Arkiverat: Pekka Korpinen. Den 5 juli 2009

nyckelord: Korpinen

När det begav sig sommaren 2006 var Pekka Korpinen ännu biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen. Korpinen förväntades vara en central aktör bakom Helsingfors initiativ till ändringen i kommunindelningen. Det är i princip möjligt att Korpinen försåg sin partikamrat Pekka Myllyniemi med material till kommunindelningsutredarens rapport och framställnng, men i övrigt torde Korpinen trots allt inte ha haft en så stor roll i fallet Sibbo. I det fördolda hade Korpinen en längre tid förhandlat med så väl Vanda som Sibbo om planering och ändring av kommunindelningen. Men förhandlingar ledde inte till några resultat. Istället valde Helsingfors under samlingspartistiskt ledarskap och under en av regeringen förorsakad tidspress att bryta förhandlingarna och köra över sina grannar. På denna blogg har jag inte så mycket att avslöja om Korpinen. Istället har Korpinen själv avslöjat desto mera.

Fallet Sibbo

Tillbaka till 90-talet. Den 17 november 2008

Yle Västnylland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Flygfält till Lojo trots allt?". Yle skriver att "Malms flygfält ska bort från Helsingfors så Kommunikationsministeriet vill att Vägförvaltningen skall utreda andra alternativ." Ämnet tangerar vid Sibbofråagan så till vida att statsminister Matti Vanhanen sommaren 2006 uppmanade Helsingfors att bevara flygverksamheten i Malm och istället bygga betydligt billigare i sydvästra Sibbo. Nu fortsätter man trots allt från både statens och Helsingfors sida att driva på en flyttning av flygverksamheten. I Yles notis finns även en annan koppling till fallet Sibbo. Jag återger det sista stycket i notisen:

Sfp:s fullmäktigeledamot Monica Grönmark i Lojo är bekymrad över situationen. Hon tror nämligen inte att Lojo kan påverka situationen speciellt mycket och jämför med tvångsannekteringen av områden i Sibbo.

Då det gäller nationellt viktiga byggnadsprojekt typ kraftverk, hamnar och flygfält har staten möjlighet att köra över kommuners vilja, även om det är sällsynt att man gör det. När det gäller fallet Sibbo handlade det emellertid inte om ett nationellt intresse, utan om stadens Helsingfors intresse. Man försökte visserligen göra Sibbofrågan till en fråga av nationell betydelse, men rent juridiskt sett borde det påstådda nationella eller allmänna intresset inte ha haft någon större juridisk relevans, då statsrådets beslut baserade sig på kommunindelningslagen. HFD verkar dock i sitt beslut försöka hävda att Sibbo kommun stått i vägen för ett viktigt nationellt projekt, utvecklingen av Helsingforsregionen i alla väderstreck. Logiken haltar dock.

Det må vara sant att Sibbo försummat planläggningen av sydvästra Sibbo, men några konkreta initiativ från statens sida har man inte stått i vägen för. Däremot har man avvisat vissa initiativ från staden Helsingfors sida. I verkligheten torde Sibbo dock bakom kulisserna en längre tid åtminstone på tjänstemannanivå ha förhandlat och samarbetat med Helsingfors om utvecklingen av Östersundom, eventuellt rent av om en metrolinje. Personligen ogillade jag förslaget till ett massivt köpcentrum i Östersundom. När planerna var aktuella hade jag för mig att även Helsingfors var kraftigt emot planerna på ett köpcentrum, men dokument från denna tid tyder på att köpcentrumet passade väl in i Helsingfors planer. År 2001 hävdade t.ex. fatighetsnämnden i Helsingfors att köpcentrumet skulle skapa förutsättningar för en förlängning av metrolinjen från Mellungsabacka till Östersundom. (Se Yles notis "Sipoo toppuuttelee puheita metron jatkamisesta" från den 15 mars 2001.) I själva verket var det HFD som stoppade planerna på köpcentrumet och därmed fördröjde exploateringen av området. I sitt beslut från den 15 januari att förkasta alla besvär mot statsrådets beslut i Sibbofrågan hänvisar HFD till beslutet om planerna på ett köpcentrum i Östersundom, men i avsikt att påtala den bristfälliga planeringen.

Så väl utredningsmannen som Helsingfors har haft svårt att påvisa Sibbos påstådda ovilja till samarbete. Oviljan till samarbete har dock förekommit, men längre tillbaka i tiden. Helsingin sanomat publicerade den 6 maj 1993 en artikel som belyser situationen för femton år sedan. Jag återger här början av artikeln, som har rubriken "Itäsalmen rakentamisesta kiistaa Helsinki näkee Sipoon Östersundomin kartanon maat pientaloalueinaan":

-Sipoolaiset poliitikot kiistelevät Itäsalmen (Östersundom) keskustan kaavan toimisto- ja liiketalojen korkeuksista. Kunnanvaltuusto äänestää tänään torstaina "Forum Östersundomin" kerrosluvusta.
Kaavan vastustajien mielestä Porvoon moottoritien tuntumaan suunniteltu "pilvenpiirtäjä" tuhoaa Sipoon kauneimman maalaismaiseman. Liiketalon rakentamista kannattavat katsovat, että tiivis rakentaminen sopii moottoritien varteen.

Helsinki puolestaan vastustaa Itäsalmen keskustan liikekortteleita ylipäätään. Helsingin mielestä Östersundomin kartanon maat tarvitaan asuntorakentamiseen, kun kaupunki laajenee länteen.
Helsinki ei ole haudannut selvitysmies Raimo Ilaskiven suunnitelmia vuodelta 1989. Sipoolaisia muistutetaan, että matkaa Helsingin Itäkeskukseen on vain kahdeksan kilometriä. Itäsalmi on osa pääkaupunkiseutua ja tarjoaa Helsingin mielestä hyvät mahdollisuudet metroon tukeutuvien asuntoalueiden rakentamiseen.

Helsinki on tyytymätön siihen, että kaupungin omistamat maat on jätetty Itäsalmen kaavoituksen ulkopuolelle. Kaava-aluetta sivuavia Helsingin maita on aivan Itäsalmen keskustan ja Landbon alueen itäpuolella Porvoon moottoritien kupeessa. Helsinki ei suostu suojelemaan Sipoonkorvessa olevia maitaan, joita on hankittu puolustusvoimien tarpeisiin vaihtomaiksi.

Helsinkiläiset puhuvat Sipoon suunnittelusta kohteliain sanakääntein. Sipoo on suostunut ottamaan Helsingistä ampumaradan Kulloontien varteen ja lietteen kompostointialueen itärajalleen.

Silti apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen pitää huonona naapuripolitikointina sitä, että Helsingin omistamien Itäsalmen maiden käytöstä ei ole haluttu neuvotella.
Korpinen vakuuttaa, että alueliitoshankkeita ei ole tekeillä. "On kuitenkin selvää, ettei Helsinki hiljaa hyväksy omien maittensa kaavoittamista vain viheralueiksi ja suojelualueiksi."

Sipoon kaavoituspäällikkö Henrik Wickström pitää arvostelua kohtuuttomana. "Helsinki ei ole pyytänyt neuvotteluja. Viimeisin toivomus oli golfradan sijoittaminen Landbon kaava-alueen itäpuolelle. Siihen olemme omalta puoleltamme suostuneet, mutta Helsinki ei itse ole tehnyt päätöstä maan vuokraamisesta golfyhdistykselle."

Helsinki omistaa Sipoossa runsaat 1200 hehtaaria. Maita on hankittu 60-luvulta lähtien puolustusvoimille, joka ei nyt ole niistä kiinnostunut. Helsinki teki yleiskaavassaan periaatepäätöksen, että varuskunta säilyy Suomenlinnassa. Sipoon maita voidaan kuitenkin käyttää vaihtomaina valtion kanssa.

När försvarsmakten inte ville lämna Sandham - i artikeln ovan talas det felaktigt om Sveaborg - måste Helsingfors hitta på ny användning för den mark som man köpt upp i Sibbo. Kanske ville man ännu i början av 90-talet uppriktigt att Sibbo skulle planera Helsingforsägd mark för bostadsbebyggelse. Våren 2006 var man i Helsingfors dock inte längre intresserad av att Sibbo planerar Helingfors marker i sydvästra Sibbo för bostadsbebyggelse. Helsingfors ville inte samarbeta, men ville att Sibbo kommun skulle framstå som samarbetsovillig. Helsingfors ville uttryckligen planera själv och skaffa sig nya skattebetalare i Östersundom. Pratet om ett nationellt intresse är rent hyckleri.

Fallet Sibbo

Intrervjuer med Pekka Korpinen. Den 1 novermber 2007

Igår var Pekka Korpinen sista dagen på jobbet som biträdande stadsdirektör i Helsingfors. Med anledning av sin pensionering har Korpinen den senaste tiden beviljat flera interjuer, en del rätt så avslöjande. Igårdagens Hbl ingick en intervju under rubriken "Inte lätt att påverka planer". Någonting nytt angående fallet Sibbo kommer inte fram i den intervjun, men jag citerar ändå ett stycke:

Ber man Korpinen räkna upp lyckade projekt och misslyckade funderar han inte länge. Som lyckade nämner han två som engagerat Hbl:s läsare; byggandet av Nordsjö hamn och annekteringen av västra Sibbo. Korpinen har för sin del försvarat genomförandet av båda.

– Sibbo ger plats att växa.

Tala om att ropa hej innan man är över bäcken. När Högsta förvaltningdomstolen har gjort sitt beslut kommer flera politiker och tjänstemän i Helsingfors att stå med svansen mellan benen, eller åtminstone ha anledning att göra det. Helsingfors förhandlade sig våren 2006 till cetrala ministrars och tjänstemäns stöd av en ändring i kommunindelningen, men det stödet kommer med stor sannolikhet att visa sig vara värdelöst. Hannes Manninen, Matti Vanhanen och Arto Sulonen har gjort vad de lovat, men vad hjälper det Helsingfors när gränsbeslutet ogiltigförklaras?

En speciellt avslöjande intervju gav Korpinen för Uutislehti Demari i september. Här berättas bl.a. att "Ratkaisevaa Sipoo-liitoksen toteutumiselle oli Korpisen mukaan Pajusen silloiseen kuntaministeriin Hannes Manniseen luoma erittäin hyvä suhde." (Se Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007.) Den 12 augusti ingick i Uusimaa en intervju med Korpinen under rubriken "Lounais-Sipoo on Helsingille suuri mahdollisuus". (Intervjun ingick även i Sipon Sanomat den 16 augusti.) Även här är Korpinen frispråkig. Bl.a. säger Korpinen att "Vuosaaren satamaan tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti oukuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Under rubriken "Metro tuskin tulee Porvooseen" berättas vidare om Korpinens roll då det gäller utvecklingen av metropolområdet norrut:

Korpinen oli aikanaan vaikuttamassa siihen, että oikorata itään rakennettiin Mäntsälän ja Lahden kautta eikä Heliä Porvoon ja Kouvolan kautta syntynyt. Korpisen mielestä oli perusteltua antaa Lahdelle kasvusysäys ja sitoa se raiteitse Helsingin metropolialueeseen

Att Sibbos egna tillväxtplaner inte är realistiska har varit ett centralt argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Under rubriken "Itä-Uusimaa haluttaisiin mukaan metropoliyhteistyöhön" säger Korpinen dock i Uusimaa att "Espoo oli vielä 70-luvulla pieni kirkonkylä. Se osoittaa, että 30–40 vuodessakin voi syntyä tyhjästä 200 000 asukkaan kaupunki, kun on vauhti päällä". Korpinen tror även att den återstående delen av Sibbo kommer att växa snabbt:

Jäljelle jäävä Sipookin on yhä suurempi kuin Vantaa. Siellä on valtava potentiaali, Korpinen sanoo ja ennustaa, että Sipoossa on vuonna 2050 jo 100 000 asukasta.

Jag hoppas att Korpinens profetia inte går i uppfyllelse, men det roar mig att Korpinen så klart och tydligt motsäger Helsingfors egna argument.

Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007

I dagens nummer av Uutispäivä Demari ingår en intervju av Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen (sdp). Rubriken är "Korpinen: Lähiölaatikot ajavat ihmiset maalle omakotitaloon". I samband med intrevjun har tidningen publicerat en text med rubriken "Sipookin alun perin Korpisen hanke". Jag citerar ur texten:

Paljon porua herättänyt hanke Sipoon lounaisosan liittämisestä Helsinkiin oli alun perin apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpisen ajatus. Pääkaupungin kaavoitus- ja kiinteistötoimesta vastaava Korpinen aloitti asiasta salaiset neuvottelut jo viitisen vuotta sitten.

Hanke oli tarkoitus hoitaa vapaaehtoisilla maanvaihdoilla Sipoon ja Vantaan kanssa. Vantaalta haluttiin sen kiilaksi kutsuttu itäisin kärki, jotta Helsinki pääsisi Sipoon rajalle.

- Silloin katsottiin, että ilman rajalle pääsyä Sipoolta ei olisi voitu vaatia mitään, Korpinen muistelee.

Salassa pidetyt neuvottelut käynnistyivät yhtä aikaa - vaikka tietysti eri pöydissä - Vantaan silloisen kaupunginjohtajan Erkki Rantalan ja Sipoon kunnanjohtajan Viking Sundströmin kanssa. Molemmat kertoivat asiasta ainoastaan terävimmälle luottamusmiesjohdolle.

Jag har hört rykten om att Sibbos före detta kommundirektör Viking Sundström skulle ha fört förhandlingar med Helsingfors, men jag har inte sett några dokument som skulle ha bekräftat uppgifterna. Det torde dock vara klart att en orsak till att en del bakgrunsfaktorer inte fått publicitet är att några inflytelserika Sfp:are från Sibbo har haft planer på att acceptera förslag, som efter händelserna sommaren 2006 inte är lätta att kännas vid. Sibbopolitikerna torde fram till den 21 juni 2006 ha varit mycket samarbetsvilligare än vad som hittills framkommit. Det hade kanska varit bra att man bekänt detta, så att man direkt kunde ha motbevisat påståendena om det svåra samarbetet med Sibbo. Det förslag på 5000 hektar som Pajunen lade fram fann dock ingen förståelse i Sibbo. Och sättet på vilket Helsingfors förslag lades fram och sättet på vilket Helsingfors drev sin sak gör att motståndet även mot de ursprungliga planerna nu är kompakt. Att Sibboborna står så eniga mot en inkorporering beror i hög grad på Helsingfors och vissa ministrars förafarande. Detta tycks Korpinen inte ha insett, utan säger till Uutislehti Demari följande:

- Operaatio oli yllätyksellinen, mutta jälkikäteen tarkastellen varsin tuloksekas, Korpinen sanoo. - Vähän kiviä se jätti kenkään Sipoossa, mutta niin olisivat todennäköisesti tehneet kaikki vaihtoehdot. Näin suuria rajatarkistuksia ei synny ilman kitkaa millään menetelmällä.

Korpinen avslöjar mera; jag citetat vidare:

Neuvotteluissa Vantaan kiilasta päästiinkin Korpisen mukaan jo "hyvin pitkälle", mutta sitten Rantala jätti yllättäen kaupunginjohtajan paikkansa ja asian eteneminen hidastui.

Helsingin johtoon noussut Jussi Pajunen valitsi suoraviivaisemman tyylin. Sipooseen päätettiin rynnätä, vaikka neuvottelut Vantaan kiilasta olivat auki.

Korpisen mukaan tämä näkyi myöhemmin siinä, että kiila typistyi Rantalan kanssa alustavasti sovitusta.

Ratkaisevaa Sipoo-liitoksen toteutumiselle oli Korpisen mukaan Pajusen silloiseen kuntaministeriin Hannes Manniseen luoma erittäin hyvä suhde.

 

HELI-banan är aktuell. Den 25 april 2007

Först i dagens tidning har Borgåbladet noterat att "Sibbo bjuder in ministrar". I Sibbos pressmeddelande "Sipoolta vierailukutsu ministereille Kiviniemi ja Vapaavuori" från i måndags heter det att "Erityisen tyytyväinen Sipoo on siihen, että metropolialueen kehittymisen kannalta avainasemassa olevat kunta- ja hallintoministeri Mari Kiviniemi ja asuntoministeri Jan Vapaavuori tuntevat hyvin seutukunnan olot ja erityishaasteet." Borgåbladet tolkar detta som att Sibboledningen är nöjd över att just Mari Kiviniemi och Jan Vapaavuori fått posterna som kommun- respektive bostadsminister.

I dagens Borgåblad ingår det även en artikel med rubriken "Satsa mindre i Östersundom". Bbl har talat med ordföranden för nämnden för teknik och miljö i Sibbo Rainer Karlsson, som säger att nämnden anser att planläggarna har överdimensionerat utbyggandet i Östersundom i utkastet till ny generalplan. Enligt nämnden för miljö och teknik bör Sibbo huvudsakligen satsa på att bygga ut Nickby och därefter Söderkulla. I sak delar jag själv helt denna uppfattning. Karlssons uttalande kan även tolkas som att politikerna i Sibbo har insett att Sibbo har lagen på sin sida i gränskonflikten med Helsingfors.

Biträdande statdsdirektör Pekka Korppinens (sdp) rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki" (pdf) har fått mycket uppmärksamhet i dagens tidningar. I en artikel med rubriken "Korpinen haluaa asuttaa Helsingin saaret" noterar Helsingin Sanomat att enligt Korpinen framtidsvision "'Sipoon tyhjiö' on täyttynyt ja siellä asuu kymmeniä tuhansia ihmisiä." Korppinen har gett Sibbo en hel delm utrymme i sin rapport. Avsnitt 4.5 har rubriken "Laajentuminen Sipooseen". Om "Sipoon tyhjiö" skriver Korppinen att "Sipoon tyhjiö on heijastunut varsin kielteisesti erityisesti Itä-Helsinkiin, joka on kärsinyt vakavasta työpaikkakadosta pääkaupunkiseudun elinkeinotoiminnan kallistuessa epäterveessä määrin länteen." Som om det vore Sibbos fel att Tekniska högskolan och Nokia finns i Esbo!

I avsnitt 2, "Pääkaupungin hallinnon erityispiirteet" skriver Korppinen att "Omakotitaloista tehdään – jos viranomaiset sen sallivat – satulinnoja, toimivasta yhdyskuntarakenteesta piittaamatta kuten on tapahtunut esim. Sipoon Karhusaaressa." Intressant nog sade Korppinen själv i artikeln "Hemligt möte för att ansöka om en ny gräns" i Hufvudstadsbladet den 22 juni 2006 att "Husö har vi funderat över, där borde man bygga på samma sätt som i Björnsö idag." Koppinens vision för Husö och området vid Husö är dock helt orealistiska. På området finns flera naturskyddsområden och största delen av området ligger klart under gränsen 3 meter över havsytan, som Helsingfors har ställt som lägsta golvnivå för ny bebyggelse. Att inkorporeringsförslaget överhuvudtaget blev aktuellt torde till stor del del bero på att Helsingfors sökte ersättande projekt till Koppinens planer för Sandhamn, som visade sig vara dåligt utredda och helt orealistiska. I sin rapport fortsätter Koppinen lika väl att måla upp orealistiska visoner av bebyggelse på Sandhamn med flera öar.

Namnet på sin partikamrat och namne Pekka Myllyniemi har Korppinen förvrängt. Jag citerar:

Nyt on tullut Sipoon vuoro. Selvitysmies Pekka Löytyniemen 30.11.2006 tekemän ehdotuksen mukaan Lounais-Sipoosta liitetään Helsinkiin vajaat 3 000 hehtaaria, joista osa on vanhastaan Helsingin kaupungin omistuksessa. Väkeä Helsinkiin liitettävillä alueilla on vähemmän kuin Vuosaaressa neljäkymmentä vuotta sitten. Molempia alueita yhdistää kuitenkin metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu.

Ställvis är Korppinen oasklig och spydisk. Korppinen talar bl.a. om "Sipoon 'musta aukio'". Vad säges om följande formuleringar?

... Sipoon väkiluku on vain yksi kymmenesosa Vantaan väkiluvusta. Kaikkinaisen kehityksen näin täydellinen pysäyttäminen on jo vaatinut Sipoon päättäjiltä erityislahjakkuutta.

Vad Korppinen skriver om spårvägsförbindelser till Sibbo är intressant och anmärkningsvärt. Jag citerar:

Kun eurooppalaisittain harvaan asutussa Helsingissä asuu 30 henkeä hehtaarilla, Sipoon nyt Helsinkiin liitettävillä alueilla asuu vajaa 1 henkilö hehtaarilla. On selvää, että jo kestävän kehityksen näkökulmasta Helsingin uusien ”liitosalueiden” tulee tukeutua raideliikenteeseen. Tällöin on kaksi vaihtoehtoa: joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle. Voidaan myös ajatella sekä rautateitä että metroa. Tällöin metroa jatkettaisiinkin Vuosaaresta satama-alueen läpi Talosareen. Helsingin ja nykyisen Sipoon raja-alueilla on huomattavat Natura-alueet, joiden vaikutus tulee olemaan suuri tulevassa maankäytössä. Suunnittelutehtävä onkin mitä haastavin.

Korppinens funderingar kring spårförbindelser är speciellt intressanta med tanke på att kommunikationsminister Anu Vehviläinen har gett Banförvaltningscentralen i uppdrag att utreda om en ny järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Sankt Petersburg behövs. Se Yles notiser "HELI-banan väcks till liv igen", "Ny kustbana österut utreds" och "Helsinki-Pietari-radalle suunnitellaan uutta linjausta". Se även FNB:s notis "Behovet av östbana från Helsingfors utreds" och Kommunikationsministeriets pressmeddelande "Helsingin ja Pietarin välisen suoran ratalinjauksen tarpeellisuus syyniin". I pressmeddelandet står det bl.a. att "Työn lähtökohtana on selvittää ennen muuta Heli-radan (Helsinki–Loviisa–Kotka–Luumäki) mukainen ratakäytävä."

Helsingfors och "metropolen" borde lobba hårt för HELI-banan, men Helsingfors har byggt sin argumentering för en annektering av sydvästra Sibbo på nödvändigheten av att metrolinjen förlängs till Sibbo. Helsingfors planer för sydvästra Sibbo handlar just om "metroon tukeutuva kaupunkisuunnittelu ja sen mahdollistama nopea väestönkasvu", men om HELI-banan aktualiseras måste Helsingfors glömma planerna på en förlängning av Mellungsbackametron till Sibbo. Det medger även Koppinen indirekt.

22:30
Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Helibana alternativ till metro". Jag citerar ur ledarartikeln, som är skriven av Johanna Westman:

Alternativ fanns, att bygga storhamnen i Nordsjö var ett medvetet val.

Uppenbarligen fanns en annektering av sydvästra Sibbo redan då på ritbordet. Nu säger Korpinen nämligen att gränsjusteringen ger Nordsjö hamn luft under vingarna. Kan den ansvariga tjänstemannen tydligare medge det som han annars brukar förneka: att hamnen får det trångt i Nordsjö?
...

Helibanan är ett alternativ till metron, medger Korpinen för övrigt på tal om urbant tät bebyggelse i södra Sibbo.

Det är klart den är. Varför håller han då så enögt fast vid metron, som dessutom hotar Storskogen, ett regionalt viktigt grönområde?

Som bostadsminister bör Jan Vapaavuori (saml) grundligt sätta sig in i de samhälleliga fördelarna av en kustbana österut, till att börja med till Borgå. Det gäller att se längre än till Helsingfors gräns.

Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006

Valet av pol. mag Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare har ansetts problematiskt. Dels är han inte jurist, dels är han medlem i styrelsen för Nylands förbund och kan därför betraktas som jävig. Inrikesministeriet sökte uttryckligen en jurist, men det fanns ingen tillgänglig. Myllyniemi har uppgett att han lovats juridisk hjälp från så väl ministeriet som från Kommunförbundet. (Se HS 22.9.2006.) Om sitt styrelsemedlemsskap har han sagt att det inte har egentlig betydelse, då han inte i offentligheten tagit ställning i frågor som berör Sibbo. Landskapsstyrelsens möten är inte offentliga. Däremot har Myllyniemi i egenskap av medlem i fullmäktige för Nylands förbund gjort ställningstaganden som anknyter till den föreslagna förändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo.

Vid landskapsfullmäktigemötet 14.12.2004 föreslog Jussi Pajunen ett tillägg till förslaget till landskapsplan enligt vilket "området som avgränsas av landkapsgränsen, Österleden, Ring III och Borgåleden antecknas på kartan till landskapsplanen för Nyland som utredningsområde, som korsas av en alternativ sträckning av östmetron fram till den östra gränsen av planområdet." Pekka Sauri föreslog ytterligare "att förslaget godkänns så att landskapsstyrelsen dessutom förutsätter att utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter." Enligt protokollet understöddes Sauris förslag av Pekka Myllyniemi.

Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo har i hög grad motiverats av "metropolens" och "metropolområdets" behov. Många har först i samband med fallet Sibbo stött på begreppet metropolområdet och den förefallande megalomaniska idén att Helsingfors är en metropol. Även här har den socialdemokratiske utredningsmannen Myllyniemi haft ett finger med i spelet. Enligt protokollet från SDP:s partikongress den 9 -11 juni 2005 gjorde Pekka Myllyniemi följande ändringsförslag till ställningstagande:

Lisäysesitys kannanoton kolmanneksi kappaleeksi toiminnallisen metropolialueen luomiseksi sekä muutos- ja lisäysesitykset kannanoton kohtiin 2, 8 ja 9 metropolialueen edellytyksiksi, kuntarakenteen uudistamiseksi ja kuntien valtionosuusjärjestelmän uudistamiseksi.

Partikongressens slutliga ställningstagande, som kan läsas på SDP:s webbplats, lyder enligt följande:

Suomi tarvitsee tiiviissä yhteistyössä toimivan metropolialueen, joka pystyy kilpailemaan muiden vastaavien kaupunkikeskittymien kanssa Itämeren alueella ja maailmanlaajuisesti. Metropoli on ennen kaikkea toiminnallinen käsite ylikunnalliselle elinkeino-, infra- ja liikenne-politiikalle, yhteiselle maankäytön suunnittelulle ja asuntotuotannon ohjaukselle sekä palveluiden järjestämiselle. Metropolialue tulee nähdä laajana käsittäen koko Uudenmaan ja ulottuen aina Hämeenlinnan ja Lahden seuduille. ...
2. Metropolialue on maamme ainoa monialaisesti kilpailukykyinen kaupunkiseutu. Sen kansainvälisen kilpailukyvyn turvaaminen edellyttää valtion ja alueen yhteistyön tehostamista edelleen erityisesti osaamisrakenteiden, mutta myös asunto- ja liikennepoliittisten ongelmien ratkaisemiseksi. Helsingin seudun kuntien ja valtiovallan välille tulee neuvotella yhteistoimintasopimus ja seudun sisällä on syvennettävä kuntien välistä yhteistyötä ja edettävä palvelu- ja toimialakohtaisesti seudullisiin toimintamalleihin. Asteittain tulee edetä koko metropolialueen käsittävään, alueen kaikkia kaupunkikeskuksia kattavaan yhteistoimintaan, jotta pääkaupunkiseutu pystyy turvaamaan kilpailukykynsä vastaavien metropolien rinnalla.

Låter argumenten bekanta? I kommun- och områdesutskottet, som utarbetade ovanciterade ställningstaganden, satt förutom Myllyniemi hans partikamrat och namne Pekka Korpinen. Pekka Korpinen, som är biträdande stadsdirektör för stadsplanerings- och fastighetsväsendet i Helsingfors, är den tjänsteman som bär huvudansvaret för Helsingfors planer på att annektera sydvästra Sibbo.

Till sist noterar jag att "metropolområdet" enligt SDP:s ställningstagande infattar Tavastehus och Lahtis. Månne inte i så fall även Borgå och Sibbo hör till metropolområdet? För övrigt anser jag att planerna på en metro till Sibbo bör jämnas med marken. Utvecklingen av metropolområdets östra del förutsätter istället att HELI-banan förverkligas.