteören. Tvärtom har kranskommunerna väster och norr om Esbo stora ekonomiska problem. Visserligen söker sig en del barnfamiljer fortfarande till Kyrkslätt och Vichtis, där bostadspriserna är lägre än i Esbo, men de välbärgade invånarna flyttar i första hand till centrala Helsingfors. Även ur detta perspektiv var inkorporeringen av Östersundom en stor felsatsning.


En som inte verkar ha insett att vinden har vänt är kommunindelningsutredare Cay Sevón, som var överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet då statsrådets beslut om inkorporeringen av sydvästra Sibbo bereddes. Artikeln "Hon ska sammanföra motsträviga kommuner" i Hufvudstadsbladet 15.12 säger Sevón följande:

Men det handlar också mycket om att kranskommunerna inte vill höja skattesatsen och dela på bördan. I Helsingfors, och till en del Vanda, finns en större andel invånare med små inkomster, och till exempel större invandring och inflyttning som kostar pengar

Knappast handlar den allmänna oviljan mot att gå samman med Helsingfors om skattesatsen. Av Helsingforsregionens eller "metropolområdets" 14 kommuner är det endast Esbo och Grankulla som har ett lägre skatteöre än Helsingfors.

Nya och gamla argumen. Den 22 december 2013

I torsdags överlämnade beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården sitt förslag till en ny servicestruktur för social- och hälsovården. För Sibbos del kan det noteras att Nyland enligt förslaget skulle utgöra ett undantag, så att det här inte skulle räcka med att en kommun har 20 000 invånare för att en kommun skall få bilda ett social- och hälsovårdsområde på basnivå. Motiveringen till att Nyland skall utgöra ett undantag är intressant:

Uudenmaan sosiaali- ja terveysalueen erityissääntelyllä pyritään palveluiden kattavaan integraatioon ja siten estämään osaltaan segregaatiota ja kuntien välistä eriytymistä.

Varför skulle de här målsättningarna vara viktiga bara i Nyland? Motiveringen låter politisk och representerar den retorik som Helsingfors tagit till i samband med den aktuella kommunreformen.

Hbl 15.12 2013 s 6

Under den gångna veckan uppmärksammades plötsligt kommunindelningsutredare Cay Sevón av så väl Hufvudstadsbladet som svenska Yle. Hbl publicerade i själva verket redan för en vecka sedan en artikel med rubriken "Hon ska sammanföra motsträviga kommuner". I artikeln säger Sevón om utredarna (Sevón, Mikko Pukkinen och Matti Vatilo) att "Vi har fått fria händer". Om de verkligen har fria händer, så måste de ha klara färdiga åsikter, som stämmer överens med uppdragsgivarens, för annars hade de inte utnämnts till uppdraget.

I torsdags publicerade Yle en nyhet med rubriken "'Vårt uppdrag är att hjälpa dem finna varandra'". Här kommer Sevón med följande.

Enligt Sevón är det viktigt för hela landets utveckling att vi har en stark metropol.
-Internationellt sett är Helsingfors inte särskilt stort, så det behövs något mer. Och det är det vi nu ska utreda.

Hoppsan. Det här var motiveringar från förra kommunreformen, då det behövdes argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo och metropolpolitiken. Då var Sevón ännu överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet.

Beslut om kommunindelningsutredning. Den 15 december 2013

I måndags tog förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen formellt beslutet att att låta utföra en särskild kommunindelningsutredning mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo, Tusby och Vichtis. Beslutet var föga överraskande, fastän de berörda städerna och kommunerna med undantag av Helsingfors meddelat att de motsätter sig den aktuella utredningen. Kommundirektören i Sibbo, Mikael Grannas noterade på Twitter att utredningen är "helt onödig". Frågan är vad det är för idé med utredningen, då regeringen kommit överens om att det inte skall göras tvångssammanslagningar i Helsingforsregionen och då kommunerna inte frivilligt går samman med Helsingfors.

En möjlighet är att man räknar med att regeringen än en gång kan svika sina löften om att inte genomföra tvångssammanslagningar. Genom att göra en särskild kommuninredning ger kommunministern och i varje fall efter för kraven från Helsingfors. Även om en sammanslagning inte kan genomföras av den nuvarande regeringen, kan en utredning skapa förutsättningar för framtida sammanslagningar. Man skall inte förvänta sig att de tre kommunindelningsutredarna kommer att göra en neutral utredning. Månne inte Virkkunen och Samlingspartiet i Helsingfors får vad de beställt.

Beslutsdokumentet avslutas med en notering om att det inte går att besvära sig över beslutet. Detta är i enlighet med 55 § i kommunstrukturlagen, oberoende om beslutet är lagligt eller ej. Någon motsvarande paragraf fanns inte då kommunminister Hannes Manninen år 2006 utan att de berörda kommunerna hördes (se "Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013") tillsatte Pekka Myllyniemi som utredningsman. Då var det högsta förvaltningsdomstolen som ansåg att Sibbo kommun inte hade rätt att besvära sig. Senare anpassades lagen till HFD:s tolkning i fallet Sibbo. Efter att statsrådet hade tagit sitt Sibbobeslut var tröskeln mycket hög för HFD att underkänna beslutet om en kommunindelningsutredning.

Lagligheten i vågskålen. Den 8 december 2013

Hbl 5.12.2013

I torsdags publicerade Hufvudstadsbladet ett ledarstick med rubriken "Motvilliga utredningar vill förhindra tvångsäktenskap". Artikeln handlar om kommunindelningsutredningarna, som kommunerna meddelat finansministeriet att de planerar deltaga i. Hbl noterar att alla utredningar ingalunda har som mål att resultera i kommunsammanslagningar:

Utredningarna är mer eller mindre påtvingade. En del av dem är inte alls genuina, utan handlar om att röra till i kommunpusslet och säkra den egna kommunens fortlevnad.

Detta gäller inte minst för Sibbos del:

Det som är kvar av Sibbo är en begärlig munsbit för Helsingfors eller metropolen, men Sibbo försöker rädda sig genom att utreda både ett östnyländskt och ett mellannyländskt alternativ. Helsingfors vill egentligen ha en metropol, men inga andra kommuner vill slå sig ihop med huvudstaden eller Vanda.

Keskisuomalainen 6.12 2013

Huvudnyheten på paradsidan i fredagens nummer av Keskisuomalainen har rubriken "Laillisuus puntariin" och underrubriken "Kuntauudistus: Pakkoliitoksen vastustajat valittivat jälleen Euroopan neuvostoon". Här kan man  läsa att "Tällä kertaa asialla asialla on Sipoon kunnan asukkaista kootuva Sipoon puolesta ry sekä Pakkoliitoksia vastaan-liike." Artikeln inne i tidningen har rubriken "Euroopan neuvostolle taas kantelu" och underrubriken "Kutauudistus: Suomelta saatetaan pian pyytää selvitystä." Här kan man bl.a. läsa följande:

Suomesta on jälleen lähtenyt uusi valitus Euroopan Neuvoston kunta- ja aluehallintokongressille hallituksen ajamasta kuntauudistuksesta.
Tällä kertaa asialla on Sipoon kunnan asukkaista koostuva Sipoon puolesta ry sekä Pakkoliitoksia vastaan -liike, joka koostuu kuntien pakkoliitoksia vastustavista henkilöistä.
Liikkeet ovat lähettäneet marraskuun lopussa aluehallintokongressille monisivuisen kirjelmän, jossa ne pyytävät kongressia selvittämään, onko hallituksen ajama kuntauudistus ristiriidassa Euroopan paikallisen itsehallinnon peruskirjan kanssa. Suomi on ratifioinut peruskirjan vuonna 1991.
Sipoon puolesta ry:n puheenjohtaja Pia Tynys on sitä mieltä, että hallitus on käyttämässä kuntauudistuksessa suoranaista pakkoa ja valtionosuusuudistuksessa ja sote-uudistuksessa välillistä pakkoa, joilla se pakottaa kuntia liitoksiin. Toiminta on hänen mukaansa peruskirjassa määritellyn kunnallisen itsehallinnon vastaista.
– Haluamme pitää koko Suomen asuttuna. Meidän päämäärämme on, että myös pienet kunnat voisivat jatkossakin olla hyviä asuinpaikkoja, Tynys sanoo.

Kiviniemi rättar felaktig information. Den 1 december 2013

Vid riksdagens plenum den 5 september ställde Paula Lehtomäki en muntlig fråga gällande "Kunnallisen demokratian vahvistaminen kuntaliitoksissa" ("Stärk den kommunala demokratin vid kommunsammanslagningar"). Lehtomäki frågade bl.a. "kun täällä pääkaupunkiseudulla olette päättänyt hyväksyä ja tukea kuntien väliseen yhteistyöhön perustuvaa vaihtoehtoa, niin miksi tämä malli ei kelpaa muualla Suomessa?" I en replik tillade Lehtomäki följande:

Tärkeää on mielestäni kuitenkin myös se, että te, herra pääministeri, totesitte lokakuussa 2012 kuntavaalien alla, että hallituksessa on suuri yksimielisyys siitä, ettei pakkoliitoksiin ryhdytä. Valtiovarainministeri Urpilainen, te vertasitte viime vuoden keväällä pakkoliitoksia pakkoavioliittoihin ja totesitte, että ne eivät toimi, ja vakuutitte, että SDP:n kanta ei muutu. Ja nyt hallitus on päättänyt pakkoliitoksista.

Statsminister Jyrki Katainen replikerade i sin tur med följande:

Korjataan ensinnäkin asiavirhe: Hallitus ei ole päättänyt yhdenkään kunnan pakkoliitoksesta, mutta hallitus on päättänyt, että hallitukselle tulee toimivalta tehdä myös pakkoliitoksia siinä tapauksessa, että niitä liitoksia ei muuten tapahdu. Eli tässä on aika iso ero sen takia, että aika monessa kunnassa tapahtuu vapaaehtoisesti, ja me haluamme varmistua, että nimenomaan kaupunkiseuduilla näin tapahtuu.

Möjligheten till tvångssammanslagningar behövs alltså för att tvinga fram "frivilliga" sammanslagningar. Även år 2006 hade man för avsikt att tvinga Sibbo till en "frivillig" kommundelssammanslagning, men inkorporeringen av sydvästra Sibbo blev dess värre en tvångssammanslagning. Att det handlade om en tvångssammanslagning noterade även Petteri Orpo i sitt anförande vid den aktuella diskussionen:

Ensinnäkin on ehkä hyvä aloittaa siitä, että ainut pakkoliitos, mitä on toteutettu, oli Sipoon liittäminen Helsinkiin ja sitä esitti ja tuki Matti Vanhanen.

Liksom "var eviga en gång" (se t.ex. "Pakko. Den 14 april 2012") var det Mari Kiviniemi som för Centerns del fick förklara den "felaktiga informationen" om fallet Sibbo:

Arvoisa puhemies! On sinänsä ikävää, että joutuu näitä vääriä tietoja aina, joka ikinen kerta, kun keskustellaan kunta-asioista, korjaamaan.

Edustaja Orpolle sanon, että Sipoo-asiassa oli kyse osakuntaliitoksesta, joka on lain mukaan mahdollista, ja yksikään puolue ei ole esittänyt vuosikymmeniin sitä, että osakuntaliitoksista luovuttaisiin, tai olisi vastustanut kaikkia osakuntaliitoksia, joita tässä maassa on tehty. Sellaista puoluetta ei siis löydy.

Kiviniemis anförande hittas på Riksdagens webbsändningar.

Formell process. Den 24 november 2013

Yle publicerade i fredags en nyhet med rubriken "Kommuner tvingas sannolikt utreda stor-Helsingfors". I nyhetstexten säger överdirektören vid kommunavdelningen vid Finansministeriet Päivi Laajala att varje kommun måste komma med ett utlåtande om de föreslagna kommunindelningsutredarna:

Laajala säger att varje kommun måste komma med ett utlåtande om utredarna trots att kommunen motsätter sig själva utredningen.
- Det hör till då en utredning om kommunindelning tillsätts. Det är fråga om en formell process.
Men varför begär ministeriet utlåtande av kommunerna om det inte har någon betydelse vad kommunerna tycker?
- Det hör till förfarandet. Den som berörs av någonting måste också ha hörts. Staten kan inte utan att ha hört berörda parter tillsätta en utredning.
Men vad kommunerna skriver i sitt utlåtande verkar ändå inte ha någon betydelse?
- Det kan ha betydelse. Exempelvis i Lahtisregionen hörde vi åtta kommuner, men bara sex stycken deltog i utredningen.
I början av december klarnar det vilka kommuner som deltar i utredningen.

En av de föreslagna kommunindelningsutredaren, Cay Sevón är Laajalas föregångare som överdirektör vid kommunavdelningen. När Sevón var överdirektör meddelade ministeriet de då berörda kommunerna om att man följande dag kommer att utnämna Pekka Myllyniemi till utredningsman för en utredning av kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda. Efter att Sibbo krävde sin lagliga rätt att höras fick kommunstyrelsen i Sibbo ett par dagar på sig att komma med synpunkter på Myllyniemis lämplighet, men Helsingfors och Vanda lär överhuvudtaget inte ha hörts.

Kirkonummen Sanomat publicerade för en vecka sedan en notis med rubriken "Kirkkonummi ei lausu kuntajakoselvittäjistä". I föredragslistan för kommunstyrelsemötet, som var i måndags, kan man läsa följande:

Kommunstyrelsen beslutar konstatera som sitt utlåtande till finansministeriet att kommunen inte anser det motiverat att göra upp en särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet i enlighet med kommunfullmäktiges ställningstagande 11.11.2013 § 150, och tar därför inte ställning till frågan gällande kommunindelningsutredare.

Kommunstyrelsen i Sibbo behandlar på sitt möte inkommande tisdag Finansministeriets begäran om utlåtande över de föreslagna utredarna. Enligt kommundirektörens förslag ger Sibbo följande svar:

Kommunstyrelsen beslutar konstatera som sitt utlåtande till Finansministeriet att kommunen inte anser det motiverat att göra upp en särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet i enlighet med fullmäktiges ställningstagande 11.11.2013 § 133, och tar därför inte ställning till frågan gällande kommunindelningsutredare.

Även då det gäller Finansministeriets begäran om utlåtandet över förslaget till utredning har de berörda kommunerna - frånsett Helsingfors - i praktiken gett samma svar, vilket visar att det finns ett enigt motsstånd mot en särskild kommunindelningsutredning i Helsingforsregionen.

Rörelsen för tvångssammanslagningar publicerade i onsdags ett pressmeddelande med rubriken "Rörelsen mot tvångssammanslagningar har skickat en utredningsbegäran om kommunreformen i Finland till Europaråd" ("Pakkoliitoksia vastaan -liike on lähettänyt Euroopan neuvostolle selvityspyynnön Suomen kuntarakenneuudistukses"). I meddelandet kan man läsa att "Rörelsen mot tvångssammanslagningar har i ett brev daterat den 18.11.2013 och i en bifogad rapport grundligt beskrivit kommunreformen i Finland samt bett Europarådet, i egenskap av ett självständigt och oberoende organ, utvärdera om den pågående kommunreformen strider mot Europarådets stadga om lokalt självstyrelse." I verkligheten är brevets avsändare Rörelsen mot tvångssammanslagningar och föreningen För Sibbo.

"Post-Östersundomistisk trauma". Den 17 november 2013

Finansministeriets förslag till kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen (se "Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013") har, trots kontroversen kring den föreslagna utredningen,  inte fått någon större uppmärksamhet i medierna. Helsingin Sanomat publicerade dock i måndags en notis med rubriken "EK:n entistä pomoa esitetään Helsingin liitosselvittäjäksi" ("VM esittää EK:n entistä pomoa Helsingin liitosselvittäjäksi"). Stadstyrelsen i Esbo passade på att redan på sitt möte på måndagen anta ett utlåtande över förslaget till utredningsmän. Idet kortra utlåtandet kan man läsa följande:

Metropolialueen esiselvittäjinä oli kuusi kokenutta alan ammattilaista ja he tekivät alueen osalta suosituksen.

Espoo pitää erikoisena, että nyt ehdotetut selvittäjät ovat kokonaan uusia, eikä heillä kaikilla ole aikaisempaa kokemusta metropolialueen erityiskysymyksistä. Espoon kaupunki on vakavasti huolissaan siitä, että vaativa selvitys esimerkiksi talouden, palveluiden järjestämisen, aluetieteen, johtamisen ja demokratian kehittämisen osalta täyttää vaadittavat laatukriteerit. Espoon kaupungin mielestä asian vaatimus edellyttäisi yliopistotasoista tutkimusta.

Sibbo kommundirektör Mikael Grannas undrade i tisdags på Twitter om begäran om utlåtande gällde ett team eller tre individer. Finansministeriets Twitter-konto "Kunta-sote-uudistus" svarade att begäran om utlåtande gäller en utredningsgrupp.

Komuntidningen hade på Tvitter hävdat att "Finansministeriet föreslår att EK:s tidigare vd Mikko Pukkinen, Åbo 2011-stiftelsens vd Cay Sevón eller byggnadsrådet Matti Vatilola... blir utredare för Helsingforsregionen", men Kunta-sote-uudistus påpekade att "Utlåtandet gäller en utredningsgrupp som inkluderar alla tre – dvs. Mikko Pukkinen, Cay Sevón och Matti Vatilo."

Grannas lanserade för övrigt i en intervju för Yle i torsdagen begreppet "post Östersundomistisk trauma". (Se "Det finns ett djupinrotat trauma i Sibboborna".)

Förslag till kommunindelningsutredare. Den 10 november 2013

Finansministeriet sände i torsdags till de berörda kommunerna en begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen.  Som utredningsmän föreslår ministeriet Cay Sevón, Mikko Pukkinen och Matti Vatilo. Namnen lär inte vara speciellt kontroversiella, men de är inte heller helt oskyldiga.

Cay Sevón, som har en bakgrund inom Vänsterförbundet och Finlands kommunistiska parti, var överdirektör för kommunavdelningen vid inrikesministeriet då statsrådets beslut om inkorporeringen av sydvästra Sibbo bereddes.

Mikko Pukkinen (saml) var VD för EK före Jyri Häkämis. Numera är han ekonomisk rådgivare på Kommunfinans. Pukkinen har varit stadsdirektör i Åbo och han var viceordförande för kommunförbundet då sydvästra Sibbo med kommunförbundets inofficiella stöd inkorporerades.

Matti Vatilo är ordförande för sekretariatet för metropolpolitik vid miljöministeriet och var det redan år 2007 då en "metropolpolitik" för första gången togs med i regeringsprogrammet.

Finansministeriet sände den 8 oktober en begäran om utlåtande över deltagande i en särskild kommunindelningsutredning, fastän den svenska rubriken på begäran felaktigt var "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". (Se "Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013".) I denna begäran heter det att "Finansministeriet kommer att sända kommunerna en skild begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna" och att "Tidsfristen för denna begäran om utlåtande kommer att vara den samma, 19 november 2013." I den nya begäran står det ändå att "utlåtandena skall lämnas in senast den 3 december 2013".

Den nya tidsfristen kan ses som ett tecken på att det tagit längre tid att hitta utredningsmän än man räknat med. Tidfristen torde ha flyttats för att garantera de berörda kommunerna tillräckligt med tid att ge utlåtande och därmed bli hörda. Det går inte att besvära sig över valet eller tillsättandet av kommunindelningsutredare. Detta var HFD:s tolkning av lagen då Sibbo kommun besvärade sig över utnämningen av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. Senare skrevs det in i kommunindelningslagen och kommunstrukturlagen att det inte går att besvära sig.

Förslagen till kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen ger anledning till att påminna om hur det gick till då Helsingfors, Vanda och Sibbo i september 2006 "hördes" angående utnämningen av Myllyniemi till utredningsman. Då ringde man från Inrikesministeriet och meddelade att Myllyniemi följande dag skulle utnämnas. Detta exceptionella "hörande" har jag behandlat bl.a. i inlägget "Inrikesministeriet hörde. Den 10 februari 2010".

Utlåtanden över deltagande i särskild kommunindelningsutredning. Den 3 november 2013

I inlägget "Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013" noterar jag att finansministeriet sänt de berörda kommunerna en begäran om utlåtande över deltagande i en särskild kommunindelningsutredning i Helsingforsregionen. Rubriken på den svenskspråkiga begäran är felaktigt "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". Någon begäran om utlåtande över tillsättande av en kommunindelningsutredare lär ännu inte ha sänts, för några förslag till utredare har inte presenterats. Däremot godkände stadsstyrelsen i Esbo redan på sitt möte i måndags Esbos utlåtande över stadens deltagande i den föreslagna särskilda kommunindelningsutredningen, fastän utlåtandet hade begärts först före den 19 november. I sitt utlåtande tar Esbo starkt avstånd från så väl tvångsutredningar som tvångssammanslagningar. I utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Espoo ei hyväksy pääkaupunkiseudun kuntien pakkoliitoksia eikä pakkoselvityksiä. Suur-Helsingin muodostaminen olisi koko metropolialueen kehityksen kokonaishallinnan ja seudun haasteiden ratkaisun kannalta riittämätön ja väärä alue.

Med anledning av Esbos utlåtande publicerade Yle på tisdagen en artikel med rubriken "Ministeriet kan tvinga Esbo att utreda stor-Helsingfors". Här skriver Yle bl.a. att "Esbopolitikern och riksdagsledamoten Pia Kauma (Saml) hoppas nu att oppositionspartiet Centern sätter stopp för kommunfusionen."

Den 23 november antog ledningsgruppen för KUUMA-kommunerna, dit Sibbo hör, för sin del ett utlåtande över deltagande i en särskild kommunindelningsutredning i "metropolområdet". I sitt utlåtande säger KUUMA-kommunerna bl.a. följande:

KUUMA-johtokunnan mielestä edellä mainittujen metropolialueen kuntien osalta ei tarvita metropolialueen erityistä kuntajakoselvitystä, koska kyseiset kunnat ovat jo vapaaehtoisesti aloittaneet kuntarakennelaissa tarkoi tetun selvityksen tekemisen.
Valtionvarainministeriön esittämä laaja selvitysalue ei ole Kuntarakennelain 4 e §:ssä tarkoitetun selvitysperusteen mukainen. Helsingin ja Vantaan jääminen edellä mainittujen vapaaehtoisten selvitysten ulkopuolelle, ei ole riittävä peruste erityisen kuntajakoselvityksen asettamiselle näin laajalle selvitysalueelle koskien yhdeksää kuntaa metropolialueen 14 kunnasta.

Metropolförvaltning. Den 27 oktober 2013

Den engelska benämningen för storstadsområde är metropolitan area. Benämningen metropolitan area står för en moderstad med förstäder i allmänhet och inte bara områden kring metropoler. För ett årtionde sedan började man översätta Helsinki metropolitan area till finska till Helsingin metropolialue eller bara metropolialue. Snart togs även benämningarna Helsingfors metropolområde och metropolområdet i bruk på svenska i Finland. Definitionerna på metropolområdet varierade från allt mellan huvudstadsregionen (SAD-området) till ett område bestående av hela fyra landskap. Det tog inte länge innan man började benämna Helsingfors metropolområde metropoli, metropolen. Benämningen är pinsam och direkt felaktig, men tjänar klara politiska syften. Redan regeringen Vanhanen II hade ett "metropolprogram". Helsingfors metropolområde fick senast i och med kommunstrukturlagen, som trädde i kraft i juli, en officiell definition av Helsingfors metropolområde. Paragraf 4 e i kommunstrukturlagen har rubriken "Helsingfors metropolområde" och lyder enligt följande:

Kommunerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Hyvinge, Borgnäs, Tusby, Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Mäntsälä, Sibbo och Vichtis ska med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 d § utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och dess tillväxttryck och som bildar en funktionell helhet samt är motiverade med avseende på områdets helhet.

På de kommuner som nämns i 1 mom. tillämpas inte vad som i 4 g § föreskrivs om avvikelse från utredningsområdet. De ska delta i sammanslagningsutredningar med andra kommuner, om det behövs för att bilda en funktionell helhet.

I en sammanslagningsutredning, i vilken en kommun som nämns i 1 mom. deltar, ska utöver det som föreskrivs i 4 b § 4 mom. bedömas förhållandet mellan en kommunsammanslagning och behovet av en metropolförvaltning särskilt utifrån en enhetlig samhällsstruktur, kollektivtrafiken och den sociala bostadsproduktionen.

Kommunerna som hör till Helsingfors metropolområde förväntas alltså bedöma behovet av en "metropolförvaltning", fastän Helsingfors eller Helsingforsregionen knappast är en metropol.

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Oksanen luovuttaisi paikallisten poliitikkojen valtaa itsenäisyyden takia". Sibbo kommunstyrelseordförande Ari Oksanen (saml) menar att metropolförvaltningen ger Sibbo möjlighet att förbli självständigt, fastän metropolförvaltningen skulle medföra mindre makt för lokalpolitikerna. En stark metropolförvaltning har setts som ett alternativ till kommunsammanslagningar i Helsingforsregionen. För regeringen och kommunministern har metropolförvaltningen använts som ett hot för att tvinga fram kommunsammanslagningar. Inom Samlingspartiet har man i själva verket motsatt sig en metropolförvaltning, men Oksanen ser metropolförvaltningen som en möjlighet, åtminstone för Sibbo.

En sammanslagning med med kommunerna i Östnyland kunde kanske rädda Sibbo från metropolförvaltningen, men Oksanen torde föredra metropolförvaltningen. Sibbo behöver ändå inte ta ställning för en metropolförvaltning för att värna om kommunens självständighet. Tvärtom ser metropolförvaltningen ut att vara det största hotet mot Sibbos självständighet. Metropolförvaltningen kan vara ett steg mot en sammanslagning av metropolområdet till en enda kommun.

Fel form. Den 20 oktober 2013

I blogginlägget "Kompromiss. Den 6 oktober 2013" skriver jag om en intervju med Osmo Soininvaara i Borgåbledet den 31 september. Texten, som har rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"), berör flera frågor som är relevanta för ämnet för denna blogg. I detta blogginlägg vill jag lyfta fram följande textavsnitt:

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.

Det verkar som om redaktören missat någonting, när hon skriver att enligt Soininvaara "formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje." Soininvaara har tidigare uttryckt åsikten att den ideala stadsstrukturen är cirkelformad, men han har även visionerat om ett pärlband av stadssamhällen i Östersundom och sydvästra Sibbo. (Se "De gröna blev lurade. Den 21 februari 2007".) Nu tror Soininvaara inte längre på pärlbandsmodellen. I ett blogginlägg med rubriken "Tulevaisuuden asuntorakentamisen haasteet: onko Vantaalla ratkaisun avaimet?", skriver Soininvara den 16 september följande:

Olen ollut aiemmin voimakas nauhakaupungin kannattaja, mutta tämä uusi vapaa-aikakeskeinen suuntaus ja seudun kasvu molemmat heikentävät nauhakaupungin toimintaa. Nauhakaupunkia pitkin pääsee lähiöistä keskustaan, mutta ylivoimaisesti nopeimmin kasvaa poikittaisliikenne nauhalta toiselle. Nauhakaupunki toimii vain, jos nauhoilla matkustetaan nukkumaan ja keskustassa ollaan täissä, eikä tämä toimi enää.

Istället för pärlband från centrum åt olika håll går Helsingfors nu i den nya generalplanen in för en modell som kunde liknas vid ett spindelnät.  I visionen för Helsingfors generalplan 2050 satsar man på den tvärgående trafiken i form av tre jokerlinjer. Området som Soininvaara enligt Borgåbladet har fel form torde vara inkorporeringsområdet, men det är inte området i sig som har fel form eller är allt för smalt. Det är den del av Östersundom som lämpar sig för bostadsbebyggelse som är allt för smalt för en metrolinje, men framförallt ligger inkorporeringsområdet på fel ställe i förhållande till det övriga Helsingfors. Helsingfors skulle istället ha behövt inkorporera delar av Esbo för att kunna planera en bra samhällsstruktur. Till en metrolinje bör man kunna ta sig via tvärgående kollektivtrafikförbindelser.

I sitt blogginlägg ifrågasätter Soininvaara även andra argument för inkorporeringen. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiverades med utflyttningen från Helsingfors och huvudstadsregionen till kranskommunerna. Det hette att bebyggelsen spritt sig norrut och österut för att Helsingfors inte kunnat växa österut. Det verkliga bekymret var att goda skattebetalare, som ville bo i egnahemshus, flyttade till bl.a. Nurmijärvi, vilket föranledde begreppet Nurmijärvi-ilmiö. Östersundom skulle erbjuda småhusbebyggelse inom Helsingfors gränser. Enligt statistik som Soininvaara presenterar i sitt blogginlägg har trenden vänt, i själva verket redan före år 2006.

Begäran om utlåtande över kommunindelningsutredare. Den 13 oktober 2013

Finansministeriet har under den gångna veckan sänt en begäran om utlåtande till Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo, Tusby, Vanda och Vichtis med  med rubriken "Begäran om utlåtande över tillsättande av en i 4 kapitlet i kommunstrukturlagen (1698/2009) avsedd särskild kommunindelningsutredare". Rubriken på den svenska begäran är felaktig. Motsvarande finska rubrik lyder "Lausuntopyyntö kuntaraklennelain (1698/2009) 4 luvun mukaisen erityisen kuntajakoselvityksen asettamisesta". Finansministeriet har även försummat översättningen av de berörda städernas och kommunernas namn till svenska.

Begäran handlar alltså i själva verket tillsättandet av särskild kommunindelningsutredning, inte utredare. I Finansministeriets begäran till de berörda kommunerna kan man läsa att "Finansministeriet kommer att sända kommunerna en skild begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna." Vem som blir kommunindelningsutredare är ännu öppet, men det heter att tidsfristen för begäran om utlåtande över kommunindelningsutredarna "kommer att vara den samma, 19 november 2013." (Notera pluralisformen av
kommunindelningsutredare.)

Som bilaga till sin begäöran begäran om utlåtande har Finansministeriet bifogat ett utkast till förordnande om en utredning eller ett utkast till beslut om "genomföring av en särskild kommunindelningsutredning samt tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredare". (Notera att kommunindelningsutredare står i singularis.) Beslutet är daterat "x.11.2013", på finska "xx.11.2013". I utkastet till beslut kan man läsa att  Finansministeriet dessutom "den xx.yy.2013" begärde utlåtanden om kommunindelningsutredaren. Det är alltså ännu oklart om förslaget till utredare kommer ännu i oktober.

Finansministeriet informerade om särskild kommunindelningsutredning i "metropolområdet" den 4 oktober i pressmeddelandet "Beredningen av metropollagen inleds" (se "Kompromiss. Den 6 oktober 2013"). Begäran och utkastet till beslut finns bl.a. på Google Drive.

Kompromiss. Den 6 oktober 2013

 Borgåbladet 31.9 2013 s 4

Borgåbladet publicerade den 31 september en på flera sätt anmärkningsvärd intervju med Osmo Soininvaara under rubriken "Soininvaara snäglar på Sibbo" ("Soininvaara kastar ett sidoöga på Sibbo"). För det första kommer Soininvaara med lite ny information om händelseförloppet år 2006:

Men man ska komma ihåg att det inte var Helsingfors som drev på inkorporeringen av Östersundom. Det var den då sittande Kiviniemi-regeringen.

Osmo Soininvaara kom att ha en egen roll i den affären.

– Det var kommunminister Hannes Manninen (C) som tog kontakt med mig. Han tyckte att jag skulle tipsa borgmästaren om Östersundom och en möjlig inkorporering. Så jag gjorde det.

Soininvaaras uppgifter är intressanta, men delvis felaktiga. Det var nog Helsingfors och Jussi Pajunen som drev på inkorporeringen, men det var centerministrarna Hannes Manninen och Mati Vanhanen som hade bråttom med ett initiativ i samband med förhandlingarna om kommunreformen KSSR (Paras). Soininvaara satt med i Manninens strukturgrupp och representerade De gröna i förhandlingarna om KSSR. Det torde ha varit Soninvaara som informerade Pajunen om att det snabbt behövdes ett initiativ på ett 5 000 ha stort område. Det behövdes i utpressningssyfte, fast Soininvaara torde inte ha känt till detta syfte. Soininvaaras uppgift var även att få De gröna i Helsingfors och Vanda bakom initiativet.

För det andra låter Soininvaara förstå att inkorporeringen av Östersundom var en missräkning:

nu efteråt verkar det som om Soininvaara skulle ha ångrat sig.

– Det är dyrt att bygga ut infrastrukturen och hela Östersundom blev ju nog bara ett dyrt problem. Det är alldeles för smalt för att man ska klara av trafikarrangemangen med en metrolinje.

Det visar sig att Soininvaara tycker att formen på området är fel, det borde ha gett Helsingfors en form av en halvcirkel där man kan rita in en rak metrolinje.

För det tredje menar Soininvaara att kommunreformen kommer att bli ett fiasko:

Alla regeringens övningar med sammanslagningar och metropolplaner har tröttat ut Soininvaara.

– Jag är nog väldigt pessimistisk. Det blir nog ingenting. Efter nästa riksdagsval görs allt om och då kommer landskapsmodellen.

Soininvaara utgår från att Centern vinner valet och dammar av sitt krav på starka landskap.

I fredags publicerade finansministeriet lika väl ett pressmeddelande med rubriken "Beredningen av metropollagen inleds" ("Metropolilain valmistelu käynnistyy"). Finansministeriet informerar här om att man samma dag tillsatt en arbetsgrupp för beredningen av lagstiftning som gäller metropolförvaltning. Dessutom berättar man att det inom metropolområdet inleds en särskild kommunindelningsutredning. Fastän finansministeriet bara "föreslår" att en särskild kommunindelningsutredning skall "inledas i syfte att säkerställa ett övergripande perspektiv för hela området", tar man ställning till vilka kommunsammanslagningsalternativ utredningen skall gälla:

Den särskilda kommunindelningsutredningen ska gälla kommunsammanslagningsalternativ mellan städerna Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo och Tusby. Vichtis kommun ska också få möjlighet att delta i utredningen.

Motiveringen är att "Dessa kommuner ingick i de utredningsalternativ som föreslogs i förhandsutredningen för Helsingfors och Vandas del tidigare i år." Den formella orsaken till den särskilda kommunindelningsutredning är att Helsingfors och Vanda inte har hittat villiga kommuner att bilda utredningsområden med. Helsingfors skulle visserligen ha önskat utreda tillsammans med Vanda, men Vanda vill inte. Vanda skulle i sin tur ha velat utreda tillsammans med Kervo och Tusby, men Kervo och Tusby vill inte. Finansministeriets "förslag" är torde främst välkomnas av Helsingfors, men Vanda publicerade på fredagen ett meddelande med rubriken "Vantaa tyytyväinen metropolilainsäädännön valmistelun ja erityisen kuntajakoselvityksen käynnistymiseen" där det heter att "olemme tyytyväisiä siihen, että Vantaan rooli metropolialueen kehyskuntien työssäkäyntialueena otetaan huomioon valmistelussa." I Vanda torde man vara speciellt nöjda med att Tusby och Kervo tagits med. I övrigt lär Vandas linje här stämma överens med socialdemokraternas linje. Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Vantaa ja Helsinki kiskaistiin takaisin kuntaliitospeliin" följande:

Kuntien määrä on kompromissi: Sdp ajoi koko alueen kattavaa uutta selvitystä, Kokoomukselle olisi riittänyt Helsinki, Vantaa ja Sipoo.

Helsingin Sanomat bekräftar här att det är Samlingspartiet som drivit på en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo. För Sibbos del är det en delseger att Samlingspartiet inte här fick sin vilja igenom. Att samtliga åtta berörda kommuner skulle gå samman är inte realistiskt. Det kan ändå finnas en risk att en den särskilda kommunindelningsutredningen resulterar just i det alternativ som Samlingspartiet föredrar.

Upprepar sig historien? Den 29 september 2013

HS 28.9 2013 s C 19

Helsingin Sanomat publicerade igår en insändarartikel av föreningen För Sibbo under rubriken "Onko Helsingistä tullut koko maan politiikkaa määräilevä kunta?" I insändaren noteras likheterna mellan situationen vid den förra kommunreformen Paras (KSSR) och vid den nu aktuella kommunreformen. Personligen är jag mycket tillfredsställd över att Helsingin Sanomat publicerar en text där förhållandet mellan KSSR och inkorporeringen av sydvästra Sibbo framhålls. Denna koppling torde fortfarande vara känslig, inte minst med tanke på Jyrki Katainens centrala roll i sammanhanget. Förhoppningsvis kan ett uppmärksammande av sambandet bidra till att historien inte upprepar sig.

I texten, som även finns att läsas på För Sibbos webbplats, kan man bl.a. läsa följande:

Nyt Hel­sin­ki ha­luai­si taas yh­dis­tyä Es­poon kans­sa, mut­ta Es­poo ei. Va­paa­eh­toi­set sel­vi­tyk­set poh­jau­tu­vat ai­toon yh­teis­työ­hön, jos­ta Hel­sin­gil­lä va­li­tet­ta­vas­ti ei ole näyt­töä.

Tu­lee väis­tä­mät­tä mie­leen, et­tä Si­poo­ta kaa­vail­laan jäl­leen "loh­du­tuk­sek­si" Hel­sin­gil­le – kun­ta­sel­vi­tyk­sen ha­lua­mi­nen Hel­sin­gin ja Si­poon vä­lil­le voi­si en­teil­lä tä­tä. On­ko taus­tal­la jo val­mis suun­ni­tel­ma Si­poon tai en­nen kaik­kea sen ete­lä­osan pak­ko­liit­tä­mi­ses­tä Hel­sin­kiin?

Allt eller inget. Den 22 september 2013

HS 22.9 2013

Helsingin Sanomat publicerade förra söndagen en lång artikel med rubriken "Uhkapeli" ("Näin syntyi hallituksen pelastuspaketti", "Rakennepaketti oli Urpilaisen uhkapeli"). Journalisterna på Helsingin Sanomat har gjort ett fantastiskt arbete, men de måste även ha haft tillgång till mycket goda, välinformerade källor. Texten handlar om hur regeringen i augusti nådde överenskommelse om strukturreformer (se "Tvångssammanslagningar. Den 1 september 2013"), men även om hur Jutta Urpilainen stärkte sin - och Jouni Backmans - makt inom SDP. Regeringens överenskommelsen om ett strukturpolitiskt program för strukturreformer byggde på att Urpilainen närma sig regeringskumpanen Samlingspartiet genom att i flera frågor avvika från socialdemokraternas tidigare linje. Backmans centrala roll kan delvis förklara hur det var möjligt att regeringen och i synnerhet socialdemokraterna kunde svika sina löften om att det inte blir tvångssammanslagningar. Det var Jouni Backman som vid regeringsförhandlingarna 2011 representerade SDP i gruppen som kom överens om regeringsprogrammet för kommunreformens del. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".)

Helsingin Sanomat berättar detaljerat om hur regeringen kom fram till att tvångssammanslagningar trots allt skall vara möjliga i stadsregioner. Den 26 augusti, samma dag som Jyrki Katainen stod värd för seminariet i Heureka, samlades en liten grupp socialdemokrater under Backmans ledning:

Samaan aikaan kokoontuu pieni joukko demareita ryhmänjohtaja Backmanin johdolla. Kokoomus haluaa rakennepakettiin kuntien pakkoliitospykälän, joka demareille kova pala. Backman tietää, että demareiden eduskuntaryhmä ei hevillä hyväksy pakkoliitoksia, joten pykälään kehitellään Sdp:n juristien avulla 'demokratialukko', seudullinen kansanäänestys, jonka tapana pakkoliitokset ovat. Vielä ei tiedetä, tarvitaanko loivennusta, mutta se halutaan tehdä varmuuden vuoksi.

Enligt Helsingin Sanomat krävde Sfp att möjligheten till tvångssammanslagningar inte skulle gälla metropolområdet:

Pakkoliitospykälä koskee tässä vaiheessa myös metropolialuetta, mutta Rkp vaatii sen metropolin osalta pois.
Sdp:n odotetaan olevan tiukempi pakkoliitosten suhteen, mutta toisin käy. Muissa ryhmissä ihmetellään, miksi kuntaasiat eivät olekaan demareiden kuntavastaavan Krista Kiurun hanskassa, vaan neuvotteluja käy Jouni Backman.

Det är alltså minister Krista Kiuru som i regeringen ansvarar för metropolområdet och metropolförvaltningen. Frågan är varför man här, enligt Helsingin Sanomtas uppgifter, gick med på ett krav från ett litet parti. Kanske för att det var lättare för Katainen och Urpilainen att skylla på krav från en regeringskumpan än från motståndare till tvångssammanslagningar inom det egna partiet? Sfp:s krav är delvis ideologiskt motiverat, men torde speciellt bygga på att Sibbo och Grankulla, där Sfp är det största partiet, hotas av sammanslagningar. Dess värre r det inte självklart att man kan lita på att regeringen respekterar kravet från Sfp. I regeringens strukturpolitiska program står det inte att ökningen av statsrådets befogenheter eller den föreslagna möjligheten till tvångssammanslagningar inte skall tillämpas inom metropolområdet.

Den 29 augusti samlades den socialdemokratiska riksdagsgruppen i riksdagens grupprum. Maarit Feldt-Ranta och Antti Lindtman lämnade rummet för en kort diskussion på tu man hand. Därefter godkänner den socialdemokratiska gruppen paragrafen om tvångssammanslagningar:

Palattuaan saliin Lindtman tekee esityksen, että pakkoliitospykälästä on käytävä jatkoneuvottelut, ja Maarit Feldt-Ranta tukee häntä. Kokousta johtanut Jouni Backman ilmoittaa, että rakennepakettia ei avata. Kyseessä on ota tai jätä -tilanne.
Kaksikko haluaa äänestyttää ryhmää asiasta.
Backman yrittää saada kaksikon luopumaan äänestyksestä tarjoamalla perääntymistien, mutta Feldt-Ranta ja Lindtman eivät luovu.
Ryhmälle ilmaistaan, että äänestyksessä ei ole kyse vain pakkoliitoksista vaan puheenjohtaja Urpilaisen luottamuksesta.
Äänestyksestä tulee Feldt-Rannalle ja Lindtmanille mahalasku. He saavat rinnalleen vain kolme muuta eli Jukka Gustafssonin, Sirpa Paateron ja Tuula Väätäisen. Piia Viitanen oli puheenvuorossaan vastustanut pakkoliitoksia, mutta hän ei ministerinä voi äänestää ministeriryhmän päätöksiä vastaan.

Den socialdemokratiska gruppen fick tydligen i praktiken inte rösta om tvångssammanslagningar. Gruppordförande Backman såg till att de som röstade mot tvångssammanslagningarna samtidigt röstade mot hela överenskommelsen om strukturprogrammet och mot förtroende för Urpilainen.

Vi får se. Den 15 september 2013

I augusti lät regeringen förstå att man kommit överens om att det blir en metropolförvaltning för Helsingforsregionen medan  tvångssammanslagningar skall vara möjliga i övriga stadsregioner. Samtidigt lämnades flera frågor öppna, inte minst för "metropolområdet". Speciellt har möjligheten av särskilda kommunindelningsutredningar och tvångssammanslagningar lämnats öppen. På fredagen kastade kommunminister Henna Virkkunen lite nytt ljus på läget. Enligt Verkkouuttiset sade Virkkunen på Kommunförbundets kommunmarknad angående möjligheten av särskilda kommunindelningsutredningar i Helsingforsregionen att "Itse lähtisin kyllä siitä, että tässä tulisi olla mukana ainakin Helsinki, Vantaa, Espoo, Kauniainen, Kirkkonummi ja Sipoo". (Se "Virkkunen: Jos metropolihallinto saisi sote-palvelutkin, käytännössä kyse olisi jo kunnasta".)

I fredags publicerade även Borgåbladet en artikel med rubriken "Östnyland kan falla i ett svart hål", där Mikaela Nylander om grundlagsutskottets kommande ställningstagande till regeringens lagförslag om tvångssammanslagningar säger följande:

Då avgörs om kommunerna kan försättas i olika position. Kan man tvinga en del kommuner att gå ihop men inte andra? Det kan bli  tummen ner för tvång överlag. Vi får se.

Om jag förstår Nylander rätt, så ifrågasätter hon möjligheten att möjliggöra tvångssammanslagningar i vissa regioner men inte i andra. Ett större problem torde för regeringen ändå vara en lag som möjliggör tvångssammanslagningar överlag. Om regeringen kommit överens om att tillämpa tvångssammanslagningar endast i vissa regioner, så är ju sammanslagningarna i regeringens händer.

Tidigare i veckan kom Virkkunen på kommunmarknaden med de lite överaskande påsttåendena att "pakkoliitokset eivät ole mikään tavoiteltavan toiminnan muoto" och "En ole mikään pakkoliitosten suuri kannattaja". (Se "Vain vasemmistoliitto puolusti pakkoliitoksia Kuntamarkkinoilla".) Det viktigaste är väl att regeringen och kommunministern kan hota med tvångssammanslagningar.

Särskilda kommunindelningsutredningar. Den 8 september 2013

I början av augusti lämnade Antti Kaikkonen (c) och Mari Kiviniemi (c) ett skriftligt spörsmål till regeringen, där de bl.a. ställde frågan "tänker regeringen inleda särskilda kommunindelningsutredningar i metropolområdet mot kommunernas vilja?" (Se "Svarte Petter. Den 18 augusti 2014".) Redan den 23 augusti besvarade kommunminister Henna Virkkunen spörsmålet. Något direkt svar på den ovanciterade frågan ger kommunministern inte, men den sista satsen i svaret lyder enligt följande:

Regeringen följer för närvarande med hur kommunindelningsutredningarna i metropolområdet sätter igång samt beslutar om fortsatta riktlinjer för en metropollösning och om att eventuellt inleda särskilda kommunindelningsutredningar i området under innevarande hösten.

Virkkunen gav svaret på det skriftliga spörsmålet före regeringen offentliggjorde resultatet från budgetmanglingen. Efter beskedet att regeringen kommit överens om att det skall bli en metropolförvaltning och möjlighet till tvångssammanslagningar är Kaikkonens och Kiviniemis spörsmål fortfarande högst aktuellt. Situationen är nu om möjligt ännu oklarare för de 14 kommunerna som ingår i metropolområdet. Situationen är inte minst oklar då det gäller möjligheten till tvångssammanslagningar.

Att Esbo skulle tvångssammanslås med Helsingfors är högst osannolikt. Virkkunen lät redan för två år sedan förstå att en sammanslagning mellan Esbo och Helsingfors inte blir av. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Det förefaller även som om man inom regeringen nu kommit överens om att inte direkt tvångssammanslå Vanda med Helsingfors. Däremot är det troligt att det kommer att förrättas en särskild  kommunindelningsutredning om en sammanslagning av de två städerna. Blir det en särskild kommunindelningsutredning, är det troligt att det även blir en folkomröstning, där majoriteten av de röstande vandaborna enligt nu gällande lag avgör om det blir en sammanslagning.

Under den gångna veckan har det i medierna inte talats om en utredning om en sammanslagning av bara Vanda och Helsingfors. Istället har det talats om en särskild kommunindelningsutredning om en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo. (Se t.ex. "Pk-seudulle oma kuntaliitosselvittäjä – Virkkunen väläyttää pakkoliitoksia".) Ingen torde räkna med att kommunfullmäktige i Sibbo skulle godkänna en dylik fusion, men där vandaborna frivilligt kan gå med på en sammanslagning (mot Vanda stadsfullmäktiges vilja) kunde man tillämpa en tvångssammanslagning på Sibbo. Även om möjligheten till tvångssammanslagningar inte i första hand är tänkt att tillämpas i Helsingforsregionen, kunde den undantagsvis tillämpas på Sibbo. Frågan är om kommunministern och statsministern redan lovat Sibbo åt Helsingfors.

Tvångssammanslagningar. Den 1 september 2013

Regeringen Katainen har fått utstå hård kritik för sin oförmåga att ta beslut. Speciellt svårt har regeringen haft att ta beslut då det gäller kommun- och sohä-reformen. När finansminister Jutta Urpilainen i början av augusti återvände till jobbet efter semestern gick hon ut med med budskapet att Finland befinner sig i en ekonomiska kris och att det inte finns alternativ till "strukturomvandlingar". Ingenting dramatiskt hade hänt i ekonomin under sommaren, men nu var tonläget ett helt annat än ännu under försommaren. Hållbarhetsunderskottet måste åtgärdas med reformer som "gör ont". Tre veckor senare samlades den finska makteliten i Heureka för att bygga upp ett krismedvetande och skapa konsensus om nödvändigheten av strukturreformer.

När regeringen senare i veckan samlades för budgetmangling i Ständerhuset var dramaturgin lånad från regeringsförhandlingarna. Trots löften om betydande inbesparingar kunde regeringen efter slutförda förhandlingar inte presentera så mycket till verkliga strukturomvandlingar. Däremot lovade man sätta in en "ny växel" i kommunreformen genom att komplettera den endast två månader gamla kommunstrukturlagen, så att tvångssammanslagningar skulle vara möjliga i de större stadsregionerna. I hållbarhetsunderskottets namn bröt regeringspartierna och speciellt socialdemokraterna sina löften om att inte göra tvångssammanslagningar, fastän det är högst tvivelaktigt att kommunsammanslagningar ens på långsikt medför inbesparingar. Kommunminister Henna Virkkunen säger visserligen i Iltalehtis artikel "Ministeri Virkkunen: Pakkoliitokset ovat perälauta" att tvångssammanslagningar blir aktuella endast då man inte frivilligt får till stånd sammanslagningar, men man kan fråga hur frivilliga sammanslagningarna är om alternativet till "frivillig" sammanslagning är tvångssammanslagning.

Mycket är oklart om överenskommelsen om att öka regeringens befogenheter att fusionera kommuner mot kommunernas vilja. Oklart är bl.a. huruvida tvångssammanslagningar även kunde göras i Helsingforsregionen, men kompletteras lagen enligt den aktuella överenskommelsen, så finns det väl inga juridiska hinder för tvångssammanslagningar. När det gäller det så kallade metropolområdet fick socialdemokraterna igenom sin vilja om metropolförvaltning. I princip förhindrar inte metropolförvaltningen kommunsammanslagningar, .

Enligt regeringens strukturpolitiska program skall tvångssammanslagningar vara möjliga då majoriteten i ett område stöder en sammanslagning. Kaarlo Tuori kritiserar i Helsingin Sanomats artikel "Perustuslakiasiantuntija kuntien pakkoliitospykälästä: Koko paketti horjuu" idén och säger att "kyse on samasta, jos Saddam Hussein olisi aikoinaan ehdottanut, että järjestetään kansanäänestys Kuwaitissa ja Irakissa siitä, liitetäänkö Kuwait Irakiin."

Vad regeringens nya strukturpolitiska program betyder för Sibbo är svårt att säga. Metropolförvaltningen gör på kort sikt en sammanslagning mindre sannolik, men en metropolförvaltning kan även fungera som ett steg mot kommunsammanslagningar. En lagförändring som utökar regeringens befogenheter att göra tvångssammanslagningar gör det även lättare för regeringen att slå samman Sibbo med Helsingfors. Enligt nugällande lag behövts det en särskild lag för en specifik tvångssammanslagning.

Helsingfors hoppas på tvångsfusioner. Den 25 augusti 2013

Yle publicerade i torsdags en nyhet med rubriken "Rauhamäki hoppas på tvångsfusioner". Här kan kan man läsa att "Helsingfors vill fortfarande gå samman med Esbo, Kyrkslätt, Grankulla, Vanda och Sibbo." I nyhetstexten säger Helsingfors stadsstyrelseordförande Tatu Rauhamäki följande:

- Lagen möjliggör att regeringen inleder en utredning mot städernas vilja. Regeringen måste agera. Jag skulle gärna se att man fortfarande vid sidan om utreder möjligheten till en storkommun i söder.

Angående det "andra alternativet", en samgång med Vanda och Sibbo, säger Rauhamäki:

- Men varken Sibbo eller Vanda verkar vilja utreda en samgång med Helsingfors av fri vilja. Och det alternativet är sämre eftersom det skulle öka ojämlikheten i regionen fastän tanken med hela kommunreformen är att minska ojämlikheten. Det känns lite som ur askan i elden.

Visst möjliggör lagen att regeringen inleder en utredning mot städernas och kommunernas vilja, men tvångsfusioner kräver skild skild lagstiftning, såvida befolkningen i de motsträviga kommunerna inte röstar före en sammanslagning.

Samma dag publicerade finska Yle en nyhet med rubriken "Rauhamäki: Espoon liitoskaavailu vaikeuttaisi Helsingin asemaa". Här kan man läsa följande:

Rauhamäki haluaisi aloittaa kuntaliitosselvityksen edelleen ainakin Espoon, Vantaan ja Helsingin välillä. Espoo ilmoitti torstaina aloittavansa yhdistymisselvitykset Kauniaisen, Kirkkonummen ja Vihdin kanssa.
- Eniten tässä huolestuttaa se, että jos syntyy ns. läntinen suurkaupunki, niin miten pääkaupunkiseudun alueen yhteistyö tulevaisuudessa sujuu. Ja miten tämä itäinen alue, Helsinki-Vantaa, erottuu läntisestä suurkaupungista. Silloin syntyy kahtiajakautumista, mikä ei ole koko alueen ja asukkaiden kannalta edullisin vaihtoehto.
Rauhamäki toivoo joko pääkaupunkiseudun aloittavan itse, tai valtion määräämänä, kuntaliitosselvitykset. Mukana voisi olla suurten kaupunkien lisäksi Kirkkonummi ja Sipoo.

Rauhamäkis oro torde vara obefogad. I själva verket bör han mera än väl veta att åtminstone Kyrkslätt och Grankulla inte alls har planer på några sammanslagningar med Esbo. Tidigare samma dag hade Yle publicerat en nyhet med rubriken "Länsi-Uudellamaalla selvitellään kuntien yhdistymistä", där man kan läsa att "Espoo, Kauniainen, Kirkkonummi ja Vihti valmistelevat parhaillaan kuntarakennelain mukaisen yhdistysmisselvityksen aloittamista." Ännu samma dag publicerade Yle ytterligare en nyhet med rubriken "Länsi-Uudenmaan kuntaliitoksen kohtalo jo selvillä?" där man kan läsa att "Kauniainen ja Kirkkonummi suhtautuvat nihkeästi mahdolliseen Länsi-Uudenmaan suurkuntaan ennen kuin liitosselvitykseen on virallisesti lähdetty edes mukaan." Idén med utredningen är bara att försöka undvika en påtvingad utredning där finansministeriet utser utredningsman.

På fredagen var det sedan dags för stadsdirektör Jussi Pajunen att i Ylen aamu-tv uttrycka sin sin syn på frågan. Så som tidigare uttalade sig Pajunen mycket försiktigt och noterade att det behövs styrning från statsmaktens sida. Igen en gång framhöll Pajunen problemet med segregering.

Svarte Petter. Den 18 augusti 2013

För en dryg vecka sedan lämnade Antti Kaikkonen (c) och Mari Kiviniemi (c) ett skriftligt spörsmål till regeringen. I spörsmålet ställer de följande fråga eller fråga:

Milloin hallitus päättää jatkolinjauksista pääkaupunkiseudun metropolialueen kuntauudistuksesta ja mitä ne sisältävät, miten hallitus suhtautuu metropolialueen kuntien esittämiin omiin suunnitelmiin selvitysalueista, jotka poikkeavat hallituksen 8.2.2012 julkaiseman ns. kuntakartan sekä metropolialueella teetetyn esiselvityksen selvitysalue-ehdotuksista, millaisia tehtäviä ja kuinka laajalle alueelle hallitus kaavailee ylikunnallista metropolihallintoelintä ja aikooko hallitus käynnistää metropolialueella erityisiä kuntajakoselvityksiä vastoin kuntien tahtoa?

I Helsingin Sanomat 12.8 2013 ställs motsvarande frågor till undervisningsminister Krista Kiuru (sdp), som  fortfarande ansvarar för "metropolfrågor", fastän hon inte längre är bostadsminister. I artikeln "Metropolin kihlaparit auki" ("Krista Kiuru: Kaupankäynti Helsingin seudun kuntaliitoksilla ei käy") kan man läsa att den ansvariga ministergruppen torde avgöra frågan om utredningsområden i metropolområdet i månadsskiftet augusti-september. Om "metropollagen" för "metropolförvaltningen" säger Kiuru att den kan börja beredas på hösten och stiftas sommaren 2014, då man vet vilka kommunsammanslagningar som blir av.

Socialdemokraten Kiuru säger att en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo inte kan ersätta ett förvaltningsorgan för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen:

Kaupankäynti Helsingin seudun kuntaliitoksilla ei käy Sdp:n varapuheenjohtajalle, ministeri Krista Kiurulle (sd).

Hän ilmoittaa HS:n haastattelussa selvästi, ettei Helsingin, Vantaan ja Sipoon liitosselvitystä voi alkaa puuhata vastineeksi koko alueen ylikunnallisen yhteishallinnon edistämisestä.

Kytkyä yritti tänä kesänä useiden HS:n haastattelemien lähteiden mukaan kokoomus, kun hallituksen ministeriryhmä yritti päästä sopuun Helsingin seudun 14 kunnan liitoskumppaneista.

"Helsingillä oli toiveita Sipoosta, mutta Sipoo selvittää muita liitoksia. Antaa myös huonon käsityksen, jos Helsinki ja Vantaa pannaan selvittämään liitosta toisen kerran", Kiuru näkee.

Om jag förstår texten rätt, så har Samlingspartiet, som inte egentligen vill ha en metropolförvaltning, drivit på en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo som ersättning för metropolförvaltningen! Detta går dock inte för Kiuru, som säger att det utan metropolförvaltning inte blir någon kommunreform i Helsingforsregionen.

HS 12.8 2013 s A 16

Det ser dåligt ut för kommunreformen, inte minst i Helsingfors regionen. Detta betyder inte att faran är över, snarare tvärtom. Senaste gång Helsingfors ville ha en sammanslagning av städerna i Huvudstadsregionen erbjöds huvudstaden sydvästra Sibbo. Månne Helsingfors denna gång nöjer sig med mindre?

Samma dag som Helsingin Sanomat publicerade den ovannämnda artikeln gjorde Jussi Pajunen en lång statusuppdatering på Facebook. I uppdateringen skriver stadsdirektören inledningsvis följande:

Vapaaehtoisen valmistelun pohjalta etenevä Suur-Espoon kunta merkitsee voimakasta seudullista eriytymiskehityksen vahvistumista. Pääkaupunkiseutu ajetaan entistä enemmän Musta Pekka -peliin kilpailemaan hyvistä veronmaksajista ja yrityksistä. Samaan aikaan maahanmuuttajataustaisen väestön osuus kasvaa voimakkaasti ja jakautuu epätasaisesti.

Helsingfors blir med Svarte Petter och de afrikanska invandrarna, medan de högre utbildade asiatiska invandrarna bosätter sig i Esbo. Pajunen förefaller se pessimistiskt på kommunreformen. Det är i hög grad på grund av kraven från Helsingfpors som städerna och kommunerna i Huvudstadsregionen tvingas utreda sammanslagningar, men medan Esbo är en potentiell vinnare ser Helsingfors ut att bli den stora förloraren. Pajunen ställer inga förhoppningar till en metropolförvaltning, utan kritiserar tvärtom att Helsingforsregionen gjorts till en specialfråga. Han kritiserar även det faktum att Borgå inte räknas till Helsingforsregionens  14 kommuner, fastän regionens östra utveckling, enligt Pajunen, kommit starkt igång.

Tre dagar senare skrev Pajunen ytterligare en statusuppdatering, där han angående kommunstrukturen och social- och hälsovården svarar på frågan "Olisiko aika pohtia koko Suomen menestystä yhtenä kokonaisuutena?"

Språkfrågan. Den 11 augusti 2013

I mitt förra inlägg "Bakgrundsfaktorer. Den 4 augusti 2013" återgav jag första delen av sammanfattningen av fallet Sibbo. Här kommer den andra delen, språkfrågan.

I samband med den så kallade Sibbofrågan lyfte man år 2006 fram Helsingfors tidigare stadsdirektör  Raimo Ilaskivis initiativ från år 1989. Ilaskivi föreslog att Sibbo genom att avstå från sin sydvästra del kunde förbli en svenskspråkig kommun. På tjänstemannanivå torde man ha förhandlat eller diskuterat om en ändring i kommunindelningen under flera år. År 2006 var Ilaskivis förslag dock inte längre möjligt att förverkliga. Majoritetsspråket i Sibbo var redan finska, Sfp hade inte längre absolut majoritet i kommunfullmäktige och även inom Sfp hade synen på språkets roll förändrats. Östra Nylands förbund och Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund var dock fortfarande viktigt ur en språkpolitisk synvinkel. Dessutom var kommunstyrelseordförande Christel Liljeström ordförande för Östra Nylands landskapsstyrelse.

Våren 2006 kontaktade Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori Sibbos ledning för att inleda förhandlingar om en formellt frivillig ändring i kommunindelningen. Om Sibbo kommunfullmäktige i Sibbo inte frivilligt gick med på en gränsjustering, skulle Helsingfors ta hela sydvästra Sibbo med skärgården fram till Sibbo å. Därtill skulle Helsingfors inte sälja stadens mark i Nickby och Östra Nylands förbund skulle slås samman med Nylands förbund. Om Sibbo frivilligt gick med på en i hemlighet föreslagen mindre gränsförskjutning (som motsvarar utredningsmannen Pekka Myllyniemis förslag) skulle Östra Nylands förbund däremot få bestå och Sibbo skulle få köpa marken i Nickby.

Fördelen med en formellt frivillig sammanslagning var att beslutet om en ändring i kommunindelningen enligt den då gällande kommunindelningslagen kunde ha tagits av inrikesministeriet. En formell frivillighet var i själva verket en förutsättning för att inkorporeringen skulle kunna ske i enlighet med den allmänna tolkningen av kommunindelningslagen. De hemliga förhandlingarna mellan ledningen för Helsingfors och Sibbo kom i medierna att betecknas som ren utpressning, men ur ett hemligstämplat förhörsprotokoll från ett förhör av kommundirektör Markku Luoma och kommunstyrelseordförande Christel Liljeström från augusti 2006 framgår indirekt att även Hannes Manninen liksom Matti Vanhanen deltog i ett försök till utpressning.

Då utpressningsförsöket misslyckades och Helsingfors, för att inte avslöja utpressningsförsöket, var tvunget att lägga fram en framställning till ändring i kommunindelningen var bearbetningen av den allmänna opinionen av central betydelse. I Helsingfors stadsfullmäktige röstade Sfp mot förslaget till ändring i kommunindelningen, varmed Sfp:s linje gjordes till en språkfråga. I medierna framhölls det att Sfp hade byggt en "språkmur", som förhindrat Finlands enda metropol att växa österut, fastän de obebyggda grönområdena omedelbart öster om Helsingfors i själva verket hörde till Vanda.

En följd av anklagelserna om en "språkmur" var att de övriga politiska grupperna (med undantag av de gröna) i Sibbo ställde sig bakom kritiken mot Sfp:s språkpolitik och anklagade Sfp för att Helsingfors och kommunministern krävde en ändring i kommunindelningen. Kritiken mot "språkpolitiken" stärktes av att Luoma och Liljeström inte omedelbart informerat om förhandlingarna med Helsingfors. Sibbos ledning hade dock närmats utpressats att hålla tyst.

Bakgrundsfaktorer. Den 4 augusti 2013

Under sommaren har jag jobbat lite på min sammanfattning av fallet Sibbo, men sammanfattningen är ännu långt från färdig. I sammanfattningen försöker jag få med det viktigaste ur min blogg. Tyvärr är det inte så många som läser sammanfattningen, så jag skall i några vanliga inlägg återge avsnitt ur den. Här kommer det första avsnittet: Tre centrala bakgrundsfaktorer:


På min blogg lyfter jag fram tre centrala bakgrundsfaktorer som möjliggjorde inkorporeringen. För det första bröt Matti Vanhanen (c) ett avtal mellan Helsingfors och staten om att frigöra flygfältet i Malm för bostadsbebyggelse. Det ledde till att relationen mellan statsministern och Helsingfors blev mycket inflammerad. Vanhanen var pressad att erbjuda ett ersättande område för småhusbebyggelse och lovade Östersundom som ersättning.

För det andra fanns det ett starkt tryck på att ta Sandhamn i bruk som bostadsområde. Helsingfors stad hade i tiden köpt mark i Östersundom för att med försvarsmakten kunna byta åt sig Sandhamn. Nu var försvarsmakten beredd att avstå från Sandhamn. I denna situation kom före detta kommendör Risto Rautava (saml), som ville bevara Sanhamn i milittärt bruk, med motförslaget att "öppna Sibbogränsen". Rautava fick stöd av stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori (saml), som först hävdade att Helsingfors inte har behov av mera tomtmark, men senare kräva en gränsjustering med tanke på behovet av tomtmark.

För det tredje hade den centerpartistiska kommunministern (och bostadsministern) Hannes Manninen tagit initiativ till en kommunreform (Paras / KSSR). I samband med beredningen av och förhandlingarna om kommunreformen krävde Helsingfors stad att Sibbos västra del skulle anslutas till "huvudstadsregionen". Då det såg ut som om de två stora ledande regeringspartierna Centern och Sdp inför sommarledigheten och Finlands EU-ordförandeskap inte skulle kunna komma överens om innehållet i kommunreformen och tillhörande ramlag lovade centerministrarna att ordna en ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors och Sibbo. Förhandlingarna underlättades av att ordförande för stadsfullmäktige i Helsingfors Rakel Hiltunen i egenskap av viceordförande för Kommunförbundet var socialdemokraternas förhandlare även då det gällde kommunreformen. I själva verket bestod den så kallade strukturgruppen, som kom överens om innehållet i kommunreformen, huvudsakligen av representanter för kommunförbundets styrelse. Strukturgruppen var en så kallad parlamentarisk kommitté, där även oppositionspartiet Samlingspartiet var representerat. Således kom Jyrki Katainen (saml) tillsammans med ordförandena för de två stora regeringspartierna överens om KSSR - och lösningen på "Sibbofrågan". Denna överenskommelse fortsatte att gälla efter valet 2007, då Samlingspartiet ersatte socialdemokraterna i regeringen.